Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av folkoch småskoleseminarierna jämte i ämnet väckta motioner.

1932-06-14 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:353, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av folkoch småskoleseminarierna jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 353.

1

Nr 353.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1932.

Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående omorganisation av folk- och småskoleseminarierna

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 122 och memorial nr 145.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har Eders Kungl.

Majit under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen

ej mindre, under punkt 174 av det vid statsverkspropositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag, att,

i avbidan på den proposition angående omorganisation av folkskoleseminarierna

m. m., som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna dels en minskning

av det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna,

nu 1,837,000 kronor, med 37,000 kronor till 1,800,000 kronor —

därav till folkskoleseminarierna 1,640,000 kronor och till stipendier för elever

vid folkskoleseminarier 160,000 kronor —, dels till anordnande av studentkurser

och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier m. m. för

budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 57,500 kronor, dels ock

det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna

till 200,000 kronor,

än även, under punkt 178 av nämnda statsrådsprotokoll, att, i avbidan

på den proposition angående omorganisation av småskoleseminarierna m. m.,

som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna dels en minskning av det

ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu 178,000

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 353. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 353.

kronor, med 9,000 kronor till 169,000 kronor, dels till verksamheten vid

statens småskoleseminarium i Hagaström för budgetåret 1932/1933 ett extra

reservationsanslag av 29,000 kronor, dels en minskning av det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt småskoleseminarier, nu 310,000 kronor, med

70,000 kronor till 240.000 kronor, dels en minskning av det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, nu 65,000

kronor, med 49,000 kronor till 16,000 kronor, dels ock till tillfällig löneförbättring

för lärare vid småskoleseminarier, inrättade av landsting eller stad,

som ej deltager i landsting, för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 40,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 26

februari 1932 dagtecknad proposition, nr 143, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag,

föreslagit riksdagen att

dels besluta följande organisation av statens folk- och småskoleseminarier

att träda i successiv tillämpning med början av läsåret 1933/1934:

Folkskoleseminarierna skola vara till antalet 11, därav 6 dubbelseminarier

och 5 enkelseminarier. Varje dubbelseminarium skall innefatta en fyraårig

och en tvåårig linje, den senare studentkurs. Varje enkelseminarium skall

innefatta en fyraårig linje. Dubbelseminarierna skola förläggas till Stockholm,

Uppsala, Växjö, Lund, Göteborg och Umeå. Enkelseminarierna skola

förläggas till Linköping, Karlstad, Falun, Härnösand och Luleå; dock skall

å tid, som framdeles kommer att bestämmas, seminariet i Karlstad utvidgas

med en kurs för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor. Seminarierna

i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg, Karlstad, Härnösand och

Luleå skola vara avsedda för manliga elever, seminariet i Karlstad dock med

det undantag, som nyss angivits. Seminarierna i Stockholm, Växjö, Falun

och Umeå skola vara avsedda för kvinnliga elever.

Småskoleseminarierna skola vara till antalet 7, därav 4 dubbelseminarier

och 3 enkelseminarier. Dubbelseminarierna skola förläggas till Strängnäs,

Skara, Landskrona och Falun. Enkelseminarierna skola förläggas till Kalmar,

Lycksele och Haparanda. Varje dubbelseminarium skall innefatta två

tvååriga linjer. Enkelseminarierna skola omfatta, seminariet i Kalmar en

tvåårig linje samt seminarierna i Lycksele och Haparanda vardera en treårig

linje.

dels medgiva, att den av förre rektorn J. Wockatz till staten såsom gåva

överlämnade fastigheten vid småskoleseminariet i Hagaström må efter nämnda

seminariums nedläggande utan vederlag återgå till Wockatz,

dels beträffande anslagen till folkskoleseminarierna under budgetåret 1932/

1933

1. öka den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

m. m. ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna, nu 1,620,000 kronor,

med 20,000 kronor till 1,640,000 kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 353.

2. minska den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

m. m. ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier,

nu 217,000 kronor, med 59,000 kronor till 158,000 kronor;

3. minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

m. m., nu 1,837,000 kronor, med 39,000 kronor till 1,798,000

kronor;

4. till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier

m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 59,500 kronor;

5. uppföra det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid

folkskoleseminarierna med oförändrat belopp 200,000 kronor;

dels ock beträffande anslagen till småskoleseminarierna under budgetåret

1932/1933

1. minska det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,

nu 178,000 kronor, med 9,000 kronor till 169,000 kronor;

2. för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i

Hagaström för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

29.000 kronor;

3. för budgetåret 1932/1933 minska det ordinäre förslagsanslaget till unstöd

åt småskoleseminarier, nu 310,000 kronor, med 70,000 kronor till

240.000 kronor;

4. medgiva, att där landsting eller stad, som ej i landsting deltager, upprättat

småskoleseminarium, vilket''åtnjutit statsunderstöd, blivit nedlagt eller

ordinarie lärare vid dylikt seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten

blivit för seminariet obehövlig, statsbidrag likväl må efter Eders

Kungl. Maj:ts beprövande kunna utgå för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933

till belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg ävensom tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg till sådana ordinarie lärare, som genom nedläggandet

eller inskränkningen ej längre erfordras för seminariets uppehållande,

dock att Eders Kungl. Majit må äga för varje särskilt fall bestämma

det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag må utgå, samt meddela de

villkor och bestämmelser Eders Kungl. Majit eljest finner för gott föreskriva;

5. minska det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid

småskoleseminarier, nu 65,000 kronor, med 49,625 kronor till 15,375 kronor;

6. besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall även

för budgetåret 1932/1933 utgå med av det belopp, som må tillkomma

motsvarande lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens

småskoleseminarier;

7. till tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier, som inrättats

av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta motioner, nämligen:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 353.

dels två likalydande motioner (I: 325 oell II: 476), i vilka föreslagits

bland annat att riksdagen måtte besluta, att utredning verkställes om

hur landsbygdens ungdom, som fått sin skolbildning uteslutande eller

huvudsakligen i folk- och fortsättningsskolor, i begränsad omfattning må

kunna utbildas till folkskollärare, att antalet lektorstjänster vid dubbelseminarierna

fastställes först efter förnyad utredning, varvid bör tillses, att

de tvååriga studentkurserna få tillräckligt antal väl kvalificerade lärare, att

verksamheten vid folkskoleseminariet i Karlstad får fortgå som hittills med

sex klassavdelningar, tills seminariets ställning i den blivande seminarieorganisationen

blir bestämd och att därför i första klassen innevarande år

skola intagas två avdelningar örn tillsammans 50 elever;

dels två likalydande motioner (I: 326 och II: 485), vari hemställts, att riksdagen

vid ett bifall i huvudsak till det i Eders Kungl. Maj:ts proposition nr

143 framlagda förslaget till organisation av småskoleseminarierna måtte

besluta, att ett enkelseminarium för utbildning av småskollärarinnor skall

förläggas till Linköping;

dels två likalydande motioner (I: 327 och II: 481), vari hemställts, att

riksdagen ville besluta, att folkskoleseminariet i Kalmar måtte bibehållas

antingen som ett kvinnligt enkelseminarium eller som ett kvinnligt dubbelseminarium

med en fyraårig kurs och en kurs för studenter;

dels två likalydande motioner (I: 329 och II: 484), vari hemställts, dels

att riksdagen måtte besluta sådan ändring av Eders Kungl. Maj:ts i förevarande

proposition framlagda förslag, att antalet tvååriga studentkurser

begränsas till 4 och de fyraåriga kurserna i erforderlig grad utökas, dels

ock att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till de förändringar i

organisationen, som på grund härav kunna befinnas nödvändiga;

dels två likalydande motioner (I: 330 och II: 482), i vilka föreslagits,

att vid bifall i huvudsak till Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 143

rörande den nya folkskoleseminarieorganisationen riksdagen måtte besluta,

att dubbelseminarier skola upprättas i Linköping och Karlstad samt att åtminstone

vid ett eller ett par enkelseminarier med reservlokaler för utvidgad

lärarutbildning övningsskolan får samma omfattning som vid dubbelseminarierna;
dels

en motion (I: 331), vari hemställts, att riksdagen måtte, med ändring

av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 143, dels besluta följande organisation

av statens folk- och småskoleseminarier att träda i successiv tillämpning med

början av läsåret 1933/1934: Folkskoleseminarierna skola vara till antalet 8,

därav 3 studentseminarier, 3 dubbelseminarier och 2 enkelseminarier. Varje

studentseminarium skall innefatta en tvåårig utbildningskurs med omkring

75 elever i vardera årskursen. Varje dubbelseminarium skall ha två fyraåriga

linjer och bygga på en kunskapsnivå, i det hela motsvarande realexamen.

