Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

1932-04-15 · 121 sidor, varav 118 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 118 av 121 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:8a, Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 15 april 1932.

Godkänd av andra kammaren den 15 april 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde

huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga

beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t uti den till riksdagen avlåtna,

den 4 januari 1932 dagtecknade proposition (nr 1) angående statsverkets

tillstånd och behov för budgetåret 1932/1933 i avseende å åttonde huvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, föreslagit riksdagen

i fråga om det ordinarie anslaget till departementschefen, kommer riksdagen

att framdeles anmäla sitt beslut.

2:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 1 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

förenämnda dag) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets avdelning

av Eders Kungl. Maj:ts kansli för budgetåret 1932/1933 anvisat ett

extra anslag av 6,048 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie reservationsanslaget till inköp av arkivalier och tryckta arbeten

för riksarkivet, nu 2,000 kronor, med 200 kronor till 1,800 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 11 sami. Nr 8 A.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget

till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet, nu 2,000 kronor,

med 200 kronor till 1,800 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att minska det

i riksstaten under riksarkivet uppförda ordinarie reservationsanslaget till

fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt

för fäderneslandets historia, nu 8,000 kronor, med 2,000 kronor till 6,000

kronor. .

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under riksarkivet

uppförda ordinarie reservationsanslaget till fortsatt utgivande genom riksarkivet

av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia,

nu 8,000 kronor, med 2,000 kronor till 6,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till åtgärder

för riksarkivets sigillvård för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,300 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till åtgärder för riksarkivets sigillvård för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 4,300 kronor

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott

meddela.

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 5) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av

expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisat

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 4,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökning av den i staten för landsarkivet i Göteborg upptagna anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu

8,000 kronor, med 600 kronor till 8,600 kronor öka det ordinarie förslagsanslaget

till landsarkiven m. m., nu 101,600 kronor, med 600 kronor till

102,200 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen för beredande av ökning av den i staten för

landsarkivet i Göteborg upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m., nu 8,000 kronor, med 600 kronor till 8,600

kronor ökat det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m., nu 101,600

kronor, med 600 kronor till 102,200 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

3

8:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie reservationsanslaget till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för

landsarkiven, nu 1,800 kronor, med 450 kronor till 1,350 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget

till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven m. m., nu 1,800

kronor, med 450 kronor till 1,350 kronor.

9:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 8) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majlis förslag,

får anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för kungl,

biblioteket för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor.

10:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 9) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökning av kungl,

bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag

av 8,500 kronor.

Illo) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 10) bar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till slutförande

av redigeringen av den för. Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens

46:e årgång, omfattande år 1931, samt för påbörjande av

redigeringen för accessionskatalogens 47:e årgång, omfattande år 1932, för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 12,500 kronor att användas

enligt av Eders Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 11) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till katalogiseringsarbeten

inom kungl, biblioteket, enligt av Eders Kungl. Majit meddelade

bestämmelser, för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 29,800

kronor.

13:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 12) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökning av i

kammararkivet och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 4,100 kronor, att utgå

enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott meddela.

14:o) Eders Kungl. Majit Ilar (punkt 13) föreslagit riksdagen att för beredande

av höjning av den i nuvarande ordinarie stat för stifts- och lands
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

biblioteket i Linköping ingående anslagsposten arvode till amanuens, nu

3.300 kronor, med 230 kronor till 3,530 kronor öka det i riksstaten under

stifts- och landsbiblioteket i Linköping med rubrik: Avlöningar uppförda

ordinarie förslagsanslaget, nu 14,300 kronor, med 230 kronor till 14,530

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för beredande av höjning av den i nuvarande

ordinarie stat för stifts- och landsbiblioteket i Linköping ingående

anslagsposten arvode till amanuens, nu 3,300 kronor, med 230 kronor till

3,530 kronor ökat det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping

med rubrik: Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu

14.300 kronor, med 230 kronor till 14,530 kronor.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp, inbindning och

vissa expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget

till bokinköp, inbindning och vissa expenser för stifts- och landsbiblioteket

i Linköping för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av

1,000 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor, att utgå under de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 7,000

kronor.

I ärendet har statens organisationsnämnd avgivit utlåtande och därvid

anfört:

Under nuvarande ekonomiska läge böra kostnaderna för nyinköp av litteratur

begränsas så långt som möjligt. Med hänsyn härtill men med beaktande

av att bibliotekarien numera lärer böra komma i åtnjutande av ålderstillägg,

anser sig organisationsnämnden kunna föreslå, att förevarande anslag

sänkes från 7,000 kronor till 6,250 kronor.

Riksdagen, som beaktat vad statens organisationsnämnd anfört och som

vidare vid granskning av handlingarna i ärendet funnit bibliotekets förvaltningskostnader

relativt höga, har ansett det föreslagna beloppet, 7,000 kronor,

skäligen böra sänkas med 500 kronor, samt får därför anmäla, att riksdagen

såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 6,500 kronor, att

utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 5

17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöning

åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te

Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag

av 1,500 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Majit kan finna gott meddela.

18:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 17) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten under rubriken Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie

reservationsanslaget till målnings- och skulptursamlingarnas ökande, nu

30.000 kronor, med 20,000 kronor till 10,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubriken

Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget till målningsoch

skulptursamlingarnas ökande, nu 30,000 kronor, med 20,000 kronor till

10.000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 18) föreslagit riksdagen att sänka

det i riksstaten under rubriken Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie

reservationsanslaget till handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande, nu

6.500 kronor, med 2,000 kronor till 4,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen sänkt det i riksstaten under rubriken Nationalmuseet,

museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget till handteckningsoch

gravyrsamlingarnas ökande, nu 6,500 kronor, med 2,000 kronor till

4.500 kronor.

20:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 19) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten under rubriken Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie

reservationsanslaget till ökande av samlingen av konsthantverk, nu 8,000

kronor, med 2,000 kronor till 6,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubriken

Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget till ökande

av samlingen av konsthantverk, nu 8,000 kronor, med 2,000 kronor till

6.000 kronor.

21 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att sänka

det i riksstaten under rubriken Nationalmuseet upptagna ordinarie reservationsanslaget

till boksamlingen, nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000

kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen sänkt det i riksstaten under rubriken Nationalmuseet

upptagna ordinarie reservationsanslaget till boksamlingen, nu 4,000

kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av

arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

anslag av 14,800 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t må

äga att bestämma.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till täckande av utgifter

för nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor

att utgå enligt de närmare grunder, Eders Kungl. Majit kan finna skäl

föreskriva.

24:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till försäkring

och transport av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till försäkring och transport av konstföremål,

som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor.

25:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 24) föreslagit riksdagen att såsom

extra reservationsanslag för budgetåret 1932/1933 anvisa

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum

ett belopp av 5,000 kronor,

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar

och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande

av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av 1,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen såsom extra reservationsanslag för budgetåret

1932/1933 anvisat

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum

ett belopp av 5,000 kronor,

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar

och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande

av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av 1,500 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

7

26:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten

för föremål, tillhörande statens tavelsamlingar å de kungl, slotten,

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till konserveringsarbeten för föremål, tillhörande

statens tavelsamlingar å de kungl, slotten, för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

27:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till vakthållning

vid nationalmuseets öppethållande örn kvällarna för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,840 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till vakthållning vid nationalmuseets öppethållande

örn kvällarna för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av

1,840 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag, (punkt 27) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare vid livrustkammaren anvisat för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 26,950 kronor, att utgå efter de grunder, som

Eders Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

29:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till underhåll

och vård av livrustkammarens samlingar anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra reservationsanslag av 23,000 kronor att utgå efter grunder,

som Eders Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar

anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 23,000

kronor att utgå efter grunder, som Eders Kungl. Majit kan finna skäligt

föreskriva.

30:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 29) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för förhyrande av ökade

lokaler för livrustkammaren inom nordiska museets byggnad anvisat för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 1,100 kronor.

3Ilo) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 30) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ruin, till särskilt arvode

åt en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare,

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 300 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

32:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av den i reservationsanslaget till samlingar m. m. vid naturhistoriska

riksmuseet ingående anslagsposten till ordnande, vård och förökande

av samlingarna m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till förstärkning av den i reservationsanslaget

till samlingar m. m. vid naturhistoriska riksmuseet ingående anslagsposten

till ordnande, vård och förökande av samlingarna m. m. för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor.

33:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 32) föreslagit riksdagen att dels till

förstärkande av den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar

m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid

Frescati för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 15,700 kronor,

dels ock till täckande av en vid utgången av budgetåret 1931/1932 motsedd

brist i samma anslagspost för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag

av 6,100 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag men

vill därvid framhålla vikten av att det för framtiden tillses, att utgifterna

för här förevarande ändamål hållas inom anslagets ram, så att några brister

å anslaget ej vidare uppkomma.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels till förstärkande av den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag

till samlingar m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna

vid Frescati för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av

15,700 kronor,

dels ock till täckande av en vid utgången av budgetåret 1931/1932 motsedd

brist i samma anslagspost för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

anslag av 6,100 kronor.

34:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 33) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1932/1933 anvisa dels till ordnande och preparering av vissa samlingar

inom naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning ett extra anslag av

3,000 kronor, dels ock till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning

ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1932/1933 anvisat

dels till ordnande och preparering av vissa samlingar inom naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning ett extra anslag av 3,000 kronor,

dels ock till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning ett

extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

9

35:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde

m. m. vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 3,150 kronor att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit riksdagen att till ordnande

av framlidne kyrkoherden S. J. Enanders Salixsamlingar för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor att utgå

enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt

meddela.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till ordnande av framlidne kyrkoherden S. J.

Enanders Salixsamlingar för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

37:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 36) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde

vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 2,520 kronor.

38:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 37) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ritningsoch

retuscheringsarbeten för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 1,000 kronor.

39:o) Sedan 1931 års riksdag till fortsatt bearbetning av visst vetenskapligt

material, tillhörigt naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning,

beviljat ett belopp av 7,000 kronor och därav för budgetåret 1931/

1932 såsom extra reservationsanslag anvisat 3,500 kronor, har nu Eders

Kungl. Maj:t (punkt 38) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp,

7,000 kronor, för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa

återstoden, 3,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till fortsatt bearbetning av

visst vetenskapligt material, tillhörigt naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska

avdelning, av 1931 års riksdag beviljade beloppet av 7,000 kronor

för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisat återstoden,

3,500 kronor.

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 39) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vetenskapligt

biträde för bearbetning av vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

evertebratavdelning för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av

4,000 kronor.

41 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 40) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde

vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 2,520 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets

etnografiska avdelning för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

anslag av 2,520 kronor.

42:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 41) föreslagit riksdagen att till ökade

medel till expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 24,400 kronor

att utgå med den fördelning och i enlighet med de närmare bestämmelser,

som av Eders Kungl. Majit föreskrivas.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till ökade medel till expenser m. m. för

naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra anslag av 24,400 kronor att utgå med den fördelning och

i enlighet med de närmare bestämmelser, som av Eders Kungl. Majit föreskrivas.

43:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till

fortsatt iordningställande av f. d. livregementets dragoners kasernetablissement

till etnografiskt museum m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med

av vetenskapsakademien i skrivelse den 31 augusti 1931 framlagt, av departementschefen

i statsrådsprotokollet återgivet förslag bevilja ett belopp

av 96,140 kronor samt därav för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag

anvisa 15,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till fortsatt iordningställande av f. d. livregementets

dragoners kasernetablissement till etnografiskt museum m. m.

i huvudsaklig överensstämmelse med av vetenskapsakademien i skrivelse

den 31 augusti 1931 framlagt, av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 återgivet förslag beviljat

ett belopp av 96,140 kronor samt därav för budgetåret 1932/1933 såsom

extra reservationsanslag anvisat 15,000 kronor.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 43) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nordiska

museet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 190,000 kronor

att under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl. Majit

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

11

förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj:t må föreskriva,

utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas till museets

ändamål.

45:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 44) föreslagit riksdagen att till kulturhistoriska

museet i Lund anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag

av 30,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl

föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige

för att användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet

till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid

museet.

Det synes riksdagen vara skäligt, att då statens egna kulturinstitutioner

under nuvarande förhållanden i avsevärd utsträckning få vidkännas anslagsbeskärningar,

även ifrågavarande enskilda museum får bära sin andel i

besparingsåtgärderna. Riksdagen har därför beslutat minska anslaget med

5,000 kronor till 25,000 kronor eller samma belopp, vartill anslaget nedsattes

för budgetåret 1923/1924.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till kulturhistoriska museet i

Lund anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 25,000 kronor

att under de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva, utgå

till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas

för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till avlöning

åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

46:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 45) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till musikhistoriska

museet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor

att på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Majit kan finna skäl

föreskriva, utgå till museets ändamål.

47:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 46) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska

skolmuseet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 4,000

kronor att på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott bestämma,

utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening för

museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

48:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 47) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten, nu 140,000 kronor, med 20,000

kronor till 120,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till

kleresistaten, nu 140,000 kronosmed 20,000 kronor till 120,000 kronor.

49:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 49) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,600,000

kronor, med 24,400 kronor till 4,624,400 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ersättning

för prästerskapets tionde, nu 4,600,000 kronor, med 24,400 kronor till

4,624,400 kronor.

50:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 50) föreslagit riksdagen att till tre

stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna med finska

språket, bevilja ett extra anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret

1932/1933 anvisa ett belopp av 3,600 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till tre stipendier för utbildande

vid universitet av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra

anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1932/1933 anvisat ett

belopp av 3,600 kronor.

51 :o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 51) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till religiös och

social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisat för

budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 50,500 kronor.

52:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 53) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande

i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av

lägenheter å kyrklig jord, anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 10,000 kronor.

53:o) Sedan 1931 års riksdag för utförande i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet omförmälda »Alternativ I av restaureringsförslag 2»

av ändrings- och reparationsarbeten å domkapitelshuset i Strängnäs beviljat

ett belopp av 60,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag anvisat 30,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit

(punkt 54) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade

belopp av 60,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag

anvisa återstoden, 30,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1931 års riksdag för

ändrings- och reparationsarbeten å domkapitelshuset i Strängnäs beviljade

beloppet av 60,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag

anvisat återstoden, 30,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

13

54:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till kyrkors underhåll:

ersättningar, nu 275,000 kronor, med 55,000 kronor till 220,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till kyrkors underhåll: ersättningar, nu 275,000 kronor,

med 55,000 kronor till 220,000 kronor.

55:o) Sedan 1930 års riksdag såsom bidrag till kostnaderna för uppförande

i Helsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler beviljat ett

belopp av 75,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde

finna gott föreskriva, samt riksdagen av nämnda belopp för ett vart av

budgetåren 1930/1932 såsom extra reservationsanslag anvisat 25,000 kronor,

har nu Eders Kungl. Majit (punkt 56) föreslagit riksdagen att av förutnämnda

belopp, 75,000 kronor, för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag

anvisa återstoden, 25,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1930 års riksdag för

uppförande i Helsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler beviljade

beloppet, 75,000 kronor, för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag

anvisat återstoden, 25,000 kronor.

Akademier m. m.

56:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 57) föreslagit riksdagen att till utarbetande

av en katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 2,100 kronor att utgå i

enlighet med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna skäl

meddela.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 3,000

kronor, varav ett belopp av 600 kronor är avsett att möjliggöra ett årligt

understöd till Consilium bibliographicum i Zurich, som utgiver en handkatalog

(index bibliographicus) över zoologisk, paleontologisk, anatomisk och

fysiologisk litteratur.

Enligt Eders Kungl. Majits medgivande äger akademien dessutom att,

därest sådant finnes lämpligt, av anslaget utbetala till Zoological Society i

London en summa motsvarande högst 20 pund sterling, att användas såsom

Sveriges bidrag till fortsatt utgivande av »Zoological Record».

Vetenskapsakademien har hemställt örn utverkande av anslag å 3,000 kronor

för ifrågavarande ändamål jämväl för budgetåret 1932/1933.

Beträffande ifrågavarande anslag bar statens organisationsnämnd inkommit

med yttranden. Vad angår understödet åt Consilium bibliographicum, har

nämnden förklarat sig icke böra ifrågasätta behovet av detta understöd, och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

med hänsyn till det sätt, varpå storleken av detsamma bestämmes, (100

svenska kronor för en million av landets invånarantal) finner nämnden

någon nedsättning därav ej böra ifrågakomma. Vad beträffar anslaget i

övrigt, har organisationsnämnden anfört:

Det belopp örn 2,400 kronor, som i övrigt utgår från anslaget, har, enligt

vad organisationsnämnden inhämtat, i sin helhet utbetalts såsom arvode för

utarbetande av en otryckt, i form av kortregister upprättad katalog över

svensk naturvetenskaplig litteratur, och någon del därav har icke tagits i

anspråk såsom bidrag till utgivande av »Zoological Record». Det svnes

organisationsnämnden med fog kunna ifrågasättas, örn icke omförmälda

katalog borde utan särskilt anslag utarbetas med inom vetenskapsakademien

tillgängliga krafter. Emellertid vill nämnden icke för närvarande avstyrka

varje anslag för ändamålet, men då ett belopp av 1,000 kronor torde vara

tillräckligt därför, hemställer nämnden — under erinran örn innehållet i sin

nyssnämnda promemoria rörande understödet till Consilium bibliographicum

— att för tillgodoseende av de ändamål, som med förevarande anslag avses,

i statsverkspropositionen till nästa års riksdag äskas ett belopp av endast

1,600 kronor.

I likhet med statens organisationsnämd finner riksdagen sig kunna ifrågasätta,

örn icke arbetet med den otryckta, i form av kortregister upprättade

katalogen över svensk naturvetenskaplig litteratur åtminstone i viss utsträckning

skulle kunna utföras med inom vetenskapsakademien tillgängliga krafter.

Med hänsyn härtill finner sig riksdagen böra för här ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1932/1933 bevilja allenast samma belopp som organisationsnämnden

föreslagit, eller 1,600 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till utarbetande av en katalog

över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra anslag av 1,600 kronor att utgå i enlighet med de närmare

föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

57:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 58) föreslagit riksdagen att för bestridande

av kostnaderna för Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen

under år 1932 och för vissa i samband därmed stående utgifter

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,375 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för bestridande av kostnaderna för Sveriges anslutning

till den baltisk-geodetiska kommissionen under år 1932 och för vissa

i samband därmed stående utgifter för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

reservationsanslag av 2,375 kronor.

58:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 59) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget till underhåll och förökande av de

under akademiens inseende ställda samlingar, nu 18,000 kronor, med 6,000

kronor till 12,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

15

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubrik

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget

till underhåll och förökande av de under akademiens inseende

ställda samlingar, nu 18,000 kronor, med 6,000 kronor till 12,000 kronor.

59:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 60) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget till tryckningskostnader samt utgivande

av planschverk över fönsåker och andra märkvärdiga föremål i

statens historiska museum m. m., nu 14,000 kronor, med 3,500 kronor till

10,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubrik Vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget till

tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över fornsaker och andra

märkvärdiga föremål i statens historiska museum m. m., nu 14,000 kronor,

med 3,500 kronor till 10,500 kronor.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 61) föreslagit riksdagen att minska det

i riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till underhåll och fortsättning av inredningen

i statens historiska museum och myntkabinettet, nu 4,000 kronor,

med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubrik Vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget

till underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska museum

och myntkabinettet, nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten under rubriken Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

upptagna ordinarie reservationsanslaget till undersökning och beskrivning av

fäderneslandets fornlämningar, nu 6,000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubriken Vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien upptagna ordinarie reservationsanslaget

till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar, nu

6,000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

62:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 63) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten under rubriken Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget till transporter, lyshållning och vissa

andra expensutgifter, nu 15,000 kronor, med 1,000 kronor till 14,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit närmare kännedom örn användningen

av ifrågavarande anslag under budgetåren 1929/1931, har uppmärksammat,

att akademiens telefonkostnader under nämnda budgetår uppgått

till anmärkningsvärt höga belopp, nämligen respektive omkring 4,500 och

5,000 kronor. Det synes riksdagen, att hithörande utgifter borde kunna

avsevärt nedbringas. Riksdagen har dock icke nu velat ifrågasätta större

minskning av anslaget än Eders Kungl. Majit föreslagit, men förväntar, att

akademien kommer att beakta vad riksdagen här anfört.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubriken

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget

till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter, nu 15,000

kronor, med 1,000 kronor till 14,000 kronor.

63:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 64) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten under rubriken Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget till fornlämningars vård, nu 10,000

kronor, med 2,000 kronor till 8,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubrik Vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget

till fornlämningars vård, nu 10,000 kronor, med 2,000 kronor till 8,000

kronor.

64:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 65) föreslagit riksdagen att minska det i

riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till vård och underhåll av Visby ruiner

och andra byggnadsminnesmärken, nu 7,000 kronor, med 2,000 kronor till

5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under rubrik Vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget

till vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken,

nu 7,000 kronor, med 2,000 kronor till 5,000 kronor.

65:o) I Enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 66) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökade medel för

fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma en inventering av landets

fornminnen, för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Majit kan finna

gott bestämma.

66:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 67) föreslagit riksdagen att till omedelbara

iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

17

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till omedelbara iståndsättningsåtgärder

å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor.

67:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 68) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1932/1933 såsom extra anslag anvisa:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 47,350 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1932/1933 såsom extra anslag

anvisat

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 47,350 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.

68:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 69) föreslagit riksdagen att till resekostnads-

och traktamentsersättningar åt befattningshavare vid vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademien samt riksantikvariens ombud för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet

med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit må finna gott

meddela.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till resekostnads- och traktamentsersättningar

åt befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien samt

riksantikvariens ombud för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Majit må finna gott meddela.

69:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 70) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vakthållning för

öppethållande av statens historiska museum för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra anslag av 8,900 kronor.

70:o) T enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 71) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inventering och

konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum m. m. för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor

att utgå efter de närmare grunder, som av Eders Kungl. Majit bestämmas.

71 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 72) föreslagit riksdagen att till vård och

underhåll av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende

ställda antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 8 A.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Majda förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till vård och underhåll av det under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-numismatiska

biblioteket för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

72:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 73) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av det

under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska

arkivet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor.

73:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 74) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inköp av instrumentutrustning

för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

74:o) Sedan 1931 års riksdag till iståndsättande av Ovikens ödekyrka i

huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt förslag beviljat ett

belopp av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra

reservationsanslag anvisat 7,500 kronor, har nu Eders Kungl. Majd (punkt 75)

föreslagit riksdagen att av nämnda, av 1931 års riksdag beviljade belopp

av 15,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag

anvisa återstoden, 7,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till iståndsättande av Ovikens

ödekyrka i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt förslag av

1931 års riksdag beviljade beloppet av 15,000 kronor för budgetåret 1932/

1933 såsom extra reservationsanslag anvisat återstoden, 7,500 kronor.

75:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 76) föreslagit riksdagen att till lokalhyra

för den östasiatiska arkeologiska samlingen ävensom för samlingens bearbetning,

vård och underhåll samt för expenser anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 38,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Majds förslag har riksdagen intet att erinra. Riksdagen

förutsätter emellertid, att det skall visa sig möjligt att inom ramen för det

beviljade anslaget å 38,000 kronor vidtaga åtgärder för samlingarnas tillgängliggörande

för allmänheten i större utsträckning än vad hittills varit

fallet.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till lokalhyra

för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ävensom för samlingens bearbetning,

vård och underhåll samt för expenser anvisat för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 38,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

19

76:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 77) föreslagit riksdagen att, förberedande

av ändring av den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel

m. m. för akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten,

nu 12,000 kronor, till tre resestipendier för studier i utlandet, vartdera å

4,000 kronor, att avse resestipendier för studier i utlandet och uppföras med

ett till 4,000 kronor sänkt belopp, minska samma ordinarie reservationsanslag,

nu 41,300 kronor, med 8,000 kronor till 33,300 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen för beredande av ändring av den i det ordinarie

reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. för akademien för de

fria konsterna ingående anslagsposten, nu 12,000 kronor, till tre resestipendier

för studier i utlandet, vartdera å 4,000 kronor, att avse resestipendier för

studier i utlandet och uppföras med ett till 4,000 kronor sänkt belopp, minskat

samma ordinarie reservationsanslag, nu 41,300 kronor, med 8,000 kronor

till 33,300 kronor.

77:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 78) föreslagit riksdagen att till beredande

av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de

fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel

m. m. anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 12,800

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till beredande av förstärkning av vissa anslagsposter

i det för akademien för de fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriel m. m. anvisat för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 12,800 kronor.

78:ol I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 79) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till uppehållande

av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan

för dekorativ konst för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av

20,600 kronor.

79:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 80) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt extra

lärare i materiallära vid konsthögskolan anvisat för budgetåret 1932/1933

ett extra anslag av 3,500 kronor.

80:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 81) föreslagit riksdagen att minska

det i staten för musikaliska akademien uppförda ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst,

till uppmuntran av inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska

arbeten av högre värde samt till belöningar åt äldre framstående svenska

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tonsättare för av dem utförda musikaliska arbeten, nu 25,000 kronor, med

10,000 kronor till 15,000 kronor.

Statens organisationsnämnd bär avgivit utlåtande i fråga örn förevarande

anslag och därvid anfört följande:

Aven örn det vid anslagets tillkomst varit påkallat, att, på sätt vederbörande

departementschef därvid anmärkte, staten ej blott genom understöd

i form av stipendier bidroge till utvecklingen av lovande anlag inom ifrågavarande

konstart utan även genom ekonomiskt understöd sökte sätta den

mognade konstnären i tillfälle att utveckla den förmåga han förvärvat, äro

dock förhållandena numera väsentligen ändrade. Under de senaste decennierna

har staten på flera andra sätt trätt hjälpande emellan för att höja

musiklivet; erinras må jämväl örn den väsentligt förbättrade möjlighet till

ekonomiskt utbyte av musikaliska verk, som genom lagen den 30 maj 1919

örn rätt till litterära och musikaliska verk beretts tonsättare. Det synes

därför med fog kunna sättas i fråga, om detta anslag alltjämt bör utgå.

Under alla förhållanden synes det organisationsnämnden, som gjort sig

underättad om det sätt, varpå anslaget under de senare åren fördelats, att

understöd därifrån bör utgå allenast i form av stipendier till yngre musikidkare

med anlag för tonsättningskonst; och torde anslaget för sådant fall

böra väsentligen nedsättas.

Under hänvisning till det anförda tillstyrker organisationsnämnden, att

— därest över huvud förevarande ändamål anses böra även i fortsättningen

tillgodoses genom anslag å riksstaten — därtill i statsverkspropositionen till

1932 års riksdag äskas ett belopp av högst 10,000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat:

Anslag för ändamålet synes fortfarande böra uppföras å riksstaten. Emellertid

har jag med hänsyn till nu rådande statsfinansiella förhållanden funnit

mig nödsakad förorda en nedsättning av anslagsbeloppet. Utan att

helt instämma i de skäl, som av organisationsnämnden anförts i frågan,

vill jag dock framhålla, att mycket talar för att understöd från anslaget

företrädesvis må utgå i form av stipendier till yngre musikidkare. Möjligheten

att inom anslagets ram även utdela understöd till övriga i kungörelsen

den 7 november 1919 angivna ändamål, nämligen till uppmuntran av

inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska arbeten av högre

värde eller till belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare för av

dem utförda musikaliska arbeten, synes dock böra bibehållas, och jag vill

därför icke nu föreslå någon ändring i anslagets rubrik. Icke heller torde

någon ändring i sagda kungörelse behöva ifrågakomma, då det torde stå

Kungl. Maj:t fritt att fördela anslaget enligt däri angivna grunder, dock

med iakttagande av att stipendier till yngre musikidkare i främsta rummet

böra utdelas.

Vad angår anslagets storlek nödgas jag föreslå, att detsamma begränsas

till 15,000 kronor.

Riksdagen, som ansluter sig till departementschefens ovan angivna uppfattning

angående anslagets användning, har funnit sig böra bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla, att riksdagen minskat det i

staten för musikaliska akademien uppförda ordinarie reservationsanslaget till

stipendier åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

21

till uppmuntran av inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska

arbeten av högre värde samt till belöningar åt äldre framstående svenska

tonsättare för av dem utförda musikaliska arbeten, nu 25,000 kronor, med

10,000 kronor till 15,000 kronor.

81:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 82) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1932/1933 anvisa dels till förstärkande av det för musikaliska

akademien uppförda ordinarie reservationsanslaget till materiel och expenser

m. m. ett extra anslag av 15,500 kronor,

dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek

ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1932/1933 anvisat

dels till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till materiel och expenser m. m. ett extra anslag

av 15,500 kronor,

dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek

ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

82:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 83) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till biträde åt bibliotekarien

hos musikaliska akademien vid vården av biblioteket för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anlsag av 1,500 kronor.

83:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 84) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökad undervisning

i ämnena pianospelning och harmonilära vid musikkonservatoriet för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

84:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 85) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels för anordnande under år 1932 vid fyra folkskoleseminarier av kurser

för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

anslag av 12,500 kronor,

dels ock medgivit, att i fall, då kompletterande undervisning vid folkskoleseminarium

erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit i

kurs för utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande lärare för

s. k. övertimmar må, efter prövning av Eders Kungl. Majit i varje särskilt

fall, utgå från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

85:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 80) föreslagit riksdagen att till gäldande

av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom

av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad

och där förvarad lösegendom för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra anslag av 13,985 kronor att utgå med den fördelning, som av Eders

Kungl. Majit bestämmes.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom av den av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4

januari 1932 under punkten 86 omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad

lösegendom för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av

13,985 kronor att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

86:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 87) föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande stat för universitetskanslersexpeditionen att tilllämpas

från och med budgetåret 1932/1933:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 14,650: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag............................... » 7,300: —

Expenser.................................... » 2,500: —

Summa kronor 24,450: -—

dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till

universitetskanslersexpeditionen, nu 23,450 kronor, med 500 kronor till 22,950

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för universitetskanslersexpeditionen att tillämpas

från och med budgetåret 1932/1933:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 14,650: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ........''...................... » 7,300: —

Expenser.................................... » 2,500: ■—

Summa kronor 24,450: —

dels ock minskat det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till

universitetskanslersexpeditionen, nu 23,450 kronor, med 500 kronor till

22,950 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

23

87:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 88) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 44,280 kronor att med särskilda belopp av

Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m.

vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag

av 44,280 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl. Majit användas

för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1932 under punkten 88 angivna ändamålen.

88:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 89) föreslagit riksdagen att till materiel

för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 78,300 kronor att av Eders

Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamål.

Beträffande de i anslaget ingående posterna till sjukvård åt fattiga eller

mindre bemedlade sjuka från ort utom Uppsala län samt till upprätthållande

av verksamheten å pedagogiska seminariet och övningsskolan har riksdagen

velat framhålla önskvärdheten av en närmare utredning angående dessa

anslags fortsatta behövlighet. Riksdagen vill fästa uppmärksamheten på att

någon motsvarighet till berörda anslagsposter icke finnes vid universitetet i

Lund eller, så vitt angår förstnämnda post, vid Karolinska institutet. Vidare

synes det riksdagen, att för vinnande av större överskådlighet i fråga örn

universitetsbibliotekets anslagsförhållanden posten till bokbinderiarbeten vid

universitetsbiblioteket borde sammanföras med det till bokinköp och bokbindning

vid nämnda bibliotek utgående extra anslaget.

Riksdagen har icke velat vidtaga några omedelbara förändringar på dessa

punkter men förutsätter, att vad riksdagen nu anfört skall beaktas vid framläggande

av universitetets anslagsäskanden till 1933 års riksdag. Då riksdagen

i övrigt icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag, får

riksdagen anmäla, att riksdagen till materiel för vissa institutioner m. m.

vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 78,300 kronor att av Eders Kungl. Majit användas för de

av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 4 januari 1932 under punkten 89 omförmälda ändamålen.

89:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 90) föreslagit riksdagen att medgiva, att

av besparingarna å det till uppförande och inredning av en byggnad för paleontologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala av 1929 års riksdag be
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

viljade anslaget å 791,000 kronor ett belopp av högst 47,714 kronor må

användas till utrustning och materiel för nämnda institution.

Riksdagen har icke velat motsätta sig att besparingarna å byggnadsanslaget

för den paleontologiska institutionen anlitas för institutionens utrustning

och förseende med materiel men anser, att ett belopp av 35,000 kronor må

vara tillfyllest för ändamålet. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i

anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag, medgivit, att av besparingarna

å det till uppförande och inredning av en byggnad för paleontologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala av 1929 års riksdag beviljade anslaget

å 791,000 kronor ett belopp av högst 35,000 kronor må användas

till utrustning och materiel för nämnda institution.

90:o) Sedan 1930 års riksdag till örn- och tillbyggnad av anatomiska institutionen

vid universitetet i Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse med

i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag beviljat ett belopp av 538,000

kronor samt därav såsom extra reservationsanslag anvisat för budgetåret 1930/

1931 100,000 kronor och för budgetåret 1931/1932 200,000 kronor, har nu

Eders Kungl. Maj:t (punkt 91) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1930 års

riksdag beviljade belopp av 538,000 kronor anvisa för budgetåret 1932/1933

såsom extra reservationsanslag återstoden, 238,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till örn- och tillbyggnad av

anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala av 1930 års riksdag

beviljade beloppet av 538,000 kronor anvisat för budgetåret 1932/1933

såsom extra reservationsanslag återstoden, 238,000 kronor.

91:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 92) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 99,500 kronor.

Under erinran örn vad riksdagen under punkten 88 anfört i fråga örn

anslagsposten till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, bifaller riksdagen

Eders Kungl. Majits förslag. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 99,500 kronor.

92:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 93) föreslagit riksdagen att för beredande

av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen i

statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 120,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (I: 151), vari hemställts, att riksdagen måtte såsom

bidrag utöver det för Uppsala universitet utgående ordinarie reparationsanslaget

å 53,700 kronor för universitetet till reparationer bevilja ett extra

anslag å 10,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

25

Till stöd för det i motionen I: 151 framställda yrkandet har åberopats

följande motivering, vilken lämnats i en annan inom riksdagen väckt motion

(I: 150):

I statsverkspropositionen, 8:de huvudtiteln, har Kungl. Maj:t föreslagit

anvisande av ett extra reservationsanslag å 120,000 kronor för beredande

av ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutioner vid Uppsala

universitet. Såsom framgår av en i propositionen återgiven skrivelse av

större akademiska konsistoriet, har konsistoriet gjort framställning örn ett

belopp av 160,000 kronor för ifrågavarande ändamål, och Kungl. Maj:ts

förslag innebär alltså en avsevärd reduktion av universitetets starkt motiverade

äskande. Men dessutom skall enligt propositionen det nyssnämnda

anslaget å 120,000 kronor rymma även ytterligare bidrag till reparationer,

varom universitetet hade till Kungl. Majit gjort särskilda framställningar,

avseende dels en höjning med 15,000 kronor av det nuvarande reparationsanslaget,

dels ett särskilt reparationsanslag för sjukhusbyggnaderna å 20,000

kronor.

På grund av det nuvarande reparationsanslagets otillräcklighet har universitetet

under åtskilliga år nödgats anlita reservfonden för täckande av

brist å detsamma. I universitetets framställning angående ökning av reparation

sanslaget meddelas, att under senare år från reservfonden täckts

brister å reparationsanslaget. Dessa brister uppgå till nedan angivna

belopp:

Under budgetåret 1926/1927 .....kronor 15,330: 80

» » 1927/1928 » 16,813:43

» » 1928/1929 » 15,253:46

» » 1929/1930 » 12,227:42

För budgetåret 1930/1931 var, delvis på grund av tillfälliga omständigheter,

reservfondens bidrag avsevärt större, nämligen kronor 47,872: 69.

Genom en höjning av reparationsanslaget skulle reservfonden i någon mån

lättas, vilket är av stor betydelse med hänsyn till reservfondens anlitande

för täckande av brister i institutionens materielanslag.

Av utredningen framgår, att reservfondens ställning vid universitetet i

Uppsala numera är ganska svag. Vid bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag

skulle, enligt de i den kungl, propositionen framlagda beräkningarna,

för de många tillfälliga behov, som vid en inrättning av universitetets

omfattning kunna uppkomma, stå till buds under budgetåret 1932/1933

allenast 6,000 kronor reserv fondsmedel. Detta synes riksdagen uppenbarligen

vara ett alltför ringa belopp, även om, på sätt departementschefen

framhållit, den strängaste sparsamhet från institutionschefernas sida måste

förutsättas. Riksdagen bar fördenskull ansett sig böra vidtaga åtgärder i

syfte att bereda universitetet en något bättre ställning i förevarande hänseende.

Motionärerna syfta mot detta mål, då de hemställa om ökade

medel till reparationer vid universitetet. Genom en sådan anordning skulle

nämligen från reservfonden avlastas en del reparationskostnader, som eljest

måste bestridas med medel ur denna fond. Enligt riksdagens mening är

det lämpligt att gå denna väg, ty därigenom vinnes större trygghet för att

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

det nödvändiga underhållet icke eftersättes, än om det av Eders Kungl. Majit

äskade extra reservationsanslaget till materiel m. m. erhölle en motsvarande

ökning.

Riksdagen anser sig därför böra dels bifalla Eders Kungl. Majits förslag

beträffande sistnämnda anslag, dels ock ställa ökade medel till reparationer

till universitetets förfogande. Riksdagen har därför, i enlighet med vad i

motionen I: 151 yrkats, beviljat ett extra -anslag såsom förstärkning av

universitetets ordinarie reparationsanslag. I likhet med motionärerna anser

riksdagen förstärkningsanslaget böra bestämmas till 10,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

för beredande av ytterligare medel till materiel m. m. för de av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4

januari 1932 under punkten 93 angivna institutionerna vid universitetet i

Uppsala för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av

120,000 kronor;

dels ock med bifall till omförmälda motion (I: 151) till förstärkning av

den i staten för universitetet i Uppsala upptagna anslagsposten till reparationer

beviljat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 10,000 kronor;

93:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 94) föreslagit riksdagen föreskriva,

dels att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla

befattning som lärare i medicinsk radiologi vid universiteten i Uppsala och

Lund arvode skall till vikarien utgå efter enahanda grunder, som fastställts

för vikarie å befattning som ordinarie laborator vid universitet;

dels ock att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla

befattning som lärare i öron-, näs- och halssjukdomar, som lärare i

ortopedi och som lärare i fysikalisk diagnostik, allt vid universitetet i Lund,

arvode skall till vikarie utgå med respektive 2,600 kronor, 4,600 kronor

och 2,900 kronor för år.

