Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av folkoch småskoleseminarierna jämte i ämnet väckta motioner.
1932-06-14 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1932:353, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av folkoch småskoleseminarierna jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 353.
1
Nr 353.
Godkänd av första kammaren den 14 juni 1932.
Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1932.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående omorganisation av folk- och småskoleseminarierna
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 122 och memorial nr 145.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har Eders Kungl.
Majit under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen
ej mindre, under punkt 174 av det vid statsverkspropositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag, att,
i avbidan på den proposition angående omorganisation av folkskoleseminarierna
m. m., som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna dels en minskning
av det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna,
nu 1,837,000 kronor, med 37,000 kronor till 1,800,000 kronor —
därav till folkskoleseminarierna 1,640,000 kronor och till stipendier för elever
vid folkskoleseminarier 160,000 kronor —, dels till anordnande av studentkurser
och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier m. m. för
budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 57,500 kronor, dels ock
det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna
till 200,000 kronor,
än även, under punkt 178 av nämnda statsrådsprotokoll, att, i avbidan
på den proposition angående omorganisation av småskoleseminarierna m. m.,
som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna dels en minskning av det
ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu 178,000
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 353. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 353.
kronor, med 9,000 kronor till 169,000 kronor, dels till verksamheten vid
statens småskoleseminarium i Hagaström för budgetåret 1932/1933 ett extra
reservationsanslag av 29,000 kronor, dels en minskning av det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt småskoleseminarier, nu 310,000 kronor, med
70,000 kronor till 240.000 kronor, dels en minskning av det ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, nu 65,000
kronor, med 49,000 kronor till 16,000 kronor, dels ock till tillfällig löneförbättring
för lärare vid småskoleseminarier, inrättade av landsting eller stad,
som ej deltager i landsting, för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 40,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 26
februari 1932 dagtecknad proposition, nr 143, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag,
föreslagit riksdagen att
dels besluta följande organisation av statens folk- och småskoleseminarier
att träda i successiv tillämpning med början av läsåret 1933/1934:
Folkskoleseminarierna skola vara till antalet 11, därav 6 dubbelseminarier
och 5 enkelseminarier. Varje dubbelseminarium skall innefatta en fyraårig
och en tvåårig linje, den senare studentkurs. Varje enkelseminarium skall
innefatta en fyraårig linje. Dubbelseminarierna skola förläggas till Stockholm,
Uppsala, Växjö, Lund, Göteborg och Umeå. Enkelseminarierna skola
förläggas till Linköping, Karlstad, Falun, Härnösand och Luleå; dock skall
å tid, som framdeles kommer att bestämmas, seminariet i Karlstad utvidgas
med en kurs för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor. Seminarierna
i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg, Karlstad, Härnösand och
Luleå skola vara avsedda för manliga elever, seminariet i Karlstad dock med
det undantag, som nyss angivits. Seminarierna i Stockholm, Växjö, Falun
och Umeå skola vara avsedda för kvinnliga elever.
Småskoleseminarierna skola vara till antalet 7, därav 4 dubbelseminarier
och 3 enkelseminarier. Dubbelseminarierna skola förläggas till Strängnäs,
Skara, Landskrona och Falun. Enkelseminarierna skola förläggas till Kalmar,
Lycksele och Haparanda. Varje dubbelseminarium skall innefatta två
tvååriga linjer. Enkelseminarierna skola omfatta, seminariet i Kalmar en
tvåårig linje samt seminarierna i Lycksele och Haparanda vardera en treårig
linje.
dels medgiva, att den av förre rektorn J. Wockatz till staten såsom gåva
överlämnade fastigheten vid småskoleseminariet i Hagaström må efter nämnda
seminariums nedläggande utan vederlag återgå till Wockatz,
dels beträffande anslagen till folkskoleseminarierna under budgetåret 1932/
1933
1. öka den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
m. m. ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna, nu 1,620,000 kronor,
med 20,000 kronor till 1,640,000 kronor;
3
Riksdagens skrivelse Nr 353.
2. minska den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
m. m. ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier,
nu 217,000 kronor, med 59,000 kronor till 158,000 kronor;
3. minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
m. m., nu 1,837,000 kronor, med 39,000 kronor till 1,798,000
kronor;
4. till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier
m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 59,500 kronor;
5. uppföra det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid
folkskoleseminarierna med oförändrat belopp 200,000 kronor;
dels ock beträffande anslagen till småskoleseminarierna under budgetåret
1932/1933
1. minska det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,
nu 178,000 kronor, med 9,000 kronor till 169,000 kronor;
2. för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i
Hagaström för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av
29.000 kronor;
3. för budgetåret 1932/1933 minska det ordinäre förslagsanslaget till unstöd
åt småskoleseminarier, nu 310,000 kronor, med 70,000 kronor till
240.000 kronor;
4. medgiva, att där landsting eller stad, som ej i landsting deltager, upprättat
småskoleseminarium, vilket''åtnjutit statsunderstöd, blivit nedlagt eller
ordinarie lärare vid dylikt seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten
blivit för seminariet obehövlig, statsbidrag likväl må efter Eders
Kungl. Maj:ts beprövande kunna utgå för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933
till belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg ävensom tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg till sådana ordinarie lärare, som genom nedläggandet
eller inskränkningen ej längre erfordras för seminariets uppehållande,
dock att Eders Kungl. Majit må äga för varje särskilt fall bestämma
det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag må utgå, samt meddela de
villkor och bestämmelser Eders Kungl. Majit eljest finner för gott föreskriva;
5. minska det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid
småskoleseminarier, nu 65,000 kronor, med 49,625 kronor till 15,375 kronor;
6. besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall även
för budgetåret 1932/1933 utgå med av det belopp, som må tillkomma
motsvarande lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens
småskoleseminarier;
7. till tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier, som inrättats
av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta motioner, nämligen:
4
Riksdagens skrivelse Nr 353.
dels två likalydande motioner (I: 325 oell II: 476), i vilka föreslagits
bland annat att riksdagen måtte besluta, att utredning verkställes om
hur landsbygdens ungdom, som fått sin skolbildning uteslutande eller
huvudsakligen i folk- och fortsättningsskolor, i begränsad omfattning må
kunna utbildas till folkskollärare, att antalet lektorstjänster vid dubbelseminarierna
fastställes först efter förnyad utredning, varvid bör tillses, att
de tvååriga studentkurserna få tillräckligt antal väl kvalificerade lärare, att
verksamheten vid folkskoleseminariet i Karlstad får fortgå som hittills med
sex klassavdelningar, tills seminariets ställning i den blivande seminarieorganisationen
blir bestämd och att därför i första klassen innevarande år
skola intagas två avdelningar örn tillsammans 50 elever;
dels två likalydande motioner (I: 326 och II: 485), vari hemställts, att riksdagen
vid ett bifall i huvudsak till det i Eders Kungl. Maj:ts proposition nr
143 framlagda förslaget till organisation av småskoleseminarierna måtte
besluta, att ett enkelseminarium för utbildning av småskollärarinnor skall
förläggas till Linköping;
dels två likalydande motioner (I: 327 och II: 481), vari hemställts, att
riksdagen ville besluta, att folkskoleseminariet i Kalmar måtte bibehållas
antingen som ett kvinnligt enkelseminarium eller som ett kvinnligt dubbelseminarium
med en fyraårig kurs och en kurs för studenter;
dels två likalydande motioner (I: 329 och II: 484), vari hemställts, dels
att riksdagen måtte besluta sådan ändring av Eders Kungl. Maj:ts i förevarande
proposition framlagda förslag, att antalet tvååriga studentkurser
begränsas till 4 och de fyraåriga kurserna i erforderlig grad utökas, dels
ock att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till de förändringar i
organisationen, som på grund härav kunna befinnas nödvändiga;
dels två likalydande motioner (I: 330 och II: 482), i vilka föreslagits,
att vid bifall i huvudsak till Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 143
rörande den nya folkskoleseminarieorganisationen riksdagen måtte besluta,
att dubbelseminarier skola upprättas i Linköping och Karlstad samt att åtminstone
vid ett eller ett par enkelseminarier med reservlokaler för utvidgad
lärarutbildning övningsskolan får samma omfattning som vid dubbelseminarierna;
dels
en motion (I: 331), vari hemställts, att riksdagen måtte, med ändring
av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 143, dels besluta följande organisation
av statens folk- och småskoleseminarier att träda i successiv tillämpning med
början av läsåret 1933/1934: Folkskoleseminarierna skola vara till antalet 8,
därav 3 studentseminarier, 3 dubbelseminarier och 2 enkelseminarier. Varje
studentseminarium skall innefatta en tvåårig utbildningskurs med omkring
75 elever i vardera årskursen. Varje dubbelseminarium skall ha två fyraåriga
linjer och bygga på en kunskapsnivå, i det hela motsvarande realexamen.