Varje enkelseminarium skall innefatta en dylik fyraårig linje.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 353.

5

Studentseminarierna skola förläggas till Stockholm, Uppsala och Lund.

Dubbelseminarierna skola förläggas till Linköping, Göteborg och Umeå.

Enkelseminarierna skola förläggas till Falun och Karlstad, av vilka det i

Karlstad skall förenas med ett dubbelt småskoleseminarium; efter särskild

utredning och å tid, som framdeles kommer att bestämmas, skall seminariet

i Falun kunna utvidgas med en kurs för småskollärarinnors utbildning till

folkskollärarinnor. De olika seminariekurserna skola stå öppna för såväl

manliga som kvinnliga lärjungar, och proportionen dem emellan regleras

genom särskilda beslut av Konungen och riksdagen gemensamt. Småskoleseminarierna

skola vara till antalet 7, därav 4 dubbelseminarier och 3 enkelseminarier.

Dubbelseminarierna skola förläggas till de nuvarande folkskoleseminarierna

i Luleå, Karlstad, Växjö och Landskrona. Enkelseminarierna

skola förläggas till Lycksele (det nuvarande statliga småskoleseminariet),

Falun (det nuvarande landstingsseminariet) och Linköping (det nuvarande

landstingsseminariet). Varje dubbelseminarium skall innefatta två tvååriga

linjer; dock skall dubbelseminariet i Luleå omfatta en treårig och en tvåårig

linje. Enkelseminarierna skola omfatta, seminarierna i Falun och Linköping

vartdera en tvåårig linje samt seminariet i Lycksele en treårig linje;

dels medgiva, att den av förre rektorn J. Wockatz till staten såsom gåva

överlämnade fastigheten vid småskoleseminariet i Hagaström må efter nämnda

seminariums nedläggande utan vederlag återgå till Wockatz; dels beträffande

anslagen till folkskoleseminarierna och till småskoleseminarierna under budgetåret

1932/1933 vidtaga de ändringar i ovannämnda propositions förslag,

som kunna bliva erforderliga genom bifall till här ovan framställda förslag;

dels två likalydande motioner (I: 334 och II: 487), i vilka hemställts,

att riksdagen, vid fattande av beslut med anledning av Eders Kungl.

Maj:ts proposition nr 143 angående omorganisation av folk- och småskoleseminarierna,

måtte bestämma dels att folkskoleseminariet i Luleå alltjämt

skall vara dubbelseminarium, avsett att bereda undervisning åt såväl manliga

som kvinnliga lärjungar, eller att organisationen av seminariet på annat sätt

ordnas så, att såväl manliga som kvinnliga lärjungar kunna beredas undervisning

vid seminariet; dels att småskoleseminariet i Murjek åtminstone

tillsvidare skall fortsätta sin verksamhet;

dels en motion (I: 338), vari hemställts bland annat, det riksdagen måtte,

dels besluta nedanstående organisation av statens folk- och småskoleseminarier,

nämligen i fråga om folkskoleseminarierna: 20 examensavdelningar —

inklusive två ettåriga studentkurser — fördelade på 2 samseminarier, förlagda

till Umeå och Lund; 5 dubbelseminarier, förlagda till Uppsala, Karlstad

och Linköping för manliga elever samt till Falun och Göteborg för

kvinnliga elever med den ena parallellavdelningen i Falun utgörande en

tvåårig kurs för småskollärarinnor; 4 enkelseminarier, förlagda till Luleå

och Växjö för manliga elever samt till Stockholm och Kalmar för kvinnliga

elever jämte en manlig och en kvinnlig studentkurs, som förläggas till re
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 353.

spektive Stockholm och Växjö; i fråga om småskoleseminarierna: 14 examensavdelningar,

fördelade på 5 dubbelseminarier, förlagda till Härnösand,

Strängnäs, Skara, Kalmar och Landskrona; samt 4 enkelseminarier, förlagda

till Haparanda, Lycksele, Kristinehamn och Linköping; dels i skrivelse till

Eders Kungl. Maj:t anhålla, det Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa

en skyndsam utredning, avseende ‘ studentkursernas antal och gestaltning

i övrigt;

dels en motion (I: 339), vari föreslagits riksdagen att besluta bland annat

att antalet examensavdelningar vid småskoleseminarierna måtte bestämmas

till minst 14; samt att fyra tvååriga studentlinjer upprättas och förläggas

till Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund;

dels två likalydande motioner (I: 340 och II: 494), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte bifalla Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 143 med

den ändring, att antalet småskoleseminarier bestämmes till 8, därav 3

dubbelseminarier, förlagda till Strängnäs, Skara och Landskrona samt 5

enkelseminarier, förlagda till Kalmar, Lycksele, Haparanda, Falun och Hagaström

;

dels en motion (II: 454), vari föreslagits, att riksdagen, med frångående

av Eders Kungl. Maj:ts i propositionen väckta förslag, måtte besluta, att

småskoleseminariet i Härnösand skall bibehållas, och på grund därav såsom

driftsanslag för kommande budgetår anslå högst 39,050 kronor;

dels en motion (II: 472), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

de studentkurser, som infogas i seminarieorganisationen, ej må bliva till

antalet flera eller anordnas med längre utbildningstid än som nu gäller;

dels en motion (II: 495), vari hemställts bland annat att riksdagen måtte

— med avslag av propositionen nr 143 i vad den rör folk- och småskoleseminariernas

framtida organisation — dels besluta följande organisation av

statens folk- och småskoleseminarier att, med nedan angivna undantag, träda

i successiv tillämpning med början av läsåret 1933/1934: Folkskoleseminarierna

skola vara till antalet 11, därav 9 dubbel- och 2 enkelseminarier anordnade

på följande sätt: 1) Dubbelseminarier: a) lärarseminarium i Linköping

med två fyraåriga linjer; b) samseminarier i Karlstad, Umeå och Luleå

med vartdera två fyraåriga linjer; c) lärarseminarier i Uppsala och Göteborg

och lärarinneseminarium i Stockholm med vartdera en fyraårig och en tvåårig

linje (studentkurs); d) samseminarium i Lund med en fyraårig och en

tvåårig linje (studentkurs), båda med såväl manliga som kvinnliga elever;

e) lärarinneseminarium i Falun med en fyraårig och en tvåårig linje (kurs

för utbildande av småskollärarinnor till folkskollärarinnor). 2) Enkelseminarier:

f) lärarseminarium i Växjö och lärarinneseminarium i Kalmar med vartdera

en fyraårig linje. Småskoleseminarierna skola vara till antalet 10, därav 5

dubbel- och 5 enkelseminarier. Dubbelseminarierna skola förläggas till Strängnäs,

Kalmar, Landskrona, Skara och Härnösand. Enkelseminarierna skola

förläggas till Linköping, Kristinehamn, Falun, Lycksele och Haparanda. Varje

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 353.

dubbelseminarium skall omfatta två, tvååriga linjer. Enkelseminarierna skola

omfatta: seminarierna i Linköping, Kristinehamn och Falun vartdera en tvåårig

linje samt seminarierna i Lycksele och Haparanda vartdera en treårig

linje. De nuvarande folkskoleseminarierna i Landskrona, Skara och Härnösand

samt de nuvarande statliga småskoleseminarierna i Hagaström och

Murjek skola från och med början av läsåret 1932/1933 successivt nedläggas.

