Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om vissa anslag till vägväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1932-06-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:283, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om vissa anslag till vägväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 283.

1

Nr 283.

Godkänd av första kammaren den 7 juni 1932.

Godkänd av andra kammaren den 7 juni 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln

gjorda framställningar om vissa anslag till

vägväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 104.)

Till Konungen.

I elen till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har

Eders Kungl. Majit under sjätte huvudtiteln (punkt 11 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag)

föreslagit riksdagen att till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,250,000

kronor att direkt utgå av automobilskattemedel.

Under punkt 17 har Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till förbättring

och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 11,697,400 kronor,

att direkt utgå av automobilskattemedel.

Under punkt 18 har Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen att dels till förbättring

och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 46,789,600 kronor,

att direkt utgå av automobilskattemedel; dels och medgiva, att av landsbygdens

andel för budgetåret 1932/1933 av automobilskattemedlen må disponeras

ett sammanlagt belopp av högst 1,800,000 kronor för tilldelning av ett

tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade väghållningsdistrikt för 1932

års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning, att utgå vid sidan

av det enligt 3 § 1 mom. förordningen örn fördelning av automobilskattemedel

utgående bidraget av 45 procent och i huvudsaklig överensstämmelse

med de under föregående punkt angivna grunderna.

Under punkten 19 har Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen att — med

uteslutande ur riksstaten av dels det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till

vägunderhållet på landet m. m. och dels det ordinarie förslagsanslaget till

ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att direkt utgå av

automobilskattemedel — i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga ett

Bihang till riksdagens protokoll 1032. 14 sami. Nr 283—284. 1224 32 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 283.

ordinarie förslagsanslag till bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att

direkt utgå av automobilskattemedel, med 15,600,000 kronor.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts omförmälda, under punkten 11 framställda

förslag Ilar riksdagen till behandling förehaft

dels två likalydande motioner (I: 224 och 11:332), i vilka yrkats, att riksdagen

måtte besluta, att anslaget till byggande av landsvägar och vanliga

bygdevägar skall utgå med 5,250,000 kronor, varav hälften eller 2,625,000

kronor av automobilskattemedel, samt att riksdagen för samma ändamål

måtte bevilja ett anslag av 2,625,000 kronor för nästa budgetår;

dels ock en motion II: 284, i vilken föreslagits, att till byggande av landsvägar

och vanliga bygdevägar för budgetåret 1932/1933 måtte anvisas ett extra

reservationsanslag av 5,250,000 kronor, att utgå av vanliga statsinkomster.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 26 februari

1932 dagtecknad proposition, nr 176, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning

örn ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 16 maj 1930

(nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel av följande lydelse:

Förslag

till

Förordning
om

ändrad lydelse av 1 oell 2 §§ förordningen den 16 maj 1930

(nr 161) om fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ förordningen den 16 maj 1930 örn

fördelning av automobilskattemedel skola, 1 § i nedan angiven del, hava

följande ändrade lydelse:

1§-

De under — — — statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande

lagar angående väghållningsbesvärets utgörande på landet samt örn ödebygdsvägar

utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning,

dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna

för vägorganisationen i länen, dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade

anslag skall av automobilskattemedel utgå som bidrag till byggande av

landsvägar och vanliga bygdevägar, dels ock vad som jämlikt i sådant avseende

meddelade bestämmelser skall av dylika medel ställas till lantbruksstyrelsens

förfogande att användas till fiskerinäringens befrämjande.

Till understödjande--- 120,000 kronor.

Av återstående---och broar.

2§-

Av städerna tillkommande andel av skattemedlen skola sextiofem procent

fördelas mellan de särskilda städerna i förhållande till de belopp, som från

dem influtit i automobilskatt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 283. 3

Angående fördelningen av återstående trettiofem procent förordnar

Konungen. _ ___

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1932; dock att allenast vad i 2 §

stadgas skall äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret

1931/1932 influtna automobilskattemedlen.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 176 bar riksdagen

till behandling förehaft vissa inom riksdagen väckta motioner, däribland

dels två likalydande motioner (I: 336 och II: 489), i vilka hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att, därest riksdagen bifaller Eders Kungl. Maj:ts

proposition nr 176, örn förslag till ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen

den 16 maj 1930 (nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel,

§ 2 i nämnda förordning måtte erhålla följande lydelse:

§ 2.

Av städerna tillkommande andel av skattemedlen skola åttio procent fördelas

mellan de särskilda städerna i förhållande till de belopp, som från

dem influtit i automobilskatt.

Angående fördelningen av återstående tjugu procent förordnar Konungen.

dels ock en motion, I: 341, i vilken hemställts, att riksdagen måtte, oberoende

av vad som kan bliva bestämt angående fördelningsgrunderna för städernas

andel av automobilskattemedel för år 1932/33, besluta, att förutvarande

fördelningsgrunder skola tillämpas beträffande de under 1931/32 inflytande

automobilskattemedlen.

