Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1932!1933 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta motioner.

1932-04-05 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:5a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1932!1933 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

1

Nr 5 A.

Godkänd av första kammaren den 5 april 1932.

Godkänd av andra kammaren den 5 april 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa

i statsverkspropositionen gjorda framställningar

rörande utgifterna för budgetåret 1932!1933 under

riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen

till socialdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd oell behov för budgetåret 1932/1933 har

Eders Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till

socialdepartementet, upptagit ordinarie anslaget till departementschefen med

oförändrat belopp, 24,000 kronor.

Beträffande detta ärende kommer riksdagen att framdeles meddela sitt

beslut.

2:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid statsverkspropositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1932) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie

avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas från och med budgetåret

1932/1933;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Eders Kungl. Majits kansli, nu 234,100 kronor, med 13,700 kronor till

247,800 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits ifrågavarande

förslag och får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1932 förordade förslaget till ordinarie avlöningsstat

för socialdepartementet, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av

Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 234,100 kronor, med 13,700 kronor till 247,800

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 5 A.

701 32 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) Ilar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna

å departementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 10,020 kronor.

Sociala verk och inrättningar.

4:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3) att till socialstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 192,000 kronor.

Kiksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Majits förslag, har alltså till socialstyrelsens verksamhet för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra förslagsanslag av 192,000 kronor.

5:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) har riksdagen

till förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m. för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra förslagsanslag av 85,000 kronor.

Gro) Med bifall till Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 6) har riksdagen

till arbetsdomstolen för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av

78,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till särskilda

skiljedomare i arbetstvister för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 3,500 kronor.

Kiksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

har alltså till särskilda skiljedomare i arbetstvister för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra förslagsanslag av 3,500 kronor.

8:o) På grund av Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning (punkt 8)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till offentliga

arbetsförmedlingen i riket m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

förslagsanslag av 260,000 kronor.

9:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 10) har riksdagen

till yrkesinspektionens verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

förslagsanslag av 185,000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till föreningen

för arbetarskydd för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslagav

5,000 kronor.

Kiksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

har alltså till föreningen för arbetarskydd för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra anslag av 5,000 kronor.

Illo) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till arbetsrådet

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 55,300

kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion (lii 74), vari

hemställts, att riksdagen måtte till arbetsrådet för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra förslagsanslag av 59,600 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3

Den av’ Eders Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen av ifrågavarande

anslag är föranledd dels därav att arvodena till arbetsrådets ledamöter —

frånsett den ledamot, som tillika är byråchef — nedsatts från 4,000 kronor

till 3,500 kronor för år, varigenom en besparing av 3,000 kronor skulle ernås,

dels ock därav att posten till avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare

m. m. ansetts kunna beskäras med 1,300 kronor.

Yad till en början berörda arvoden angår, har departementschefen såsom

stöd för vidtagandet av en reducering av desamma åberopat statsfinansiella

skäl. Därjämte har departementschefen i detta sammanhang erinrat därom,

att arvodena till försäkringsrådets ledamöter utginge med 4,000 kronor för

år samt att det arbete, som åvilade dessa ledamöter, torde få anses vara

mera omfattande och krävande än det, som föranledes av ledamotskap i

arbetsrådet.

Vid bedömandet av denna fråga bör visserligen beaktas, att den stegringav

antalet till arbetsrådet inkommande ärenden, som, såvitt av motionen

framgår, ägt rum sedan ifrågavarande ledamöters nuvarande arvoden bestämdes,

givetvis måste hava medfört en viss ökning av ledamöternas arbetsbörda.

Emellertid har riksdagens vederbörande utskott under hand inhämtat,

att sammanträden i arbetsrådet hållas i regel endast en gång i veckan. Härutöver

torde ledamöternas tid för uppdragets fullgörande i regel icke nämnvärt

behöva tagas i anspråk förutom de dagar, som kunna åtgå till resor.

Med hänsyn härtill finner riksdagen, även med iakttagande av nödvändigheten

därav, att fullt kompetenta personer förvärvas för ifrågavarande uppdrag, det

vara till fyllest motiverat, att arvodena nedsättas till belopp, Eders Kungl.

Majit föreslagit. Emellertid torde kunna inträffa, att vissa ledamöters tid

tages i anspråk i större utsträckning än ovan anförts till följd av att åt dem

uppdrages verkställandet av särskilda utredningar eller undersökningar.

Möjlighet att härför tillerkänna vederbörande någon extra ersättning torde

böra beredas. Riksdagen har beslutat att för sådant ändamål höja det av

Eders Kungl. Majit föreslagna anslagsbelöppet med 1,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då riksdagen icke funnit

anledning till erinran mot vad Eders Kungl. Majit i övrigt under denna

punkt föreslagit, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen till arbetsrådet

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 56,300 kronor.

12:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 13) att till upplysningsverksamhet

i emigrationsfrågor för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra anslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som ej velat motsätta sig Eders Kungl. Majits förevarande

förslag, har alltså till upplysningsverksamhet i emigrationsfrågor för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor.

13:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 14) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bidrag till arbetsledarekurser

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 15,000 kronor.

14:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 15) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid riksförsäkringsanstalten

från och med den 1 juli 1932 på följande sätt:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............... —

3 byråchefer............................................................................................... B 30

2 förste aktuarier ...................................................................................... B 24

1 förste byråingenjör............................................................................... B 24

3 sekreterare.............................................................................................. B 24

7 aktuarier.................................................................................................. B 21

2 byråingenjörer......................................................................................... B 21

6 notarier .................................................................................................. B 21

1 registrator............................................................................................ B 21

5 kansliskrivare .......................................................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt ......................................................................... B 7

16 kanslibiträden....................................................................................... B 7

3 expeditionsvakter.................................................................................... B 5

20 kontor sbiträden....................................................................................... B 4;

dels godkänna följande stat för riksförsäkringsanstalten, att tillämpas från

och med budgetåret 1932/1933:

Stat Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 356,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................................... 7,500

Arvode till en överläkare...................................................................... 5,000

Summa kronor 368,500;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten, nu

245,200 kronor, med 123,300 kronor till 368,500 kronor.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle från extra till ordinarie

stat överföras 30 befattningshavare, nämligen i lönegraden B 24 1 förste

aktuarie och 1 förste byråingenjör, i lönegraden B 21 2 aktuarier och 3 notarier,

i lönegraden B 11 4 kansliskrivare, i lönegraden B 7 7 kanslibiträden

och i lönegraden B 4 12 kontorsbiträden.

Vid den prövning, riksdagen ägnat denna fråga, har riksdagen funnit sig

kunna ansluta sig till de av departementschefen angivna skälen för ett överförande

av ett antal befattningshavare från extra till ordinäre stat. Lika

med departementschefen har nämligen riksdagen funnit, att den för närvarande

synnerligen stora disproportionen mellan antalet ordinarie och

antalet icke-ordinarie befattningshavare hos anstalten måste anses medföra

åtskilliga olägenheter.

I överensstämmelse med vad departementschefen anfört, anser likaledes

riksdagen, att möjligheten av en framtida omläggning av olycksfallsförsäkringens

organisation eller den omständigheten, att riksförsäkringsanstalten

ännu ej varit föremål för en systematisk granskning ur besparingssynpunkt,

skäligen icke bör utgöra hinder för det nu ifrågasatta utbytet av

vissa extra befattningar mot ordinarie sådana. Vad omorganisationen av

olycksfallsförsäkringen beträffar, torde denna fråga för närvarande näppeligen

kunna anses vara aktuell, och i fråga om en eventuell personal
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

5

minskning får riksdagen som sin mening framhålla, att även efter genomförandet

av de nu föreslagna tjänsteförändringarna sammanlagda antalet av

ordinarie befattningar hos anstalten icke kan anses bliva större, än att utväg

kvarstår för verkställande av den personalindragning, som ur besparingssynpunkt

lämpligen kan befinnas böra äga rum.

Riksdagen har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag i förevarande del.

Då riksdagen icke heller haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag angående beräkningen av de båda anslagen till riksförsäkringsanstalten,

får riksdagen under denna punkt anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid riksförsäkringsanstalten

från och med den 1 juli 1932 på följande sätt:

Befattning.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i

3 byråchefer ..........................................

2 förste aktuarier .................................

1 förste byråingenjör ...........................

3 sekreterare ..........................................

7 aktuarier............................................

2 byråingenjörer...................................

6 notarier................................................

1 registrator .........................................

5 kansliskrivare ...................................

1 förste expeditionsvakt .....................

16 kanslibiträde!! ...................................

3 expeditionsvakter .............................

20 kontorsbiträden .................................

Lönegrad.

avlöningsreglementet ............... —

.................................................... B 30

..................................................... B 24

..................................................... B 24

..................................................... B 24

..................................................... B 21

.................................................... B 21

................................................. B 21

.................................................... B 21

.................................................... B 11

...................................................... B 7

.................................................... B 7

..................................................... B 5

...................................................... B 4;

dels godkänt följande stat för riksförsäkringsanstalten, att tillämpas från

och med budgetåret 1932/1933:

Stat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 356,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................................... 7,500

Arvode till en överläkare............................................. 5,000

Summa kronor 368,500;

dels och höjt det ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten,

nu 245,200 kronor, nied 123,300 kronor till 368,500 kronor.

15:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har riksdagen

till riksförsäter ing s anstalt ens verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett

extra förslagsanslag av 1,230,000 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till försäkringsrådets

verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 62,800 kronor.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft två inom riksdagen väckta likalydande motioner,

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

I: 39 och II: 112, vari hemställts, att riksdagen måtte till försäkringsrådets

verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 82,800

kronor.

Motionärerna avse åstadkommande av en utökning av försäkringsrådets

arbetskrafter utöver vad Eders Kungl. Maj:t förutsatt.

Av de i ärendet lämnade uppgifterna rörande den alltjämt fortgående

stegringen av antalet till rådet inkommande besvärsmål har riksdagen bibringats

den uppfattningen, att starka skäl föreligga för att anvisa medel i

syfte att möjliggöra förstärkning av den icke-ordinarie personalen. Vad beträffar

det härför erforderliga beloppet, har riksdagen funnit sig böra bifalla

Eders Kungl. Majlis förslag i denna del. Då riksdagen således ansett

sig icke böra på enskilda motionärers yrkanden anvisa ytterligare belopp

i ifrågavarande hänseende, vill riksdagen emellertid framhålla, att, därest

för tryggande av arbetets behöriga gång hos försäkringsrådet så skulle visa

sig oundgängligen nödvändigt, Eders Kungl. Majit icke torde sakna möjlighet

att av tillgängliga medel för ändamålet anvisa erforderligt belopp utöver

det i riksstaten uppförda anslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då riksdagen beträffande

övriga delar av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke haft någon

erinran att framställa, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen till försäkringsrådets

verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag

av 62,800 kronor.

17:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 18) att höja

det ordinarie förslagsanslaget till kostnader enligt 19 § i lagen örn försäkringför

olycksfall i arbete m. m., nu 265,000 kronor, med 65,000 kronor till 330,000

kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Majits

förevarande förslag, har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till kostnader

enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete m. m., nu 265,000

kronor, med 65,000 kronor till 330,000 kronor.

18:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 19) har riksdagen

höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkning,

nu 110,000 kronor, med 10,000 kronor till 120,000 kronor.

19:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt

20) har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets

befrämjande, nu 3,940,000 kronor, med 310,000 kronor till 4,250,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 21) att till bidrag

till moderskapsförsäkring för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

förslagsanslag av 220,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Majits förslag under denna punkt har riksdagen icke

funnit anledning till erinran samt har alltså till bidrag till moderskapsförsäkring

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 220,000

kronor.

21 :o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till moderskapsunderstöd

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av

5,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 7

I anslutning till sistlidet års riksdagsbeslut bär riksdagen bifallit Eders

Kungl. Maj:ts förslag om uppförande i riksstaten för nästa budgetår av ett

särskilt anslag till moderskapsunderstöd. Då riksdagen vidare icke funnit

anledning till erinran mot det äskade beloppets storlek eller den föreslagna

karaktären av anslaget, har riksdagen alltså till moderskapsunderstöd för

budgetåret 1982/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att till pensionsstyrelsens

verksamhet m. m. för budgetaret 1932/1933 anvisa ett extra

förslagsanslag av 615,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Majits

förevarande förslag, har alltså till pensions styrelsens verksamhet m. m. för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 615,000 kronor.

23:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 25) att medgiva,

att av det förslagsanslag, som för budgetåret 1932/1933 kunde komma att

beviljas till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen

om allmän pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande och hävande

av invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Majit meddelas,

av pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras ett belopp av

högst 100,000 kronor.

Yad till en början angår spörsmålet örn användande av fondmedel för

försöksverksamhet på folktandvårdens område, vill riksdagen erinra därom,

att 1930 års riksdag framhöll, hurusom det syntes riksdagen kunna ifrågasättas,

örn icke genom utökning av pensionsstyrelsens sjukvårdsverksamhet

jämväl till detta område verksamheten ifråga måste anses erhålla en alltför

stor omfattning. Riksdagen förutsatte, att denna fråga komme att prövas

ej blott av de den 12 mars 1929 tillkallade sjukvårdssakkunniga utan jämväl

av pensionsutredningen.

Riksdagen, som alltjämt hävdar den sålunda intagna standpunkten, har

icke velat uttala sig mot ett fortsättande av ifrågavarande försöksverksamhet

med bidrag av fondmedel under nästa budgetår, därest en dylik fortsatt

verksamhet skulle anses önskvärd för möjliggörande av ett definitivt ståndpunkttagande

i frågan örn folktandvårdens organisation.

Yad härefter angår frågan örn fördelning av kostnaderna för pensionsstyrelsens

sjukvårdande verksamhet mellan pensionsförsäkringsfonden och

riksstatsanslaget, vidhåller riksdagen sin förut uttalade mening, att fonden

synes i alltför stor utsträckning tagas i anspråk för ändamålet. Med hänsyn

till det nuvarande budgetära läget vill riksdagen emellertid icke motsätta

sig Eders Kungl. Majits förslag.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

medgivit, att av det förslagsanslag, som för budgetåret 1932/1933 kan

komma att beviljas till statens kostnad för pensionstillägg och understöd

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande

och hävande av invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Majit

meddelas, av pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras ett belopp

av högst 100,0(X) kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

24:o) Eders Kungl. Maj:! har föreslagit riksdagen (punkt 26) att till ersättning

till postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra förslagsanslag av 275,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majis förevarande

förslag, har alltså till ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

för bugetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 275,000 kronor.

25:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Majts förslag (punkt 27) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning

till häradsslcrivarna för pensionsförteckningar för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra förslagsanslag av 54,000 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 28) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för

statens tvångsarbetsanstalten att tillämpas från och med budgetåret 1932/

1933;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalten

att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, nu 565,000 kronor,

med 54,000 kronor till 511,000 kronor.

Vid prövning av Eders Kungl. Majt:s förevarande förslag har riksdagen

till en början uppmärksammat, att den under avlöningsstaten för tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö upptagna posten å 20,000 kronor till vikariatsersättningar

måste i förhållande till personalbeståndet vid anstalten anses

osedvanligt hög. Riksdagen, vars vederbörande utskott under hand inhämtat,

att utgifterna å posten under budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 uppgått

till respektive cirka 16,600 och 18,400 kronor, förutsätter, att vid uppgörande

av nästa budgetförslag undersökning verkställes, huruvida icke utgifterna

a posten kunna beskäras och posten i följd därav nedbringas.

Yad härefter angår den under omkostnadsstaten för tvångsarbetsanstalten

i Landskrona upptagna posten till övriga kostnader för driften, är i densamma

inräknat ett belopp av 3,000 kronor, avsett att enligt av Eders Kungl.

Majit meddelade föreskrifter användas till avlönande av ett biträde vid den

verksamhet, som genom Stockholms kyrkliga socialråd bedrives beträffande

från anstalten utskrivna tvångsarbeterskor från Stockholm. Rörande denna

fråga må här erinras örn följande.

Från den i den detaljerade omkostnadsstaten för Landskronaanstalten

upptagna posten till omkostnader för frigivna utbetalas sedan flera år bland

annat understöd till från anstalten frigivna, vilka hava sin hernord i Stockholm.

Understöden hava därvid nästan uteslutande förmedlats genom en

hos Stockholms kyrkliga socialråd anställd person. Ifrågavarande verksamhet

har enligt uppgift under årens lopp tagit så betydande omfattning, att

det icke längre är möjligt för en enda person att handhava densamma. Det

har därför ansetts nödvändigt, att hos kyrkliga socialrådet anställes ytterligare

en person för att biträda med verksamheten, till vilket biträdes avlönande

rådet emellertid uppgivits sakna medel.

Departementschefen har vid beräknande av medel för ändamålet anfört,

att, därest avsedd verkan skulle kunna vinnas av interneringen, det vore av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

9

synnerlig vikt, att tvångsarbeterskorna efter utskrivningen från anstalten omedelbart

erliölle det bistånd, som erfordrades för att förhindra, att de återfördes

till sin förutvarande kamratkrets och därigenom utsattes för frestelsen att

återfalla i sitt föregående levnadssätt. Om medel anvisades för avlönande av

ifrågavarande biträde, skulle därigenom kunna vinnas, att de i Stockholm

hemmahörande tvångsarbeterskorna — vilka utgjorde en avsevärd del av anstaltens

klientel — genast vid återkomsten till hemorten efter utskrivningen

kunde omhändertagas av detta biträde och erhålla hjälp med anskaffande

av bostad och arbete m. m.

Beträffande denna del av Eders Kungl. Maj:ts förslag vill riksdagen, med

hänsyn till vad departementschefen anfört, icke motsätta sig den ifrågasatta

anordningen. Emellertid vill riksdagen framhålla önskvärdheten av att redogörelse

för verksamheten och resultatet därav tillstädes vederbörande ämbetsmyndighet.

I övrigt har riksdagen icke haft något att erinra beträffande Eders Kungl.

Maj:ts förevarande förslag och har alltså anvisat det äskade beloppet att

täckas på föreslaget sätt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1932 förordade förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter,

att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, nu 565,000 kronor,

med 54,000 kronor till 511,000 kronor.

27:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till frälsningsarméns räddningshem

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel, av 10,000 kronor.

28:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 30) att till

statens alkoholistanstalter vid Svartsjö och i Landskrona för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

av 42,000 kronor.

Då riksdagen icke haft något att erinra ifråga örn beräkningen av förevarande

anslag eller sättet för dess täckande, har riksdagen till statens alkoholistanstalter

vid Svartsjö och i Landskrona för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 42,000

kronor.

29:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 31) att

dels godkänna följande stat för statens alkoholistanstalt å Venngarn, att

tillämpas från och med budgetåret 1932/1933:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .......................... 68,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 27,600

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 86,400

Summa kronor 182,000;

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen sociala

verk ock inrättningar, underavdelningen alkoholistvård, upptagna ordinarie

förslagsanslaget till statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister, under

samma avdelning och underavdelning med rubriken statens alkoholistanstalt

å Yenngarn uppföra ett ordinarie förslagsanslag, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel, av 182,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag under förevarande punkt, får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för statens alkoholistanstalt å Yenngarn, att

tillämpas från och med budgetåret 1982/1933:

Stat.

A. Avlöningsstat- Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 68,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 27,600

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 86,400

Summa kronor 182,000;

dels och med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen sociala

verk och inrättningar, underavdelningen alkoholistvård, upptagna ordinarie

förslagsanslaget till statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister, under

samma avdelning och underavdelning med rubriken statens alkoholistanstalt å

Venngarn uppfört ett ordinarie förslagsanslag, att utgå av statsverkets fond

av rusdrycksmedel, av 182,000 kronor.

30:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 32) att

dels till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel, av 92,000 kronor;

dels ock godkänna av departementschefen förordad ändring i grunderna

för användningen av anslag till angivna ändamål.

Yad Eders Kungl. Majit under förevarande punkt i skilda hänseenden

föreslagit, har riksdagen funnit sig i huvudsak kunna bifalla. I fråga örn

grunderna för understöds utgående åt nykterketsnämnder har Eders Kungl.

Majlis förslag dock givit riksdagen anledning till viss erinran.

Yad angår nämnda spörsmål ansåg sig 1931 års riksdag, i likhet med

departementschefen, böra framhålla, att även om den möjlighet, som under

senare år förefunnits att bereda kommunerna statsunderstöd till bestridande

av de kostnader, varom fråga är, föranlett kommunerna att på ett effektivare

sätt än tidigare organisera nämndernas verksamhet, erfarenheten dock visat,

att inom en mängd kommuner verksamheten icke bedrivits i önskvärd örn
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

fattning. Utan tvivel syntes anledningen därtill i många fall vara att söka

däri, att de utgående understöden för kommunerna framstått såsom alltför

små i förhållande till de kostnader, som måste följa med en mera aktiv

verksamhet. Riksdagen ansåg därför lika med departementschefen nödvändigt

att, för uppmuntran av kommunerna till att i större omfattning ställa

medel till förfogande för nykterlietsnämndernas verksamhet, en höjning av

de statliga understödsbeloppen vidtoges. Eders Kungl. Maj:ts härutinnan vid

sistlidet års riksdag framlagda förslag, ansåg sig riksdagen böra bifalla, med

undantag därav att det syntes riksdagen böra tagas under förnyat övervägande,

huruvida icke den föreslagna maximisiffran å 3,000 kronor vore alltför

hög. Riksdagen förutsatte, att förslag i ämnet förelädes innevarande års

riksdag.

Den sålunda av riksdagen hävdade ståndpunkten, att det nuvarande

maximibeloppet av 500 kronor bör höjas, intager riksdagen allt fortfarande.

Ett ytterligare skäl för höjning torde vara, att då enligt den nya alkoholistlagen

stor vikt lägges å den förebyggande verksamheten, nykterhetsnämnderna

böra förhjälpas att i större utsträckning än hittills ägna sig åt dylik

verksamhet.

Emellertid har riksdagen icke ansett sig kunna bifalla förslaget örn det

maximibelopp härutinnan, som av departementschefen förordats, eller 2,000

kronor. Enligt riksdagens mening böra understöden till nykterhetsnämnderna

utgå med högst 1,000 kronor, vilket belopp likväl må kunna höjas med

500 kronor, därest särskilda omständigheter så påkalla. Genom en dylik anordning

skulle även tillfälle beredas för ett större antal kommuner att erhålla

bidrag, än vartill möjlighet skulle förefinnas med tillämpning av en högre

maximisiffra.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

till främjande av nylderhetsnämndernas verksamhet in. m. för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel, av 92,000 kronor;

dels ock godkänt ovan angiven ändring i grunderna för användningen av

anslag till angivna ändamål.

31:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 33) att

dels till bidrag till erkända och enskilda alkokolistanstalters driftkostnader

m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag, att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 300,000 kronor;

dels godkänna de av departementschefen förordade, ändrade grunderna

för användningen av anslag för ifrågavarande ändamål;

dels ock medgiva, att av nämnda anslag må kunna till erkända alkoholistanstalten

Hemmet Gunnarskog för vård av kvinnliga alkoholister samt, efter

särskild prövning av Eders Kungl. Majit, jämväl till annan erkänd alkoliolistananstalt

med samma syfte för budgetåret 1932/1933 utgå bidrag till driftkostnaderna

med ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än

även ett belopp för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga

erkända alkoholistanstalter utgående statsbidraget.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Enligt Eders Kungl. Majlis förevarande förslag, i vad detsamma avser

bidrag till alkoholistanstalters driftkostnader, förutsattes, att i sådana fall,

då dylika bidrag hittills förekommit, desamma fortfarande böra utgå med

oförändrade belopp. Häremot bär riksdagen icke haft något att erinra.

Vad härefter angår Eders Kungl. Maj:ts förslag angående utvidgning av

rätten till driftkostnadsbidrag att omfatta jämväl fall, där ifråga örn andra internerade

än medellösa och mindre bemedlade uttages högre vårdavgift

än 50 öre för dag, vill riksdagen framhålla., att den nu gällande begränsningen

av vårdavgiften såsom villkor för erhållande av bidrag av statsmedel

till driftkostnaderna tillkommit i syfte att trygga erhållandet av

anstaltsvård till ringa kostnad och alltså rmderlätta vidtagandet av erforderliga

interneringsåtgärder. Mestadels äro alkoholisterna medellösa, varför

vårdkostnaderna, i den mån kommunerna äro för dem gentemot vederbörande

anstalt ansvariga, komma att stanna å kommunerna. Därest emellertid

de internerade med hänsyn till sina ekonomiska omständigheter äro i stånd

att själva erlägga vårdkostnaderna, kunna givetvis fall tänkas, då en vårdavgift

av högst 50 öre för dag kan anses omotiverat låg. En skälig höjning

under sådana omständigheter av vårdavgiften torde icke vara ägnad att i

nämnvärd grad motverka det ovan angivna, med den nu stadgade begränsningen

avsedda syftet, nämligen underlättande av interneringsåtgärderna,

och synes därför icke heller böra medföra förlust av all rätt till statsbidrag.

Riksdagen har därför medgivit den utsträckning av rätten till bidrag, som

departementschefen förordat.

Vad angår storleken av statsbidrag i fall, varom nu är fråga, har departementschefen

ansett bidraget böra något sänkas, förslagsvis med hälften av

det belopp, varmed vårdavgiften överstiger 50 öre för dag. Jämväl riksdagen

finner, att en sänkning av statsbidraget i förevarande fall är motiverad, men

vill ifrågasätta, huruvida icke skäl måste anses förefinnas för en något längre

gående minskning än vad departementschefen föreslagit.

Eders Kungl. Maj:ts förslag att de statsverket jämlikt 52 § i nya alkoholistlagen

åvilande kostnaderna skola bestridas från förevarande anslag, vilket

i anledning därav ansetts böra erhålla viss ändrad benämning, har riksdagen

bifallit.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot storleken av det

äskade anslagsbeloppet, får alltså anmäla, att riksdagen

dels till bidrag till erlända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag, att utgå av

statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 300,000 kronor;

dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1932 förordade ändrade grunderna för användningen

av anslag för ifrågavarande ändamål;

dels ock medgivit, att av nämnda anslag må kunna till erkända alkoholistanstalten

Hemmet Gunnarskog för vård av kvinnliga alkoholister samt, efter

särskild prövning av Eders Kungl. Majit, jämväl till annan erkänd alkoholistanstalt

med samma syfte för budgetåret 1932/1933 utgå bidrag till drift
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

13

kostnaderna med ej mindre ett belopp av 1 krona för dag oell vårdplats än

aven ett belopp för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga

erkända alkoliolistanstalter utgående statsbidraget.

32:o) Eders Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 34) att till tillfälligt

omhändertagande av alkoholister m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra förslagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har alltså till tillfälligt omhändertagande av alkoholister

m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag, att utgå av

statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 5,000 kronor.

33:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

35) har riksdagen till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel, av 100,000 kronor.

34:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) har riksdagen

till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra förslagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av

5.000 kronor.

35:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 37) att

dels till interneringskostnader i vissa fall för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra förslagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av

2.000 kronor,

dels ock godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för

användningen av anslag för omförmälda ändamål.

Vad till en början angår förslaget rörande viss utvidgad användning av

ifrågavarande anslag, får riksdagen erinra örn följande.

I det av tillkallade sakkunniga den 11 november 1929 avgivna betänkandet

med förslag till lagstiftning örn alkoholistvård hade föreslagits, att i den nya

alkoholistlagen skulle intagas en bestämmelse av innebörd, att statsverket

skulle vidkännas kostnaderna för vård å allmän alkoholistanstalt i det fall,

att framställning om internering gjorts av nykterlietsnämnd samt den intagne

vid den tid, då ansökning hos länsstyrelse örn internering gjordes,

oavbrutet under minst tre år vistats utom den kommun, där han hade hemortsrätt.