Riksdagen, som under nästföljande punkt anmäler sitt beslut örn bifall

till ett av Eders Kungl. Majit framlagt förslag om inrättande på ordinarie

stat vid universitetet i Lund av en lärarbefattning i fysikalisk diagnostik

med en avlöning av 3,000 kronor, har icke något att erinra mot Eders

Kungl. Majits nu föreliggande förslag och får alltså anmäla, att riksdagen

föreskrivit,

dels att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla

befattning som lärare i medicinsk radiologi vid universiteten i Uppsala och

Lund arvode skall till vikarien utgå efter enahanda grunder, som fastställts

för vikarie å befattning som ordinarie laborator vid universitet;

dels ock att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla

befattning som lärare i öron-, näs- och halssjukdomar, som lärare i ortopedi

och som lärare i fysikalisk diagnostik, allt vid universitetet i Lund, arvode

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 27

skall till vikarie utgå med respektive 2,600 kronor, 4,600 kronor och 2,900

kronor för år.

94:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 95) föreslagit riksdagen att

ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,

dels under Medicinska fakulteten uppföra 1 lärare i fysikalisk diagnostik

tillika överläkare vid tuberkulosavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund, med en avlöning av 3,000 kronor, därav 2,000 kronor

lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, med anmärkning tillika, att

Malmöhus läns landsting bidrager med minst 3,000 kronor till avlöningen

av ifrågavarande lärare och överläkare,

dels ock i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna anmärkningen

vidtaga den ändringen, att i dess femte moment införes ifrågavarande

lärare i fysikalisk diagnostik,

än även med anledning härav höja det ordinarie anslaget till universitetet

i Lund, universitetsstaten, nu 1,240,700 kronor, med 3,000 kronor

till 1,243,700 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen

ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,

dels under Medicinska fakulteten uppfört 1 lärare i fysikalisk diagnostik,

tillika överläkare vid tuberkulosavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund, med en avlöning av 3,000 kronor, därav 2,000 kronor

lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, med anmärkning tillika, att

Malmöhus läns landsting bidrager med minst 3,000 kronor till avlöningen

av ifrågavarande lärare och överläkare,

dels ock i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna anmärkningen

vidtagit den ändringen, att i dess femte moment införes ifrågavarande

lärare i fysikalisk diagnostik,

än även med anledning härav höjt det ordinarie anslaget till universitetet

i Lund, universitetsstaten, nu 1,240,700 kronor, med 3,000 kronor till

1,243,700 kronor.

95:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 96) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra anslag av 63,435 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl.

Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid uni
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

versitetet i Lund anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 63,435

kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl. Majit användas för de

av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

4 januari 1932 under punkten 96 angivna ändamålen.

96:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 97) föreslagit riksdagen att till personligt

lönetillägg åt försöksassistenten vid institutionen för ärftlighetsforskning

vid universitetet i Lund C. G. von Sydow för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra anslag av 800 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till personligt lönetillägg åt försöksassistenten

vid institutionen för ärftlighetsforskning vid universitetet i Lund C. G. von

Sydow för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 800 kronor.

97:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 98) föreslagit riksdagen att till materiel

för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 51,225 kronor att av

Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamål.

Beträffande den i förevarande anslag ingående posten till bokbinderiarbeten

vid universitetsbiblioteket gäller detsamma, som riksdagen under punkten

88 här ovan anfört ifråga örn en motsvarande anslagspost vid universitetet

i Uppsala, nämligen att den till ett kommande år lämpligen bör i

riksstatsförslaget sammanföras med det extra anslag, som begäres till bokinköp

och bokbindning vid universitetsbiblioteket. I övrigt har riksdagen

intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och får därför anmäla, att

riksdagen till materiel för vissa institutioner vid universitetet i Lund

m. m. anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 51,225

kronor att av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 underpunkten

98 omförmälda ändamålen.

98:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 99) föreslagit riksdagen att till utrustning

av den psykiatriska klinikens vid universitetet i Lund laboratorier

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till utrustning av den psykiatriska klinikens

vid universitetet i Lund laboratorier för budgetåret 1932/1933 anvisat ett

extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

99:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 100) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 85,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

29

Under erinran om vad riksdagen under punkten 97 anfört i fråga om

anslagsposten till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, har riksdagen

bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen får alltså anmäla,

att riksdagen till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 85,000

kronor.

100:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att för beredande

av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Lund

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 127,000

kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 338), vari hemställts, att riksdagen måtte — med

ändring av vad Eders Kungl. Majit föreslagit i statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln, punkt 101 — besluta att för beredande av ytterligare

medel till de i staten för universitetet i Lund under rubriken »anslag till

materiel m. m.» upptagna anslagsposterna för budgetåret 1932/1933 bevilja

ett extra reservationsanslag av 147,000 kronor, att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt meddela.

I förenämnda motion (II: 338) har anförts bland annat följande:

Statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet antager, att vid bifall

till förslag om höjning av institutionernas materielanslag till av universitetsmyndigheterna

beräknade belopp reservfondsmedel skulle kunna stå till buds

för mötande av oundgängliga ökade kostnader å universitetets reparationsoch

extra utgiftstitlar ävensom i någon utsträckning för universitetets tillfälliga

behov (sid. 178).

Emellertid utvisar den av departementschefen framlagda utredningen angående

den s. k. reservfondens ställning (sid. 177), att denna fond vid slutet

av löpande budgetår kan beräknas uppvisa en brist av ej mindre än 5,737

kronor. För att fylla sin uppgift under budgetåret 1932/1933 har reservfonden

sålunda icke blott icke att tillgå någon från föregående överförd

besparing — ett läge i vilket reservfonden veterligen aldrig förut varit försatt

— utan den kan för detta ändamål icke ens taga i anspråk hela det belopp,

som under året kan beräknas komma att till densamma inflyta.

Enligt mig tillgänglig, här bifogad promemoria angående Lunds universitets

reservfond för räkenskapsåret 1932/1933, beräknas ett underskott vid

sagda räkenskapsårs slut å omkring 20,000 kronor. I denna promemoria

äro inkomsterna upptagna till ungefär samma totalbelopp som i den uti

riksdagshandlingarna intagna redogörelsen för räkenskapsåret 1931/1932,

varemot utgiftsposterna (till extra utgifter, reparationer och diverse utgifter)

minskats med tillhopa 10,000 kronor. Det synes mig uppenbart, med hänsyn

till den i frågan förebragta utredningen, att universitetet skulle försättas

i ett svårt ekonomiskt trångmål, om medel icke beviljades i detta avseende.

Avlastningen för reservfonden därigenom, att den icke vidare torde behöva

anlitas för täckande av brister i materielanslagen till institutionerna, är givetvis

av mycket stor betydelse, men det återstår högst betydande utgiftsposter,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

vilka med reservfondens otillräckliga inkomster icke kunna bestridas. Beloppen,

till vilka dessa utgifter beräknats, synas snarast ligga i underkant i

jämförelse med motsvarande utgifter föregående år. Jag tänker därvid särskilt

på reparationsutgifterna, vilka med denna begränsning måste inskränkas

till de allra nödvändigaste. Vad gäller posten i promemorian »Diverse

utgifter», upptagna till 17,000 kronor, må framhållas, att denna summa

förefaller ävenledes vara avgjort i underkant, då hänsyn bland annat tages

till det flertal arvodesanslag, som måste bestridas ur reservfondens medel.