I de nuvarande landstingsseminarierna skola nya elever icke intagas

i första klassen med följande undantag: Elever skola intagas i nämnda klass

vid landstingsseminarierna i Göteborg, Linköping, Kristinehamn, Falun,

Kalmar, Skara och Härnösand år 1932 och vid landstingsseminariet i Lund

åren 1932 och 1933; dels medgiva att den av förre rektorn J. Wockatz till

staten såsom gåva överlämnade fastigheten vid småskoleseminariet i Hagaström

må efter nämnda seminariums nedläggande utan vederlag återgå till

Wockatz; dels ock vid ett bifall till vad ovan hemställts — med ändring av

vad Eders Kungl. Maj:t i nedannämnda avseende föreslagit — till anordnande

av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier

m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 57,500

kronor;

dels en motion (II: 496), vari föreslagits bland annat att riksdagen måtte

besluta att bifalla de delar av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 143, som

äro ägnade att medföra omedelbar ekonomisk besparing, samt att hemställa

hos Eders Kungl. Maj:t örn ytterligare utredning beträffande kursplaner, inträdesfordringar,

upprättandet av samseminarier, småskollärarinnors utbildning

för tjänstgöring i folkskola etc.;

dels ock en motion (II: 497), vari hemställts, bland annat, att riksdagen i

samband med behandlingen av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 143

måtte beakta de synpunkter i fråga örn övningsskolornas utvidgning, som

i motionen anförts, vid bestämmandet av antalet övningsskollärartjänster och

vid prövningen av föreliggande förslag till deponering av olika seminariefastigheter.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får riksdagen hänvisa till motionerna I: 325 och 326, II: 481,

I: 329, 330 och 331, II: 487, I: 338, 339 och 340, II: 454, 472, 495, 496

och 497.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande proposition avser att bringa till ett

definitivt avgörande den sedan flera år svävande frågan örn organisationen

av lärarutbildningen för vårt folkundervisningsväsende. Initiativet till en

genomgripande omdaning av denna organisation kan otvivelaktigt sägas

hava utgått från riksdagen själv dels genom dess skrivelse nr 230 av år

1923 med begäran örn utredning i fråga örn statens övertagande av de av

landstingen och vissa städer inrättade småskoleseminarierna, dels ock

genom dess skrivelse nr 145 av år 1929, i vilken ej mindre med styrka

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 353.

framhölls, att den nuvarande folkskoleseminarieorganisationen vore avsevärt

större än vad det förefintliga lärarbehovet krävde och att det därför

vore nödvändigt att taga under övervägande mera vittgående inskränkningar

i sistberörda organisation, än även betonades såsom i hög

grad angeläget, att frågorna örn folkskoleseminariernas organisation och

småskollärarutbildningens förstatligande behandlades såsom ett enda sammanhängande

spörsmål örn statens anordningar för utbildning av lärare

för folkundervisningsväsendet. Härigenom torde — heter det i sistnämnda

skrivelse — det bliva möjligt att särskilt beträffande lokalfrågorna vinna

den mest praktiska och för staten minst kostsamma lösningen av berörda

organisationsfrågor.

Sedan Eders Kungl. Majit efter omfattande utredningar förelagt 1931 års

riksdag själva principfrågan örn småskollärarutbildningens förstatligande

ävensom ett par viktiga detaljspörsmål beträffande denna utbildning,

nämligen angående utbildningstidens längd och elevantalet per klassavdelning,

beslöt sistnämnda riksdag (skrivelse nr 199), att staten skulle, i den

omfattning, som framdeles bleve av Eders Kungl. Majit och riksdagen närmare

bestämd, övertaga småskollärarutbildningen under förutsättning, att

vederbörande landsting och stad kostnadsfritt och med full äganderätt till

staten överlämnade den för seminarieutbildningen använda fasta och lösa

egendom, varav staten funne sig vara i behov. Lärokursens längd bestämdes

till två år (utom vad angick de redan treåriga statliga småskoleseminarierna

i Haparanda och Lycksele, där lärokursen fortfarande skulle

vara treårig). Elevantalet bestämdes till 28 per klass.

Efter dessa grundläggande beslut i fråga örn småskollärarutbildningsanstalterna

har Eders Kungl. Majit, i överensstämmelse med den mening,

som 1929 års riksdag uttalat, till definitiv prövning i ett sammanhang upptagit

hela den omfattande frågan om den närmare gestaltningen av lärarutbildningen

för folkundervisningsväsendet, alltså ej blott småskoleseminariernas

utan även folkskoleseminariernas organisation.

Eders Kungl. Majits förslag innebär en högst avsevärd beskärning av de

nuvarande anordningarna för lärarutbildningen och skulle enligt de i propositionen

framlagda beräkningarna medföra betydande besparingar.

Emellertid har Eders Kungl. Majit icke stannat vid att ifrågasätta ändringar

blott i fråga örn den yttre organisatoriska ramen, såsom av riksdagen

i dess tidigare uttalanden i ämnet närmast torde hava avsetts. Propositionen

innehåller nämligen därutöver några synnerligen betydelsefulla

reformförslag, avseende mera den inre strukturen av seminarieorganisationen,

däribland de ettåriga studentkursernas utvidgning till tvååriga kurser

samt ökning av studentkursernas antal.

Innan riksdagen övergår till att yttra sig rörande förslagets olika delar,

vill riksdagen framhålla, att föreliggande ärende i mer än vanlig grad är

ägnat att framkalla meningsbrytningar ej blott därför, att frågan i och för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 353.

sig är omfattande och svårlöst, utan även och ej minst därför att den så

nära berör de särskilda orternas intressen. Härom vittna hl. a. åtskilliga av

de framkomna motionerna. Det synes emellertid riksdagen för en lycklig

lösning av frågan vara av vikt, att dylika lokalt betonade intressen få

träda tillbaka för vad som ur hela rikets, ur statens synpunkt är önskvärt,

i den mån berörda intressen icke kunna bringas till överensstämmelse

härmed. Vidare önskar riksdagen framhålla, att, även örn riksdagen

på åtskilliga punkter måst ställa sig tveksam inför eller helt avvisande

till Eders Kungl. Majits förslag, detta förslag enligt riksdagens uppfattning

i flera avseenden äger obestridliga förtjänster. Såsom särskilt erkännansvärd

betraktar riksdagen den allvarliga strävan till sparsamhet och

förenkling, som präglar förslaget i dess helhet och som står väl i samklang

med vad tidsläget kräver.

Då riksdagen härefter har att angiva sin ståndpunkt i de olika spörsmål,

som äro föremål för behandling i propositionen, förefaller det riksdagen

lämpligast, att riksdagen först upptar till prövning de angelägenheter, som

angå folkskollärarutbildningen.

Härvid böra till en början komma under bedömande de i propositionen

framställda förslagen i fråga örn förlängning av studentkurserna, utökning

av deras antal samt dessa kursers inordnande såsom en fast beståndsdel av

seminarieorganisationen. Vad beträffar frågan örn studentkursernas anordning,

är det, med hänsyn till den roll, dessa kurser spela i Eders Kungl.

Maj:ts förslag, av avgörande betydelse, vilken ställning riksdagen intager

till förslaget i denna del.

I fråga örn studentkursernas anordning bär Eders Kungl. Majit föreslagit

synnerligen betydelsefulla förändringar, nämligen dessa kursers förlängning

från ettåriga till tvååriga, utökande av kursernas antal från

nuvarande två till sex, vilket innebär, att omkring en tredjedel av årsproduktionen

av folkskollärare skulle ske genom studentkurserna, samt

kursernas infogande såsom fasta beståndsdelar av seminarieorganisationen,

i det att kurserna, från att hittills hava utgjort mera tillfälliga utbyggnader

av nämnda organisation, avsedda ursprungligen att snabbt

möta ett ökat lärarbehov, enligt Eders Kungl. Maj :ts förslag skulle på var

och en av sex olika platser tillsammans med en fyraårig seminariekurs

bilda ett dubbelseminarium. Dubbelseminarier av annan typ skulle icke

finnas.