Varje enkelseminarium skall innefatta en dylik fyraårig linje.
Riksdagens skrivelse Nr 353.
5
Studentseminarierna skola förläggas till Stockholm, Uppsala och Lund.
Dubbelseminarierna skola förläggas till Linköping, Göteborg och Umeå.
Enkelseminarierna skola förläggas till Falun och Karlstad, av vilka det i
Karlstad skall förenas med ett dubbelt småskoleseminarium; efter särskild
utredning och å tid, som framdeles kommer att bestämmas, skall seminariet
i Falun kunna utvidgas med en kurs för småskollärarinnors utbildning till
folkskollärarinnor. De olika seminariekurserna skola stå öppna för såväl
manliga som kvinnliga lärjungar, och proportionen dem emellan regleras
genom särskilda beslut av Konungen och riksdagen gemensamt. Småskoleseminarierna
skola vara till antalet 7, därav 4 dubbelseminarier och 3 enkelseminarier.
Dubbelseminarierna skola förläggas till de nuvarande folkskoleseminarierna
i Luleå, Karlstad, Växjö och Landskrona. Enkelseminarierna
skola förläggas till Lycksele (det nuvarande statliga småskoleseminariet),
Falun (det nuvarande landstingsseminariet) och Linköping (det nuvarande
landstingsseminariet). Varje dubbelseminarium skall innefatta två tvååriga
linjer; dock skall dubbelseminariet i Luleå omfatta en treårig och en tvåårig
linje. Enkelseminarierna skola omfatta, seminarierna i Falun och Linköping
vartdera en tvåårig linje samt seminariet i Lycksele en treårig linje;
dels medgiva, att den av förre rektorn J. Wockatz till staten såsom gåva
överlämnade fastigheten vid småskoleseminariet i Hagaström må efter nämnda
seminariums nedläggande utan vederlag återgå till Wockatz; dels beträffande
anslagen till folkskoleseminarierna och till småskoleseminarierna under budgetåret
1932/1933 vidtaga de ändringar i ovannämnda propositions förslag,
som kunna bliva erforderliga genom bifall till här ovan framställda förslag;
dels två likalydande motioner (I: 334 och II: 487), i vilka hemställts,
att riksdagen, vid fattande av beslut med anledning av Eders Kungl.
Maj:ts proposition nr 143 angående omorganisation av folk- och småskoleseminarierna,
måtte bestämma dels att folkskoleseminariet i Luleå alltjämt
skall vara dubbelseminarium, avsett att bereda undervisning åt såväl manliga
som kvinnliga lärjungar, eller att organisationen av seminariet på annat sätt
ordnas så, att såväl manliga som kvinnliga lärjungar kunna beredas undervisning
vid seminariet; dels att småskoleseminariet i Murjek åtminstone
tillsvidare skall fortsätta sin verksamhet;
dels en motion (I: 338), vari hemställts bland annat, det riksdagen måtte,
dels besluta nedanstående organisation av statens folk- och småskoleseminarier,
nämligen i fråga om folkskoleseminarierna: 20 examensavdelningar —
inklusive två ettåriga studentkurser — fördelade på 2 samseminarier, förlagda
till Umeå och Lund; 5 dubbelseminarier, förlagda till Uppsala, Karlstad
och Linköping för manliga elever samt till Falun och Göteborg för
kvinnliga elever med den ena parallellavdelningen i Falun utgörande en
tvåårig kurs för småskollärarinnor; 4 enkelseminarier, förlagda till Luleå
och Växjö för manliga elever samt till Stockholm och Kalmar för kvinnliga
elever jämte en manlig och en kvinnlig studentkurs, som förläggas till re
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 353.
spektive Stockholm och Växjö; i fråga om småskoleseminarierna: 14 examensavdelningar,
fördelade på 5 dubbelseminarier, förlagda till Härnösand,
Strängnäs, Skara, Kalmar och Landskrona; samt 4 enkelseminarier, förlagda
till Haparanda, Lycksele, Kristinehamn och Linköping; dels i skrivelse till
Eders Kungl. Maj:t anhålla, det Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa
en skyndsam utredning, avseende ‘ studentkursernas antal och gestaltning
i övrigt;
dels en motion (I: 339), vari föreslagits riksdagen att besluta bland annat
att antalet examensavdelningar vid småskoleseminarierna måtte bestämmas
till minst 14; samt att fyra tvååriga studentlinjer upprättas och förläggas
till Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund;
dels två likalydande motioner (I: 340 och II: 494), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte bifalla Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 143 med
den ändring, att antalet småskoleseminarier bestämmes till 8, därav 3
dubbelseminarier, förlagda till Strängnäs, Skara och Landskrona samt 5
enkelseminarier, förlagda till Kalmar, Lycksele, Haparanda, Falun och Hagaström
;
dels en motion (II: 454), vari föreslagits, att riksdagen, med frångående
av Eders Kungl. Maj:ts i propositionen väckta förslag, måtte besluta, att
småskoleseminariet i Härnösand skall bibehållas, och på grund därav såsom
driftsanslag för kommande budgetår anslå högst 39,050 kronor;
dels en motion (II: 472), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
de studentkurser, som infogas i seminarieorganisationen, ej må bliva till
antalet flera eller anordnas med längre utbildningstid än som nu gäller;
dels en motion (II: 495), vari hemställts bland annat att riksdagen måtte
— med avslag av propositionen nr 143 i vad den rör folk- och småskoleseminariernas
framtida organisation — dels besluta följande organisation av
statens folk- och småskoleseminarier att, med nedan angivna undantag, träda
i successiv tillämpning med början av läsåret 1933/1934: Folkskoleseminarierna
skola vara till antalet 11, därav 9 dubbel- och 2 enkelseminarier anordnade
på följande sätt: 1) Dubbelseminarier: a) lärarseminarium i Linköping
med två fyraåriga linjer; b) samseminarier i Karlstad, Umeå och Luleå
med vartdera två fyraåriga linjer; c) lärarseminarier i Uppsala och Göteborg
och lärarinneseminarium i Stockholm med vartdera en fyraårig och en tvåårig
linje (studentkurs); d) samseminarium i Lund med en fyraårig och en
tvåårig linje (studentkurs), båda med såväl manliga som kvinnliga elever;
e) lärarinneseminarium i Falun med en fyraårig och en tvåårig linje (kurs
för utbildande av småskollärarinnor till folkskollärarinnor). 2) Enkelseminarier:
f) lärarseminarium i Växjö och lärarinneseminarium i Kalmar med vartdera
en fyraårig linje. Småskoleseminarierna skola vara till antalet 10, därav 5
dubbel- och 5 enkelseminarier. Dubbelseminarierna skola förläggas till Strängnäs,
Kalmar, Landskrona, Skara och Härnösand. Enkelseminarierna skola
förläggas till Linköping, Kristinehamn, Falun, Lycksele och Haparanda. Varje
7
Riksdagens skrivelse Nr 353.
dubbelseminarium skall omfatta två, tvååriga linjer. Enkelseminarierna skola
omfatta: seminarierna i Linköping, Kristinehamn och Falun vartdera en tvåårig
linje samt seminarierna i Lycksele och Haparanda vartdera en treårig
linje. De nuvarande folkskoleseminarierna i Landskrona, Skara och Härnösand
samt de nuvarande statliga småskoleseminarierna i Hagaström och
Murjek skola från och med början av läsåret 1932/1933 successivt nedläggas.