Därjämte har riksdagen i detta sammanhang förehaft vissa uttalanden av

departementschefen i det vid propositionen, nr 211, angående fortsatta åtgärder

till lindrande av arbetslösheten inom stenindustrien m. m., fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 11 mars

1932, vilka uttalanden avse beviljande ur innestående automobilskattemedel

av förskott åt vägdistrikt och kommuner för igångsättande av vägföretag, till

vilka statbidrag eller bidrag av automobilskattemedel beräknas framdeles

skola utgå.

Slutligen har riksdagen i förevarande sammanhang behandlat två inom

riksdagen väckta likalydande motioner (I: lil och II: 197), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1932/1933 ställa ett belopp av

5 miljoner kronor till Eders Kungl. Maj:ts förfogande att som lån mot

rimliga ränte- och amorteringsvillkor, som bestämmas av Eders Kungl. Maj :t,

utlämnas till särskilt ekonomiskt betungade vägdistrikt, för igångsättande

av vägarbeten med diirmed följande ökade arbetstillfällen.

Till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar har av Eders Kungl.

Maj:t äskats ett belopp av 5,250,000 kronor. Med detta anslag jämte vissa

redan tidigare av riksdagen beviljade anslag till enkla bygdeviigar, ödebygds
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 283.

Tagar o. s. v. finansieras — vid sidan av de egentliga automobilskattemedelsanslagen

— utbyggnaden av landets vägnät.

Att anslagen till vägväsendet ej alltför knappt tillmätas under dess nuvarande

omdaningstid måste visserligen i och för sig framstå som synnerligen

önskvärt. Även med erkännande härav har riksdagen ej ansett sig kunna

bestämma nu ifrågavarande anslag till landsvägsbyggnader till högre belopp

än det av Eders Kungl. Majit äskade eller 5,250,000 kronor. Riksdagen kar

härvid beaktat de upprepade höjningar, som anslaget redan tidigare undergått;

sålunda höjdes anslaget vid 1928 års riksdag från 4 miljoner till 4,5

miljoner kronor, vid 1930 års riksdag ytterligare till 5 miljoner kronor och

vid 1931 års riksdag än ytterligare till 5,2 5 miljoner kronor eller samma

belopp som riksdagen nu anser böra beviljas.

Här avsedda anslag till landsvägsbyggnader har tidigare alltid utgått av

vanliga statsinkomster men skulle nu enligt Eders Kungl. Majits förslag bestridas

av automobilskattemedel. Riksdagen har ej kunnat undgå att hysa starka

betänkligheter mot förslaget. Erinras må, att detta anslag hittills alltid betraktats

som ett statens bidrag för vårt allmänna vägväsens utveckling av

beskaffenhet att böra bestridas som en vanlig statsutgift. På grund av rådande,

budgetärt svåra läge har riksdagen dock ej velat motsätta sig att, vad

nästa budgetår beträffar, automobilskattemedlen tagas i anspråk för att bereda

anslagstäckning för ifrågavarande anslag till vägbyggnader. Av liknande

skäl har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag, att

hela det statliga vägunderhållsanslaget må utgå av automobilskattemedel.

Riksdagen förutsätter emellertid härvid, att i samband med nu pågående utredningar

örn vårt vägväsen och de lämpliga formerna för dess allmänna utveckling

jämväl beaktas skäligheten av att från allmänna budgeten alltjämt

i erforderlig utsträckning lämnas bidrag för finansieringen av utgifterna för

de allmänna vägarna.

Vad härefter angår de båda egentliga automobilmedelsanslagen — anslaget

till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar

i städerna, respektive landsbygden — är att märka att till dessa båda anslag

föres vad som återstår, sedan anslagen till vägbyggnader och vägunderhåll

därmed bestritts. Härav tillföras städerna 20 % och landsbygden 80 %.

Av städernas andel i automobilskattemedlen (20 %) utgå för närvarande

80 % till de särskilda städerna i förhållande till inflytande skattebelopp,

medan återstående 20 % utgöra en städernas utjämning sandel, som fördelas enligt

Eders Kungl. Majits bestämmande. Eders Kungl. Majit har nu föreslagit

en höjning av denna utjämningsandel till 35 %>.