Jag har emellertid ansett mig icke böra nu ifrågasätta ett beviljande av

hela det beräknade beloppet, 33,500 kronor till reparationskontot och 8,000

kronor till extra utgifter, utan stannar vid den summa, vartill bristen vid

slutet av räkenskapsåret 1932/1933 enligt den åberopade promemorian beräknats

eller 20,000 kronor.

Nu har under ovan angivna punkt i statsverkspropositionen hemställts

örn ett extra reservationsanslag av 127,000 kronor till beredande av ytterligare

medel till materiel m. m. för vissa institutioner. Då dessa materielanslag

liksom de ovan omnämnda anslagen till underhåll och reparationer

av universitetets byggnader samt till extra utgifter — vilka sistnämnda

anslag enligt departementschefen skulle förstärkas genom medel från reservfonden

— i universitetets stat äro upptagna under rubriken »anslag till

materiel m. m.», synes det mig lämpligt, att den ändringen vidtages i Kungl.

Majlis förslag, att ifrågavarande extra reservationsförslag höjes till 147,000

kronor och att det får, på sätt Kungl. Majit bestämmer, utgå till förstärkning

av sagda anslag till materiel m. m.

Den i motionen åberopade promemorian har följande utseende:

P. M.

angående Lunds universitets reservfond räkenskapsåret 1932/1933.

Beräknade inkomster för året

Besparade löner ...........

Inkomstöverskott...........

Diverse inkomster..........

Summa kronor 37,000: —

kronor 18,000:—

» 14,000: —

» 5,000: —

Beräknade utgifter för året:

Täckning av beräknad brist 30

Till extra utgifter.........

Till reparationer m. m......

Till pensionsfonden........

Diverse utgifter...........

''/« 1932 . . kronor 5,737:43

........ » 5,000: —

........ » 23,000: —

........ » 6,000: —

. ....... » 17,000: —

Summa kronor 56,737:43

Således en beräknad brist den 3% 1933 av 19,737 kronor 43 öre.

Då reservfondens beräknade bidrag till underhåll och reparationer av

universitetets byggnader satts så lågt som 23,000 kronor, har förutsatts, att

endast sådana underhålls- och reparationsarbeten företagas, som icke kunna

utan åsidosättande av sund sparsamhet uppskjutas till något kommande år.

Lund, akademiräntekammaren den 19 januari 1932.

Otto G. Regnéll.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

31

Då, enligt vad den föreliggande utredningen ger vid handen, för universitetet

i Lund skulle uppstå synnerligen stora svårigheter att under budgetåret

1932/1933 tillgodose förefallande oundgängliga behov, därest icke en höjning

vidtages i fråga om det av Eders Kungl. Maj:t här äskade anslagsbeloppet,

har riksdagen ansett sig böra så till vida bifalla motionärens yrkande, att

ifrågavarande anslag bestämmes till 142,000 kronor för nyssnämnda budgetår

eller 15,000 kronor mer än Eders Kungl. Maj:t begärt.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag samt ovannämnda motion (II: 338), för beredande av ytterligare

medel till materiel m. m. vid universitetet i Lund för budgetåret 1932/

1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 142,000 kronor.

101:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 102) föreslagit riksdagen att för

beredande av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

oell tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 66,958 kronor att med särskilda

belopp av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i

statsrådsprotokollet angivna ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra

anslag av 66,958 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl. Majit

användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1932 under punkten 102 angivna ändamålen.

102:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 103) föreslagit riksdagen att till

materiel m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 56,325

kronor att av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i

statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (I: 227), vari föreslagits, att riksdagen med avslag å

Eders Kungl. Majits förslag måtte besluta att för biblioteket vid karolinska

institutet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 18,900

kronor.

Departementschefen har förordat, att en minskning med 2,000 kronor

skulle vidtagas i den nu i anslaget ingående anslagsposten till bokinköp och

bokbindning för biblioteket å 15,000 kronor. Biblioteket åtnjuter å ordinarie

stat ett anslag å 10,000 kronor.

Motionären har till stöd för sitt förslag anfört följande:

Kungl. Majit föreslår i statsverkspropositionen nedsättning för budgetåret

1932/1933 av det till universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund utgående

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

extra anslaget med 10,000 kronor för vartdera och nedsättning med 2,000

kronor i det till karolinska institutets bibliotek utgående extra anslaget.

Då hela det utgående anslaget till Uppsala universitetsbibliotek är (efter

avdraget) 165,300 kronor, till Lunds bibliotek 136,625 kronor och till karolinska

institutets bibliotek 23,000 kronor, blir avdraget i procent av det

anslag, som föreslås utgå, för Uppsala 6 procent, för Lund 7 procent och

för karolinska institutet 8,5 procent. Allt i runda tal. Avdraget kan således

vid första betraktandet sägas vara ganska rättvist avvägt. I själva verket

drabbar dock indragningen karolinska institutets bibliotek mycket hårdare

än universitetsbiblioteken på grund av att karolinska institutets biblioteksanslag

i betydligt högre grad än universitetsbibliotekens konsumeras av

tidskriftsprenumeration och fortsättningsverk, som man icke utan stor skada

och risk kan avbeställa, under det att nästan ingenting finns för bokinköp

och jämförelsevis litet går åt för bokinbindning, vilka båda utgiftsposter

naturligtvis lättare kunna tillfälligtvis begränsas. Detta sammanhänger med,

att karolinska institutet har ett i förhållande till högskolans omfattning och

betydliga vetenskapliga verksamhet mycket litet biblioteksanslag.

Ett universitets eller en högskolas behov av biblioteksanslag är naturligtvis

icke alldeles proportionellt till antalet lärare och studenter, men står dock

otvivelaktigt i ett visst förhållande till dessa faktorer. Jämför man lärarantalet

vid universiteten och karolinska institutet, finner man, att Uppsala

universitet har 176 vetenskapliga lärare, Lunds universitet 159 och karolinska

institutet 83. Det sistnämnda har alltså ungefär hälften så många vetenskapsmän

anställda som vartdera av universiteten, men biblioteksanslaget

är ungefär sjättedelen av Lunds och sjundedelen av Uppsalas. Studentantalet

var höstterminen 1931 i Uppsala 3,122, i Lund 2,429 och vid karolinska

institutet 785, således vid den medicinska högskolan fjärdedelen av studentantalet

i Uppsala och tredjedelen av antalet i Lund, alltså även vid

jämförelse mellan biblioteksanslag och studentantal en disproportion till

karolinska institutets nackdel. Biblioteksledningen i Uppsala och Lund har

enligt statsverkspropositionen förklarat sig i nödfall kunna reda sig ett år

med det nedsatta anslaget. Karolinska institutets biblioteksledning har mig

veterligen icke tillfrågats och skulle säkerligen icke ha kunnat svara på

samma sätt. Bilagda promemoria, avfattad av kungl, vetenskapsakademiens

bibliotekarie, fil. dr Arne Holmberg, tillika karolinska institutets bibliotekarie,

klargör anledningen. Det framgår av hans promemoria, att även örn

karolinska institutet icke köpte en enda bok under kommande budgetår,

skulle ändock en betydlig brist uppkomma, såvida man ej avbryter tidskriftsprenumerationen

i stor utsträckning. Att avbryta en tidskriftsserie betyder

risken, att luckan sedermera icke kan fyllas, varigenom seriens ekonomiska

värde blir väsentligt minskat. Därtill kommer en ännu viktigare omständighet.

