Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1932/1933 under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, jämte i dessa ämnen1 väckta motioner.

1932-04-22 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:7a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1932/1933 under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, jämte i dessa ämnen1 väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

1

Nr 7 A.

Godkänd av första kammaren den 22 april 1932.

Godkänd av andra kammaren den 22 april 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande

utgifterna för budgetåret 1932/1933 under riksstatens

sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet,

jämte i dessa ämnen1 väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 7.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1932/1933 har

Eders Kungl. Majit i avseende å sjunde huvudtiteln, innefattande anslagen

till finansdepartementet, upptagit ordinarie anslaget till departementschefen

med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

Beträffande detta ärende kommer riksdagen att framdeles meddela sitt

beslut.

2:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 1 av det vid

statsverkspropositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden

den 4 januari 1932) har riksdagen till bestridande av kostnaderna

inom finansdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 22,500 kronor.

De centrala ämbetsverken m. m.

3:o) Eders Kungl. Majit bar föreslagit riksdagen (punkt 2) att

dels godkänna följande stat för kammarkollegium, att tillämpas från och

med den 1 juli 19321

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. U sami. Nr 7 A.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 242,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.................................................................................... » 38,900

Summa kronor 281,400

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium, nu

285,400 kronor, med 4,000 kronor till 281,400 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag, får

alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för kammarkollegium, att tillämpas från och

med den 1 juli 1932:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......kronor 242,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

............................................ » 38,900

Summa kronor 281,400;

dels ock minskat ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium, nn

285,400 kronor, med 4,000 kronor till 281,400 kronor.

4:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt

3) har riksdagen

dels godkänt följande stat för mynt- och justeringsverket, att tillämpas

från och med budgetåret 1932/1933:

Stat.

A. Avlöningsstat m. m.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag----kronor 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslags
-

anslag ................................................ » 59,900

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................... » 1,600

Arvoden till kontrollstämplingsförrättare, förslagsanslag » 23,500

Avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare, förslagsanslag

.......................................... » 175,000

Pensioner, förslagsanslag ................................ » 6,000

B. Omkostnadsstat.

övriga kostnader för driften, förslagsanslag.............. » 71,000

Summa kronor 402,000;

dels ock minskat ordinarie förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket,

nu 404,500 kronor, med 2,500 kronor till 402,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

5:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 4) Ilar

riksdagen för mynt- och justeringsverkets verksamhet för budgetåret 1932/

1933 anvisat ett extra anslag av 22,900 kronor.

6:o) Eders Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 5) att till kammarrättens

verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

135,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Marits förevarande

förslag, förväntar emellertid, att statens organisationsnämnd snarast möjligt

upptager kammarrättens organisation till granskning.

Riksdagen har alltså till kammarrättens verksamhet för budgetåret 1932/

1933 anvisat ett extra anslag av 135,000 kronor.

7:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 6) har riksdagen

till ersättningar åt särskilda ledamöter i kammarrätten vid handläggning

av mål angående fastighetstaxering och virkestaxering för budgetåret 1932/

1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

8:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt

7) har riksdagen till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,300

kronor.

9io) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till avlöningar

åt personal vid 1930 års allmänna folkräkning för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 170,500 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot det föreliggande förslaget,

har alltså till avlöningar åt personal vid 1930 års allmänna folkräkning

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av

170,500 kronor.

101 o) I anledning av Eders Kungl. Majits förslag (punkt 9) har riksdagen

höjt ordinarie förslagsanslaget till sparbanksinspektionen, nu 75,000

kronor, med 5,000 kronor till 80,000 kronor.

Illo) I överensstämmelse med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen

(punkt 10) har riksdagen höjt ordinarie förslagsanslaget till tillsyn

över sparbankernas förvaltning, nu 200,000 kronor, med 10,000 kronor, till

210,000 kronor.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 11) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande

av riksräkenskapsverkets verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra anslag av 16,700 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

13:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 12) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till allmänna civilförvaltningens lönenämnd för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor.

14:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statens bostadsnämnd

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 8,000 kronor.

15:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) bar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlönande

av statens tryckerisakkunnige jämte ''erforderliga biträden m. m. för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 26,700 kronor.

Skatteomkostnader.

