Skrivelse till Konungen, angående brottslig ungdoms tillrättaförande i större utsträckning än för närvarande utan insättning i uppfostringsanstalt samt angående en mera mångsidig yrkesutbildning m. m. vid. skyddshem för vanartig ungdom.
1932-06-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1932:299, Skrivelse till Konungen, angående brottslig ungdoms tillrättaförande i större utsträckning än för närvarande utan insättning i uppfostringsanstalt samt angående en mera mångsidig yrkesutbildning m. m. vid. skyddshem för vanartig ungdom.
Dokumentets text
10
Riksdagens skrivelse Nr 299.
?ir 299.
Godkänd av första kammaren den 15 juni 1932.
Godkänd av andra kammaren den 16 juni 1932.
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående brottslig ungdoms tillrättaförande
i större utsträckning än för närvarande utan
insättning i uppfostringsanstalt samt angående en mera
mångsidig yrkesutbildning m. m. vid. skyddshem för vanartig
ungdom.
(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 16.)
(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.)
Till Konungen.
Uti särskilda inom riksdagen väckta motioner Ilar gjorts hemställan
dels att utredning måtte komma till stånd huruvida och på vad sätt
brottslig ungdom måtte i större utsträckning än för närvarande kunna
tillrättaföras utan användande av insättning i uppfostringsanstalt, dels
ock därom att utredning måtte verkställas angående lämpliga åtgärder
i syfte att vid skyddshem för vanartig ungdom vinna mera mångsidig
yrkesutbildning och bättre uppdelning av elevmaterialet med hänsyn till
ålder, sinnesbeskaffenhet och yrkesintresse.
I anledning av motionerna hava yttranden i vederbörlig ordning inhämtats
från skyddshemsinspektören, barnavårdsinspektören och styrelsen för
statens uppfostringsanstalt å Bona, varjämte Svenska diakonissällskapet
och Svenska fattigvårds- och harnavårdsförbundet beretts tillfälle inkomma
med utlåtanden.
De med motionerna avsedda önskemålen finner riksdagen beaktansvärda.
Örn ock en avsevärd utveckling på nu ifrågavarande område ägt rum,
torde åtskilligt ännu återstå att förbättra. De i motionerna framförda
synpunkterna äro ej heller nya utan hava sedan länge varit föremål för
dryftande i skilda sammanhang.
Vid överlämnandet till anstaltsvård av harn och ungdom höra redan
enligt lagstiftningens mening såväl domstolar som barnavårdsnämnder
låta åtgärden föregås av noggrannast möjliga prövning av alla på frågan
11
Biksdagens skrivelse Nr 299.
inverkande faktorer. Tvångsuppfostran på grund av lagens medgivande
bör ej tillgripas, för såvitt ett gott hem förefinnes. Vederbörandes förståndsutveckling
skall ock av domstol prövas, innan sådan fostringsåtgärd
beslutes. Förliandenvarande lagstiftning erbjuder därför redan nu möjlighet
till i viss omfattning fri och på omdömet i varje särskilt fall grundad
prövning.
Då det gäller skyddshemselever saknas ofta nöjaktig möjlighet till yrkesval
och därpå grundad yrkesutbildning, enär de befintliga skyddshemmen
i regel äro för små. I någon mån torde detta förhållande ock sammanhänga
med en tidigare förhärskande uppfattning, att som uppfostringsmedel
jordbruks- och därmed sammanhörande arbete ansetts så lämpligt som
uppfostringsmedel, att det erhållit en helt dominerande ställning. En undersökning
av eleverna vid olika anstalter ger dock vid handen, att flertalet
kommer från städer och stadsliknande samhällen. Givet är, att detta
flertal efter utbildningstiden söker sig tillbaka till den miljö, varifrån det
kommit. Detta förhållande synes riksdagen värt synnerligt beaktande.
Sedan år 1911 lämnas å Bona utbildning även i andra yrkesgrenar än
jordbruk, och detta har utan tvivel lämnat goda resultat, som mana till att
gå vidare på den sålunda inslagna vägen. Samma erfarenhet torde hava
vunnits å Hall och Skrubba. En längre driven uppdelning av eleverna i
avseende å ålder än som nu tillämpas kunde enligt riksdagens uppfattning
måhända också vara motiverad.
Frågan örn anbringandet i samhällsnyttig verksamhet av från anstalt
utskrivna elever synes vidare vara värt ökat beaktande. I detta avseende
torde frågan lämpligen kunna prövas vid pågående utredningar örn åtgärder
för avhjälpande av arbetslösheten bland de unga eller örn hjälpåtgärder
för frigivna fångar. Av Bonastyrelsen framställt önskemål örn
utskiljande av hel- och halvabnorma individer från övriga elever torde
böra beaktas, ej minst från synpunkten av den större och dyrbarare bevakning,
som dylika kräva, och den fara de utgöra för övriga, jämförelsevis
lätt påverkbara elever.
De i motionerna framlagda förslag till förbättrad yrkesutbildning synas
huvudsakligen avse den manliga ungdomen. Vad här ovan anförts gäller
jämväl detta klientel. Beträffande motsvarande förhållanden i fråga örn
den kvinnliga ungdomen, har riksdagen ej funnit skäl att påyrka någon
förändring, då erfarenheten av den hittillsvarande anordningen av sådan
ungdomsvård icke synes riksdagen påkalla ändring.
Vid upprepade tillfällen har tidigare frågan örn förbättrad ungdomsvård
för personer i övergångsåren varit under övervägande i riksdagen.
Senast vid innevarande års riksdag hava motioner väckts angående ändrad
barnavårds- och ungdomsvårdslagstiftning. Börande dessa motioner,
som huvudsakligen tagit sikte på ungdom i åldern 18—21 år, har riksdagen
meddelat sitt beslut genom skrivelse den 21 mars, nr 83. Givet är, att
dessa motioner äga ett nära samband med nu förevarande motioner.
12
Riksdagens skrivelse Nr 299.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, att de med
ifrågavarande motioner avsedda frågorna måtte göras till föremål för utredning
samt att för riksdagen måtte framläggas de förslag i ämnet, vartill
utredningen kan föranleda.
Stockholm den 16 juni 1932.
Med undersåtlig vördnad.
321895. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.