I fråga örn studentkursernas förlängning stöder sig Eders Kungl. Majit

på ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag, vari såsom de viktigaste skälen

för en sådan förändring angivits dels att den nuvarande ettåriga kursen

icke lämnade tillräcklig tid för utbildning i övningsämnena och för

undervisningsövningar, dels ock att arbetsbelastningen därstädes vore alltför

stor. Det bör emellertid uppmärksammas, att skolöverstyrelsen framhållit,

att det på den begränsade tid, som stått överstyrelsen till bilds, icke

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 353.

kunnat åvägabringas en fullständig utredning av förevarande organisationsspörsmål,

och att särskilt behov uppenbarligen förelåge av närmare

utredning angående timplaner och kursplaner.

Beträffande studentkursernas antal och fastare inordnande i seminarieorganisationen

har likaledes skolöverstyrelsen framlagt ett förslag, som

går i samma riktning som Eders Kungl. Maj:ts; dock har överstyrelsen

begränsat kursernas antal till fyra, motsvarande omkring en femtedel av

den årliga lärarproduktionen. Till stöd för sistberörda åtgärder har av skolöverstyrelsen

och departementschefen åberopats, huvudsakligen, att de hittillsvarande

studentkurserna visat sig kunna utbilda goda lärarkrafter,

att ett stort antal studenter under de senaste åren anmält sig till dessa

kurser, samt att studentkurserna innebure en för staten ekonomiskt fördelaktig

anordning.

Det torde böra nämnas, att 1929 års seminariesakkunniga icke ifrågasatt

några förändringar i fråga om studentkursernas organisation och antal.

Spörsmålet örn en omläggning av studenters utbildning till folkskollärare

och vad därmed sammanhänger, synes riksdagen icke befinna sig i

sådant läge, att det är möjligt för riksdagen att nu taga definitiv ståndpunkt

till denna fråga. Frånsett att de framkomna motionerna vittna

örn huruledes meningarna bryta sig på detta område, bör det uppmärksammas,

att skolöverstyrelsen uppenbarligen haft en känsla av att saken

tarvade ytterligare övervägande och även låtit detta komma till tydligt

uttryck i sitt förslag. Särskilt synes riksdagen viktigt, att förslag till

undervisningsplaner för tvååriga studentkurser utarbetas i syfte att få

närmare klargjort, huruvida verkligen behov föreligger av en fördubbling

av kursernas längd. Samtidigt bör undersökas, huruvida icke genom lämpliga

åtgärder en ettårig utbildning kan göras fullt effektiv. Härvid torde

särskilt böra beaktas, vad i motionen I: 338 framhållits angående möjligheten

för studenterna att under sommaruppehållet mellan studentexamens

avläggande och inträdet i seminariet genom självstudier eller bevistande

av särskilda kurser stärka sina kunskaper och färdigheter i vissa ämnen.

I samband därmed bör jämväl lärarbehovet för sådana kurser närmare

undersökas samt ingående övervägas vilken inverkan, en förlängning av

studentkurserna skulle kunna få för det fyraåriga seminariet. Emellertid

torde även frågorna örn kursernas antal och ställning i organisationen

förtjäna en närmare prövning. Vad angår frågan örn ökning av studentkursernas

antal, har på många håll påkallats en avsevärd utökning av

antalet studentfolkskollärare i förhållande till antalet folkskollärare utan

studentexamen. Å andra sidan hava starka betänkligheter yppats gentemot

en sådan utveckling, särskilt med hänsyn till folkskoleväsendet på landsbygden,

där det ansetts vara till stort gagn, att folkets tänkesätt, vanor

och arbetsliv icke är något för läraren främmande utan fastmera något,

varmed han är väl förtrogen. Det har synts mindre sannolikt, att sådana

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 353.

lärare skola stå att finna bland dem, som normalt tillbragt hela sin uppväxttid

eller det mesta därav i en läroverksstad, än bland de folkskollärare,

som icke äro studenter. Ytterligare har anförts, att den folkskollärarutbildning,

som går över studentexamen, i själva verket icke är för staten

billigare än vägen genom det fyraåriga seminariet utan snarare motsatsen.

Riksdagen vill emellertid med hänsyn till föreliggande omständigheter ej

motsätta sig en viss utökning av studentkursernas antal, därest så efter

närmare prövning skulle visa sig erforderligt och lämpligt.

Då riksdagen sålunda vill anhålla örn en utredning rörande här berörda

olika spörsmål, finner sig riksdagen slutligen böra uttala, att riksdagen

anser skäl saknas att ifrågasätta en mera genomgripande förändring, som

skulle giva anstalterna för utbildning av studenter till folkskollärare en

annan karaktär, måhända mera akademiskt betonad, än de vanliga seminariekurserna.

Däremot torde, med hänsyn till den utveckling det högre skolväsendet

numera undergått och de rön som kunna hava gjorts i fråga örn

studenter såsom folkskollärare, intet vara att erinra mot att utredningen

får omfatta jämväl frågan örn studentkursernas infogande såsom en fast

beståndsdel i seminarieorganisationen.

Riksdagen kan alltså icke i förevarande del bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förslag utan vill, i likhet med vad i motionen I: 338 yrkats, hos Eders

Kungl. Majit anhålla örn förnyad utredning angående studentkursernas

antal och gestaltning i övrigt.

Då riksdagen alltså icke kunnat bifalla Eders Kungl. Majits förslag angående

studentkursernas anordning, kommer frågan örn folkskoleseminariernas

organisation i ett sådant läge, att det icke synes riksdagen tillrådligt

att riksdagen i år träffar något avgörande rörande nämnda seminariers

framtida gestaltning. Enligt riksdagens mening är det önskvärt, att Eders

Kungl. Majit får tillfälle att i samband med förut omförmälda, av riksdagen

begärda utredning taga under förnyat övervägande förevarande

spörsmål och vad därmed äger sammanhang. Riksdagen anser sig dock

kunna och böra göra visst undantag härifrån, nämligen vad angår frågan

örn nedläggandet av folkskoleseminarierna i Härnösand, Skara och Landskrona.

Beträffande seminariet i Skara hava såväl 1929 års seminariesakkunniga

som skolöverstyrelsen och Eders Kungl. Majit samstämmigt föreslagit

dess indragning. Skolöverstyrelsen har därutöver hemställt, att jämväl

seminarierna i Härnösand och Landskrona skulle nedläggas, och Eders

Kungl. Majit har biträtt denna mening, i vad den angår Landskrona.

Samtliga tre seminarier äro enkelseminarier och skulle enligt överstyrelsens

förslag utnyttjas till dubbla småskoleseminarier.

Riksdagen vill visserligen icke i övrigt för närvarande taga någon bestämd

ställning till frågan örn det antal folksltoleseminarier, som bör inga

i den framtida definitiva seminarieorganisationen, eller de platser, där

dessa folkskoleseminarier lämpligen böra vara belägna, men vad beträffar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 353.

de nyss nämnda tre enkelseminarierna, synes det riksdagen av den förebragta

utredningen vara uppenbart dels att det för en god lösning av

småskoleseminariefrågan — vartill riksdagen snart skall komma —• är

önskvärt, att folkskoleseminarierna i Härnösand, Skara och Landskrona

få lämna rum för dubbla småskoleseminarier på dessa platser, dels ock

att en indragning av omförmälda tre folkskoleseminarier kan ske, utan

att härigenom ur statens synpunkt några allvarliga olägenheter uppkomma.