16:o) Eders Kungl. Majit bar föreslagit riksdagen (punkt 15) att

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte de

för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas i

enlighet med vad av departementschefen föreslagits,

dels för budgetåret 1932/1933 för tullverket godkänna följande

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

............................................................. kr. 537,900

Arvode till tullverkets ombudsman ............... » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag....................... » 140,000

kr. 679,900

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

anslag..................................................................... kr. 10,792,180

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... » 200,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Arvoden till två laboratorieföreståndare å högst

l, 000, respektive 500 kronor för år räknat kronor 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag........................................ » 1,832,000 kr. 12,825,680

B. Indragningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ....................... kr. 14,154

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag.

................................................................... kr. 1,000,000

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och

barn, förslagsanslag ........................................ » 25,000

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar av avlöning

vid vakanta tjänster ........................................ » 13,000 kr, 1,038,000

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag

................................................................ kr. 37,300

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsanslag .................................... » 320,000

Hemliga utgifter.................................................... » 2,000

Övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,509,666 kr. 1,868,966

Summa förslagsanslag kr. 16,426,700,

dels i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för tullverket till ett

mot statens slutsumma svarande belopp av 16,426,700 kronor,

dels förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie stat

kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja övergå

på den nya staten, må under budgetåret 1932/1933 komma i åtnjutande av

tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Eders Kungl. Majit, efter förslag

av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,

som må komma att krävas av vederbörande, eller Eders Kungl.

Majit eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall till högre belopp för

år räknat, än som genom kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444) angående

tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år 1922 blivit bestämt,

dels ock medgiva, att Eders Kungl. Majit må, utan hinder av bestämmelserna

i § 1 förordningen den 15 november 1912 (nr 298) örn provianteringsfrilager,

meddela staden Marstrand fortsatt tillstånd att åtnjuta proVianteringsfrilagersrätt,

ehuru i staden icke kommer att finnas tullkammare

under tullförvaltares överinseende.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

I samband med Eders Kungl. Maurts förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, likalydande motioner,

1:74 och 11:105, vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Eders Kungl.

Maj:ts förslag örn ändring av tullkammaren i Marstrand till tullstation,

varjämte framhållits, att vid bifall till motionärernas förslag det av Eders

Kungl. Majit i detta sammanhang begärda medgivandet beträffande fortsatt

provianteringsfrilagersrätt för Marstrand icke torde behöva lämnas.

Vad till en början angår avlöning sstaten för generaltullstyrelsen, har

departementschefen först ingått på den av 1926 års besparingssakkunniga

på sin tid väckta frågan örn minskning av antalet byråer inom styrelsen,

med vilken frågas definitiva avgörande hittills fått anstå dels i avbidan

på att ledigheter skulle uppstå å vissa byråchefsbefattningar inom styrelsen

och dels till följd av att en del särskilt arbetskrävande uppgifter under

senare år åvilade styrelsen i fråga. Då sistnämnda omständighet icke

längre ansetts stå i vägen för frågans upptagande och då numera byråchefstjänsten

å styrelsens revisionsbyrå uppehälles medelst förordnande samt

byråchefen å kanslibyrån uppnått pensionsåldern, ehuru han på grund av

Eders Kungl. Maj:ts beslut ännu kvarstår i tjänst, har departementschefen,

i likhet med generaltullstyrelsen och i överensstämmelse med det

önskemål, som kom till uttryck i 1931 års riksdagsskrivelse nr 7 A, punkt

18, funnit tiden nu vara inne att företaga frågan till avgörande.

Av den uttömmande utredning, som beträffande denna fråga numera slutförts,

synes framgå, att en ändring av den gällande byråorganisationen skulle

ur olika synpunkter komma att visa sig mindre ändamålsenlig. De skäl,

som i skilda hänseenden åberopats mot sammanslagning på ena eller andra

sättet av styrelsens byråer, har riksdagen sålunda funnit utgöra anledning

till att styrelsens nuvarande byråorganisation bibehålies oförändrad.

