Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1932/1933 i vad angår jordbruksar etiden.

1932-06-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:380, Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1932/1933 i vad angår jordbruksar etiden.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 380.

3

Nr 380.

Godkänd av lörsta kammaren den 13 juni 1932.

Godkänd av andra kammaren den 13 juui 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna

för kapitalökning för budgetåret 1932/1933 i vad angår jordbruksar

etiden.

(.Jordbruksutskottets utlåtanden nr 38, 77, 84 och 90 samt memorial nr 96.)

Till Konungen.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

l:o) Förnyelsefonden för återväxtkostnader m. m. I punkt 1 av den

till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen, avdelning Utgifter

för kapitalökning, i vad angår jordbruksdepartementet, Ilar Eders

Kungl. Majit föreslagit riksdagen förklara, att riksdagen intet har att erinra

mot att domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader, vilken fond

härefter torde böra benämnas förnyelsefonden för återväxtkostnader

m. m., må användas för bestridande av kostnader jämväl för anläggning

av vägar för domänverkets behov.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända

utlåtande nr 38, punkt 1, får riksdagen anmäla, att riksdagen intet

har att erinra mot att domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader,

vilken fond härefter torde böra benämnas förnyelsefonden för återväxtkostnader

m. m., må användas för bestridande av kostnader jämväl för

anläggningar av vägar för domänverkets behov.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 380.

Statens utlåningsfonder.

2:o) Statens avdikningslånefond. Under punkt 2 av förberörda avdelning

av statsverkspropositionen bar Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, såsom kapitalökning för statens avdikningslånefond beräkna

för budgetåret 1932/1933 ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor.

Sedermera Ilar Eders Kungl. Majit i en till riksdagen den 11 mars avlåten

proposition nr 215 under åberopande av bilagt utdrag ur statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag bland annat föreslagit riksdagen

dels godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkta ändringen rörande villkoren för lån från statens avdikningslånefond;

dels medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1932/1933

från statens avdikningslånefond bevilja lån å tillhopa högst 2,900,000

kronor; dels ock såsom kapitalökning för sagda fond för budgetåret 1932/

1933 under utgifter för kapitalökning och under rubriken »Statens utlåningsfonder»

anvisa ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 332, anmält har riksdagen i så

måtto bifallit Eders Kungl. Majits förevarande proposition i nu förevarande

del, att riksdagen dels medgivit, att Kungl. Majit må under budgetåret

1932/1933 från statens avdikningslånefond bevilja lån å tillhopa

högst 2,900,000 kronor; dels ock såsom kapitalökning för sagda fond för

budgetåret 1932/1933 under utgifter för kapitalökning och under rubriken

»Statens utlåningsfonder» anvisat ett reservationsanslag av 1,300,000

kronor.

3:o) Fonden för fiskerinäringens befrämjande. Under punkt 3 har

Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att lån från fonden för

fiskerinäringens befrämjande må under två år från lyftningsdagen innehavas

räntefritt och utan amortering.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 181, anmält har riksdagen

medgivit, att lån från fonden för fiskerinäringens befrämjande må under

två år från lyftningsdagen innehavas räntefritt och utan amortering.

4io) Egnahemslånefonden. Under punkt 4 har Eders Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att

a) medgiva, att Kungl. Majit må för 1933 bevilja statslån från egnahemslånefonden

intill ett belopp av 20,000,000 kronor, därav 14,500,000

kronor för jordbrukslägenheter och 5,500,000 kronor för bostadslägenheter;

med rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle därtill

giva anledning och i den mån så utan förfång för lånerörelsen för

jordbruksändamål kan ske, för bostadslägenheter taga i anspråk större

belopp än det sist angivna;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdag ens skrivelse Nr 380.

b) såsom kapitalökning för sagda fond för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 341, anmält, bär riksdagen

a) medgivit, att Kungl. Majit må för 1933 bevilja statslån för egnahemslånefonden

intill ett belopp av 20,000,000 kronor, därav 14,500,000 kronor för

jordbrukslägenheten och 5,500,000 kronor för bostadslägenheter; med rätt

dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle därtill giva anledning

och i den mån så utan förfång för lånerörelsen för jordbruksändamål

kan ske, för bostadslägenheter taga i anspråk större belopp än det sist angivna;

b) såsom kapitalökning för sagda fond för budgetåret 1932/1933

anvisat ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

5io) Jordförmedlingsfonden. Under punkt 5 har Eders Kungl. Majit

föreslagit riksdagen medgiva,

a) att av jordförmedlingsfondens kapitalbehållning må under 1933 till

jordanskaffningslån åt hushållningssällskap av statens egnahemsstyrelse

disponeras tillhopa högst så stort belopp, att vad som utestår i beviljade

jordanskaffningslån icke vid något tillfälle under sagda år må överstiga

1,500,000 kronor,

b) att den del av jordförmedlingsfondens till ny utlåning disponibla

kapitaltillgång, som ej anvisas såsom jordanskaffningslån, må under 1933

av Kungl. Majit användas för utlämnande av förlagslån åt aktiebolag

och föreningar.

Riksdagen, som biträder Eders Kungl. Majits förslag har medgivit,

a) att av jordförmedlingsfondens kapitalbehållning må under 1933 till

jordanskaffningslån åt hushållningssällskap av statens egnahemsstyrelse

disponeras tillhopa högst så stort belopp, att vad som utestår i beviljade

jordanskaffningslån icke vid något tillfälle under sagda år må överstiga

1,500,000 kronor,

b) att den del av jordförmedlingsfondens till ny utlåning disponibla kapitaltillgång,

som ej anvisas såsom jordanskaffningslån, må under 1933 av

Kungl. Majit användas för utlämnande av förlagslån åt aktiebolag oell

föreningar.

