Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1932i1933 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1932-03-16 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:6a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1932i1933 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

1

Nr 6 A.

Godkänd av första kammaren den 16 mars 1932.

Godkänd av andra kammaren den 16 mars 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa

av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda

framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1932i1933 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande

anslagen till kommunikationsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtande nr 6.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har

Eders Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen

till kommunikationsdepartementet, upptagit ordinarie anslaget till departementschefen

med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

Beträffande detta ärende kommer riksdagen att framdeles under riksdagen

anmäla sitt beslut.

2:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 1 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 4 januari 1932) föreslagit

riksdagen att dels upptaga det ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Eders Kungl. Majlis kansli med oförändrat belopp

177,000 kronor; dels ock medgiva, att föredraganden i regeringsrätten för mål

från kommunikationsdepartementet, andre kanslisekreteraren i Kungl. Majlis

kansli Edvard Karl Samuel Söderberg må från och med ingången av budgetåret

1932/1933, så länge han innehar förordnande såsom föredragande i regeringsrätten,

uppbära avlöning enligt lönegraden B 28 i avlöningsreglementet

för statsdepartement m. fl. verk.

Med hänsyn till de av departementschefen åberopade omständigheterna

har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om andre

Bihang Ull riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 6 A.

019 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

kanslisekreteraren Söderbergs avlöningsförmåner under förordnande såsom

föredragande i regeringsrätten. Då Eders Kungl. Maj.ts förevarande förslag

i övrigt ej givit riksdagen anledning till erinran, får riksdagen anmäla, att

riksdagen dels upptagit det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli med oförändrat belopp 177,000 kronor; dels ock

medgivit, att föredraganden i regeringsrätten för mål från kommunikationsdepartementet,

andre kanslisekreteraren i Eders Kungl. Maj:ts kansli Edvard

Karl Samuel Söderberg må från och med ingången av budgetåret 1932/1933,

så länge han innehar förordnande såsom föredragande i regeringsrätten, uppbära

avlöning enligt lönegraden B 28 i avlöningsreglementet för statsdepartement

m. 11. verk.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till extra byråchef för

tekniska ärenden för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 12,000

kronor.

4:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökad föredragning i

regeringsrätten för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 13,500

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

5:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj.ts förslag (punkt 4) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag

av 45,000 kronor.

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

inspektionsverksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

anslag av 46,500 kronor.

7:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen att till expenser

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 64,500 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majlis förevarande

förslag, har till expenser i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 64,500 kronor.

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 7) har riksdagen

i riksstaten uppfört det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt medlemmar

av väg- och vattenbyggnadskåren utan angivet belopp.

9:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 8) föreslagit riksdagen att dels till vägingenjörer,

biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 330,000 kronor, att direkt

utgå av automobilskattemedel; dels ock medgiva, att av det till vägingenjörer,

biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1931/1932

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 3

anvisade extra förslagsanslaget å 300,000 kronor må till tillfälliga vägingenjörsassistenter

användas ett belopp av högst 8,000 kronor.

I förevarande sammanhang hava inom riksdagen väckts två likalydande

motioner, I: 42 och II: 70, i vilka yrkats, att nuvarande biträdande vägingenjörsbefattningen

för Uppsala och Gotlands län indrages samt att en ordinarie

vägingenjörstjänst inrättas för Gotlands län med vägingenjörens placering

i Visby.

Vad departementschefen under nu förevarande punkt anfört rörande tillgodoseende

av den lokala statliga vägorganisationens behov av arbetskrafter

m. m. har ej givit anledning till någon särskild erinran från riksdagens sida.

Med avseende å de statsverket tillfallande ersättningarna för vägundersök*

nings- m. fl. förrättningar, utförda av vägingenjörema och deras medhjälpare,

har dock riksdagen uppmärksammat, att dessa ersättningar, vad budgetåret

1930/1931 beträffar, uppgått till ett så obetydligt belopp som 25,000 kronor

för rikets samtliga län. Berättigade förväntningar böra kunna hysas, att

summan av motsvarande årliga arvodesbelopp skall för framtiden högst

väsentligt stegras. Ej endast med hänsyn till den statsanställda vägpersonalens

fulla utnyttjande utan ock för upprätthållande av dess nära samband

med vägarbetet ute i bygderna är det nämligen — såsom ock tidigare av

riksdagen framhållits — önskvärt, att nämnda personal jämväl sysselsättes

med vägundersöknings- och renstakningsarbeten åt vägdistrikten.