I de nuvarande landstingsseminarierna skola nya elever icke intagas
i första klassen med följande undantag: Elever skola intagas i nämnda klass
vid landstingsseminarierna i Göteborg, Linköping, Kristinehamn, Falun,
Kalmar, Skara och Härnösand år 1932 och vid landstingsseminariet i Lund
åren 1932 och 1933; dels medgiva att den av förre rektorn J. Wockatz till
staten såsom gåva överlämnade fastigheten vid småskoleseminariet i Hagaström
må efter nämnda seminariums nedläggande utan vederlag återgå till
Wockatz; dels ock vid ett bifall till vad ovan hemställts — med ändring av
vad Eders Kungl. Maj:t i nedannämnda avseende föreslagit — till anordnande
av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier
m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 57,500
kronor;
dels en motion (II: 496), vari föreslagits bland annat att riksdagen måtte
besluta att bifalla de delar av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 143, som
äro ägnade att medföra omedelbar ekonomisk besparing, samt att hemställa
hos Eders Kungl. Maj:t örn ytterligare utredning beträffande kursplaner, inträdesfordringar,
upprättandet av samseminarier, småskollärarinnors utbildning
för tjänstgöring i folkskola etc.;
dels ock en motion (II: 497), vari hemställts, bland annat, att riksdagen i
samband med behandlingen av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 143
måtte beakta de synpunkter i fråga örn övningsskolornas utvidgning, som
i motionen anförts, vid bestämmandet av antalet övningsskollärartjänster och
vid prövningen av föreliggande förslag till deponering av olika seminariefastigheter.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får riksdagen hänvisa till motionerna I: 325 och 326, II: 481,
I: 329, 330 och 331, II: 487, I: 338, 339 och 340, II: 454, 472, 495, 496
och 497.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande proposition avser att bringa till ett
definitivt avgörande den sedan flera år svävande frågan örn organisationen
av lärarutbildningen för vårt folkundervisningsväsende. Initiativet till en
genomgripande omdaning av denna organisation kan otvivelaktigt sägas
hava utgått från riksdagen själv dels genom dess skrivelse nr 230 av år
1923 med begäran örn utredning i fråga örn statens övertagande av de av
landstingen och vissa städer inrättade småskoleseminarierna, dels ock
genom dess skrivelse nr 145 av år 1929, i vilken ej mindre med styrka
8
Riksdagens skrivelse Nr 353.
framhölls, att den nuvarande folkskoleseminarieorganisationen vore avsevärt
större än vad det förefintliga lärarbehovet krävde och att det därför
vore nödvändigt att taga under övervägande mera vittgående inskränkningar
i sistberörda organisation, än även betonades såsom i hög
grad angeläget, att frågorna örn folkskoleseminariernas organisation och
småskollärarutbildningens förstatligande behandlades såsom ett enda sammanhängande
spörsmål örn statens anordningar för utbildning av lärare
för folkundervisningsväsendet. Härigenom torde — heter det i sistnämnda
skrivelse — det bliva möjligt att särskilt beträffande lokalfrågorna vinna
den mest praktiska och för staten minst kostsamma lösningen av berörda
organisationsfrågor.
Sedan Eders Kungl. Majit efter omfattande utredningar förelagt 1931 års
riksdag själva principfrågan örn småskollärarutbildningens förstatligande
ävensom ett par viktiga detaljspörsmål beträffande denna utbildning,
nämligen angående utbildningstidens längd och elevantalet per klassavdelning,
beslöt sistnämnda riksdag (skrivelse nr 199), att staten skulle, i den
omfattning, som framdeles bleve av Eders Kungl. Majit och riksdagen närmare
bestämd, övertaga småskollärarutbildningen under förutsättning, att
vederbörande landsting och stad kostnadsfritt och med full äganderätt till
staten överlämnade den för seminarieutbildningen använda fasta och lösa
egendom, varav staten funne sig vara i behov. Lärokursens längd bestämdes
till två år (utom vad angick de redan treåriga statliga småskoleseminarierna
i Haparanda och Lycksele, där lärokursen fortfarande skulle
vara treårig). Elevantalet bestämdes till 28 per klass.
Efter dessa grundläggande beslut i fråga örn småskollärarutbildningsanstalterna
har Eders Kungl. Majit, i överensstämmelse med den mening,
som 1929 års riksdag uttalat, till definitiv prövning i ett sammanhang upptagit
hela den omfattande frågan om den närmare gestaltningen av lärarutbildningen
för folkundervisningsväsendet, alltså ej blott småskoleseminariernas
utan även folkskoleseminariernas organisation.
Eders Kungl. Majits förslag innebär en högst avsevärd beskärning av de
nuvarande anordningarna för lärarutbildningen och skulle enligt de i propositionen
framlagda beräkningarna medföra betydande besparingar.
Emellertid har Eders Kungl. Majit icke stannat vid att ifrågasätta ändringar
blott i fråga örn den yttre organisatoriska ramen, såsom av riksdagen
i dess tidigare uttalanden i ämnet närmast torde hava avsetts. Propositionen
innehåller nämligen därutöver några synnerligen betydelsefulla
reformförslag, avseende mera den inre strukturen av seminarieorganisationen,
däribland de ettåriga studentkursernas utvidgning till tvååriga kurser
samt ökning av studentkursernas antal.
Innan riksdagen övergår till att yttra sig rörande förslagets olika delar,
vill riksdagen framhålla, att föreliggande ärende i mer än vanlig grad är
ägnat att framkalla meningsbrytningar ej blott därför, att frågan i och för
9
Riksdagens skrivelse Nr 353.
sig är omfattande och svårlöst, utan även och ej minst därför att den så
nära berör de särskilda orternas intressen. Härom vittna hl. a. åtskilliga av
de framkomna motionerna. Det synes emellertid riksdagen för en lycklig
lösning av frågan vara av vikt, att dylika lokalt betonade intressen få
träda tillbaka för vad som ur hela rikets, ur statens synpunkt är önskvärt,
i den mån berörda intressen icke kunna bringas till överensstämmelse
härmed. Vidare önskar riksdagen framhålla, att, även örn riksdagen
på åtskilliga punkter måst ställa sig tveksam inför eller helt avvisande
till Eders Kungl. Majits förslag, detta förslag enligt riksdagens uppfattning
i flera avseenden äger obestridliga förtjänster. Såsom särskilt erkännansvärd
betraktar riksdagen den allvarliga strävan till sparsamhet och
förenkling, som präglar förslaget i dess helhet och som står väl i samklang
med vad tidsläget kräver.
Då riksdagen härefter har att angiva sin ståndpunkt i de olika spörsmål,
som äro föremål för behandling i propositionen, förefaller det riksdagen
lämpligast, att riksdagen först upptar till prövning de angelägenheter, som
angå folkskollärarutbildningen.
Härvid böra till en början komma under bedömande de i propositionen
framställda förslagen i fråga örn förlängning av studentkurserna, utökning
av deras antal samt dessa kursers inordnande såsom en fast beståndsdel av
seminarieorganisationen. Vad beträffar frågan örn studentkursernas anordning,
är det, med hänsyn till den roll, dessa kurser spela i Eders Kungl.
Maj:ts förslag, av avgörande betydelse, vilken ställning riksdagen intager
till förslaget i denna del.
I fråga örn studentkursernas anordning bär Eders Kungl. Majit föreslagit
synnerligen betydelsefulla förändringar, nämligen dessa kursers förlängning
från ettåriga till tvååriga, utökande av kursernas antal från
nuvarande två till sex, vilket innebär, att omkring en tredjedel av årsproduktionen
av folkskollärare skulle ske genom studentkurserna, samt
kursernas infogande såsom fasta beståndsdelar av seminarieorganisationen,
i det att kurserna, från att hittills hava utgjort mera tillfälliga utbyggnader
av nämnda organisation, avsedda ursprungligen att snabbt
möta ett ökat lärarbehov, enligt Eders Kungl. Maj :ts förslag skulle på var
och en av sex olika platser tillsammans med en fyraårig seminariekurs
bilda ett dubbelseminarium. Dubbelseminarier av annan typ skulle icke
finnas.