Departementschefen har härefter upptagit den sedan en längre tid tillbaka

svävande frågan rörande omläggning av styrelsens statistiska avdelnings

arbete med den officiella handelsstatistiken, beträffande vars organisation

generaltullstyrelsen nu med biträde av en särskild tillkallad sakkunnig

åvägabragt förnyad utredning. Denna utredning, som förutsätter,

att extraheringen av de statistiska primäruppgifterna alltjämt skall utföras

inom generaltullstyrelsen, utmynnar i förslag örn införande vid detta arbete

av maskinell arbetsmetod med användande av automatiska sorterings- och

räknemaskiner.

Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, skulle arbetsmetoden i fråga

vara väl lämpad för handelsstatistiken och medföra betydande tekniska

fördelar. Genom dess införande skulle sålunda möjlighet öppnas till ett

hastigare färdigställande av månadsstatistiken över handeln, så att denna

statistik skulle kunna publiceras tidigare än för närvarande och utförandet

av statistiska specialutredningar skulle även underlättas. Kommerskollegium,

som omhänderhar handelsstatistikens vidare bearbetning och publicering,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

har också i utlåtande i ärendet vitsordat, att den föreslagna organisationen

synes bliva till stort gagn för de intressen, kollegium har att tillvarataga.

I betraktande härav och med hänsyn till att arbetsmetoden jämväl ur

kostnadssynpunkt är fördelaktigare än den nuvarande, har riksdagen även

i denna del ansett sig böra bifalla vad Eders Kungl. Majit föreslagit. Riksdagen

vill emellertid hava uttalat sin förväntan, att genom arbetsmetodens

införande överflödig personal beredes annan tjänstgöring inom tullverket,

i den mån tillfällen därtill givas.

Mot beräkningen av den föreslagna avlöningsstaten för generaltullstyrelsen

har riksdagen icke haft något att erinra.

Vidkommande så avlöningsstaten för tullstaten har vid behandlingen av

denna stat till prövning upptagits frågan örn förändring av tullkammaren

i Marstrand till tullstation, i avbidan på vilken frågas avgörande tullförval

tar t jönsten därstädes jämlikt Eders Kungl. Majits beslut den 10 oktober

1924 uppehälles allenast medelst förordnande tillsvidare.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, väcktes frågan örn indragning av

berörda tullkammare av 1914 års tullkommission i dess år 1919 avgivna

betänkande angående omorganisation av tullverket. I den proposition (nr 89)

angående tullverkets omorganisation, Eders Kungl. Majit framlade för 1922

års riksdag, förordade emellertid föredragande departementschefen, att tullkammaren

bibehölles tillsvidare, så länge rörelsen därstädes icke i en närmare

framtid visade stillastående eller tillbakagång. Vad sålunda uttalats

föranledde ej erinran från riksdagens sida. Då under senare år denna fråga

varit föremål för statsmakternas bedömande, har avgörandet av densamma

ansetts böra uppskjutas, bland annat, i avvaktan på den utveckling, provianteringsfrilagerrörelsen

i staden kunde komma att uppnå.

I frågan hava — enligt vad statsrådsprotokollet utvisar — delade meningar

gjort sig gällande.

Sålunda har indragningen avstyrkts av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, stadsfullmäktige i Marstrand

och vissa näringssammanslutningar.

Eders Kungl. Majit har emellertid i överensstämmelse med generaltullstyrelsens

åsikt framlagt förslag örn tullkammarens ersättande med en tullstation,

i samband varmed tullförvaltartjänsten skulle indragas och tullförvaltningen

ställas under ledning av en tullmästare.

Såsom ovan nämnts, har i två inom riksdagen väckta motioner hemställts

örn avslag å Eders Kungl. Majits förslag.

Vid den prövning, riksdagen ägnat denna fråga, har riksdagen i likhet

med departementschefen konstaterat, att vissa skäl tala för ifrågavarande

tullkammares förändring till tullstation. Den alltjämt mycket obetydliga

rörelsen vid tullkammaren synes särskilt utgöra anledning för en dylik

förändring. Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, utgjorde sålunda

den debiterade uppbörden av tullmedel under åren 192G—1930 i medel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Eiksdagens skrivelse Nr 7 A.

tal allenast omkring 4,725 kronor om året oell av andra medel inflöto under

sagda tid i genomsnitt omkring 1,600 kronor årligen.