Riksdagen inser väl, att det ur ortssynpunkt måste te sig beklagligt, att

nämnda tre bildningsanstalter, vilka var i sin stad under en avsevärd tid

varit verksamma på ett förtjänstfullt sätt, nu måste se sig ställda inför

avslutningen av denna verksamhet, men i förevarande fall måste ortsintresset

vika för riksintresset, som avgjort synes riksdagen tala för här

angivna åtgärd. För staten innebär åtgärden bestämda fördelar i såväl

organisatoriskt som ekonomiskt hänseende och — såsom förut antytts och

av det följande skall framgå — de tre städerna avses skola erhålla kompensation

för angivna förlust genom förläggande därstädes av dubbla

småskoleseminarier. Det bör också bemärkas, att några invändningar mot

det även av Eders Kungl. Maj:t framställda förslaget om indragning av

folkskoleseminarierna i Skara och Landskrona icke motionsvis framkommit.

Vad folkskoleseminariet i Härnösand beträffar, har Eders Kungl.

Majit ansett detsamma böra bibehållas, och energiska ansträngningar

hava, enligt vad av propositionen framgår, från ortshåll gjorts i denna

riktning. Riksdagen måste dock, på sätt förut framhållits, finna de skäl

starkare, som tala för folkskoleseminariets i Härnösand ersättande med ett

dubbelt småskoleseminarium. Det bör i detta sammanhang även framhållas,

att lokalförhållandena vid Härnösandsseminariet, enligt vad riksdagen

erfarit, äro sådana, att, örn folkskoleseminariet skulle bibehållas

därstädes, staten inom en nära framtid har att förvänta ej ringa ny- eller

ombyggnadskrav för folkskoleseminariets behov, under det att, såsom av

propositionen inhämtas, förläggandet av ett dubbelt småskoleseminarium

till folkskoleseminariets lokaler skulle medföra en ombyggnadskostnad av

endast omkring 10,000 kronor.

Riksdagen har icke förbisett, att två av de till indragning här förordade

folkskoleseminarierna äro anordnade för utbildning av kvinnliga lärare

och båda dessa belägna i Götaland. Det bör emellertid observeras, att verkningarna

av berörda indragning på utexaminationen tidigast kunna göra

sig gällande år 1936. Riksdagen förutsätter, att vid denna tid spörsmålet örn

folkskoleseminariernas organisation skall hava nått sin slutgiltiga lösning,

och att, i den mån så anses erforderligt, provisoriska åtgärder i avbidan

på effekten av sagda slutgiltiga lösning vidtagas i syfte att motverka

de rubbningar och ojämnheter med avseende å folkskollärarproduk
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 353.

tionens fördelning på manliga och kvinnliga lärare och på olika landsdelar,

som av nyss angivna indragningsåtgärd kunna bliva följden.

Vid ett förnyat övervägande av frågan örn den yttre organisationen av

folkskollärarutbildningen är det ett par spörsmål, som i första rummet

måste avgöras, innan man kan skrida till att närmare utarbeta planen för

nämnda organisation, nämligen dels avgångsklassernas antal och dels

proportionen mellan manliga och kvinnliga lärare.

Vad den första frågan, avgångsklassernas antal, beträffar, är ju för

denna bestämmande, vilken siffra som anses motsvara det normala årliga

behovet av nya lärare. I likhet med seminariesakkunniga, skolöverstyrelsen

och departementschefen anser riksdagen det icke vara möjligt att härutinnan

göra några säkra beräkningar, gällande för en avsevärd tid framåt.

De ytterst ingående undersökningar, som på området blivit gjorda,

hava alla lett till ganska olika resultat. Den högsta siffra, man kommit

till, är 610 och den lägsta 450. Örn tillbörlig hänsyn tages till det av riksdagen

tidigare hävdade önskemålet, att organisationen bör göras elastisk,

vill det förefalla riksdagen, som örn det skulle vara klokt att hålla ungefärligen

medelvägen mellan dessa båda siffror. Detta betyder, med utgångspunkt

från ett elevantal av 28 per klass i det fyraåriga seminariet och 25

per klass i studentkurs — tal, som på grund av avgång före avslutad utbildning

och kvarsittning dock äro underkastade modifikationer — att en

organisation, som innehölle högst 20 avgångsklasser, skulle kunna anses

väl avvägd.

Vad angår proportionen mellan manliga och kvinnliga lärare, har tidigare

förutsatts, att den skulle utgöra 3: 2, men skolöverstyrelsen har numera

för sin del förordat proportionen 11: 9, detta bl. a. under hänvisning

till att sistberörda proportion överensstämde med den faktiska sammansättningen

av folkskollärarkåren. Eders Kungl. Maj:ts förslag synes i princip

ansluta sig till skolöverstyrelsens uppfattning, ehuru detsamma, genom

att den enligt förslaget planerade kursen för småskollärarinnors utbildning

till folkskollärarinnor ej tills vidare inrättas, i praktiken upprätthåller

proportionen 3:2. Riksdagen anser, att lärarproduktionen bör i förevarande

hänseende avpassas enligt proportionen 11: 9, och att denna proportion

bör iakttagas, även om ej sagda kurs träder i verksamhet samtidigt

med den nya organisationen. Riksdagen vill emellertid framhålla, att

det synes riksdagen angeläget, att kursen i det blivande organisationsförslaget

ej ställes på framtiden utan förutsättes begynna i och med att den

nya organisationen i övrigt sättes i gång.

Ett annat spörsmål, som synes förtjänt att närmare övervägas vid den

förnyade prövning, förevarande ärende enligt riksdagens mening bör undergå,

är frågan örn inrättande av samseminarier, d. v. s. seminarier, där

både manlig och kvinnlig ungdom erhåller utbildning. Skolöverstyrelsen

har i sitt förslag räknat med fyra sådana seminarier, under det att Eders

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 353.

Kungl. Majits förslag icke upptager något samseminarium, om man bortser

från att till seminariet i Karlstad tänkts i en framtid skola förläggas

den förut omtalade kursen för utbildning av småskollärarinnor till folkskollärarinnor.

Det förefaller riksdagen, som örn det skulle vara möjligt att

genom anordnande av samseminarier komma förbi vissa svårigheter, som

eljest möta för en tillfredsställande fördelning av lärarproduktionen på

olika delar av landet. Riksdagen vill dock icke nu taga ställning till frågan

utan endast fästa uppmärksamheten på densamma, på det att den må

beaktas vid den kommande förnyade utredningen.

I övrigt vill riksdagen beträffande nämnda utredning allenast framhålla,

att det enligt riksdagens mening bör eftersträvas att så långt sig göra

låter i första rummet utnyttja de lokalmöjligheter, som de förefintliga

dubbelseminarierna erbjuda. Genom att låta lärarproduktionen företrädesvis

ske genom dubbelseminarierna vinnas nämligen avsevärda fördelar,

ej blott ur ekonomisk utan även ur pedagogisk synpunkt.

Angående övergångsförhållanden och anslagsfrågor kommer riksdagen

att uttala sig längre fram i föreliggande skrivelse, sedan riksdagen klargjort

sin ställning även till småskoleseminariefrågan.

Sammanfattningsvis kan riksdagens ståndpunkt till föreliggande förslag,

i vad det avser folkskollärarutbildningen, angivas sålunda. Riksdagen

kan icke bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i vidare mån än vad angår

nedläggandet av folkskoleseminarierna i Skara och Landskrona. Härjämte

har riksdagen, i motsats till vad av Eders Kungl. Majit föreslagits, beslutat,

att folkskoleseminariet i Härnösand skall nedläggas. Nedläggandet av

folkskoleseminarierna i Härnösand, Skara och Landskrona står i överensstämmelse

med de i motionerna I: 331, I: 338 och II: 495 föreslagna organisationsplanerna.

I övrigt har riksdagen icke ansett sig nu höra fatta något

definitivt beslut angående folkskoleseminariernas framtida gestaltning,

vilket innebär ett avböjande av Eders Kungl. Maj:ts förslag i nyss ej angivna

delar. Emellertid vill riksdagen hos Eders Kungl. Majit anhålla örn

ytterligare utredning angående organisationen av folkskollärarutbildningen

och framläggande för riksdagen av det förnyade förslag i herörda

hänseende, som den ytterligare utredningen kan föranleda.