I fråga örn studentkursernas förlängning stöder sig Eders Kungl. Majit
på ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag, vari såsom de viktigaste skälen
för en sådan förändring angivits dels att den nuvarande ettåriga kursen
icke lämnade tillräcklig tid för utbildning i övningsämnena och för
undervisningsövningar, dels ock att arbetsbelastningen därstädes vore alltför
stor. Det bör emellertid uppmärksammas, att skolöverstyrelsen framhållit,
att det på den begränsade tid, som stått överstyrelsen till bilds, icke
10
Riksdagens skrivelse Nr 353.
kunnat åvägabringas en fullständig utredning av förevarande organisationsspörsmål,
och att särskilt behov uppenbarligen förelåge av närmare
utredning angående timplaner och kursplaner.
Beträffande studentkursernas antal och fastare inordnande i seminarieorganisationen
har likaledes skolöverstyrelsen framlagt ett förslag, som
går i samma riktning som Eders Kungl. Maj:ts; dock har överstyrelsen
begränsat kursernas antal till fyra, motsvarande omkring en femtedel av
den årliga lärarproduktionen. Till stöd för sistberörda åtgärder har av skolöverstyrelsen
och departementschefen åberopats, huvudsakligen, att de hittillsvarande
studentkurserna visat sig kunna utbilda goda lärarkrafter,
att ett stort antal studenter under de senaste åren anmält sig till dessa
kurser, samt att studentkurserna innebure en för staten ekonomiskt fördelaktig
anordning.
Det torde böra nämnas, att 1929 års seminariesakkunniga icke ifrågasatt
några förändringar i fråga om studentkursernas organisation och antal.
Spörsmålet örn en omläggning av studenters utbildning till folkskollärare
och vad därmed sammanhänger, synes riksdagen icke befinna sig i
sådant läge, att det är möjligt för riksdagen att nu taga definitiv ståndpunkt
till denna fråga. Frånsett att de framkomna motionerna vittna
örn huruledes meningarna bryta sig på detta område, bör det uppmärksammas,
att skolöverstyrelsen uppenbarligen haft en känsla av att saken
tarvade ytterligare övervägande och även låtit detta komma till tydligt
uttryck i sitt förslag. Särskilt synes riksdagen viktigt, att förslag till
undervisningsplaner för tvååriga studentkurser utarbetas i syfte att få
närmare klargjort, huruvida verkligen behov föreligger av en fördubbling
av kursernas längd. Samtidigt bör undersökas, huruvida icke genom lämpliga
åtgärder en ettårig utbildning kan göras fullt effektiv. Härvid torde
särskilt böra beaktas, vad i motionen I: 338 framhållits angående möjligheten
för studenterna att under sommaruppehållet mellan studentexamens
avläggande och inträdet i seminariet genom självstudier eller bevistande
av särskilda kurser stärka sina kunskaper och färdigheter i vissa ämnen.
I samband därmed bör jämväl lärarbehovet för sådana kurser närmare
undersökas samt ingående övervägas vilken inverkan, en förlängning av
studentkurserna skulle kunna få för det fyraåriga seminariet. Emellertid
torde även frågorna örn kursernas antal och ställning i organisationen
förtjäna en närmare prövning. Vad angår frågan örn ökning av studentkursernas
antal, har på många håll påkallats en avsevärd utökning av
antalet studentfolkskollärare i förhållande till antalet folkskollärare utan
studentexamen. Å andra sidan hava starka betänkligheter yppats gentemot
en sådan utveckling, särskilt med hänsyn till folkskoleväsendet på landsbygden,
där det ansetts vara till stort gagn, att folkets tänkesätt, vanor
och arbetsliv icke är något för läraren främmande utan fastmera något,
varmed han är väl förtrogen. Det har synts mindre sannolikt, att sådana
11
Riksdagens skrivelse Nr 353.
lärare skola stå att finna bland dem, som normalt tillbragt hela sin uppväxttid
eller det mesta därav i en läroverksstad, än bland de folkskollärare,
som icke äro studenter. Ytterligare har anförts, att den folkskollärarutbildning,
som går över studentexamen, i själva verket icke är för staten
billigare än vägen genom det fyraåriga seminariet utan snarare motsatsen.
Riksdagen vill emellertid med hänsyn till föreliggande omständigheter ej
motsätta sig en viss utökning av studentkursernas antal, därest så efter
närmare prövning skulle visa sig erforderligt och lämpligt.
Då riksdagen sålunda vill anhålla örn en utredning rörande här berörda
olika spörsmål, finner sig riksdagen slutligen böra uttala, att riksdagen
anser skäl saknas att ifrågasätta en mera genomgripande förändring, som
skulle giva anstalterna för utbildning av studenter till folkskollärare en
annan karaktär, måhända mera akademiskt betonad, än de vanliga seminariekurserna.
Däremot torde, med hänsyn till den utveckling det högre skolväsendet
numera undergått och de rön som kunna hava gjorts i fråga örn
studenter såsom folkskollärare, intet vara att erinra mot att utredningen
får omfatta jämväl frågan örn studentkursernas infogande såsom en fast
beståndsdel i seminarieorganisationen.
Riksdagen kan alltså icke i förevarande del bifalla Eders Kungl. Maj:ts
förslag utan vill, i likhet med vad i motionen I: 338 yrkats, hos Eders
Kungl. Majit anhålla örn förnyad utredning angående studentkursernas
antal och gestaltning i övrigt.
Då riksdagen alltså icke kunnat bifalla Eders Kungl. Majits förslag angående
studentkursernas anordning, kommer frågan örn folkskoleseminariernas
organisation i ett sådant läge, att det icke synes riksdagen tillrådligt
att riksdagen i år träffar något avgörande rörande nämnda seminariers
framtida gestaltning. Enligt riksdagens mening är det önskvärt, att Eders
Kungl. Majit får tillfälle att i samband med förut omförmälda, av riksdagen
begärda utredning taga under förnyat övervägande förevarande
spörsmål och vad därmed äger sammanhang. Riksdagen anser sig dock
kunna och böra göra visst undantag härifrån, nämligen vad angår frågan
örn nedläggandet av folkskoleseminarierna i Härnösand, Skara och Landskrona.
Beträffande seminariet i Skara hava såväl 1929 års seminariesakkunniga
som skolöverstyrelsen och Eders Kungl. Majit samstämmigt föreslagit
dess indragning. Skolöverstyrelsen har därutöver hemställt, att jämväl
seminarierna i Härnösand och Landskrona skulle nedläggas, och Eders
Kungl. Majit har biträtt denna mening, i vad den angår Landskrona.
Samtliga tre seminarier äro enkelseminarier och skulle enligt överstyrelsens
förslag utnyttjas till dubbla småskoleseminarier.
Riksdagen vill visserligen icke i övrigt för närvarande taga någon bestämd
ställning till frågan örn det antal folksltoleseminarier, som bör inga
i den framtida definitiva seminarieorganisationen, eller de platser, där
dessa folkskoleseminarier lämpligen böra vara belägna, men vad beträffar
12
Riksdagens skrivelse Nr 353.
de nyss nämnda tre enkelseminarierna, synes det riksdagen av den förebragta
utredningen vara uppenbart dels att det för en god lösning av
småskoleseminariefrågan — vartill riksdagen snart skall komma —• är
önskvärt, att folkskoleseminarierna i Härnösand, Skara och Landskrona
få lämna rum för dubbla småskoleseminarier på dessa platser, dels ock
att en indragning av omförmälda tre folkskoleseminarier kan ske, utan
att härigenom ur statens synpunkt några allvarliga olägenheter uppkomma.