Med avseende å själva anslagsberäkningen må i övrigt framhållas, att

densamma innefattar jämväl vissa poster till clyrtidstillägg. Den omständigheten,

att riksdagen ännu icke fattat beslut i fråga örn dyrtidstillägg för

nästkommande budgetår åt befattningshavare i statens tjänst, har emellertid

riksdagen, särskilt med hänsyn till förevarande dyrtidstilläggs jämförelsevis

begränsade storlek, funnit icke böra föranleda uppskov med anvisande av

medel till desamma. Riksdagen förutsätter emellertid, att dyrtidstilläggsersättningen

till hithörande personal kommer att utgå efter samma grunder,

som må bliva bestämda vid avgörande av frågan örn dyrtidstillägg åt statens

befattningshavare i övrigt.

Uppsala och Gotlands län hava, såsom motionsvis framhållits, gemensam

vägingenjör och biträdande vägingenjör, varav den förstnämnde är placerad

i Uppsala och den sistnämnde i Visby. Då nu av motionärerna påyrkats

den biträdande vägingenjörsbefattningens ersättande med en ordinarie

vägingenjör för Gotlands län, må erinras, att länsstyrelsen i Gotlands län

visserligen tidigare i samband med nya vägorganisationens genomförande år

1930 uttalade sig för självständig vägingenjörstjänst jämväl för Gotlands län

liksom för rikets övriga län. Länsstyrelsen angav emellertid samtidigt, att

den blivande innehavaren av befattningen sannolikt ej skulle bliva helt ujDptagen

av sin tjänst, vadan han borde tillåtas bo på fastlandet och där utöva

praktisk verksamhet men nied skyldighet att inställa sig hos länsstyrelsen

»dels en gång i månaden och dels därutöver vid behov». Redan med hänsyn

till vad sålunda upplysts örn de blivande arbetsuppgifternas begränsade omfattning,

torde man på goda grunder kunna ifrågasätta, huruvida en särskild

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

vägingenjörsbefattning enbart för Gotland med dess därvarande två vägdistrikt

kan vara av förhållandena motiverad. Riksdagen underskattar visserligen

ej vad motionärerna anfört örn svårigheterna att erhålla erforderlig

teknisk handledning vid vägarbetena liksom ej heller övriga av dem framhållna

olägenheter av att länets vägingenjör är bosatt i Uppsala. Det vill

dock synas riksdagen, att dessa olägenheter skulle i allt väsentligt kunna

undanröjas genom en lämplig och med hänsynstagande till rådande särförhållanden

verkställd fördelning av arbetsuppgifterna mellan vägingenjören

och den i Visby stationerade biträdande vägingenjören; i detta avseende

anser sig riksdagen böra fästa uppmärksamheten på, att jämlikt gällande

bestämmelser örn den statliga vägorganisationen i länen (Sv. förf.-sami. 1930:

160) det åligger biträdande vägingenjör att vid behov tjänstgöra som vägingenjörs

ställföreträdare. Skulle för sådant ändamål några särskilda bestämmelser

eller anordningar påkallas för göromålens fördelning mellan vägingenjören

och biträdande vägingenjören, förutsätter riksdagen att i detta

avseende erforderliga föreskrifter meddelas av Eders Kungl. Maj:t.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels till vägingengör er, biträdande

vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra förslagsanslag av 330,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel,

dels och medgivit, att av det till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer

och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1931/1932 anvisade extra

förslagsanslaget å 300,000 kronor må till tillfälliga vägingenjörsassistenter

användas ett belopp av högst 8,000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till diverse

kostnader för vägorganisationen i länen för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra förslagsanslag av 208,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

Medel till förevarande kostnader för den statliga vägorganisationen i

länen har riksdagen ansett böra anvisas med det av Eders Kungl. Majit

äskade anslagsbeloppet.