Å andra sidan visa emellertid de i statsrådsprotokollet lämnade uppgifterna,

att den debiterade uppbörden av tullmedel, örn man bortser från

ett år, nämligen år 1930, varit i ständigt stigande. Från att hava uppgått

till 2,293 kronor år 1926 bär sålunda uppbörden för åren 1927—1929

utgjort respektive 5,016, 5,S76 och 7,403 kronor. Att tulluppbörden år 1930

nedgick till blott 3,073 kronor torde icke kunna tagas som bevis för en

under normala förhållanden sjunkande uppbörd. Debiterad uppbörd av

andra medel än tullmedel har alltsedan 1927 visat en stigande tendens

eller från 1,343 kronor år 1927 till 1,951 kronor år 1930.

Med beaktande härav har riksdagen redan av denna anledning ansett

det kunna ifrågasättas, huruvida tidpunkten ännu är inne för denna

frågas definitiva avgörande.

Riksdagen vill i detta sammanhang erinra örn, att generaltullstyrelsen

så sent som den 26 september 1927 i skrivelse till Eders Kungl. Majit anförde

såsom skäl för tullkammarens bibehållande, bland annat, att det vore

tvivelaktigt, huruvida icke den ifrågasatta förändringen till tullstation

skulle medföra ökade kostnader för statsverket i stället för besparing, i

det att statsverket skulle få vidkännas dels kostnaderna för hyra av lokaler

för tullstationen, dels de kostnader, som uppkomme, då vid förekommande

behov tulltjänsteman måste beordras från Göteborg till verkställande

av tullbehandlingar i Marstrand. Frågan örn konsekvenserna i berörda

hänseende synes riksdagen ännu icke vara fullt utredd.

Några direkta besparingssynpunkter lära dock icke kunna läggas å denna

fråga. Detta har ej heller gjorts vare sig av Eders Kungl. Majit eller

i ärendet hörda myndigheter och näringssammanslutningar. Tvärtom

hava stadsfullmäktige i Marstrand och motionärerna framhållit, att,

örn tullförvaltaren i Marstrand bomme att bibehållas och därvid erhölle

chefskap över kustbevakningen i Marstrands tulldistrikt, en besparing

skulle kunna erhållas för statsverket, då därigenom resekostnader för

tullförvaltare från annat distrikt skulle bortfalla.

Då härtill kommer, att en förändring av tullkammaren i Marstrand till

tullstation skulle — på sätt från skilda håll påpekats — medföra ökade

kostnader och andra olägenheter för fiskeri- och sjöfartsnäringen, har

riksdagen funnit, att med avgörandet av nu berörda fråga bör tillsvidare

anstå. Tullförvaltartjänsten torde sålunda alltjämt böra uppehållas på

förordnande och Marstrand fortfarande liksom hittills åtnjuta provianteringsfrilagersrätt.

Ett uppskov med denna frågas avgörande utgör givetvis ej hinder för

annan eller andra tullkammares förändring till tullstationer, därest skäl

därtill föreligga.

Vad härefter angår frågan örn ny klassificering av vissa tullkamrar,

innebär nu förevarande förslag i förhållande till gällande klassindelning

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

uppfattning av tullförvaltningen i Stockholms frihamn från klass 1 B till

klass 1 A, av tullkamrarna i Södertälje och Västerås från klass 3 till klass

2 samt av tullkammaren i Ronneby från klass 4 till klass 3, ävensom nedflyttning

av tullkamrarna i Lund och Charlottenberg från klass 2 till

klass 3.

De sålunda föreslagna ändringarna ifråga örn tullkamrarnas inplacering

i olika klasser har riksdagen ansett sig böra bifalla.

Det av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till gersonalförteckning

skiljer sig, vad lokaltullförvaltningen beträffar, endast i så måtto från

personalförteckningen för budgetåret 1931/1932, att, dels i enlighet med

vad i det föregående omnämnts rörande tullkammarens i Marstrand förändring

till tullstation, antalet tullförvaltartjänster av klass 4 minskats

med 1, eller till 6, och antalet tullmästartjänster ökats med 1, eller till

23, dels ock på grund av de föreslagna förändringarna i fråga örn vissa

tullanstalters klassificering antalet tullförvaltartjänster av klass 1 A ökats

med 1 och antalet tullförvaltartjänster av klass 3 likaledes ökats med 1,

under det att antalet tullförvaltartjänster av klass 1 B minskats med 1

och antalet tullförvaltartjänster av klass 4 minskats med ytterligare 1.