Riksdagen inser väl, att det ur ortssynpunkt måste te sig beklagligt, att
nämnda tre bildningsanstalter, vilka var i sin stad under en avsevärd tid
varit verksamma på ett förtjänstfullt sätt, nu måste se sig ställda inför
avslutningen av denna verksamhet, men i förevarande fall måste ortsintresset
vika för riksintresset, som avgjort synes riksdagen tala för här
angivna åtgärd. För staten innebär åtgärden bestämda fördelar i såväl
organisatoriskt som ekonomiskt hänseende och — såsom förut antytts och
av det följande skall framgå — de tre städerna avses skola erhålla kompensation
för angivna förlust genom förläggande därstädes av dubbla
småskoleseminarier. Det bör också bemärkas, att några invändningar mot
det även av Eders Kungl. Maj:t framställda förslaget om indragning av
folkskoleseminarierna i Skara och Landskrona icke motionsvis framkommit.
Vad folkskoleseminariet i Härnösand beträffar, har Eders Kungl.
Majit ansett detsamma böra bibehållas, och energiska ansträngningar
hava, enligt vad av propositionen framgår, från ortshåll gjorts i denna
riktning. Riksdagen måste dock, på sätt förut framhållits, finna de skäl
starkare, som tala för folkskoleseminariets i Härnösand ersättande med ett
dubbelt småskoleseminarium. Det bör i detta sammanhang även framhållas,
att lokalförhållandena vid Härnösandsseminariet, enligt vad riksdagen
erfarit, äro sådana, att, örn folkskoleseminariet skulle bibehållas
därstädes, staten inom en nära framtid har att förvänta ej ringa ny- eller
ombyggnadskrav för folkskoleseminariets behov, under det att, såsom av
propositionen inhämtas, förläggandet av ett dubbelt småskoleseminarium
till folkskoleseminariets lokaler skulle medföra en ombyggnadskostnad av
endast omkring 10,000 kronor.
Riksdagen har icke förbisett, att två av de till indragning här förordade
folkskoleseminarierna äro anordnade för utbildning av kvinnliga lärare
och båda dessa belägna i Götaland. Det bör emellertid observeras, att verkningarna
av berörda indragning på utexaminationen tidigast kunna göra
sig gällande år 1936. Riksdagen förutsätter, att vid denna tid spörsmålet örn
folkskoleseminariernas organisation skall hava nått sin slutgiltiga lösning,
och att, i den mån så anses erforderligt, provisoriska åtgärder i avbidan
på effekten av sagda slutgiltiga lösning vidtagas i syfte att motverka
de rubbningar och ojämnheter med avseende å folkskollärarproduk
-
13
Riksdagens skrivelse Nr 353.
tionens fördelning på manliga och kvinnliga lärare och på olika landsdelar,
som av nyss angivna indragningsåtgärd kunna bliva följden.
Vid ett förnyat övervägande av frågan örn den yttre organisationen av
folkskollärarutbildningen är det ett par spörsmål, som i första rummet
måste avgöras, innan man kan skrida till att närmare utarbeta planen för
nämnda organisation, nämligen dels avgångsklassernas antal och dels
proportionen mellan manliga och kvinnliga lärare.
Vad den första frågan, avgångsklassernas antal, beträffar, är ju för
denna bestämmande, vilken siffra som anses motsvara det normala årliga
behovet av nya lärare. I likhet med seminariesakkunniga, skolöverstyrelsen
och departementschefen anser riksdagen det icke vara möjligt att härutinnan
göra några säkra beräkningar, gällande för en avsevärd tid framåt.
De ytterst ingående undersökningar, som på området blivit gjorda,
hava alla lett till ganska olika resultat. Den högsta siffra, man kommit
till, är 610 och den lägsta 450. Örn tillbörlig hänsyn tages till det av riksdagen
tidigare hävdade önskemålet, att organisationen bör göras elastisk,
vill det förefalla riksdagen, som örn det skulle vara klokt att hålla ungefärligen
medelvägen mellan dessa båda siffror. Detta betyder, med utgångspunkt
från ett elevantal av 28 per klass i det fyraåriga seminariet och 25
per klass i studentkurs — tal, som på grund av avgång före avslutad utbildning
och kvarsittning dock äro underkastade modifikationer — att en
organisation, som innehölle högst 20 avgångsklasser, skulle kunna anses
väl avvägd.
Vad angår proportionen mellan manliga och kvinnliga lärare, har tidigare
förutsatts, att den skulle utgöra 3: 2, men skolöverstyrelsen har numera
för sin del förordat proportionen 11: 9, detta bl. a. under hänvisning
till att sistberörda proportion överensstämde med den faktiska sammansättningen
av folkskollärarkåren. Eders Kungl. Maj:ts förslag synes i princip
ansluta sig till skolöverstyrelsens uppfattning, ehuru detsamma, genom
att den enligt förslaget planerade kursen för småskollärarinnors utbildning
till folkskollärarinnor ej tills vidare inrättas, i praktiken upprätthåller
proportionen 3:2. Riksdagen anser, att lärarproduktionen bör i förevarande
hänseende avpassas enligt proportionen 11: 9, och att denna proportion
bör iakttagas, även om ej sagda kurs träder i verksamhet samtidigt
med den nya organisationen. Riksdagen vill emellertid framhålla, att
det synes riksdagen angeläget, att kursen i det blivande organisationsförslaget
ej ställes på framtiden utan förutsättes begynna i och med att den
nya organisationen i övrigt sättes i gång.
Ett annat spörsmål, som synes förtjänt att närmare övervägas vid den
förnyade prövning, förevarande ärende enligt riksdagens mening bör undergå,
är frågan örn inrättande av samseminarier, d. v. s. seminarier, där
både manlig och kvinnlig ungdom erhåller utbildning. Skolöverstyrelsen
har i sitt förslag räknat med fyra sådana seminarier, under det att Eders
14
Riksdagens skrivelse Nr 353.
Kungl. Majits förslag icke upptager något samseminarium, om man bortser
från att till seminariet i Karlstad tänkts i en framtid skola förläggas
den förut omtalade kursen för utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarinnor.
Det förefaller riksdagen, som örn det skulle vara möjligt att
genom anordnande av samseminarier komma förbi vissa svårigheter, som
eljest möta för en tillfredsställande fördelning av lärarproduktionen på
olika delar av landet. Riksdagen vill dock icke nu taga ställning till frågan
utan endast fästa uppmärksamheten på densamma, på det att den må
beaktas vid den kommande förnyade utredningen.
I övrigt vill riksdagen beträffande nämnda utredning allenast framhålla,
att det enligt riksdagens mening bör eftersträvas att så långt sig göra
låter i första rummet utnyttja de lokalmöjligheter, som de förefintliga
dubbelseminarierna erbjuda. Genom att låta lärarproduktionen företrädesvis
ske genom dubbelseminarierna vinnas nämligen avsevärda fördelar,
ej blott ur ekonomisk utan även ur pedagogisk synpunkt.
Angående övergångsförhållanden och anslagsfrågor kommer riksdagen
att uttala sig längre fram i föreliggande skrivelse, sedan riksdagen klargjort
sin ställning även till småskoleseminariefrågan.
Sammanfattningsvis kan riksdagens ståndpunkt till föreliggande förslag,
i vad det avser folkskollärarutbildningen, angivas sålunda. Riksdagen
kan icke bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i vidare mån än vad angår
nedläggandet av folkskoleseminarierna i Skara och Landskrona. Härjämte
har riksdagen, i motsats till vad av Eders Kungl. Majit föreslagits, beslutat,
att folkskoleseminariet i Härnösand skall nedläggas. Nedläggandet av
folkskoleseminarierna i Härnösand, Skara och Landskrona står i överensstämmelse
med de i motionerna I: 331, I: 338 och II: 495 föreslagna organisationsplanerna.
I övrigt har riksdagen icke ansett sig nu höra fatta något
definitivt beslut angående folkskoleseminariernas framtida gestaltning,
vilket innebär ett avböjande av Eders Kungl. Maj:ts förslag i nyss ej angivna
delar. Emellertid vill riksdagen hos Eders Kungl. Majit anhålla örn
ytterligare utredning angående organisationen av folkskollärarutbildningen
och framläggande för riksdagen av det förnyade förslag i herörda
hänseende, som den ytterligare utredningen kan föranleda.