Riksdagen, som ej heller velat motsätta sig att täckning för detta anslag

beredes från automobilskattemedlen, får anmäla, att riksdagen till diverse

kostnader för vägorganisationen i länen för budgetåret 1932/1933 anvisat ett

extra förslagsanslag av 208,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

ll:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 10) föreslagit riksdagen att till resekostnader

för vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 125,000

kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

Riksdagen har, under beaktande av vad departementschefen anfört, ansett

ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår böra bestämmas till det

av Eders Kungl. Majit föreslagna beloppet 125,000 kronor, att utgå direkt

av automobilskattemedel.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till resekostnader för vägingenjörer,

biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 5

1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 125,000 kronor, att direkt utgå

av automobilskattemedel.

12:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen

till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

reservationsanslag av 1,350,000 kronor.

13:o) Eders Kungl. Majit bär (punkt 13) föreslagit riksdagen att till byggande

av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

samt vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 900,000 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Majits förevarande förslag hava inom

riksdagen väckts följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, I: 110 och II: 196, i vilka hemställts, att

riksdagen för budgetåret 1932/1933 måtte, såvitt nu är i fråga, anvisa till

byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och

Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs län utöver av Eders Kungl.

Majit föreslagna 900,000 kronor ett extra reservationsanslag av 1,100,000

kronor,

dels ock två andra likalydande motioner, I: 148 och lii 172, i vilka hemställts,

att riksdagen måtte till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs

län för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

1,175,000 kronor.

Riksdagen vill erinra örn de behjärtansvärda samfärdseluppgifter, ifrågavarande

ödebygdsvägar avse att fylla. Dessa väganläggningars tillkomst är

— såsom tidigare av riksdagen framhållits — av en utomordentlig betydelse

för en ej sällan talrik och i stora byar bosatt jordbrukarbefolkning, som

under nuvarande, all utveckling hämmande isolering har att draga sig fram

under synnerligen svåra livsbetingelser.

Med hänsyn härtill har riksdagen ansett sig böra höja anslagsbeloppet

från det för innevarande år utgående och nu av Eders Kungl. Majit äskade

beloppet, 900,000 kronor, till 1,000,000 kronor, eller det belopp, örn vars

anvisande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort framställning.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till byggande av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av

Kopparbergs län för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

14:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 14) har riksdagen

till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1932/1933 anvisat ett

extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

15:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 15) föreslagit riksdagen att till

byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bereda anslag till utfartsvägar till inlandsbanan

med det av Eders Kungl. Majit äskade beloppet av 500,000 kronor

eller samma belopp som av riksdagen anvisats för de nästföregående båda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

åren och varmed väg- och vattenbyggnadsstyrelsen enligt tidigare uppgjorda

planer jämväl för de närmast följande budgetåren räknat.

Riksdagen får alltså anmäla att riksdagen till byggande av tillfartsvägar

till inlandsbanan för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 500,000 kronor.

16:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:t förslag (punkt 16) har riksdagen

till anläggning av enkel bygdeväg från Alavaara över Huuki till Kicksisvaara

i Norrbottens län för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 70,000 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att — med

uteslutande ur riksstaten av dels det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till

vägunderhållet på landet m. m. och dels det ordinarie förslagsanslaget till

ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att direkt utgå av

automobilskattemedel — i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga ett

ordinarie förslagsanslag till bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att

direkt utgå av automobilskattemedel, med 15,600,000 kronor.

Beträffande denna framställning kommer riksdagen att framdeles under

riksdagen anmäla sitt beslut.

18:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) har riksdagen,

i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till hamn- och farledsundersökningar

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

19:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) har riksdagen

till statens fiskehamnar för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 209,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 22) föreslagit riksdagen att till statsunderstödda

fiskehamnar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Med tagen hänsyn till de betydande belopp, som från anslaget till beredskapsarbeten

ställts till förfogande för hamnföretag, planlagda att utföras

som statsunderstödda fiskehamnar, synes nu förevarande anslag kunna

nedsättas under vad departementschefen förutsatt. Riksdagen har ansett

sig böra bestämma anslaget till statsunderstödda fiskehamnar till 140,000

kronor. Härigenom skulle också öppnas möjlighet att utan nämnvärt överskridande

av den i statsverkspropositionen för anslagen till hamnar och

farleder m. m. satta kostnadsramen bereda medel jämväl till upprensning av

Kalmarsund, varom motionsvis framställts förslag. Till sistnämnda fråga

återkommer riksdagen under punkt 25 här nedan.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framställt förslag örn hamnanläggningar