Såsom av departementschefen antytts, är det självfallet av vikt, att automobilskattemedel

i erforderlig utsträckning kunna stå till förfogande för

exempelvis genomfartslederna genom städerna; detta gäller särskilt vissa småstäder,

vilkas ordinarie andel är jämförelsevis obetydlig. På sätt motionsvis

påpekats, måste emellertid betänkligheter hysas mot att, såsom departements

chefen förutsatt, nu besluta örn omedelbart införande av en dylik ändradfördelningsgrund,

som skulle kunna medföra sänkningar i de ordinarie an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 283. 5

delar från 1931/1932 års automobilskattemedel, varmed respektive städer

redan räknat, ock alltså verka förryckande på redan uppgjorda arbetsplaner.

Överhuvud framstår som önskvärt att, innan något närmare ståndpunkttagande

sker till denna fråga, avvakta resultaten av nu pågående vägutredningar.

Riksdagen kar alltså ansett sig ej kunna bifalla den av Eders

Kungl. Maj:t härutinnan föreslagna författningsändringen.

Departementschefen har i samband med avlåtandet av propositionen örn

stenindustrien uttalat sig för beredande av förskott av tillgängliga automobilskattemedel

för igångsättning av vägbyggnadsarbeten, vilkas omedelbara

påbörjande finnes påkallat ur arbetslöslietssynpunkt. Till belysning av vilka

möjligheter, som förefunnits för att lämna förskott av nu angivet slag, har

departementschefen tillika meddelat, att under senare halvåret 1931 innestående,

icke i anspråk tagna bilskattemedel aldrig nedgått under ett belopp

av 13 miljoner kronor.

Såsom departementschefen framhållit, torde det kunna antagas, att man

på de flesta håll såsom regel skall kunna inskränka sig till arbeten av den

angelägenhetsgrad, att de anses böra medtagas i närmast kommande flerårsplan.

Riksdagen delar denna mening, varigenom återbetalning (avräkning) av

de lämnade förskotten skall kunna påräknas efter några få år, men vill även

erinra örn vikten av att icke genom förskottsbidrags beviljande andra ur allmän

vägsynpunkt lika eller bättre berättigade anslagskrav undanskjutas.

Departementschefen har vidare förutsatt, att man från länens automobilskattefonder

skulle kunna bevilja fyllnadsbidrag till nya v äg anläggning ar inom

trakter, som mera kännbart betungas av arbetslöshet. Enligt vad departementschefen

angivit, vore endast fråga örn vissa icke alltför betydande belopp,

vadan ej någon olägenhet med hänsyn till medelsdispositionen i övrigt

kunde befaras uppkomma. I betraktande härav har riksdagen ej velat motsätta

sig förslaget.

I övrigt har ej vad Eders Kungl. Majit föreslagit och departementschefen

i olika avseenden anfört givit riksdagen anledning till erinran.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört och under framhållande

att syftet med motionerna I: lil och II: 197 örn lån till vägdistrikt skulle

i allt väsentligt tillgodoses genom den av departementschefen föreslagna

anordningen med förskott från automobilskattemedlen till vägbyggnader,

får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels antagit följande

Förslag

till

Förordning

om iindrad lydelse av 1 § förordningen den 10 maj 1930

(nr 161) om fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 maj 1930 örn fördelning

av automobilskattemedel skall i nedan angiven del hava följande ändrade

lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 283.

1 §•

De under--— statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande

lagar angående väghållningsbesvärets utgörande på landet samt örn ödebygdsvägar

utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning,

dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna

för vägorganisationen i länen, dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade

anslag skall av automobilskattemedel utgå som bidrag till byggande av

landsvägar och vanliga bygdevägar, dels ock vad som jämlikt i sådant avseende

meddelade bestämmelser skall av dylika medel ställas till lantbruksstyrelsens

förfogande att användas till fiskerinäringens befrämjande.

Till understödjande--— 120,000 kronor.

Av återstående---och broar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1932, dock att hittills gällande

bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret

1931''1932 influtna automobilskattemedlen.

dels till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,250,000 kronor, att direkt

utgå av automobilskattemedel;

dels till förbättring och underhåll av för automobil^afiken viktiga gator och

vägar i städerna för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av

11,697,400 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels till förbättring och underhåll av för autoniobiltrafiken viktiga vägar

å landsbygden för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av

46,789,600 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels medgivit, att av landsbygdens andel för budgetåret 1932/1933 av

automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt belopp av högst

1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera

betungade väghållningsdistrikt för 1932 års kostnader för vägunderhåll och

vinterväghållning, att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen

örn fördelning av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 procent och

i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet för koinmunikationsärenden

den 4 januari 1932 angivna grunderna;

dels i riksstaten för budgetåret 1932/1933 — med uteslutande ur riksstaten

av dels det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på

landet m. m. och dels det ordinarie förslagsanslaget till ytterligare bidrag

till vägunderhållet på landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel

— upptagit ett ordinarie förslagsanslag till bidrag till vägunderhållet på

landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel, med 15,600,000 kronor.

Stockholm den 7 juni 1932.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.