I motionen lii 497 har framställts förslag i fråga örn folk- och småskoleseminariernas
övningsskolor. Motionen behandlas i detta sammanhang, för
så vitt den avser folkskoleseminarierna. Förslaget åsyftar bland annat ett
övervägande av möjligheterna till någon utvidgning av dessa skolor utöver
vad i propositionen föreslagits. Vad angår frågan örn övningsskolornas
storlek, vilken fråga jämväl berörts i motionerna I: 330 och
lii 482, torde den bliva föremål för övervägande vid den av riksdagen
begärda omprövning, som spörsmålet örn folkskoleseminariernas organisation
skulle underkastas.
Riksdagen övergår härefter till frågan örn småskoleseminarierna.
15
Riksdagens skrivelse Nr 353.
Såsom förut framhållits, Ilar riksdagen redan år 1931 fattat det grundläggande
principbeslutet örn statens övertagande av småskollärarutbildningen
ävensom träffat för organisationens grunddrag bestämmande avgöranden
angående utbildningstidens längd och elevantalet per klass.
Vad som nu återstår, är väsentligen att bestämma avgångsklassernas
antal samt seminariernas antal och förläggning.
I fråga örn avgångsklassernas antal gäller bär detsamma som beträffande
folkskollärarutbildningen, nämligen att meningarna rörande den
rätta siffran för årsbehovet gå rätt mycket i sär. Högsta och lägsta talet
äro respektive 420 och 300. Svårigheterna att åstadkomma hållbara beräkningar
äro ju ock synnerligen stora på grund av de många ovissa faktorer,
som inverka på kalkylerna. Med hänsyn härtill har departementschefen
ansett organisationen böra byggas på beräkningar, som avse lärår - behovet endast för den närmaste framtiden. Då nämnda beräkningar utvisa
en stark nedgång i lärartjänsternas antal, har departementschefen
ansett siffran för årsproduktionen böra hållas relativt låg, vilket även
skulle bidraga till den av riksdagen önskade elasticiteten i organisationen.
Departementschefen har för sin del stannat vid talet 300 »eller något
därutöver». Seminariesakkunnigas motsvarande siffra utgjorde 412 och
skolöverstyrelsens i dess organisationsplan 420. Såväl de sakkunniga som
skolöverstyrelsen föreslogo 15 avgångsavdelningar; departementschefen
har i enlighet med sin uttalade uppfattning örn den behövliga årsproduktionen
under de närmaste åren bragt ned antalet avgångsklasser till 11.
Riksdagen finner för sin del övervägande skäl tala för att, såsom departementschefen
förordar, seminarieutbildningens omfattning nu bestämmes
med särskild hänsyn till de närmaste årens behov. Härvid är att bemärka
ej endast vad skolöverstyrelsen anfört i fråga örn minskningen i
antalet lärartjänster utan även vad riksdagen i år beslutat i fråga örn åtgärder
för folkskoleväsendets rationalisering. Ävenledes bör uppmärksammas,
att ett avsevärt överskott av småskollärarinnor för närvarande föreligger.
Berörda förhållanden göra, att riksdagen känner sig benägen att
för närvarande bestämma antalet avgångsklasser vid småskoleseminarierna
till en relativt låg siffra. Dock anser riksdagen, att det av Eders
Kungl. Majit föreslagna antalet är något för knappt tillmätt; det torde i
alla händelser böra höjas med en enhet eller till 12 med tanke på den i det
föregående omnämnda kursen för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor,
vilken riksdagen förväntar snarligen skola komma i gång
och varigenom en avgångsavdelning småskollärarinnor kan åtminstone
delvis beräknas bortfalla. Riksdagen vill tills vidare stanna vid 12 avgångsklasser
men anser icke osannolikt, att det inom ej alltför avlägsen
framtid, sedan ovannämnda överskott blivit förbrukat, kan bliva behövligt
att för undvikande av lärarbrist upprätta ytterligare en å två avgångsklasser.
16
Riksdagens skrivelse Nr 353.
Vad härefter angår småskoleseminariernas antal och förläggning, vill
riksdagen först erinra om att Eders Kungl. Majit föreslagit sju seminarier,
varav fyra dubbelseminarier och tre enkelseminarier med förläggning,
dubbelseminarierna till Strängnäs, Skara, Landskrona och Falun samt
enkelseminarierna till Kalmar, Lycksele och Haparanda. Det är vidare att
märka, att enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag staten icke skulle i något fall
för seminarieorganisationen taga i anspråk landstingens eller av stadskommuner
erbjudna lokaler utan helt reda sig med sina egna fastigheter. Följaktligen
förutsätter Eders Kungl. Maj:ts förslag — förutom den redan beslutade
indragningen av folkskoleseminariet i Strängnäs och av riksdagen
ovan omförmälda indragning av folkskoleseminarierna i Skara och Landskrona
— folkskoleseminariets i Falun förändring från dubbelseminarium
till enkelseminarium samt nedläggande av Kalmar folkskoleseminarium,
allt för att lämna utrymme för de föreslagna småskoleseminarierna. Statsseminarierna
i Murjek och Hagaström skulle nedläggas, likaså landstingsseminarierna
i Linköping, Jönköping, Växjö, Lund, Halmstad, Borås,
Kristinehamn, Örebro, Västerås, Falun, Härnösand, Bollnäs och Östersund
samt Göteborgs stads småskoleseminarium i Göteborg.
Ytterligare bör erinras, att seminariesakkunniga föreslagit, att den nya
seminarieorganisationen skulle omfatta 3 dubbelseminarier och 9 enkelseminarier.
Dubbelseminarierna skulle förläggas till Strängnäs, Skara och
Kalmar; enkelseminarierna till Murjek, Haparanda, Lycksele, Östersund,
Falun, Hagaström, Linköping, Lund och Halmstad. Staten skulle övertaga
landstingsseminarierna i Östersund, Falun, Linköping, Lund och
Halmstad. Övriga landstingsseminarier ävensom Göteborgsseminariet
skulle nedläggas.
Skolöverstyrelsen har i sin senaste utredning föreslagit en organisation,
omfattande 5 dubbelseminarier och 5 enkelseminarier. Dubbelseminarierna
skulle förläggas till Strängnäs, Kalmar, Landskrona, Skara och Härnösand,
enkelseminarierna till Linköping, Kristinehamn, Falun, Lycksele
och Haparanda. Seminarierna i Jönköping, Växjö, Lund, Halmstad, Göteborg,
Borås, Örebro, Västerås, Hagaström, Bollnäs, Östersund och Murjek
skulle indragas.
Eders Kungl. Maj:ts förslag angående småskoleseminariernas antal och
förläggning har uppkallat ett stort antal varierande, motionsvis framställda
önskemål.
Det torde icke förvåna, örn riksdagen inför denna mångfald av olika yrkanden
och önskemål känt en viss tvekan, huruvida frågan örn organisationen
av småskollärarutbildningen verkligen är mogen för ett slutgiltigt
avgörande. Riksdagen har emellertid ansett, att denna frågas lösning
är särskilt trängande, och därför icke velat uttala sig för ett ytterligare
uppskov, även örn ett bestämt ståndpunktstagande är förbundet med ej
ringa svårighet.
17
Riksdagens skrivelse Nr 358.