Vid anmälan till statsrådsprotokollet den 6 februari 1931 av förslag till

lag örn behandling av alkoholister anförde departementschefen med anledning

av vad i sakkunnigbetänkandet sålunda föreslagits, att han funne det vara

lämpligt att statsverket åtminstone i vissa fall gottgjorde kostnaden för internering

av sådana personer, som under någon, uppenbarligen ej alltför kort

tid vistats utom sin hemortskommun. Emellertid borde enligt departementschefens

mening den nykterlietsnämnd, som gjort ansökning om interneringen,

därest den eljest skulle vara ansvarig för vårdkostnaden, jämväl i dylika fall

primärt ansvara för densamma, men sedermera borde kommunen under viss förutsättning

kunna utfå gottgörelse av statsverket. Departementschefen anförde

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

vidare, att statsverkets sekundära ansvarighet ej borde fastslås i alkoholistlagen

utan att det lämpligen syntes få ankomma på Eders Kungl. Maj:t att

genom särskild kungörelse bestämma angående användning av det anslag,

som kunde komma att beviljas till ersättning åt kommunerna för ifrågavarande

vårdkostnad.

Departementschefens uttalanden i ämnet föranledde icke någon erinran

från riksdagens sida. I den nya alkoholistlagen har heller icke intagits

något stadgande örn skyldighet för statsverket att gälda vårdkostnaden för

alkoholister, som vid tidpunkten för interneringen vistats utom hemortskommunen.

Riksdagen ansluter sig till den uppfattningen, att statsverket i de fall,

varom här är fråga, och under de av departementschefen angivna förutsättningarna

bör bestrida kostnad för vård å alkoholistanstalt. Mot förslaget

att ersättningen skall utgå oberoende av vistelsekommunens ekonomiska

bärkraft samt med vårdkostnadens hela belopp, har riksdagen icke heller

funnit några mera vägande invändningar vara att framställa.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då riksdagen icke haft

något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt,

får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen dels till internering skostnader i

vissa fall för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag, att utgå

av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 2,000 kronor; dels ock godkänt av

departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari

1932 förordade ändrade grunder för användningen av anslag för omförmälda

ändamål.

36:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till statsinspektion

av fattigvård och barnavård för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra förslagsanslag av 80,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Majits

förslag, har alltså till statsinspéktion av fattigvård och barnavård för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 80,000 kronor.

37:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning

(punkt 39) har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård i

allmänhet, nu 1,250,000 kronor, med 150,000 kronor till 1,400,000 kronor.

38:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 40)

har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård

för lappar, nu 300,000 kronor, med 100,000 kronor till 200,000 kronor.

39:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 41) har riksdagen

till svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra anslag av 15,000 kronor.

40:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 42) att

dels till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra förslagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

av 95,000 kronor;

dels oek godkänna av departementschefen förordad ändring i grunderna

för bidrag till ifrågavarande ändamål.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

15

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag Ilar i två inom riksdagen

väckta, likalydande motioner, I: 67 oell II: 69, hemställts, att riksdagen

måtte med avslag å förslaget att sänka statsbidraget till arbetsliemmen uppföra

förslagsanslaget till driftkostnaderna vid arbetshem med 100,000 kronor.

I samma motioner har ock hemställts, bland annat, att riksdagen måtte

med avslag å Eders Kungl. Majis förslag att sänka statsbidragen till driften

av vissa andra vårdanstalter, uppföra de för dessa bidrag avsedda anslagen

med följande belopp:

anslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa (punkt 55) 880,000 kronor,

anslaget till anstalter för bildbara sinnesslöa (punkt 56) 865,000 kronor,

anslaget till epileptikeranstalter (punkt 57) 205,000 kronor,

anslaget till tuberkulosvårdanstalter (punkt 62) 4,530,000 kronor,

anslaget till epidemi-sjukhus (punkt 68) 800,000 kronor,

anslaget till hem för kroniskt sjuka (punkt 69) 615,000 kronor,

anslaget till kliniker vid vanföreanstalter (punkt 70) 230,000 kronor,

anslaget till polikliniker vid vanföreanstalter 20,000 kronor (samma belopp

som Eders Kungl. Maji föreslagit),

anslaget till skol- och uppfostringshem för vanföra (punkt 71) 90,000

kronor samt

anslaget till yrkesskolor för vanföra (punkt 72) 210,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra i ett sammanhang till prövning upptaga

frågan örn ändringar i nu gällande grunder för statsbidrag till driftkostnader

vid olika slag av vårdanstalter, får sålunda redan här framhålla, att jämte

sagda motioner förslag motionsvis framlagts inom riksdagen örn ökade anslag

till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter m. m.

samt till driften av epidemisjukhus.

Sålunda har i två likalydande motioner, I: 70 och II: 114, hemställts,

att riksdagen måtte

dels fastställa det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna

för tuberkulossjukvårdsanstalter till oförändrat belopp, nämligen 4,400,000

kronor,

dels ock bestämma, att de förut gällande grunderna för anslagets användning

skola alltjämt tillämpas.

Vidare har i en inom riksdagen väckt motion, I: 135, hemställts, att riksdagen

ville besluta, att statsbidraget för driftkostnaderna vid tuberkulossjukhusen

måtte såsom hittills fastställas till 1 krona 75 öre för dag och patient.

Slutligen har i två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, I: 71

och II: 115, hemställts, att riksdagen måtte besluta

dels att till bidrag till driften av epidemisjukhus förbudgetåret 1932/1933

anvisa ett extra förslagsanslag av 800,000 kronor, samt

dels att grunderna för anslagets utgående skola vara oförändrade.

Under förevarande punkt samt punkterna 55—57, 62 och 68—72 i statsrådsprotokollet

har Eders Kungl. Maji föreslagit vissa ändringar i fråga örn nu

gällande grunder för statsbidrags utgående till driftkostnader vid olika slag

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

av vårdanstalter. Ändringarna avse beskärning av statsbidragen till arbetshem,

anstalter för obildbara sinnesslöa, anstalter för bildbara sinnesslöa,

epileptikeranstalter, tuberkulossjukvårdsanstalter, epidemisjukhus, hem för

kroniskt sjuka samt vanföreanstalterna. Samtliga förslag örn ändringar hava

föranletts av statsfinansiella skäl och på grund av den nedgång i levnadskostnaderna,

som inträtt, sedan de nuvarande bidragsbeloppen fastställdes.

Såsom ovan nämnts, har riksdagen samtidigt upptagit till behandling de

sålunda framlagda förslagen.

Riksdagen har härvid, med beaktande av den av 1924 års riksdag intagna

ståndpunkten i fråga örn beviljande av statsbidrag till vissa vårdanstalter, varom

fråga är, funnit sig alltjämt böra hävda den uppfattningen, att det ur alla

synpunkter måste anses önskvärt, att bidragsbeloppen icke gång efter annan

ändras utan att de bidrag, som beviljats, så långt möjligt är, lämnas orubbade.

Starka skäl skola sålunda kunna andragas för att ändring av de bestämmelser

härutinnan, som för närvarande gälla, skall vidtagas.

Till stöd för de nu framlagda förslagen örn nedsättning av utgående bidragsbelopp

från statens sida hava, såsom nyss omförmälts, anförts dels statsfinansiella

skäl, dels nedgången i levnadskostnaderna.

Yad först sistnämnda motiv angår, må, på sätt ock motionsvis skett, erinras

därom, att nedgången i levnadsomkostnaderna givetvis kan motivera

reducering av statsbidragen endast i den mån densamma motsvaras av en

nedgång i anstalternas totala driftkostnader, varigenom det statliga driftsbidraget

kommer att utgöra en högre procentandel av dessa kostnader än

vad fallet var vid tiden, då de nuvarande bidragen fastställdes. Den utredning

härutinnan, som av departementschefen förebragts, bär riksdagen emellertid

för sin del ansett icke kunna utgöra tillräcklig anledning för ett frångående

av de bestämmelser, som nu gälla på de områden, varom fråga är. Redan

av detta skäl har riksdagen sålunda måst ställa sig tveksam mot de förslag

örn ändrade grunder i fråga örn statsbidrag till nämnda anstalter, Eders Kungl.

Majit framlagt. Riksdagen vill härmed icke förneka, att de nuvarande bestämmelserna

i vissa fall måste anses vara i behov av revision, men denna

revision synes riksdagen böra vidtagas efter en mera detaljerad undersökning

av förhållandena på ifrågavarande områden än nu skett. Riksdagen förutsätter,

att härvid ock tages i betraktande det förslag örn ändring i grunderna

angående statsbidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa, som motionsvis

framförts.

Vad så angår de statsfinansiella skälen för förevarande förslag, vill riksdagen

erinra därom, att en reducering av de statliga driftkostnadsbidragen

för viss anstaltsvård icke i någon större mån minskar det allmännas utgifter

för ifrågavarande vård utan allenast övervältrar utgifterna från staten till

landstingen. På grund härav och med hänsyn särskilt till pågående utredningar

angående, bland annat, statsbidrag till landsting och primärkommuner,

har riksdagen, även med beaktande av det statsfinansiella läget, funnit, att,

innan dessa utredningar slutförts, ändringar icke böra vidtagas i nu gällande

bestämmelser.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

17

I samband härmed vill riksdagen erinra örn de stora kostnader för uppförande

av olika vårdanstalter av nu ifrågavarande slag, landstingen och

kommunerna under senare åren haft att vidkännas och för vilkas täckande

amorteringar och räntebetalningar alltjämt återstå.