vid Vejby och Viken i Skåne, vilka förslag emellertid ansetts böra

göras till föremål för ytterligare överväganden. Vad som i detta avseende

förekommit, föranleder riksdagen framhålla vikten av att förslag till hamnbyggnads-

eller harnnförbättringsföretag ej framläggas och beslut härom ej

fattas utan att dessförinnan erforderliga utredningar förebragts och nödig

klarhet vunnits, ej endast örn företagets lämpliga tekniska utförande, utan

ock örn det verkliga behovet härav; beaktas bör särskilt, att det erforderliga

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 7

kapitalutlägget må stå i rimligt förhållande till den framtida praktiska nyttan

av företaget.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till statsunderstödda fiskehamnar för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 140,000 kronor.

21:o) Eders Kungl. Majit Ilar (punkt 23) föreslagit riksdagen att till handelshamnar

och farleder för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Riksdagen, som ansett att medel för ifrågavarande ändamål böra beredas

med det av Eders Kungl. Majit föreslagna beloppet, har till handelshamnar

och farleder för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av

300.000 kronor.

22:o Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 24) har riksdagen

till underhåll av fiskehamnar för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor.

23:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 25) har riksdagen

till uthamn för Haparanda och Tornedalen för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

24:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till upprensning

av farled förbi Långören till Torhamnsfjärden för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 143,000 kronor.

Till grund för 1931 års riksdags beslut örn upprensning av Långörenfarleden

lågo av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjorda kostnadskalkyler,

slutande på en summa av 118,000 kronor. Enligt den nu i statsverkspropositionen

framlagda utredningen beräknas ifrågavarande farledsföretag i

verkligheten draga en kostnad av 218,000 kronor.

Att ett så betydande kostnadsöverskridande skall behöva förekomma på

detta, till omfattningen tämligen begränsade företag, måste riksdagen finna

anmärkningsvärt. Oavsett att — såsom departementschefen antytt — de

bottenundersökningar, varå kostnadsberäkningarna byggts, ej utförts tillräckligt

fullständigt, synes också planläggningen av arbetenas tekniska genomförande

hava varit i viss mån bristfällig.

Det lärer emellertid vara ofrånkomligt, att det för arbetenas slutförande

begärda anslagsbeloppet av 143,000 kronor nu anvisas. Riksdagen får alltså

anmäla, att riksdagen till upprensning av farled förbi Långören till Torhamnsfjärden

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av

143.000 kronor.

25:o) I två likalydande motioner, I: 73 och lii 103, har hemställts, att

riksdagen i överensstämmelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse

den 12 november 1931 måtte anslå 63,000 kronor till upptagning av

samtliga påträffade stenar i Kalmarsunds djupränna samt till upprensning

av de båda grundbankarna nordost Tärnor och Skansgrundet, belägna i södra

delen av rännan från Kalmar inseglingsränna räknat, jämte utprickning av

Holmströmsgrundet.

Djupet i Kalmarsunds djupränna inskränkes för närvarande på vissa

ställen av stenar och grundbankar till mindre än det avsedda (6 meter vid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

vanligt lågt vattenstånd). Enligt vad som vitsordats, är detta till avsevärd

olägenhet för den med djupgående fartyg bedrivna trafiken i rännan.

Riksdagen har ansett att medel redan på nästkommande budgetårs stat

böra anvisas med det för upprensningsarbetena såsom erforderligt beräknade

och nu motionsvis begärda beloppet av 63,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till de i ämnet

väckta motionerna, till upprensning av djuprännan i Kalmarsund för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 63,000 kronor.

Vägtrafikväsendet.

26:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 27) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie reservationsanslaget till bidrag till vissa kommunikationsändamål,

nu 40,000 kronor, med 10,000 kronor till 30,000 kronor.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot förevarande förslag, har minskat

det ordinarie reservationsanslaget till bidrag till vissa kommunikationsändamål,

nu 40,000 kronor, med 10,000 kronor till 30,000 kronor.

27:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 28) har riksdagen

minskat det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader, nu

40,000 kronor, med 10,000 till 30,000 kronor.

28:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 29) föreslagit riksdagen att till registrering

av motorfordon för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 15,000 kronor.

Riksdagen har icke haft anledning till erinran emot förevarande förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen till registrering av motorfordon för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

29:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 30) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till besiktning av motorfordon

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 1,050,000

kronor.

Byggnadsväsende^

30:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 41) har riksdagen

till byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

förslagsanslag av 134,000 kronor.

31 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till länsarkitekter

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 80,000

kronor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot vad Eders Kungl.

Majit i förevarande avseende föreslagit och får alltså anmäla, att riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till länsarkitekter för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 80,000 kronor.

32:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 43) har riksdagen

minskat det ordinarie reservationsanslaget till mätningar m. m. av kultur
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 9

historiskt märkliga byggnader, nu 3,500 kronor, med 2,500 kronor till 1,000

kronor.

33:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933 bär Eders Kungl.

Majit upptagit det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer

med oförändrat belopp 525,000 kronor.

Riksdagen, som ansett, att för ifrågavarande ändamål bör beviljas, utöver

det ordinarie reservationsanslaget till oförändrat belopp, det av Eders Kungl.

Majit äskade extra anslaget å 500,000 kronor, får under nu förevarande

punkt anmäla, att riksdagen för budgetåret 1932/1933 upptagit det ordinarie

reservationsanslaget till byggnader och reparationer med oförändrat belopp

525,000 kronor.

34:o) Under åberopande av vad som under nästföregående punkt anförts,

får riksdagen anmäla, att riksdagen till förstärkning av reservationsanslaget

till byggnader och reparationer för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

anslag av 500,000 kronor.

35:o) Eders Kungl. Majit Ilar (punkt 46) föreslagit riksdagen att till restaurering

av slottskapellet och södra portiken å Stockholms slott för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 39,000 kronor.

Under beaktande av vad departementschefen anfört, har riksdagen bifallit

Eders Kungl. Majits förevarande förslag. Riksdagen får alltså anmäla, att

riksdagen till restaurering av slottskapellet och södra portiken å Stockholms slott

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 39,000

kronor.

36:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 47) har riksdagen

medgivit, att till nybyggnad för Kungl. Majits kansli må av fonden för anordnande

av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp

av 160,000 kronor.

37:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 49) föreslagit riksdagen att till förbättrade

lokaler för länsstyrelsen i Uppsala län m. m. för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

I samband med Eders Kungl. Majits förevarande förslag har i en inom

riksdagen väckt motion, I: 144, hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

det i årets statsverksproposition, 6:te huvudtiteln, punkt 49, föreslagna anslaget

till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Uppsala län m. m. för

budgetåret 1932/1933 måtte bestämmas till 128,000 kronor.

Såsom motionsvis framhållits, pågå för närvarande större arbeten för den

inom slottet belägna rikssalens restaurering, vadan det lärer kunna antagas

att ombyggnaden av tjänstelokalerna och övriga här avsedda arbeten skola

kunna färdigställas billigare, örn de utföras i sammanhang med dessa mera

omfattande restaureringsarbeten.

Riksdagen har ansett, att hela det för arbetena erforderliga anslagsbeloppet

av 128,000 kronor bör ställas till förfogande redan för nästkommande

budgetår. Genom att arbetena på detta sätt påskyndas, skulle bland annat

bliva möjligt att iordningsställa landshövdingens bostadsvåning till hösten

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

1932, varigenom den nuvarande förhyringen av tillfällig bostad för en kostnad

av 4,200 kronor för år kunde uppköra redan den 1 nästkommande oktober.

Vad angår själva ombyggnadsplanen vill riksdagen erinra, att det framlagda

förslaget till rumsfördelning och lokalernas användning för olika ändamål

allenast är att betrakta som preliminärt. Riksdagen förutsätter, att de

närmare planerna härför fastställas av Eders Kungl. Majit efter ytterligare

omprövning av huru föreliggande lokalutrymmen böra lämpligast disponeras.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till förbättrade lokaler för länsstyrelsen

i Uppsala län m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

reservationsanslag av 128,000 kronor.

38:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för omoch

tillbyggnad av residensbyggnaden i Nyköping för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft anledning till erinran mot Eders Kungl. Majits

förevarande förslag, har för om- och tillbyggnad av residensbyggnaden i Nyköping

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000

kronor.

39:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 51) har riksdagen till

7''estaureringsarbeten å Gripsholms slott för budgetåret 1932/1933 anvisat ett

extra reservationsanslag av 35,000 kronor.

40:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 52) föreslagit riksdagen dels till förbättrade

lokaler för länsstyrelsen i Östergötlands län för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 240,000 kronor; dels ock medgiva, att

av besparingar, som kunna uppstå å anslaget, må för utrustning av länsstyrelsens

lokaler användas ett belopp av högst 6,620 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra anvisa återstående, för ifrågavarande byggnadsföretag

erforderligt belopp av 240,000 kronor.

Emot förslaget, att av eventuella besparingar å anslaget ett belopp av

högst 6,620 kronor användes för bestridande av kostnader för arkiv- och

annan hyllinredning m. m., har riksdagen icke haft något att erinra.

Riksdagen får aliså anmäla, att riksdagen dels till förbättrade lokale,r för

länsstyrelsen i Östergötlands län för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

reservationsanslag av 240,000 kronor; dels oek medgivit, att av besparingar,

som kunna uppstå å anslaget, må för utrustning av länsstyrelsens lokaler

användas ett belopp av högst 6,620 kronor.

41 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 53) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten

å Bohus fästningsruin för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Då riksdagen ansett, att anslaget till förevarande ändamål för nästkommande

budgetår bör beräknas till det av Eders Kungl. Majit föreslagna

beloppet av 20,000 kronor, har riksdagen till konserveringsarbeten å Bohus

fästningsruin för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

11

Diverse.

42:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (puukt 54) har riksdagen

till ersättning åt statens järnvägar för av Eders Kungl. Maj:t medgivna lindringar

i befordringsavgiftema för vissa resor för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

förslagsanslag av 10,000 kronor.

43:o) I två likalydande motioner, I: 27 och II: 181, har hemställts, att

riksdagen måtte besluta att till Svenska brandkårernas riksförbund bevilja

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 5,000 kronor såsom bidrag till

förbundets verksamhet.

Kiksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av de sålunda väckta

motionerna, till Svenska brandkårernas riksförbund för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor.

44:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 55) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser,

nu 4,500,000 kronor, med 200,000 kronor till 4,700,000 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft följande motioner, nämligen

dels en motion, 1:43, däri yrkats, att riksdagen, i samband med prövningen

av det utav Eders Kungl. Majit under punkt F: 2 (55) i sjätte huvudtiteln

begärda ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och

dylika försändelser, måtte uttala, att den tjänstebrevsrätt, som för närvarande

tillkommer svenska kyrkans diako nistyrelse, bör bibehållas;

dels två likalydande motioner, I: 142 och lii 162, i vilka föreslagits, att

riksdagen måtte avslå Eders Kungl. Majits förslag om tjänstebrevsrättens

borttagande för hushållningssällskapen, deras utskott och tjänstemän, ävensom

hushållningssällskapens ombudsmöten och deras förvaltningsutskott, för

direktioner eller styresmän för lasarett samt för under landsting stående

tuberkulossjukvårdsanstalter, å vilka tuberkulossjukvårdsstadgan äger tilllämpning;
dels

två likalydande motioner, I: 143 och lii 164, i vilka hemställts, att

riksdagen vid behandling och prövning av det av Eders Kungl. Majit uti

sjätte huvudtiteln under punkt E punkt 2 begärda ordinarie förslagsanslaget

till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser måtte uttala, att den

tjänstebrevsrätt, som för närvarande tillkommer hushållningssällskapen och

deras ombudsmöten, bör bibehållas;

dels en motion, lii 155, däri hemställts, att riksdagen måtte uttala sig för

att rikets sjömanshus tillerkännes allmän tjänstebrevsrätt samt att alltså

nuvarande begränsning av deras tjänstebrevsrätt till allenast värnpliktsärenden

måtte bortfalla;