Redan det förhållandet, att riksdagen har ett något högre antal avgångsklasser
än Eders Kungl. Majit, medför, att riksdagen icke kan i allo följa
Eders Kungl. Majits förslag. Riksdagen bifaller emellertid detta förslag,
i vad det avser förläggande av dubbelseminarier till Strängnäs, Skara och
Landskrona och dessa dubbelseminariers inrymmande i dåvarande folkskoleseminariers
lokaler samt förläggande av enkelseminarier till Haparanda
och Lycksele. Vad särskilt Haparandaseminariet angår, har i motionen
I: 331 framställts ett förslag, som innebär, att detta seminarium skulle
indragas. Med hänsyn till de betydelsefulla uppgifter, sistberörda seminarium
har att fylla på denna plats, kan riksdagen under inga förhållanden
medverka till en sådan åtgärd, även örn seminariets bibehållande medför,
att staten i en framtid blir ställd inför nödvändigheten att anskaffa
bättre lokaler åt seminariet. Eders Kungl. Majit har vidare föreslagit, att
till Falun skulle förläggas ett dubbelt småskoleseminarium, vilket — samtidigt
med att därvarande dubbla folkskoleseminarium förvandlades till
enkelseminarium — skulle inrymmas i folkskoleseminariets lokaler. Rortsett
från att riksdagen icke är beredd att nu besluta en förändrad organisation
av folkskoleseminariet i Falun, kail riksdagen icke finna lämpligt, att
den betydande del av landet, som ligger mellan Lycksele och Falun, skulle
lämnas utan något seminarium för utbildning av småskollärarinnor. Så
skulle nämligen bliva förhållandet enligt Eders Kungl. Majits förslag.
Någonstädes mellan sistnämnda båda platser bör enligt riksdagens mening
en sådan ^bildningsanstalt finnas, och riksdagen har för sin del, i likhet
med skolöverstyrelsen samt i överensstämmelse med i motionerna I: 338
och lii 495 framställda yrkanden, vid sitt val av lämplig förläggningsplats
stannat vid Härnösand. Vad som särskilt gjort, att riksdagen föredragit
Härnösand framför t. ex. Östersund, som eljest även synes kunna komma
i fråga, är, att här ifrågavarande seminarium bör vara ett dubbelseminarium
och lokaler för ett sådant stå till buds i statens egen för ett folkskoleseminarium
nu använda fastighet i Härnösand. Folkskolesemiariet i Häinösand
anser åter riksdagen på sätt förut anförts, höra nedläggas.
Vad Falun beträffar, anser riksdagen, att där bör finnas ett enkelseminarium
för utbildning av småskollärarinnor. Då utmärkta lokaler med
utrustning för ett sådant seminarium kostnadsfritt och med full äganderätt
erbjudits staten i det nuvarande landstingsseminariets fastighet, kan
riksdagen icke finna annat än att det är för staten ekonomiskt fördelaktigt
att antaga ett dylikt erbjudande, valdör riksdagen beslutat, att sa skall ske.
Utöver nu framställda erinringar mot Eders Kungl. Majits ifrågavarande
förslag har riksdagen ytterligare en invändning, nämligen beträffande
Kalmar förläggningen. Enligt Eders Kungl. Majits förslag skulle därvarande
folkskoleseminarium indragas och ersättas av ett enkelt småskoleseminarium.
Riksdagen vill av förut anförda skäl icke för närvarande vidtaga
någon förändring i fråga örn folkskoleseminarieorganisationen, utom
Bihang till riksdagens protokoll 19.''!2. 14 sami. Nr Sild. 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 353.
vad angår seminarierna i Härnösand, Skara och Landskrona, och kan
således icke för närvarande ansluta sig till förslaget om nedläggandet av
folkskoleseminariet i Kalmar. Då emellertid förutom dubbelseminarierna i
Landskrona och Skara ett enkelt småskoleseminarium bör finnas i Götaland,
har riksdagen ansett att med hänsyn till kommunikations- och bebyggelseförhållanden
Linköping bör i första rummet ifrågakomma såsom
förläggningsplats för detta småskoleseminarium. Även där har vederbörande
landsting utan anspråk på vederlag och med full äganderätt ställt
landstingsseminariets lokaler med utrustning till statens förfogande. Skolöverstyrelsen
har förordat seminariets övertagande av staten, och riksdagen
delar denna uppfattning, varvid emellertid riksdagen förutsätter att
uppförande av särskild gymnastikbyggnad, som ifrågasatts av byggnadsstyrelsen,
icke behöver ske. Seminariet torde enligt riksdagens mening, på
sätt även i motionen I: 326 framhålles, utan olägenhet kunna för ändamålet
använda det gamla folkskoleseminariehusets gymnastiklokal.
Skulle framdeles visa sig behövligt att upprätta ytterligare en å två
avgångsklasser — något som riksdagen tidigare antytt möjligheten av —
torde denna eller dessa klasser i första rummet böra förläggas till landets
sydligare delar, t. ex. i Kalmar eller annorstädes.
Härmed har riksdagen framlagt sin organisationsplan för småskoleseminarierna.
Den innefattar inrättande av åtta seminarier, därav fyra dubbelseminarier,
förlagda till de nuvarande folkskoleseminarierna i Härnösand,
Strängnäs, Skara och Landskrona, samt fyra enkelseminarier, förlagda
till de nuvarande statsseminarierna i Haparanda och Lycksele och
de nuvarande landstingsseminarierna i Falun och Linköping.
Denna plan innebär alltså, att riksdagen, så vitt angår småskoleseminarierna,
i vissa delar bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
I: 331, I: 338, I: 340, II: 454, II: 494 och II: 495 ävensom helt bifallit motionerna
I: 326 och II: 485.
Mot vad Eders Kungl. Majlis förslag i övrigt innehåller angående småskoleseminarierna
har riksdagen, såvitt förslaget ej strider mot riksdagens
i det föregående angivna ståndpunkt, intet att erinra.
Riksdagen har nu att behandla frågan örn genomförandet av de av riksdagen
i det föregående angivna organisatoriska förändringarna.
I överensstämmelse med skolöverstyrelsens i skrivelse den 20 november
1931 framställda förslag anser riksdagen indragningen av folkskoleseminarierna
i Härnösand, Skara och Landskrona böra taga sin början redan
innevarande år genom att några elever icke intagas i första klass. Upprättandet
av de föreslagna dubbla småskoleseminarierna i nyssnämnda tre
städer torde böra taga sin början först från och med hösten 1933, då likväl
endast en klassavdelning av småskoleseminariet kan intagas på varje plats.
Först med höstterminen 1934 kunna dessa seminarier träda i verksamhet
som dubbelseminarier. Indragningen av de nuvarande statliga småskole
-
Riksdagens skrivelse Nr 353.
19
seminarierna i Murjek och Hagaström synes böra successivt påbörjas från
och med läsåret 1932/1933 genom att inga elever därstädes intagas i första
klassen hösten 1932.
Dubbelseminariet i Strängnäs torde, i enlighet med vad Eders Kungl.
Majit föreslagit, böra träda i verksamhet från och med hösten 1933. Visserligen
komma till följd härav seminarielokalerna därstädes att stå oanvända
under läsåret 1932/1933, men riksdagen anser icke möjligt, att det till
hösten 1932 skall kunna medhinnas att på ett väl genomtänkt sätt vidtaga
de förberedande åtgärder, som erfordras för verksamhetens begynnande
därstädes redan samma höst. Det befarade ersättningskravet från stadens
sida i anledning av detta uppskov, varom i propositionen talas, tillmäter
riksdagen ingen avgörande betydelse.
I övrigt bifaller riksdagen det av Eders Kungl. Majit framställda förslaget,
att småskollärarutbildningens förstatligande bör ske på en gång
från och med budgetåret 1933/1934.
I vilken utsträckning elever böra intagas i första klassen vid de nuvarande
landstingsseminarierna för läsåret 1932/1933 synes lämpligen böra
överlåtas åt Eders Kungl. Majit att bestämma, på samma sätt som skett
för läsåret 1931/1932. Överhuvudtaget torde det böra läggas i Eders Kungl.
Majits händer att, med iakttagande av vad ovan anförts, meddela de föreskrifter
i fråga om elevintagning och eljest, som för genomförande på
lämpligt sätt av de av riksdagen beslutade organisatoriska åtgärderna finnas
erforderliga, varvid riksdagen dock givetvis förutsätter, att, i den män
berörda föreskrifter föranleda anslagskrav utöver vad som av riksdagen
prövats och godkänts och medel eljest icke finnas för Eders Kungl. Majit
disponibla, frågan först underställes riksdagen.