Antalet tullförvaltartjänster i de olika klasserna skulle alltså utgöra: 6 i

klass 1 A, 7 i klass 1 B, 17 i klass 2, 20 i klass 3 och 5 i klass 4.

Då riksdagen, såsom nämnts, funnit, att med avgörande av frågan om

tullkammarens i Marstrand förändring till tullstation bör tills vidare anstå,

bör antalet tullförvaltartjänster av klass 4 fastställas till 6 och antalet

tullmästartjänster upptagas till oförändrat antal eller till 22. I övrigt

har riksdagen ansett sig böra ansluta sig till berörda förslag.

Eders Kungl. Maj:ts förslag att personalförteckningen för kustbevakningen

för nästkommande budgetår bibeliålles oförändrad samt örn vissa

ändringar i fråga om gränsbevakningens organisation har ej heller givit

riksdagen anledning till erinran.

Vad slutligen angår Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn beräkningen

av de å avlöningsstaten för tullstaten uppförda särskilda anslagen, indragning

sstaten, pensionsstaterna och omkostnadsstaten, har riksdagen

funnit sig böra vidtaga allenast den ändring, att posten till löner till ordinarie

tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning

med hänsyn till riksdagens ståndpunkt i fråga örn bibehållande

av tullkammaren i Marstrand höjes nied i runt tal 1,000 kronor eller från

]0,693,800 kronor till 10,694,800 kronor, i följd varav förslagsanslaget till

tullverket skulle upptagas med 16,427,700 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då riksdagen i övrigt ej

haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Majit under förevarande

punkt föreslagit riksdagen, får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning

av Eders Kungl. Majits förslag och ovanberörda motioner, 1:74 och

11:105,

dels beslut it, att antalet ordinarie befattningshavare vid tullverket

Biliana lill riksdagens protokoll 1932. l''i sami■ Nr 7 A. -

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

jämte de för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas

i enlighet med vad ovan angivits;

dels för budgetåret 1932/1938 för tullverket godkänt följande

Ordinarie stat.

A. Avlöning sstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.

................................................................... kr.

Arvode till tullverkets ombudsman ................ »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag ............................ »

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.

........................................................... kr. 10,793,180

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............ » 200,000

Arvoden till två laboratorieföreståndare å

högst 1,000, respektive 500 kronor för år

räknat ........................................................ » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m„ förslagsanslag........................ » 1,832,000 kr< 12,826,680

B. Indragning sstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ..................... kr. 14,154

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag.

............................................................. kr.

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och

barn, förslagsanslag ................................... *

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar av avlöning

vid vakanta tjänster ...................................»

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag

............................................................ kr. 37,300

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsanslag .................................. » 320,000

Hemliga utgifter............................................... » 2,000

övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,509,666 kr. 1,868,966

1,000,000

25.000

13.000 kr. 1,038,000

537,900

2,000

140,000 kr. 679.900

Summa förslagsanslag kr. 16,427,700;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

dels i riksstaten uppfört ordinarie förslagsanslaget för tullverket till

ett mot statens slutsumma svarande belopp av 16,427,700 kronor;

dels ock förklarat, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie

stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja

övergå på den nya staten, må under budgetåret 1932/1933 komma i åtnjutande

av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Eders Kungl. Maj:t, efter

förslag av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till den

tjänstgöring, som må komma att krävas av vederbörande, eller Eders

Kungl. Maj:t eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall till högre

belopp för år räknat, än som genom kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444)

angående tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år 1922

blivit bestämt.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att till

särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg av olovlig

införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

reservationsanslag av 750,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel.

I sin skrivelse nr 7 A, punkt 19, anförde 1931 års riksdag, bland annat,

att riksdagen i likhet med departementschefen ansåge, att verksamma

åtgärder för spritsmugglingens bekämpande vore av behovet påkallade.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag anvisade ock riksdagen det av

Eders Kungl. Majit då äskade reservationsanslaget å 600,000 kronor.

Allmänt är känt, att den organiserade smugglingen av spritdrycker alltjämt

bedrives i avsevärd omfattning, och medels anvisande för dess bekämpande

är därför fortfarande av behovet påkallat.