På grund av den ståndpunkt, riksdagen sålunda intagit till Eders Kungl.

Maj:ts förslag om reducering av nu utgående statsbidrag till de anstalter,

varom fråga är, krävas vissa höjningar av de anslag, Eders Kungl. Majit i skilda

hänseenden äskat. Med ledning av de i statsrådsprotokollet lämnade uppgifterna

angående anslagens belastning har riksdagen funnit, att anslagen

böra bestämmas på följande sätt:

till arbetshem 100,000 kronor, till anstalter för obildbara sinnesslöa

880.000 kronor, till anstalter för bildbara sinnesslöa 865,000 kronor, till

epileptikeranstalter 205,000 kronor, till tuberkulossjukvårdanstalter 4,525,000

kronor, till epidemisjukhus 800,000 kronor, till hem för kroniskt sjuka 615,000

kronor, till kliniker vid vanföreanstalter 260,000 kronor, till polikliniker vid

vanföreanstalter 20,000 kronor, till skol- och uppfostringshem för vanföra

90.000 kronor samt till yrkesskolor för vanföra 210,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen, som icke haft något att

erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn sättet för täckande av

ifrågavarande anslag, under förevarande punkt anmäla,

dels att riksdagen till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag, att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel, av 100,000 kronor;

dels och att Eders Kungl. Maj:ts förslag örn ändring i grunderna för bidrag

till ifrågavarande ändamål icke vunnit riksdagens bifall.

41:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 43) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 510,000 kronor, med

20.000 kronor till 530,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag och

har sålunda höjt det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu

510.000 kronor, med 20,000 kronor till 530,000 kronor.

42:o) På grund av vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 44)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inspektions-

och upplysningsarbete med avseende å spädbarns- och förlossningshem

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

43:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 45) att

dels godkänna av departementschefen förordat förslag till ordinarie avlöningsstat

för medicinalstyrelsen, att tillämpas från och med budgetåret

1932/1933;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu

402,000 kronor, med 2,500 kronor till 399,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 5 A.

704 32 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Då riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1932 förordade förslaget till ordinarie avlöningsstat

för medicinalstyrelsen, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

dels oclc nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu

402,000 kronor, med 2,500 kronor till 399,500 kronor.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 46) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till sinnessjuknämnden för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag

av 13,200 kronor.

45:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 47) att

dels godkänna av departementschefen förordat förslag till stat för statens

bakteriologiska laboratorium, att tillämpas från och med budgetåret

1932/1933;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska

laboratorium, nu 175,800 kronor, med 10,800 kronor till 165,000 kronor.

Då förevarande förslag icke givit riksdagen anledning till erinran, får

riksdagen anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1932 förordade förslaget till stat för statens bakteriologiska

laboratorium, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska

laboratorium, nu 175,800 kronor, med 10,800 kronor till 165,000 kronor.

46:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

48) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

anslag av 24,500 kronor.

47:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 49) att

dels godkänna av departementschefen förordat förslag till stat för förste

provinsialläkare och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret

1932/1933;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare, nu 3,064,500 kronor, med 21,000 kronor till 3,085,500

kronor.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen ansett, att någon utökning

av det av riksdagen hittills fastställda antalet provinsialläkareänster

för närvarande icke torde böra äga rum, vill dock hava uttalat sin förväntan,

att den av 1916 års provinsialläkardistriktskommitté framlagda planen för

inrättande av nya ordinarie provinsialläkardistrikt kommer att fullföljas.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot vad i övrigt under förevarande

punkt föreslagits, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1932 förordade förslaget till stat för förste provinsialläkare

och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

19

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och

provinsialläkare, nu 3,064,500 kronor, med 21,000 kronor till 3,085,500 kronor.

48:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 50) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra anslag av 3,600 kronor.

49:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 51) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt civila läkarstipendiater, nu 5,000

kronor, med 3,000 kronor till 8,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt civila

läkarstipendiater, nu 5,000 kronor, med 3,000 kronor till 8,000 kronor.

50:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) har riksdagen till

dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra förslagsanslag av 500 kronor.

51:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 53), att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus

på följande sätt:

I. Läkarpersonal.

Befattning. Lönegrad.

14 överläkare av lia klass........................................................................ B 29

15 förste läkare .................................................................................... B 28

4 överläkare av 2:a klass ..................................................................... B 28

14 överläkare av 3:e klass .................................................................... B 27

31 andre läkare ..................................................................................... B 26

1 läkare vid Visby sinnessjukhus........................................................ B 26

II. Kontorspersonal.

4 sysslomän av Ira klass....................................................................... B 24

9 sysslomän av 2:a klass ..................................................................... B 22

7 sysslomän av 3:e klass........................................................................ B 21

15 bokhållare............................................................................................ B 15

20 kassörer............................................................................................... B 11

10 kameralbiträden ................................................................................. B 8

14 kanslibiträden....................................................................................... B 7

2 kontorsbiträden.................................................................................... B 4

III. Sjukvårdspersonal.

17 uppsyningsmän av lia klass ............................................................ B 14

26 förestånderskor av lia klass ........................................................... B 12

18 uppsyningsmän av 2:a klass ............................................................ B 10

141 Överskötare ......................................................................................... B 8

31 förestånderskor av 2:a klass ............................................................ B 7

867 skötare ..................... B 6

270 översköterskor .................................................................................. B 6

1,027 sköterskor............................................................................................ B 3

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

IV. Ekonomipersonat.

Befattning.

Lönegrad.

12 maskinmästare av lia klass................................

............. B

14

7 maskinmästare av 2:a klass .................................

.............. B

12

8 befallningsmän ......................................................

.............. B

10

22 hantverksföreståndare av l;a klass ...................

.............. B

10

17 maskinister av lia klass.......................................

............. B

10

17 trädgårdsmästare...................................................

.............. B

10

108 hantverksföreståndare av 2:a klass.....................

.............. B

8

21 maskinister av 2:a klass......................................

.............. B

8

13 köksförestånderskor av lia klass ........................

.............. B

7

10 magasinsföreståndare............................................

.............. B

7

18 arbetsförestånderskor.............................................

.............. B

6

12 bageriförestånderskor.............................................

.............. B

6

10 chaufförer ..............................................................

.............. B

6

15 eldare av lia klass................................................

.............. B

6

6 förmän i trädgård och jordbruk ........................

......J»..........

.............. B

6

86 hantverkare ............................................................

.............. B

6

6 köksförestånderskor av 2:a klass .......................

.............. B

6

20 post- och stadsbud................................................

.............. B

6

16 tvättförestånderskor av l:a klass ........................

.............. B

6

81 eldare av 2:a klass................................................

.............. B

5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ......

.............. B

5

15 närmaste biträden till köksförestånderska........

............. B

5

22 yttre nattvakter ...................................................

.............. B

5

9 närmaste biträden till bageriförestånderska......

.............. B

3

3 tvättförestånderskor av 2:a klass.......................

............. B

3

15 närmaste biträden till tvättförestånderska.........

.............. B

3

35 sömmerskor eller väverskor.................................

............. B

3;

dels godkänna följande stat för statens sinnessjukhus, att tillämpas från

och med budgetåret 1932/1933:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag............ 8,740,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag................................................... 820,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

............................................................................................. 2,600,000;

B. Omkostnadsstat.

Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund, förslagsanslag

.................................................................................... 150,000

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll, förslagsanslag... 9,900,000

Summa kronor 22,210,000;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till statens sinnessjukhus, nu

10,200,000 kronor, med 100,000 kronor till 10,300,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

21

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, I: 222

och II: 327, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i

Eders Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsstat för statens sinnessjukhus för

budgetåret 1932/1933, att däri upptagas 31 hantverksföreståndare av l:a klass

i stället för av Eders Kungl. Majit föreslagna 22 samt 99 hantverksföreståndare

av 2:a klass i stället för av Eders Kungl. Majit föreslagna 108.

Då riksdagen förehaft nu berörda anslagsfråga till behandling, har riksdagen

ansett sig först böra angiva sin uppfattning av spörsmålet om hantverksföreståndarnas

löneställning. Riksdagen har härvid uppmärksammat, att

denna fråga beträffande vissa befattningshavare av nämnda kategori under

senare tid kommit i ett förändrat läge i och med det att den moderna uppfattningen

örn patientarbetets betydelse för de sjukas tillfrisknande — den

s. k. arbetsterapien — alltmer trängt igenom och omsatts i praktiken. Ju

mer arbetsterapien vinner terräng, ju mera ökas behovet av att vid alla

sinnessjukhus hava tillgång till lämpliga patientarbeten. Yad särskilt angår

frågan örn omläggning av verksamheten vid skrädderi- och skomakeriverkstäderna,

torde en ifrågasatt centralisering av denna verkstadsdrift icke

böra komma till stånd. Till frågan huruvida och i vilken omfattning skrädderioch

skomakeridriften vid sinnessjukhusen kan inskränkas utan åsidosättande

av kravet på möjlighet att i dessa yrken bereda sysselsättning åt

härför lämpade patienter, synes ståndpunkt nu icke kunna tagas. De nu

obesatta hantverkarbefattningarna torde emellertid böra indragas, men med

hänsyn till det anförda lärer någon förändring i lönehänseende för hantverksföreståndarna

—- riksdagen syftar nu närmast på skomakerif örestån darna

vid de större anstalterna, den enda grupp av förstnämnda befattningshavare,

vars löneförmåner föreslagits att sänkas — för närvarande icke böra ske

utan torde frågan i denna del efter ytterligare erfarenhet böra ånyo upptagas

till förnyat övervägande. Riksdagen, som i övrigt icke haft något att

erinra mot Eders Kungl. Majits i samband med nu berörda ärende framlagda

förslag, har alltså ansett sig, vad frågan örn skomakeriföreståndarnas lönereglering

beträffar, böra bifalla det i motionerna I: 222 och lii 327 framförda

yrkandet örn upptagande i sinnessjukhusens avlöningsstat av 31 hantverksföreståndare

av lia klass samt 99 hantverksföreståndare av 2:a klass. Framhållas

må ock, att någon omedelbar besparing icke ernås genom nedsättning

i lönegrad av de skomakeriföreståndare, varom fråga är. Givetvis förutsätter

riksdagen, att vid uppkommen ledighet å befattning av detta slag tjänsten

icke må besättas med ordinarie innehavare.