6:o) Lånefonden för inköp av ädla avelston. Under punkt 6 har Eders

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning för lånefonden

för inköp av ädla avelsston anvisa för budgetåret 1932/1933 ett reservationsanslag

av 35,000 kronor.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända

utlåtande nr 38, punkt 6, får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom

kapitalökning för lånefonden för inköp av ädla avelsston anvisat för budgetåret

1932/1933 ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning erforderliga

medlen anmäler riksdagen i annat sammanhang sitt beslut.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 380.

7:o) Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. Under

punkt 7 har Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen, att

a) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1932/1933 från lånefonden

för inköp av avelshingstar av ardennerras bevilja lån intill ett

belopp av 190,000 kronor;

b) såsom kapitalökning för nämnda fond för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Majits

förevarande framställning, har

a) medgivit, att Kungl. Majit må under budgetåret 1932/1933 från lånefonden

för inköp av avelshingstar av ardennerras bevilja lån intill ett belopp

av 190,000 kronor;

b) såsom kapitalökning för nämnda fond för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av de för kapitalökning erforderliga

medlen anmäler riksdagen i annat sammanhang sitt beslut.

8:o) Gödselvårdslånefonden. Under punkt 8 har Eders Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning till gödselvårdslånefonden

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Majits

förevarande framställning, har såsom kapitalökning till gödselvårdslånefonden

anvisat för budgetåret 1932/1933 ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av de för kapitalökning erforderliga

medlen anmäler riksdagen i annat sammanhang sitt beslut.

9io) Kraftledningslånefonden. Under punkt 9 har Eders Kungl. Majit

föreslagit riksdagen medgiva, att lån från kraftledningslånefonden må

under 1932 beviljas till ett belopp av högst 1,000,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Majits framställning, enligt vilken något

anslag för kapitalökning icke skulle erfordras för budgetåret 1932/1933,

får riksdagen anmäla, att riksdagen medgivit, att lån från kraftledningslånefonden

må under 1932 beviljas till ett belopp av högst 1,000,000 kronor.

10 io) Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättrings
lånefond.

Under punkt 10 har Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att såsom kapitalökning för Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond anvisa för budgetåret 1932/1933 ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag har riksdagen såsom kapitalökning

för Västerbottens oell Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond

anvisat för budgetåret 1932/1933 ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 380.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i annat

sammanhang sitt beslut.

ll:o) Hemslöjdslånefonden. Under punkt 11 har Eders Kungl. Majit

föreslagit riksdagen medgiva, att amorteringstiden för hemslöjdslån må

utsträckas från 10 till 15 år.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 181, anmält har riksdagen medgivit,

att amorteringstiden för hemslöjdslån må utsträckas från 10 till

15 år.

12 :o) Spannmålslagerhusfonden. Under punkt 12 har Eders Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att,

1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta

ändringar i och tillägg till gällande allmänna villkor och bestämmelser

för lån frän spannmålslagerhusf onden; samt

2) såsom kapitalökning för spannmålslagerhusfonden anvisa för budgetåret

1932/1933 ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Under åberopande av jordbruksutskottets, av riksdagen härutinnan godkända

utlåtande nr 38, punkt 12, får riksdagen anmäla, att riksdagen

1) godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta ändringar

i och tillägg till gällande allmänna villkor och bestämmelser för

lån från spannmålslagerhusfonden; samt

2) såsom kapitalökning för spannmålslagerhusfonden anvisat för budgetåret

1932/1933 ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Beträffande sättet för beredande av de till kapitalökning avsedda medlen

anmäler riksdagen i annat sammanhang sitt beslut.

13:o) Spannmålskreditfonden. Under åberopande av jordbruksutskottets

av riksdagen härutinnan godkända utlåtande nr 38, punkt 12, får

riksdagen anmäla, att riksdagen

1) godkänt av departementschefen tillstyrkta ändringar i och tillägg

till gällande allmänna villkor och bestämmelser för lån från spannmålskreditfonden;

samt

2) såsom kapitalökning för spannmålskreditfonden anvisat för budgetåret

1932/1933 ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Beträffande sättet för beredande av de till kapitalökning avsedda medlen

anmäler riksdagen i annat sammanhang sitt beslut.

14:o) Kalkbrukslånefonden. Under punkt 15 har Eders Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, såsom kapital för kalkbrukslånefonden beräkna

för budgetåret 1932/1933 ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

Härefter har Eders Kungl. Majit i en till riksdagen den 11 mars 1932

avlåten proposition nr 201, under åberopande av bilagt utdrag av stats
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 380.

rådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, bland annat, föreslagit

riksdagen att dels besluta, att en fond, benämnd statens kalkbrukslånefond,

skall inrättas, från vilken lån må utlämnas till utförande av

anläggning för kalkförekomsts utnyttjande i syfte att tillgodose jordbrukets

kalkbekov, dels medgiva, att lån ur sagda fond må utlämnas i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkt förslag, dels ock såsom kapital för statens kalkbrukslånefond

anvisa för budgetåret 1932/1933 under utgifter för kapitalökning, statens

utlåningsfonder, ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 381 anmält har riksdagen,

bland annat, dels beslutat, att en fond, benämnd statens kalkbrukslånefond,

skall inrättas, från vilken lån må utlämnas till utförande av anläggning

för kalkförekomsts utnyttjande i syfte att tillgodose jordbrukets

kalkbehov, dels medgivit, att lån ur sagda fond må utlämnas i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkt förslag, dels ock såsom kapital för statens kalkbrukslånefond

anvisat för budgetåret 1932/1933 under utgifter för kapitalökning,

statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Stockholm den 13 juni 1932.

Med undersåtlig vördnad.

»2 1857. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.