Till övergångsförhållandena hör även frågan huru lämpligen hör förfaras
med de lärare vid statsseminarier, vilka till följd av påbörjad indragning
av det seminarium, vid viiket de äro anställda, bliva obehövliga
därstädes. Såvitt angår småskoleseminarierna, har riksdagen intet att
erinra mot vad Eders Kungl. Majit härutinnan föreslagit.
I fråga örn folkskoleseminarierna innebär Eders Kungl. Majits förslag,
att de lärare, som, på sätt nyss sagts, bliva obehövliga, skola uppföras på
övergångsstat, till dess lämpligt tillfälle yppat sig att förflytta dem till
annan tjänst inom undervisningsväsendet. Härutöver innehåller propositionen
ett särskilt förslag i fråga örn vissa av folkskoleseininariets i
Strängnäs upphörande med utgången av vårterminen 1932 föranledda förhållanden,
avseende bl. a. att lektorerna därstädes N. H. Nyman och M.
Borgström i stället för att, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, förflyttas,
Nyman till folkskoleseminariet i Umeå och Borgström till folkskoleseminariet
i Linköping, skulle uppföras på övergångsstat, till dess möjlighet
yppade sig att förflytta dem till andra lektorsbefattningar. Detta Eders
20
Riksdagens skrivelse Nr 353.
Kungl. Majits förslag har föranletts av vad Eders Kungl. Majit föreslagit
i fråga om organisationen av folkskoleseminarierna i Umeå och Linköping.
Riksdagen anser sig för närvarande sakna anledning att taga ståndpunkt
i förevarande ämne, utom för så vitt angår budgetåret 1932/1933. Ehuru
riksdagen anhållit, att frågan örn folkskoleseminariernas organisation
skall underkastas ny utredning, anser riksdagen det icke böra möta Ilin
der att vidtaga de av skolöverstyrelsen föreslagna förflyttningarna av
Nyman och Borgström till dubbelseminarierna i Umeå och Linköping. I
den mån i övrigt liknande förflyttningar av lärare skulle på grund av vad
riksdagen beslutit behöva vidtagas under budgetåret 1932/1933, synas de,
så vitt de ej lämpligen kunna äga rum till andra delar av undervisningsväsendet,
böra verkställas, under förutsättning att flyttningen kan ske till
något av de förefintliga dubbelseminarierna. Skulle så ej kunna ske, torde
nästkommande riksdag bliva i tillfälle att bestämma, huru med ifrågavarande
lärare skall förfaras.
Vad Eders Kungl. Majit eljest föreslagit beträffande övergångsförhållandena,
anser sig riksdagen böra bifalla, förutsatt att det icke står i strid
med riksdagens i det föregående angivna ståndpunkt.
I fråga örn anslagsförhållandena synes det riksdagen icke vara erforderligt,
att riksdagen yttrar sig annat än örn det nu aktuella, nämligen de för
budgetåret 1932/1933 behövliga anslagen. De avvikelser från Eders Kungl.
Majits förslag, som riksdagen ovan vidtagit, föranleda icke beträffande
småskoleseminarierna någon ändring i de av Eders Kungl. Majit för nyssnämnda
år äskade anslagssummorna. I fråga örn folkskoleseminarierna är
förhållandet enahanda, utom såvitt rörer det extra reservationsanslaget till
anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier
m. m., vilket på grund av riksdagens beslut örn förflyttning av
förenämnde Borgström kan minskas med 4,000 kronor från 59,500 kronor
till 55,500 kronor. I övrigt bifaller riksdagen alltså vad Eders Kungl. Majit
härutinnan föreslagit.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen
A. beträffande organisationen av statens folkskoleseminariet
dels anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Majits förslag
och motionerna 1:331, 338 och 340 samt 11:494, 495 och 496, beslutat, att
folkskoleseminarierna i Härnösand, Skara och Landskrona skola från och
med början av läsåret 1932/1933 successivt nedläggas;
dels ock i anledning av Eders Kungl. Majits förslag och motionerna
I: 325, 327, 329, 330, 331, 334, 338 och 340 samt lii 472, 476, 481, 482, 484, 487,
494, 495 och 496 samt motionen lii 497, sistnämnda motion dock endast så
vitt den angår övningsskolornas vid folkskoleseminarierna utvidgning,
anhålla, att Eders Kungl. Majit måtte låta verkställa förnyad utredning i
fråga om organisationen av statens folkskoleseminarier i övrigt, med be
-
Riksdagens skrivelse Nr 353. 21
aktande av de synpunkter, riksdagen ovan anfört, samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill denna förnyade utredning kan giva anledning;
B. beträffande organisationen av statens småskoleseminarier
anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 331, 338, 339 och 340 samt II: 454, 494, 495 och 496 samt
med bifall till motionerna I: 326 och II: 485 beslutat följande att, med iakttagande
av vad riksdagen ovan anförts, successivt träda i tillämpning
enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela:
Småskoleseminarierna
skola vara till antalet åtta, därav fyra dubbelseminarier,
förlagda till de nuvarande folkskoleseminarierna i Härnösand,
Strängnäs, Skara och Landskrona, samt fyra enkelseminarier, förlagda till
Haparanda och Lycksele samt till de nuvarande landstingsseminarierna i
Falun och Linköping. Varje dubbelseminarium skall omfatta två tvååriga
linjer. Enkelseminarierna skola omfatta, seminarierna i Haparanda och
Lycksele vardera en treårig linje samt seminarierna i Falun och Linköping
vardera en tvåårig linje;
C. beträffande fastigheten vid småskoleseminariet i Hagaström
anmäla, att riksdagen
medgivit, att den av förre rektorn J. Wockatz till staten såsom gåva
överlämnade fastigheten vid småskoleseminariet i Hagaström må efter
nämnda seminariums nedläggande utan vederlag återgå till Wockatz;
D. beträffande anslagen till folkskoleseminarierna under hudgetåret
1932/1933
anmäla, att riksdagen
dels ökat den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
m. m. ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna, nu 1,620,000
kronor, med 20,000 kronor till 1,640,000 kronor;
dels minskat den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
m. m. ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier,
nu 217,000 kronor, med 59,000 kronor till 158,000 kronor;
dels minskat det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
m. m., nu 1,837,000 kronor, med 39,000 kronor till 1,798,000
kronor; ...........
dels till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa
folkskoleseminarier m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 55,500 kronor;
dels ock uppfört det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare
vid folkskoleseminarierna med oförändrat belopp 200,000 kronor;
E. beträffande anslagen till småskoleseminarierna under hudgetåret
1932/1933
anmäla, att riksdagen
dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,
nu 178,000 kronor, med 9,000 kronor till 169,000 kronor;
22
Riksdagens skrivelse Nr 353.
dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium
i Hagaström för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag
av 29,000 kronor;
dels för budgetåret 1932/1933 minskat det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt småskoleseminarier, nu 310,000 kronor, med 70,000 kronor till
240,000 kronor;
dels medgivit, att, där landsting eller stad, som ej i landsting deltager,
upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjutit statsunderstöd, blivit nedlagt
eller ordinarie lärare vid dylikt seminarium eljest genom inskränkning
av verksamheten blivit för seminariet obehövlig, statsbidrag likväl
må efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande kunna utgå för tiden 1 juli 1932
—30 juni 1933 till belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg ävensom
tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till sådan ordinarie lärare, som
genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre erfordras för seminariets
uppehållande, dock att Eders Kungl. Majit må äga för varje särskilt
fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag må
utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit eljest
finner för gott föreskriva;
dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever
vid småskoleseminarier, nu 65,000 kronor, med 49,625 kronor till 15,375
kronor;
dels beslutat, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,
skall även för budgetåret 1932/1933 utgå med % av det belopp, som må tillkomma
motsvarande lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och
vid statens småskoleseminarier;
dels ock till tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, anvisat
för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.
Stockholm den 14 juni 1932.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1932, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
921891
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.