dels ock en motion, lii 213, däri hemställts, att riksdagen i samband med

prövningen av det av Eders Kungl. Majit under punkt E: 2 (55) i sjätte

huvudtiteln begärda ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev

och dylika försändelser måtte uttala, att riksdagen, som ansett att beviljad

tjänstebrevsrätt icke må indragas, för sin del icke kunnat ansluta sig till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

principen, att tjänstebrevsrätten skulle förbehållas endast för sådana anstalter

och institutioner, vilkas verksamhet avser allmänna ändamål av den betydelse,

att desamma anses böra helt tillgodoses av statsmedel, utan anser

sålunda att sadan rätt efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande i varje fall

må fortfarande medgivas åt institutioner och föreningar, vilka, ehuru de icke

kunna anses vara av statlig natur, i sin verksamhet företräda så viktiga allmänna

sociala eller humanitära intressen, att det synes väl befogat, att

staten genom att bevilja dem tjänstebrevsrätt understödjer deras verksamhet.

Riksdagen ansluter sig till departementschefens uttalade uppfattning, att en

revision av den nuvarande tjänstebrevsrätten är påkallad såväl av besparingsskäl

som med hänsyn till skedda missbruk av densamma. Påvisats har bland

annat de avsevärda merkostnader, som åsamkats staten genom att tjänsteförsändelserna

befordras under assurans eller rekommendation; av samtliga värde»

försändelser hava sålunda under senare åren nära en fjärdedel utgjorts av

tjänsteförsändelser. Organisationsnämnden har också påpekat att ilbefordran

av tjänsteförsändelser synes förekomma i onödigt stor omfattning. Vissa inskränkningar

synas vidare påkallas uti den — i all synnerhet bland vissa

tjänstebrevsherättigade, icke statliga institutioner — förekommande spridningen

av masskorsband och tryckta meddelanden av olika slag.

Uppmärksammas höra visserligen de bestämmelser, som Eders Kungl. Maj :t

den 4 december 1930 utfärdat (Sv. förf.-sami. 1930: 408) till förekommande av

dels att postledes i tjänsteväg befordras alltför tunga och stora försändelser,

för vilka annat befordringssätt vore lämpligare, dels ock att assurans m. m.

av tjänsteförsändelser onödigtvis påkallas. Det synes riksdagen dock angeläget,

att dessa föreskrifter fullständigas samt att i övrigt erforderlig kontroll utövas

över att tjänstebrevsrätten ej missbrukas, allt i syfte att nedbringa de för

närvarande synnerligen dryga omkostnaderna härför.

Vad nu närmast angår det av departementschefen framlagda förslaget om

en indragning av vissa institutioners tjänstebrevsrätt, kan riksdagen i stort sett

ansluta sig till detsamma. Då departementschefen som norm uppställt, att

tjänstebrevsrätt hädanefter skulle få åtnjutas allenast av institutioner, »vilkas

verksamhet avser allmänna ändamål av den betydelse, att desamma anses böra

helt tillgodoses av statsmedel», må dock ifrågasättas, huruvida denna norm kan

i verkligheten strängt upprätthållas. I detta avseende må erinras örn de redan av

statskontoret och generalpoststyrelsen framhållna svårigheterna att uppdraga

någon skarpt markerad gräns mellan myndigheter och institutioner, som fullgöra

rent statliga uppgifter och som sålunda fortfarande böra åtnjuta tjänstebrevsrätt,

och sådana, vilkas uppgifter endast till en del äro statliga; i tvivelaktiga

fall syntes enligt de båda ämbetsverkens mening fördelaktigast att ej

föreslå indragning av tjänstebrevsrätten. I viss mån med frångående av den av

honom uppställda grundsatsen har också departementschefen — mot de båda

ämbetsverkens uttalade uppfattning men i enlighet med organisationsnämndens

förslag — ansett fribrevsrätt böra tillerkännas bland annat skogsvårdsstyrelserna

och ingenjörsvetenskapsakademien.

Även beträffande vissa andra allmänna inrättningar kunna emellertid — på

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 13

sätt i väckta motioner närmare påvisats — tvivel hysas örn det berättigade i

den förutsatta indragningen av deras hittillsvarande fribrevsrätt. Detta synes

riksdagen gälla hushållningssällskap, lasarett samt vissa andra av landsting

eller kommun drivna sjukhus ävensom andra sjukvårdsinrättningar, som i

större omfattning åtnjuta bidrag fran stat eller kommun.