I motionen lii 497 har framställts förslag i fråga örn folk- och småskoleseminariernas

övningsskolor. Motionen behandlas i detta sammanhang, för

så vitt den avser folkskoleseminarierna. Förslaget åsyftar bland annat ett

övervägande av möjligheterna till någon utvidgning av dessa skolor utöver

vad i propositionen föreslagits. Vad angår frågan örn övningsskolornas

storlek, vilken fråga jämväl berörts i motionerna I: 330 och

lii 482, torde den bliva föremål för övervägande vid den av riksdagen

begärda omprövning, som spörsmålet örn folkskoleseminariernas organisation

skulle underkastas.

Riksdagen övergår härefter till frågan örn småskoleseminarierna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 353.

Såsom förut framhållits, Ilar riksdagen redan år 1931 fattat det grundläggande

principbeslutet örn statens övertagande av småskollärarutbildningen

ävensom träffat för organisationens grunddrag bestämmande avgöranden

angående utbildningstidens längd och elevantalet per klass.

Vad som nu återstår, är väsentligen att bestämma avgångsklassernas

antal samt seminariernas antal och förläggning.

I fråga örn avgångsklassernas antal gäller bär detsamma som beträffande

folkskollärarutbildningen, nämligen att meningarna rörande den

rätta siffran för årsbehovet gå rätt mycket i sär. Högsta och lägsta talet

äro respektive 420 och 300. Svårigheterna att åstadkomma hållbara beräkningar

äro ju ock synnerligen stora på grund av de många ovissa faktorer,

som inverka på kalkylerna. Med hänsyn härtill har departementschefen

ansett organisationen böra byggas på beräkningar, som avse lärår - behovet endast för den närmaste framtiden. Då nämnda beräkningar utvisa

en stark nedgång i lärartjänsternas antal, har departementschefen

ansett siffran för årsproduktionen böra hållas relativt låg, vilket även

skulle bidraga till den av riksdagen önskade elasticiteten i organisationen.

Departementschefen har för sin del stannat vid talet 300 »eller något

därutöver». Seminariesakkunnigas motsvarande siffra utgjorde 412 och

skolöverstyrelsens i dess organisationsplan 420. Såväl de sakkunniga som

skolöverstyrelsen föreslogo 15 avgångsavdelningar; departementschefen

har i enlighet med sin uttalade uppfattning örn den behövliga årsproduktionen

under de närmaste åren bragt ned antalet avgångsklasser till 11.

Riksdagen finner för sin del övervägande skäl tala för att, såsom departementschefen

förordar, seminarieutbildningens omfattning nu bestämmes

med särskild hänsyn till de närmaste årens behov. Härvid är att bemärka

ej endast vad skolöverstyrelsen anfört i fråga örn minskningen i

antalet lärartjänster utan även vad riksdagen i år beslutat i fråga örn åtgärder

för folkskoleväsendets rationalisering. Ävenledes bör uppmärksammas,

att ett avsevärt överskott av småskollärarinnor för närvarande föreligger.

Berörda förhållanden göra, att riksdagen känner sig benägen att

för närvarande bestämma antalet avgångsklasser vid småskoleseminarierna

till en relativt låg siffra. Dock anser riksdagen, att det av Eders

Kungl. Majit föreslagna antalet är något för knappt tillmätt; det torde i

alla händelser böra höjas med en enhet eller till 12 med tanke på den i det

föregående omnämnda kursen för småskollärarinnors utbildning till folkskollärarinnor,

vilken riksdagen förväntar snarligen skola komma i gång

och varigenom en avgångsavdelning småskollärarinnor kan åtminstone

delvis beräknas bortfalla. Riksdagen vill tills vidare stanna vid 12 avgångsklasser

men anser icke osannolikt, att det inom ej alltför avlägsen

framtid, sedan ovannämnda överskott blivit förbrukat, kan bliva behövligt

att för undvikande av lärarbrist upprätta ytterligare en å två avgångsklasser.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 353.

Vad härefter angår småskoleseminariernas antal och förläggning, vill

riksdagen först erinra om att Eders Kungl. Majit föreslagit sju seminarier,

varav fyra dubbelseminarier och tre enkelseminarier med förläggning,

dubbelseminarierna till Strängnäs, Skara, Landskrona och Falun samt

enkelseminarierna till Kalmar, Lycksele och Haparanda. Det är vidare att

märka, att enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag staten icke skulle i något fall

för seminarieorganisationen taga i anspråk landstingens eller av stadskommuner

erbjudna lokaler utan helt reda sig med sina egna fastigheter. Följaktligen

förutsätter Eders Kungl. Maj:ts förslag — förutom den redan beslutade

indragningen av folkskoleseminariet i Strängnäs och av riksdagen

ovan omförmälda indragning av folkskoleseminarierna i Skara och Landskrona

— folkskoleseminariets i Falun förändring från dubbelseminarium

till enkelseminarium samt nedläggande av Kalmar folkskoleseminarium,

allt för att lämna utrymme för de föreslagna småskoleseminarierna. Statsseminarierna

i Murjek och Hagaström skulle nedläggas, likaså landstingsseminarierna

i Linköping, Jönköping, Växjö, Lund, Halmstad, Borås,

Kristinehamn, Örebro, Västerås, Falun, Härnösand, Bollnäs och Östersund

samt Göteborgs stads småskoleseminarium i Göteborg.

Ytterligare bör erinras, att seminariesakkunniga föreslagit, att den nya

seminarieorganisationen skulle omfatta 3 dubbelseminarier och 9 enkelseminarier.

Dubbelseminarierna skulle förläggas till Strängnäs, Skara och

Kalmar; enkelseminarierna till Murjek, Haparanda, Lycksele, Östersund,

Falun, Hagaström, Linköping, Lund och Halmstad. Staten skulle övertaga

landstingsseminarierna i Östersund, Falun, Linköping, Lund och

Halmstad. Övriga landstingsseminarier ävensom Göteborgsseminariet

skulle nedläggas.

Skolöverstyrelsen har i sin senaste utredning föreslagit en organisation,

omfattande 5 dubbelseminarier och 5 enkelseminarier. Dubbelseminarierna

skulle förläggas till Strängnäs, Kalmar, Landskrona, Skara och Härnösand,

enkelseminarierna till Linköping, Kristinehamn, Falun, Lycksele

och Haparanda. Seminarierna i Jönköping, Växjö, Lund, Halmstad, Göteborg,

Borås, Örebro, Västerås, Hagaström, Bollnäs, Östersund och Murjek

skulle indragas.

Eders Kungl. Maj:ts förslag angående småskoleseminariernas antal och

förläggning har uppkallat ett stort antal varierande, motionsvis framställda

önskemål.

Det torde icke förvåna, örn riksdagen inför denna mångfald av olika yrkanden

och önskemål känt en viss tvekan, huruvida frågan örn organisationen

av småskollärarutbildningen verkligen är mogen för ett slutgiltigt

avgörande. Riksdagen har emellertid ansett, att denna frågas lösning

är särskilt trängande, och därför icke velat uttala sig för ett ytterligare

uppskov, även örn ett bestämt ståndpunktstagande är förbundet med ej

ringa svårighet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 358.