Yad härefter angår frågan örn förbättrad löneställning för läkaren vid

S:t Olofs sjukhus i Visby, har riksdagen av den utredning, som till stöd för

förslaget härutinnan förebragts, funnit ådagalagt, att skäl förefinnas för en

förbättring av denne befattningshavares löneförmåner. Då löneförbättringens

storlek och vad Eder Kungl. Majit i detta sammanhang föreslagit icke givit

riksdagen anledning till erinran, har riksdagen alltså bifallit Eders Kungl.

Majlis förslag i denna del.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Eders Kungl. Marits förslag i fråga om andra personalförändringar samt

beträffande beräkningen av utgifter och inkomster vid statens sinnessjukhus

har riksdagen ock bifallit.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen alltså anmäla,

att riksdagen

dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus på

följande sätt:

T. Läkarpersonal.

Befattning.

14 överläkare av l:a klass.................................

15 förste läkare ..............................................

4 överläkare av 2:a klass................................

14 överläkare av 3:e klass.................................

31 andre läkare.................................................

1 läkare vid Visby sinnessjukhus..................

Lönegrad.

..... B 29

..... B 28

..... B 28

..... B 27

..... B 26

..... B 26

II. Kontorspersonal.

4 syssloman av l:a klass....................................................................... B 24

9 sysslomän av 2:a klass....................................................................... B 22

7 sysslomän av 3:e klass....................................................................... B 21

15 bokhållare............................................................................................. B 15

20 kassörer................................................................................................ B 11

10 kameralbiträden.................................................................................... B 8

14 kanslibiträden....................................................................................... B 7

2 kontorsbiträden................................................................................ B 4

17

26

18

141

31

867

270

1,027

12

7

8

31

17

17

99

21

13

III. Sjukvårdspersonal.

uppsyningsman av lia klass............................................................... B 14

förestånderskor av l:a klass.............................................................. B 12

uppsyningsman av 2:a klass............................................................... B 10

Överskötare .......................................................................................... B 8

förestånderskor av 2:a klass.............................................................. B 7

skötare.................................................................................................. B 6

översköterskor ................................................................................... B 6

sköterskor............................................................................................ B 3

IV. Ekonomipersonal.

maskinmästare av lia klass............................................................... B 14

maskinmästare av 2:a klass .............................................................. B 12

befallningsmän ................................................................................... B 10

hantverksföreståndare av l:a klass..................................*............... B 10

maskinister av l:a klass.................................................................... B 10

trädgårdsmästare................................................................................. B 10

hantverksföreståndare av 2:a klass.................................................. B 8

maskinister av 2:a klass................................................................. B 8

köksförestånderskor av l:a klass ..................................................... B 7

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

23

Befattning. Lönegrad.

10 magasinsföreståndare........................................................................... B 7

18 arbetsförestånderskor ...................................................................... B 6

12 bageriförestånderskor ........................................................................ B 6

10 chaufförer........................................................................................... B 6

15 eldare av l:a klass................................................................... B 6

6 förmän i trädgård och jordbruk ...................................................... B 6

86 hantverkare........................................................................................ B 6

6 köksförestånderskor av 2:a klass...................................................... B 6

20 post- och stadsbud............................................................................. B 6

16 tvättförestånderskor av l:a klass...................................................... B 6

81 eldare av 2:a klass............................................................................. B 5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall .................................... B 5

15 närmaste biträden till köksförestånderska....................................... B 5

22 yttre nattvakter................................................................................. B 5

9 närmaste biträden till bageriförestånderska.................................... B 3

3 tvättförestånderskor av 2:a klass .................................................... B 3

15 närmaste biträden till tvättförestånderska....................................... B 3

35 sömmerskor eller väverskor.............................................................. B 3;

dels godkänt följande stat för statens sinnessjukhus, att tillämpas från

och med budgetåret 1932/1933:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag............ 8,740,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................................. 820,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.

.............................................................................................. 2,600,000;

B. Omkostnadsstat.

Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Lund, förslagsanslag

............................................................................................ 150,000

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll, förslagsanslag... 9,900,000

Summa kronor 22,210,000;

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens sinnessjukhus, nu

10,200,000 kronor, med 100,000 kronor till 10,300,000 kronor.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att

dels i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till anstalter för obildbara sinnesslöa med oförändrat belopp, 820,000

kronor;

dels ock godkänna den av departementschefen förordade ändringen i grunderna

för anslagets användning.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen

anmäla,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels att riksdagen liöjt det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för

obildbara sinnesslöa, nu 820,000 kronor, med 60,000 kronor till 880,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Maj:ts förslag om ändring i grunderna för anslagets

användning icke vunnit riksdagens bifall.

53:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 56) att

dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för bildbara sinnesslöa,

som icke äro fallandesjuka, nu 850,000 kronor, med 35,000 kronor

till 815,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna

för anslagets användning.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen

anmäla,

dels att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för bildbara

sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, nu 850,000 kronor, med 15,000

kronor till 865,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majits förslag örn ändringar i grunderna för

anslagets användning icke vunnit riksdagens bifall.

54:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 57) att

dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu

220,000 kronor, med 25,000 kronor till 195,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i

grunderna för anslagets användning.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen

anmäla,

dels att riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter,

nu 220,000 kronor, med 15,000 kronor till 205,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majits förslag örn ändringar i grunderna för

anslagets användning icke vunnit riksdagens bifall.

55:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 58) att för budgetåret

1932/1933 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 22,000 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett

extra förslagsanslag av 28,000 kronor.

Vid prövning av Eders Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen

funnit sig böra anvisa de av Eders Kungl. Majit äskade anslagen. Med

hänsyn till elevantalets nedgång torde dock böra tagas under övervägande,

huruvida icke redan från nästkommande budgetårs ingång viss reducering

av räkenskapsförarens löneförmåner skäligen bör vidtagas. Riksdagen får

erinra örn, att, sedan anstalten år 1922 börjat sin verksamhet, 1923 års

riksdag beviljade ett belopp av 700 kronor för räkenskapernas förande samt

att med hänsyn till, bland annat, elevantalets ökning 1926 års riksdag i

enlighet med Eders Kungl. Majits förslag beviljade de nu utgående löner

förmånerna. Genom en reducering av räkenskapsförarens löneförmåner skulle

medel finnas tillgängliga för bibehållande av nuvarande kökspersonal.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

25

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1932/1933 anvisat

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 22,000 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 28,000 kronor.

56:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 59) att för budgetåret

1932/1933 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 13,900 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett

extra förslagsanslag av 7,000 kronor.

Eders Kungl. Majits förevarande förslag har icke givit riksdagen anledning

till erinran, och riksdagen har alltså, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för budgetåret 1932/1933 anvisat

dels till avlöningar oell vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 13,900 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 7,000 kronor.

57:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 60) har riksdagen till understöd åt spetälskesjukas familjer m. m. för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor.

58:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 61) att

dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

200,000 kronor;

dels medgiva, att Eders Kungl. Majit må av anslag för nämnda ändamål

bevilja föreningen för kustvård åt skrof utösa barn för uppförande av en ny

operationsbyggnad vid kustsanatoriet vid Apelviken ett byggnadsbidrag av

högst 152,000 kronor;

dels ock föreskriva, att sistnämnda statsbidrag må utbetalas successivt i

mån av arbetenas utförande samt att beträffande detsamma skola i övrigt

gälla de villkor och föreskrifter, som må av Eders Kungl. Majit bestämmas.

Eders Kungl. Majits förevarande förslag örn bygdnadsbidrag åt föreningen

för kustvård åt skrofulösa barn för uppförande av en ny operationsbyggnad

vid kustsanatoriet vid Apelviken har riksdagen, vars vederbörande utskott

tagit del av i ärendet ingivna ritningar och kostnadsförslag, funnit sig böra

bifalla.

Då storleken av det till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

äskade anslaget samt vad Eders Kungl. Majit i övrigt

under förevarande punkt föreslagit riksdagen icke givit riksdagen anledning

till erinran, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 200,000

kronor;

dels medgivit, att Eders Kungl. Majit må av anslag för nämnda ändamål

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

bevilja föreningen för kustvård åt skrofulösa barn för uppförande av en ny

operationsbyggnad vid kustsanatoriet vid Apelviken ett byggnadsbidrag av

högst 152,000 kronor;

dels ock föreskrivit, att sistnämnda statsbidrag må utbetalas successivt i

mån av arbetenas utförande samt att beträffande detsamma skola i övrigt

gälla de villkor och föreskrifter, som må av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

59:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 62) att

dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna

för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 4,400,000 kronor, med 100,000 kronor till

4,300,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i

grunderna för anslagets användning.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen

anmäla,

dels att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna

för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 4,400,000 kronor, med 125,000

kronor till 4,525,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majda förslag örn ändringar i grunderna för

anslagets användning icke av riksdagen bifallits.

60:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 63) att

dels i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna med oförändrat

belopp, 65,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna

för anslagets användning.

Gällande bestämmelser i fråga örn statsbidrag för resor till kustsanatorier,

radiumanstalter och vanföreanstalter förete i flera avseenden olikheter. Rätten

till bidrag för resor till och från radiumanstalter är sålunda inskränkt till

medellösa patienter, medan densamma, vad angår vanföreanstalter och kustsanatorier,

är medgiven såväl medellösa som mindre bemedlade patienter jämte

dessas vårdare. Beträffande kustsanatorierna utgår resebidrag allenast för

patient, som erhållit vårdplats på dylikt sanatorium, medan beträffande vanföre-

och radium anstalter resebidrag utgår även för patienter, som beretts tillfälle

till undersökning på dylik anstalt. Patienter vid anstalter för radiumbehandling

äga rätt till ersättning även vid resa med annat maskindrivet fartyg

än ångbåt och, efter särskild prövning, för billigaste plats under däck. Patienter

vid vanföreanstalter och kustsanatorier äga däremot vid resa sjöledes allenast

rätt till ersättning, örn resan företagits med ångbåt, och i intet fall med högre

belopp än avgiften för däcksplats. Gottgörelse för förskotterade resebidrag utbetalas

beträffande kustsanatorierna halvårsvis av statskontoret och beträffande

övriga anstalter kvartalsvis av medicinalstyrelsen. Även i vissa andra hänseenden

förefinnas olikheter.

För erhållande av — så långt möjligt är — enhetliga bestämmelser på detta

område synes därför en revision av de nu gällande vara erforderlig.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

27

Med utgångspunkt från att kostnaderna för statsbidrag till förevarande ändamål

år från år stigit har departementschefen nu först till behandling upptagit

av medicinalstyrelsen väckt förslag örn skärpning av bestämmelserna beträffande

de bevis angående medellöshet eller mindre bemedlad ställning, som erfordras

för erhållande av resebidrag. Innebörden av uttrycken »medellös» och

»mindre bemedlad» finnes ej i författning eller annorledes fastslagen och måste

därför bliva föremål för subjektiv tolkning, på grund varav förekomsten av

med statsbidrag gjorda resor, vilka bort bekostas av den vårdbehövande, icke

är sällsynt, önskligt är sålunda, att åtminstone det mera obestämda av sagda

uttryck, »mindre bemedlad», erhåller en definition i vederbörande författningar.

Departementschefens föreliggande förslag går ut på, att bestämmelse skulle

meddelas därom, att såsom mindre bemedlad skulle anses person, för vilken

det taxerade beloppet jämlikt förordningen örn inkomst- och förmögenhetsskatt

ej överstiger 2,000 kronor och som icke äger eller brukar jordbruksfastighet

med ett taxeringsvärde överstigande 10,000 kronor, dock att i särskilda fall,

såsom då försörjningsskyldighet för talrik familj, arbetslöshet eller andra

likartade omständigheter föreligga, möjlighet borde förefinnas att bevilja statsbidrag

även vid högre taxering. För nämnda fall borde en undantagsbestämmelse

införas, och borde det ankomma på Eders Kungl. Majit att pröva, huruvida

ömmande omständigheter förelåge i de särskilda fallen.

Vid prövning av detta förslag har riksdagen emellertid kommit till den uppfattningen,

att, därest förenämnda maximibelopp läggas till grund för avgörande

av frågan, huruvida vederbörande sökande av statsbidrag skall anses

såsom mindre bemedlad eller icke, denna regel kan komma att leda till resultat,

som ur synpunkten av en enhetlig och rättvis tilldelning av bidragen ifråga icke

kunna anses önskvärda. Riksdagen, som anser, att definitiv ståndpunkt till

denna fråga icke bör tagas, förrän statens sjukvårdskommitté yttrat sig över

densamma, kan alltså nu icke bifalla Eders Kungl. Maj :ts förslag i denna del.

Nu gällande grunder härutinnan torde alltså tillsvidare böra tillämpas, varvid

emellertid de ovannämnda av departementschefen angivna särskilda omständigheterna

vid prövningen av frågan örn statsbidrags erhållande synas böra iakttagas.

Förslaget att patienter vid vanföreanstalter och kustsanatorier vid resor sjöledes

tillerkännes enahanda rätt, som patienter, vid anstalter för radiumbehandling,

finner sig riksdagen däremot kunna bifalla, liksom riksdagen ej heller haft

något att erinra emot, att giltighetsområdet för bestämmelserna örn resebidrag

för patienter vid kustsanatorier utvidgas till anstalten Solhem.

Yad slutligen angår de för bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna,

för patienter vid vissa anstalter för radiumbehandling samt för

vanföra jämte vårdare äskade anslagen, har riksdagen ansett skäl icke föreligga

för ändring av Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen alltså under nu förevarande

punkt anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna med oförändrat

belopp 65,000 kronor;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels ock beslutat ovan angivna ändringar i grunderna för anslagets användning.

61:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, I: 40 och II: 179,

har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

dels att i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga ett förslagsanslag å

22,500 kronor för bidrag till resor till sanatorier eller tuberkulossjukhus av

mindre bemedlade och medellösa patienter från Norrbottens, Västerbottens

och Jämtlands län för ambulatorisk kvävgasbehandling,

dels ock att för ifrågavarande bidrags utbekommande måtte tillämpas

samma bestämmelser, som gälla eller bliva gällande för bidrag till resor för

vissa patienter vid kustsanatorierna.

Utan att underskatta betydelsen av att åtgärder vidtagas i det av motionärerna

angivna syftet, bär riksdagen likväl ansett spörsmålet örn beredande

av statsbidrag för det ändamål, varom fråga är, först böra bliva föremål för

prövning av vederbörande myndigheter, innan riksdagen tager ståndpunkt

till detsamma. Riksdagen har alltså funnit sig icke nu kunna bifalla förslaget

örn medels anvisande för ändamålet, men vill — med hänsyn till den minskning

av platsbehovet, som kan förväntas komma att uppstå genom nu ifrågasatta

åtgärder — hos Eders Kungl. Majit begära utredning i ämnet. På grund

härav och då denna utredning bör omfatta hela riket och icke endast avse

vissa län, får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Majit måtte verkställa utredning,

huruvida och i vilken omfattning statsbidrag till resor till sanatorier

eller tuberkulossjukhus för ambulatorisk kvävgasbehandling må böra

utgå, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

62:o) Med bifall till Eders Kungl. Majda förslag (punkt 64) har riksdagen

till folksanatorierna för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 100,000

kronor.

63:o) På grund av vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 65)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande

av dispensärverksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

förslagsanslag av 480,000 kronor.

64:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 66) att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för patienter

vid vissa anstalter för radiumbehandling, nu 80,000 kronor, med

20,000 kronor till 100,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i

grunderna för anslagets användning.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 60 anfört, får riksdagen

anmäla,

dels att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för

patienter vid vissa anstalter för radiumbehandling, nu 80,000 kronor, med 20,000

kronor till 100,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majits förslag angående ändring i grunderna

för anslagets användning icke vunnit riksdagens bifall.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

29

65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 67) har riksdagen till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av

400,000 kronor.

66:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 68) att

dels till bidrag till driften av epidemisjukhus för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra förslagsansanslag av 750,000 kronor;

dels ock godkänna den av departementschefen förordade ändringen i grunderna

för användningen av anslag till ifrågavarande ändamål.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen

anmäla,

dels att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till bidrag till driften av epidemisjukhus för budgetåret 1932/1933 anvisat ett

extra förslagsanslag av 800,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majits förslag örn ändring i grunderna för användningen

av anslag till ifrågavarande ändamål icke vunnit riksdagens

bifall.

67:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 69) att

dels till bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor;

dels ock godkänna den av departementschefen förordade ändringen i grunderna

för användningen av anslag för berörda ändamål.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen

anmäla,

dels att riksdagen till bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 615,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majds förslag örn ändring i grunderna för användningen

av anslag för berörda ändamål icke av riksdagen bifallits.

68:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 70) att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalter,

nu 200,000 kronor, med 20,000 kronor till 220,000 kronor;

dels ock godkänna den av departementschefen förordade ändringen i grunderna

för anslagets användning.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen

anmäla,

dels att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalter,

nu 200,000 kronor, med 30,000 kronor till 230,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majits förslag om ändring i grunderna för anslagets

användning icke vunnit riksdagens bifall.

69:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 71) att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till skol- och uppfostringshem för

vanföra, nu 80,000 kronor, med 5,000 kronor till 85,000 kronor;

dels ock godkänna den av departementschefen förordade ändringen i grunderna

för anslagets användning.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen

anmäla,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till skol- och uppfostringshem

för vanföra, nu 80,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000

kronor;

dels ock att Eders Kungl. Maj:ts förslag om ändring i grunderna för anslagets

användning icke vunnit riksdagens bifall.

70:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 72) att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till yrkesskolor för vanföra m. m.,

nu 175,000 kronor, med 25,000 kronor till 200,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna

för anslagets användning.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 40 anfört, får riksdagen

anmäla,

dels att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till yrkesskolor för

vanföra m. m., nu 175,000 kronor, med 35,000 kronor till 210,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Majits förslag örn ändring i grunderna för

anslagets användning icke vunnit riksdagens bifall.