Den plan i nu ifrågavarande hänseende, departementschefen framlagt,

har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Då riksdagen likaledes funnit sig böra bevilja det av Eders Kungl. Majit

äskade anslagsbeloppet samt ansett anslaget böra, såsom för närvarande

är fallet, utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, får riksdagen alltså

anmäla, att riksdagen till särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets

försorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor, att utgå

av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

18:o) Beträffande Eders Kungl. Majits förslag angående anslag till kontroll

å tillverkningsavgifter (punkt 18) kommer riksdagen att framdeles

meddela sitt beslut.

19io) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 19) har riksdagen

minskat ordinarie förslagsanslaget till stämpelomkostnader, nu

350,000 kronor, med 15,000 kronor, till 335,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

20:o) Eders Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 20) att minska

ordinarie förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering, nu 8,400,000

kronor, med 200,000 kronor till 3,200,000 kronor.

Av skäl, departementschefen anfört, anser ock riksdagen att en beskärning

av det för nu ifrågavarande ändamål beviljade anslaget bör kunna

ske. Utan risk för taxeringsarbetets beböriga skötsel synes emellertid

anslaget kunna nedsättas till ett lägre belopp än Eders Kungl. Majit ifrågasatt.

Riksdagen har bestämt anslaget till 3,000,000 kronor och förutsätter

härvid, att något överskridande av anslaget icke kommer att äga rum.

Riksdagen har alltså minskat ordinarie förslagsanslaget till kostnader

för årlig taxering, nu 3,400,000 kronor, med 400,000 kronor till 3,000,000

kronor.

Ersättningar för särskilda förmåner och rättig''

heter m. m.

21 io) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 22) har riksdagen

i riksstaten uppfört ordinarie anslaget till ersättning till vissa städer

och köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel med

1,090,236 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

22:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 23) att till inlösen

av och ersättning för skattefrälseräntor samt avlösning av frälseskatteräntor

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av

40.000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot vad Eders Kungl.

Majit under förevarande punkt föreslagit, har alltså till inlösen av och

ersättning för skattefrälseräntor samt avlösning av frälseskatteräntor för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

23io) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 24) att minska

ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner, nu

5.600.000 kronor, med 300,000 kronor till 5,300,000 kronor.

Då Eders Kungl. Majits förslag icke givit riksdagen anledning till erinran,

har riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget till bidrag

till skattetyngda kommuner, nu 5,600,000 kronor, med 300,000 kronor till

5.300.000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

13

Diverse.

24:o) I anledning av Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning

(punkt 25) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till bestridande av staten åliggande kommunala och andra utskylder

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

25:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) bar riksdagen

såsom bidrag till svenska stadsförbundet för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra anslag av 2,000 kronor.

26:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 27) har riksdagen såsom bidrag till svenska landskommunernas

förbund för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor.

27:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt

28) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

såsom bidrag till internationella statistiska institutets permanenta byrå

i Haag för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

28:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 29) bar riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till internationella byrån i Paris för mått och vikt

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.

29:o) På grund av vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt

30) bar riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

såsom bidrag till internationella tulltariffbyrån i Bryssel för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 3,300 kronor.

30:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 31) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för fortsatt utgivande

av kammarrättens årsbok för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

förslagsanslag av 5,000 kronor.

31 :o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning

(punkt 32) bar riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget till

rese- och traktamentspenningar, nu 30,000 kronor, med 10,000 kronor, till

20,000 kronor.

32:o) Beträffande Eders Kungl. Majits förslag (punkt 33) angående anslag

till tryckningskostnader kommer riksdagen att i särskild skrivelse

meddela sitt beslut.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1U sami. Nr 7 A. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

33:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) kar riksdagen

minskat ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 60,000

kronor, med 10,000 kronor till 50,000 kronor.

34:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

37) kar riksdagen, i likliet med vad för innevarande kudgetår ägt rum,

till kestridande av kostnader för avlöning sförhöjningar åt vissa icke-ordinarie

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

Övriga ordinarie anslag.

35:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

kudgetår äro uppförda under sjunde liuvudtiteln, kar någon ändring

icke ifrågasatts.

Kiksdagen har i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppfört samtliga de

ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln, vilka icke här ovan klivit särskilt

omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 22 april 1932.

Med undersåtlig vördnad.

321278. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.