Redan det förhållandet, att riksdagen har ett något högre antal avgångsklasser

än Eders Kungl. Majit, medför, att riksdagen icke kan i allo följa

Eders Kungl. Majits förslag. Riksdagen bifaller emellertid detta förslag,

i vad det avser förläggande av dubbelseminarier till Strängnäs, Skara och

Landskrona och dessa dubbelseminariers inrymmande i dåvarande folkskoleseminariers

lokaler samt förläggande av enkelseminarier till Haparanda

och Lycksele. Vad särskilt Haparandaseminariet angår, har i motionen

I: 331 framställts ett förslag, som innebär, att detta seminarium skulle

indragas. Med hänsyn till de betydelsefulla uppgifter, sistberörda seminarium

har att fylla på denna plats, kan riksdagen under inga förhållanden

medverka till en sådan åtgärd, även örn seminariets bibehållande medför,

att staten i en framtid blir ställd inför nödvändigheten att anskaffa

bättre lokaler åt seminariet. Eders Kungl. Majit har vidare föreslagit, att

till Falun skulle förläggas ett dubbelt småskoleseminarium, vilket — samtidigt

med att därvarande dubbla folkskoleseminarium förvandlades till

enkelseminarium — skulle inrymmas i folkskoleseminariets lokaler. Rortsett

från att riksdagen icke är beredd att nu besluta en förändrad organisation

av folkskoleseminariet i Falun, kail riksdagen icke finna lämpligt, att

den betydande del av landet, som ligger mellan Lycksele och Falun, skulle

lämnas utan något seminarium för utbildning av småskollärarinnor. Så

skulle nämligen bliva förhållandet enligt Eders Kungl. Majits förslag.

Någonstädes mellan sistnämnda båda platser bör enligt riksdagens mening

en sådan ^bildningsanstalt finnas, och riksdagen har för sin del, i likhet

med skolöverstyrelsen samt i överensstämmelse med i motionerna I: 338

och lii 495 framställda yrkanden, vid sitt val av lämplig förläggningsplats

stannat vid Härnösand. Vad som särskilt gjort, att riksdagen föredragit

Härnösand framför t. ex. Östersund, som eljest även synes kunna komma

i fråga, är, att här ifrågavarande seminarium bör vara ett dubbelseminarium

och lokaler för ett sådant stå till buds i statens egen för ett folkskoleseminarium

nu använda fastighet i Härnösand. Folkskolesemiariet i Häinösand

anser åter riksdagen på sätt förut anförts, höra nedläggas.

Vad Falun beträffar, anser riksdagen, att där bör finnas ett enkelseminarium

för utbildning av småskollärarinnor. Då utmärkta lokaler med

utrustning för ett sådant seminarium kostnadsfritt och med full äganderätt

erbjudits staten i det nuvarande landstingsseminariets fastighet, kan

riksdagen icke finna annat än att det är för staten ekonomiskt fördelaktigt

att antaga ett dylikt erbjudande, valdör riksdagen beslutat, att sa skall ske.

Utöver nu framställda erinringar mot Eders Kungl. Majits ifrågavarande

förslag har riksdagen ytterligare en invändning, nämligen beträffande

Kalmar förläggningen. Enligt Eders Kungl. Majits förslag skulle därvarande

folkskoleseminarium indragas och ersättas av ett enkelt småskoleseminarium.

Riksdagen vill av förut anförda skäl icke för närvarande vidtaga

någon förändring i fråga örn folkskoleseminarieorganisationen, utom

Bihang till riksdagens protokoll 19.''!2. 14 sami. Nr Sild. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 353.

vad angår seminarierna i Härnösand, Skara och Landskrona, och kan

således icke för närvarande ansluta sig till förslaget om nedläggandet av

folkskoleseminariet i Kalmar. Då emellertid förutom dubbelseminarierna i

Landskrona och Skara ett enkelt småskoleseminarium bör finnas i Götaland,

har riksdagen ansett att med hänsyn till kommunikations- och bebyggelseförhållanden

Linköping bör i första rummet ifrågakomma såsom

förläggningsplats för detta småskoleseminarium. Även där har vederbörande

landsting utan anspråk på vederlag och med full äganderätt ställt

landstingsseminariets lokaler med utrustning till statens förfogande. Skolöverstyrelsen

har förordat seminariets övertagande av staten, och riksdagen

delar denna uppfattning, varvid emellertid riksdagen förutsätter att

uppförande av särskild gymnastikbyggnad, som ifrågasatts av byggnadsstyrelsen,

icke behöver ske. Seminariet torde enligt riksdagens mening, på

sätt även i motionen I: 326 framhålles, utan olägenhet kunna för ändamålet

använda det gamla folkskoleseminariehusets gymnastiklokal.

Skulle framdeles visa sig behövligt att upprätta ytterligare en å två

avgångsklasser — något som riksdagen tidigare antytt möjligheten av —

torde denna eller dessa klasser i första rummet böra förläggas till landets

sydligare delar, t. ex. i Kalmar eller annorstädes.

Härmed har riksdagen framlagt sin organisationsplan för småskoleseminarierna.

Den innefattar inrättande av åtta seminarier, därav fyra dubbelseminarier,

förlagda till de nuvarande folkskoleseminarierna i Härnösand,

Strängnäs, Skara och Landskrona, samt fyra enkelseminarier, förlagda

till de nuvarande statsseminarierna i Haparanda och Lycksele och

de nuvarande landstingsseminarierna i Falun och Linköping.

Denna plan innebär alltså, att riksdagen, så vitt angår småskoleseminarierna,

i vissa delar bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

I: 331, I: 338, I: 340, II: 454, II: 494 och II: 495 ävensom helt bifallit motionerna

I: 326 och II: 485.

Mot vad Eders Kungl. Majlis förslag i övrigt innehåller angående småskoleseminarierna

har riksdagen, såvitt förslaget ej strider mot riksdagens

i det föregående angivna ståndpunkt, intet att erinra.

Riksdagen har nu att behandla frågan örn genomförandet av de av riksdagen

i det föregående angivna organisatoriska förändringarna.

I överensstämmelse med skolöverstyrelsens i skrivelse den 20 november

1931 framställda förslag anser riksdagen indragningen av folkskoleseminarierna

i Härnösand, Skara och Landskrona böra taga sin början redan

innevarande år genom att några elever icke intagas i första klass. Upprättandet

av de föreslagna dubbla småskoleseminarierna i nyssnämnda tre

städer torde böra taga sin början först från och med hösten 1933, då likväl

endast en klassavdelning av småskoleseminariet kan intagas på varje plats.

Först med höstterminen 1934 kunna dessa seminarier träda i verksamhet

som dubbelseminarier. Indragningen av de nuvarande statliga småskole
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 353.

19

seminarierna i Murjek och Hagaström synes böra successivt påbörjas från

och med läsåret 1932/1933 genom att inga elever därstädes intagas i första

klassen hösten 1932.

Dubbelseminariet i Strängnäs torde, i enlighet med vad Eders Kungl.

Majit föreslagit, böra träda i verksamhet från och med hösten 1933. Visserligen

komma till följd härav seminarielokalerna därstädes att stå oanvända

under läsåret 1932/1933, men riksdagen anser icke möjligt, att det till

hösten 1932 skall kunna medhinnas att på ett väl genomtänkt sätt vidtaga

de förberedande åtgärder, som erfordras för verksamhetens begynnande

därstädes redan samma höst. Det befarade ersättningskravet från stadens

sida i anledning av detta uppskov, varom i propositionen talas, tillmäter

riksdagen ingen avgörande betydelse.

I övrigt bifaller riksdagen det av Eders Kungl. Majit framställda förslaget,

att småskollärarutbildningens förstatligande bör ske på en gång

från och med budgetåret 1933/1934.

I vilken utsträckning elever böra intagas i första klassen vid de nuvarande

landstingsseminarierna för läsåret 1932/1933 synes lämpligen böra

överlåtas åt Eders Kungl. Majit att bestämma, på samma sätt som skett

för läsåret 1931/1932. Överhuvudtaget torde det böra läggas i Eders Kungl.

Majits händer att, med iakttagande av vad ovan anförts, meddela de föreskrifter

i fråga om elevintagning och eljest, som för genomförande på

lämpligt sätt av de av riksdagen beslutade organisatoriska åtgärderna finnas

erforderliga, varvid riksdagen dock givetvis förutsätter, att, i den män

berörda föreskrifter föranleda anslagskrav utöver vad som av riksdagen

prövats och godkänts och medel eljest icke finnas för Eders Kungl. Majit

disponibla, frågan först underställes riksdagen.