71 :o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 73) att

dels av det föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm till

bidrag till nybyggnad för Stockholms vanföreanstalt m. m. av 1931 års riksdag

beviljade anslaget å högst 2,554,550 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom

extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 500,000 kronor;

dels ock medgiva, att Eders Kungl. Majit må förbinda svenska staten att

ikläda sig garanti för — utöver de lån från pensionsförsäkringsfonden, som på

grund av 1931 års riksdags medgivande må komma att utgå under sådan garanti

— de ytterligare lån från nämnda fond å tillhopa högst 1,000,000 kronor, som

till bestridande av kostnaderna för uppförandet av ifrågavarande anstalt må

komma att av omförmälda förening upptagas.

Ku föreliggande förslag innebär, att statens bidrag till nybyggnad för

Stockholms vanföreanstalt m. m. skulle — utan att byggnadstiden utsträckes

— fördelas på budgetåren 1931/1932—1936/1937 i stället för,

såsom från början avsetts, budgetåren 1931/1932—1934/1935. Härigenom

skulle under budgetåren 1932/1933 och 1933/1934 uppkomma brist å de

för arbetenas fortskridande erforderliga medlen, vilken brist avsetts att

täckas genom lån å högst 1,000,000 kronor, som föreningen för lytta och vanföra

i Stockholm skulle upptaga från pensionsförsäkringsfonden, och varå staten

skulle svara för räntan, tills lånet blivit till fullo guldet.

Mot vad sålunda och i övrigt under förevarande punkt föreslagits, har riksdagen

icke haft något att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels av det föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm till

bidrag till nybyggnad för Stockholms vanföreanstalt m. m. av 1931 års riksdag

beviljade anslaget å högst 2,554,550 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom

extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 500,000 kronor;

dels ock medgivit, att Eders Kungl. Majit må förbinda svenska staten att

ikläda sig garanti för — utöver de lån från pensionsförsäkringsfonden, som på

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

31

grund av 1931 års riksdags medgivande må komma att utgå under sådan

garanti — de ytterligare lån från nämnda fond å tillhopa högst 1,000,000 kronor,

som till bestridande av kostnaderna för uppförandet av ifrågavarande anstalt

må komma att av omförmälda förening upptagas.

72:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 74) att

dels i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till resor för vanföra jämte vårdare med oförändrat belopp

150,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna

för anslagets användning.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 60 anfört, får riksdagen

anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagit det ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till resor för vanföra jämte vårdare med oförändrat belopp,

150,000 kronor;

dels och beslutat de under sagda punkt angivna ändringarna i grunderna

för anslagets användning.

73:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75) har riksdagen

till kuratorsverksamhet vid vanföreanstalterna för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra anslag av 12,000 kronor.

74:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 76) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till Eugeniahemmet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 5,000

kronor.

75:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt

77) har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till åtgärder mot

utbredning av könssjukdomar, nu 690,000 kronor, med 50,000 kronor till 640,000

kronor.

76:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 78) att nedsätta det

ordinarie förslagsanslaget till kostnader i övrigt för allmän hälso- och sjukvård,

nu 25,000 kronor, med 10,000 kronor till 15,000 kronor.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

har alltså nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till kostnader i övrigt

för allmän hälso- och sjukvård, nu 25,000 kronor, med 10,000 kronor till 15,000

kronor.

77:o) Med anledning av Eders Kungl. Majits förslag (punkt 79) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till lindring i

mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

78:o) I överensstämmelse med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen

(punkt 80) har riksdagen nedsatt det ordinarie anslaget till statens

skola för utbildning av distriktssköterskor, nu 24,000 kronor, med 6,000 kronor

till 18,000 kronor.

79:o) På grund av vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 81)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

bidrag för anställning av distriktssköterskor för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra förslagsanslag av 220,000 kronor.

80:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) Ilar riksdagen

till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för budgetåret 1932/1933 anvisat ett

extra förslagsanslag av 500 kronor.

81:o) Med bifall till Eders Kungl. Majda därom gjorda framställning

(punkt 83) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 690,000 kronor.

82:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) har riksdagen

till dyrtidshjälp dt distriktsbarnmorskor rn. fl. för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

83:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt

85) har riksdagen

dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1932 förordade förslagen till stater för barnmorskeläroanstalterna

i Stockholm och i Göteborg, att tillämpas från och med

budgetåret 1932/1933;

dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till barnmorskeundervisningen

och barnbördshusen, nu 105,000 kronor, med 15,000 kronor till 90,000 kronor.

84:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försöksverksamhet

beträffande för- och eftervård vid barnsbörd för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

85:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87) har riksdagen

nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen, nu

140,000 kronor, med 30,000 kronor till 110,000 kronor.

86:o) I överensstämmelse med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen

(punkt 88) har riksdagen nedsatt det ordinarie anslaget till karantänsanstalten

på Känsö, nu 17,600 kronor, med 3,100 kronor till 14,500 kronor.

87:o) Med anledning av Eders Kungl. Majits förslag (punkt 89) har

riksdagen i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppfört det ordinarie reservationsanslaget

till resestipendier åt vissa läkare utan angivet belopp.

88:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 90) har riksdagen

ur riksstaten uteslutit det ordinarie anslaget till svenska läkarsällskapet.

89:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 91) att

dels till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i

gällande grunder för användningen av, anslag till förevarande ändamål.

Riksdagen, som funnit sig böra till alla delar bifalla vad Eders Kungl.

Majit i skilda hänseenden föreslagit under förevarande punkt, får alltså anmäla,

att riksdagen

dels till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

33

dels och godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1932 förordade ändringarna i gällande grunder för

användningen av anslag till förevarande ändamål.

90:o) I en inom riksdagen väckt motion, II: 157, har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till understöd åt förre skolföreståndare J. Henriksson

för odling av medicinalväxter m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 1,000 kronor.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott under hand inhämtat, består

den av Henriksson bedrivna verksamheten huvudsakligen i föreläsningar

samt demonstration utav den av honom utförda odlingen av medicinalväxter.

Härjämte har han försålt eller eljest utlämnat frön och plantor av dylika

växter. Verksamheten, som under en lång följd av år bedrivits av Henriksson,

har ansetts vara av den betydelse, att den vid olika tillfällen, senast

för budgetåren 1930/1931 och 1931/1932, ekonomiskt understötts av staten.

Med hänsyn härtill och till det intresserade arbete, Henriksson, som nu

uppnått hög ålder, under många år nedlagt på ifrågavarande område, har

riksdagen ansett obilligt, att han nu åter helt fråntages statsunderstöd.

Riksdagen har i anledning av förevarande motion, II: 157, till understöd

åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter m. m. för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra anslag av 500 kronor.

Överståthållarämbetet och landsstaten.

91:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att

dels godkänna av departementschefen förordat förslag till stat för överståthållarämbetets

kansli, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till Överståthållarämbetet,

nu 137,422 kronor, med 5,622 kronor till 131,800 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag, får

alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1932 förordade förslaget till stat för överståthållarämbetets

kansli, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till Överståthållarämbetet, nu

137,422 kronor, med 5,622 kronor till 131,800 kronor.

92:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 94) att

dels godkänna av departementschefen förordade förslag till ordinarie avlöningsstat

samt till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att

tillämpas från och med budgetåret 1932/1933;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna,

nu 4,062,100 kronor, med 134,700 kronor till 4,196,800 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får alltså anmäla, ali. riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sand. Nr 9 A.

704 32 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1932 förordade förslagen till ordinarie avlöningsstat samt

till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att tillämpas från

och med budgetåret 1932/1933;

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna,

nu 4,062.100 kronor, med 134,700 kronor till 4,196,800 kronor.

93:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 95)

har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till reseersättningar till

landshövdingarna och befattningshavare vid länsstyrelserna, nu 100,000 kronor,

med 25,000 kronor till 75,000 kronor.

94:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96) har riksdagen

till ersättning åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra förslagsanslag av 145,000 kronor.

95:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97) har riksdagen

till vissa kostnader i anledning av val till riksdagens andra kammare år 1932

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

Diverse.

96:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 101) att till kostnader

för vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning därom, att särskilt anslag

torde böra för nu berörda ändamål uppföras å riksstaten under förevarande

huvudtitel. Då storleken av det äskade anslaget ej heller givit riksdagen anledning

till erinran, har riksdagen alltså till kostnader för vissa av stycknings- och

mantalssättningsförrättningar för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag

av 10,000 kronor.

97:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning

(punkt 102) har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg,

nu 400,000 kronor, med 50,000 kronor till 350,000 kronor.

98:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103) har riksdagen

nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,

nu 50,000 kronor, med 5,000 kronor till 45,000 kronor.

99:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 104) att till utredning

angående allmänna pensionsförsäkringen för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Då riksdagen ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

har riksdagen till utredning angående allmänna pensionsförsäkringen för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

100:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 105) har riksdagen

nedsatt det ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 100,000

kronor, med 20,000 kronor till 80,000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

35

101 :o) Beträffande Eders Kungl Maj:ts förslag (punkt 109) angående det

ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att framdeles

meddela sitt beslut.

Övriga ordinarie anslag.

102:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, bär någon ändring icke

av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatts.

Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppfört samtliga de

ordinarie anslag under femte huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt

omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 5 april 1932.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.