Hushållningssällskapen hava sig pålagda en omfattande verksamhet såsom

förmedlare av egnahemslån och andra lån från statens lånefonder. Såsom utdelare

av statsbidrag, insamlare av statistiska uppgifter om jordbruket jämte binäringar

samt verkställare av premieringsuppdrag av skilda slag fylla de också

ett stort antal skiftande uppgifter som lokala organ inom den statliga jordbruksadministrationen.

En indragning av den nuvarande fribrevsrätten för

ovannämnda sjukvårdsinrättningar skulle allenast innebära en enligt riksdagens

mening ej rättvis ytterligare överflyttning av sjukvårdsutgifter å de redan

förut härav hårt belastade landstingen och kommunerna eller andra intressenter.

En liknande särställning synes också Svenska Röda korset intaga med hänsyn

till de viktiga humanitära uppgifter, denna institution har att fylla på den

frivilliga sjukvårdens område.

Skulle även vid en förnyad prövning av ärendet Eders Kungl. Majit finna,

att de sålunda angivna institutionerna böra fråntagas sin hittillsvarande fribrevsrätt,

lärer bliva ofrånkomligt, att åt dem i stället med lämpligt avvägt

belopp beredes vederlag för den merkostnad, som denna indragning medför.

Även i fråga örn vissa andra institutioner, vilka utöva en såsom samhällsgagnande

allmänt erkänd verksamhet, lärer man hava att räkna med att framkomna

krav på gottgörelse för den indragna tjänstebrevsrätten ej kunna helt avvisas.

Departementschefen har förutsatt, att eventuella framställningar örn statsbidrag

skulle efter erforderlig behandling inom respektive departement framläggas

för 1933 års riksdag. I anledning härav vill riksdagen erinra örn önskvärdheten

av att beredningen av hithörande ärenden må ske gemensamt med

kommunikationsdepartementet samt att de, i den mån Eders Kungl. Majit

anser sig böra inhämta riksdagens mening, föreläggas riksdagen på ett sådant

sätt, att en enhetlig behandling må vara möjlig. Riksdagen vill också, i anslutning

till departementschefens härutinnan gjorda uttalanden, framhålla som ett

billigt krav, att vederbörande institutioner erhålla erforderligt rådrum för vidtagande

av de förändrade ekonomiska dispositioner, som påkallas i anledning av

att de gå förlustiga sin tidigare, ofta under en lång följd av år innehavda fribrevsrätt.

I samband med den fortsatta revisionen av tjänstebrevsrätten, vilken jämväl

avser prövningen av ett antal på senare tid inkomna framställningar örn tjänstebrevsrätt

för riksantikvarien, marinöverläkaren m. fl., torde också — i anslutniug

till en i ämnet väckt motion — få övervägas, huruvida ej en utsträckning

av sjömanshusens tjänstebrovsrätt till alla därifrån avgående ijäwsteförsändelser

kail vara av praktiska skäl påkallad.

Beträffande till sist avvägningen av själva anslagsbeloppet till tjänstebrev

m. m. för nästkommande budgetår har riksdagen ej funnit skäl till erinran mot

departementschefens förslag, att detsamma upptages till 4,700,000 kronor eller

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

det belopp, vartill ersättningen till postverket bör enligt uppgjorda kalkyler

beräknas.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen anmäla,

att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev

och dylika försändelser, nu 4,500,000 kronor, med 200,000 kronor till 4,700,000

kronor.

45:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) bar riksdagen

minskat det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu

65,000 kronor, med 50,000 kronor till 15,000 kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 75,000 kronor, med 5,000 kronor, till 80,000 kronor.

Med bifall till den av Eders Kungl. Majit föreslagna ökningen av anslaget

har riksdagen höjt det ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga, nu 75,000 kronor, med 5,000 kronor, till 80,000

kronor.

47:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen beslutat, att samtliga de ordinarie

anslag under sjätte huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

skola i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagas med oförändrade

belopp, dock att i förslagsanslaget till tryckningskostnader må göras den

jämkning, som må bliva erforderlig för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Stockholm den 16 mars 1932.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1932. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.