Till övergångsförhållandena hör även frågan huru lämpligen hör förfaras

med de lärare vid statsseminarier, vilka till följd av påbörjad indragning

av det seminarium, vid viiket de äro anställda, bliva obehövliga

därstädes. Såvitt angår småskoleseminarierna, har riksdagen intet att

erinra mot vad Eders Kungl. Majit härutinnan föreslagit.

I fråga örn folkskoleseminarierna innebär Eders Kungl. Majits förslag,

att de lärare, som, på sätt nyss sagts, bliva obehövliga, skola uppföras på

övergångsstat, till dess lämpligt tillfälle yppat sig att förflytta dem till

annan tjänst inom undervisningsväsendet. Härutöver innehåller propositionen

ett särskilt förslag i fråga örn vissa av folkskoleseininariets i

Strängnäs upphörande med utgången av vårterminen 1932 föranledda förhållanden,

avseende bl. a. att lektorerna därstädes N. H. Nyman och M.

Borgström i stället för att, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, förflyttas,

Nyman till folkskoleseminariet i Umeå och Borgström till folkskoleseminariet

i Linköping, skulle uppföras på övergångsstat, till dess möjlighet

yppade sig att förflytta dem till andra lektorsbefattningar. Detta Eders

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 353.

Kungl. Majits förslag har föranletts av vad Eders Kungl. Majit föreslagit

i fråga om organisationen av folkskoleseminarierna i Umeå och Linköping.

Riksdagen anser sig för närvarande sakna anledning att taga ståndpunkt

i förevarande ämne, utom för så vitt angår budgetåret 1932/1933. Ehuru

riksdagen anhållit, att frågan örn folkskoleseminariernas organisation

skall underkastas ny utredning, anser riksdagen det icke böra möta Ilin

der att vidtaga de av skolöverstyrelsen föreslagna förflyttningarna av

Nyman och Borgström till dubbelseminarierna i Umeå och Linköping. I

den mån i övrigt liknande förflyttningar av lärare skulle på grund av vad

riksdagen beslutit behöva vidtagas under budgetåret 1932/1933, synas de,

så vitt de ej lämpligen kunna äga rum till andra delar av undervisningsväsendet,

böra verkställas, under förutsättning att flyttningen kan ske till

något av de förefintliga dubbelseminarierna. Skulle så ej kunna ske, torde

nästkommande riksdag bliva i tillfälle att bestämma, huru med ifrågavarande

lärare skall förfaras.

Vad Eders Kungl. Majit eljest föreslagit beträffande övergångsförhållandena,

anser sig riksdagen böra bifalla, förutsatt att det icke står i strid

med riksdagens i det föregående angivna ståndpunkt.

I fråga örn anslagsförhållandena synes det riksdagen icke vara erforderligt,

att riksdagen yttrar sig annat än örn det nu aktuella, nämligen de för

budgetåret 1932/1933 behövliga anslagen. De avvikelser från Eders Kungl.

Majits förslag, som riksdagen ovan vidtagit, föranleda icke beträffande

småskoleseminarierna någon ändring i de av Eders Kungl. Majit för nyssnämnda

år äskade anslagssummorna. I fråga örn folkskoleseminarierna är

förhållandet enahanda, utom såvitt rörer det extra reservationsanslaget till

anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier

m. m., vilket på grund av riksdagens beslut örn förflyttning av

förenämnde Borgström kan minskas med 4,000 kronor från 59,500 kronor

till 55,500 kronor. I övrigt bifaller riksdagen alltså vad Eders Kungl. Majit

härutinnan föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen

A. beträffande organisationen av statens folkskoleseminariet

dels anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Majits förslag

och motionerna 1:331, 338 och 340 samt 11:494, 495 och 496, beslutat, att

folkskoleseminarierna i Härnösand, Skara och Landskrona skola från och

med början av läsåret 1932/1933 successivt nedläggas;

dels ock i anledning av Eders Kungl. Majits förslag och motionerna

I: 325, 327, 329, 330, 331, 334, 338 och 340 samt lii 472, 476, 481, 482, 484, 487,

494, 495 och 496 samt motionen lii 497, sistnämnda motion dock endast så

vitt den angår övningsskolornas vid folkskoleseminarierna utvidgning,

anhålla, att Eders Kungl. Majit måtte låta verkställa förnyad utredning i

fråga om organisationen av statens folkskoleseminarier i övrigt, med be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 353. 21

aktande av de synpunkter, riksdagen ovan anfört, samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill denna förnyade utredning kan giva anledning;

B. beträffande organisationen av statens småskoleseminarier

anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 331, 338, 339 och 340 samt II: 454, 494, 495 och 496 samt

med bifall till motionerna I: 326 och II: 485 beslutat följande att, med iakttagande

av vad riksdagen ovan anförts, successivt träda i tillämpning

enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela:
Småskoleseminarierna

skola vara till antalet åtta, därav fyra dubbelseminarier,

förlagda till de nuvarande folkskoleseminarierna i Härnösand,

Strängnäs, Skara och Landskrona, samt fyra enkelseminarier, förlagda till

Haparanda och Lycksele samt till de nuvarande landstingsseminarierna i

Falun och Linköping. Varje dubbelseminarium skall omfatta två tvååriga

linjer. Enkelseminarierna skola omfatta, seminarierna i Haparanda och

Lycksele vardera en treårig linje samt seminarierna i Falun och Linköping

vardera en tvåårig linje;

C. beträffande fastigheten vid småskoleseminariet i Hagaström

anmäla, att riksdagen

medgivit, att den av förre rektorn J. Wockatz till staten såsom gåva

överlämnade fastigheten vid småskoleseminariet i Hagaström må efter

nämnda seminariums nedläggande utan vederlag återgå till Wockatz;

D. beträffande anslagen till folkskoleseminarierna under hudgetåret

1932/1933

anmäla, att riksdagen

dels ökat den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

m. m. ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna, nu 1,620,000

kronor, med 20,000 kronor till 1,640,000 kronor;

dels minskat den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

m. m. ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier,

nu 217,000 kronor, med 59,000 kronor till 158,000 kronor;

dels minskat det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

m. m., nu 1,837,000 kronor, med 39,000 kronor till 1,798,000

kronor; ...........

dels till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa

folkskoleseminarier m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 55,500 kronor;

dels ock uppfört det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare

vid folkskoleseminarierna med oförändrat belopp 200,000 kronor;

E. beträffande anslagen till småskoleseminarierna under hudgetåret

1932/1933

anmäla, att riksdagen

dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,

nu 178,000 kronor, med 9,000 kronor till 169,000 kronor;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 353.

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium

i Hagaström för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 29,000 kronor;

dels för budgetåret 1932/1933 minskat det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt småskoleseminarier, nu 310,000 kronor, med 70,000 kronor till

240,000 kronor;

dels medgivit, att, där landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjutit statsunderstöd, blivit nedlagt

eller ordinarie lärare vid dylikt seminarium eljest genom inskränkning

av verksamheten blivit för seminariet obehövlig, statsbidrag likväl

må efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande kunna utgå för tiden 1 juli 1932

—30 juni 1933 till belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg ävensom

tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till sådan ordinarie lärare, som

genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre erfordras för seminariets

uppehållande, dock att Eders Kungl. Majit må äga för varje särskilt

fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag må

utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit eljest

finner för gott föreskriva;

dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever

vid småskoleseminarier, nu 65,000 kronor, med 49,625 kronor till 15,375

kronor;

dels beslutat, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

skall även för budgetåret 1932/1933 utgå med % av det belopp, som må tillkomma

motsvarande lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och

vid statens småskoleseminarier;

dels ock till tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, anvisat

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

Stockholm den 14 juni 1932.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1932, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

921891

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.