Var och en, som känner till forskningsarbete inom medicinen eller

naturvetenskaperna över huvud taget, vet, att alla nya rön, som göras, bekantgöras

i form av uppsatser i den internationella fackpressen. Vetenskapligt

arbete utan att ta hänsyn till de samtidiga framstegen på andra håll i

världen i samma ämne är till stor del bortkastat arbete. Facktidskrifterna

äro sålunda oundgängliga för all vetenskaplig forskning. Vid karolinska

institutet bedrives ett mycket betydande vetenskapligt arbete. Jag påminner

i detta hänseende endast örn, att av institutets professorer utgivas 8

internationella tidskrifter, tryckta på franska, engelska och tyska, nämligen

Acta medica scandinavica, Acta chirurgica scandinavica, Acta oto-laryngo
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

33

logica, Acta obstetricia et gynecologica scandinavica, Acta psediatrica, Acta

dermato-venereologica, Acta radiologica och Acta ortopedica samt som den

9:de i ordningen Nordisk medicinsk tidskrift, som är en interskandinavisk

tidskrift.

Den medicinska forskningen är av den största betydelse för mänskligheten.

Vi ha den att tacka för alla de lysande framsteg i sjukdomsbehandling

och sjukdomars botande, som i en lång rad följt efter varandra under

den sista mansåldern. Att försvåra denna forskning vid vår största medicinska

högskola genom att minska ett förut knappt anslag till biblioteket,

synes mig, även med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget, icke lyckligt.

För min del måste jag i stället anse, att anslaget bör sättas så, att

de tidskrifter, som biblioteket för närvarande håller, kunna fortsättas. Biblioteket

håller för närvarande 642 medicinska tidskrifter (av vilka 370 erhållas

genom bytesförbindelse), nästan alla utländska. Genom den svenska

valutans fall i september 1931 ha de flesta av dessa tidskrifter fördyrats.

Av de 25,000 kronor, som biblioteket under innevarande budgetår har i anslag,

beräknades, som framgår av bilagda promemoria, 16,000 kronor åtgå

för löpande prenumeration på tidskrifter från de länder, gentemot vilka vår

valuta är 30—40 procent deprecierad. Skall man icke till stor skada för

karolinska institutets arbete behöva avbeställa en mängd av dessa, kräves

sålunda icke blott bibehållande av anslaget vid dess nuvarande storlek, utan

höjande av detsamma med 30 procent av de 16,000 kronor, som förut räckte

till tidskriftsprenumeration. Detta gör 4,800 kronor för budgetåret 1932/

1933. Härtill kommer stegringen i priserna under de tre sista kvartalen av

innevarande budgetår, vilket efter samma beräkningsgrund gör 3,600 kronor.

Skulle biblioteket bibehållas i samma ekonomiska ställning som föregående

budgetår, borde det extra anslaget således icke sänkas med 2,000 kronor,

men höjas med 4,800+3,600 = 8,400 kronor.

Den enda del av biblioteksanslaget, som utan skada för institutets arbete

kan reduceras, är den, som hittills förbrukats till inbindning. Örn man inställde

all bindning under budgetåret 1932/1933, skulle därmed för tillfället

kunna inbesparas 4,500 kronor. Drar man detta från 8,400, återstå 3,900.

Institutets bibliotek behöver sålunda oundgängligen ett extra anslag av 15,000

+ 3,900 = 18,900 kronor för nästa budgetår.

Den i motionen åberopade promemorian har följande lydelse:

Av det under budgetåret 1931/1932 utgående anslaget — ordinarie anslag

10.000 kronor, extra anslag 15,000 kronor, summa 25,000 kronor — beräknas

omkring 4,500 kronor vara erforderliga för inbindning och inköp av

bindmaterial, 1,200 kronor för katalogiseringsbiträde enligt av riksdagen

lämnat medgivande samt omkring 1,300 kronor för skrivmateriel och expenser

(telefon, elektriskt ljus, städning m. m.). Av återstående omkring

18.000 kronor hava omkring 16,000 kronor beräknats för prenumeration å

tidskrifter och inköp av fortsättningsverk från de länder, vilkas valuta sedan

september 1931, således efter anslagets beräknande och beviljande, i förhållande

till den svenska stigit med 30 till 40 procent (tyska marken nu cirka

125 kronor i stället för 88—90 kronor). Örn icke genomgripande reduktioner

företagas inom tidskriftsbcståndet eller en mängd fortsättningsverk i

övrigt avbeställas, måste på denna post rent automatiskt uppstå ett deficit

på omkring 5,000 eller 6,000 kronor för år räknat. Då nu bibliotekets extra

ordinarie anslag föreslås siinkt med 2,000 kronor under nästa budgetår,

Bihang lill riksdagens protokoll 11/32. 14 sami. Nr SA. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

måste under detsamma uppstå en brist på 7,000 eller 8,000 kronor, vartill

kommer att bibliotekets skuldsättning genom valutakrisens inverkan på innevarande

budgetårs utgifter automatiskt kommer att ökas med bortåt 3,000

kronor. För att bereda biblioteket medel, likvärdiga med det av 1931 års

riksdag beviljade anslaget, som dock var alldeles otillräckligt för erforderliga

nyinköp, skulle alltså bibliotekets anslag under budgetåret 1932/1933 behöva

förstärkas med 10,000 eller 11,000 kronor utöver det i årets statsverksproposition

äskade beloppet. Då bibliotekets inbindnings- och driftskostnader

redan förut måst nedbringas till det minsta möjliga, kunna besparingar,

tillräckliga för att få budgeten att gå ihop, icke göras på annat sätt än

genom indragning av tidskrifter och fortsättningsarbeten i en sådan omfattning,

att det vid institutet bedrivna forskningsarbetet i hög grad skulle försvåras

därigenom.

Vad biblioteksanslaget beträffar, synes det riksdagen genom vad motionären

andragit vara ådagalagt, att den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna sänkningen

av anslaget från 15,000 kronor till 13,000 kronor skulle bereda biblioteket

sådana svårigheter med avseende å den såväl för forskningsarbetet som för

det praktiska sjukvårdsarbetet vid karolinska institutet betydelsefulla tidskriftsanskaffningen,

att riksdagen icke anser sig kunna vidtaga någon

sänkning av anslaget. A andra sidan kan riksdagen under nuvarande ekonomiska

förhållanden icke tillmötesgå kravet på en höjning av anslaget utöver

dess nuvarande belopp utan har beslutat att anslaget för budgetåret

1932/1933 skall bibehållas oförändrat. I övrigt har riksdagen intet att erinra

mot Eders Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn till vad riksdagen beslutat

i fråga om biblioteksanslaget, har den av Eders Kungl. Majit äskade anslagssumman,

56,325 kronor, ökats med 2,000 kronor till 58,325 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Majits förslag och ovannämnda motion (I: 227), till materiel m. m. för

vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 58,325 kronor att av Eders

Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 under punkten 103 omförmälda

ändamålen.

103:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 104) har riksdagen

till verkställande av färgfotografering å syfilidologiska kliniken vid

sjukhuset Sit Göran för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

104:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 105) föreslagit riksdagen att

dels såsom bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik i Stockholm

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 60,000 kronor,

dels ock till uppehållande av en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 5,700 kronor,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

35

båda anslagen att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Majit må finna gott föreskriva.

Genom den förebragta utredningen synes det riksdagen vara ådagalagt,

att det icke är möjligt att vidtaga någon inskränkning i fråga om de anstalter

och arbetskrafter, som för närvarande stå till buds för den pediatriska

undervisningen vid karolinska institutet. Vid sådant förhållande torde

den av Eders Kungl. Majit nu föreslagna lösningen av den pediatriska klinikfrågan

böra godtagas, ehuru det givetvis är beklagligt, att under nuvarande

förhållanden en merkostnad för ifrågavarande undervisning av 35,000 kronor

uppkommer för statsverket. Riksdagen har alltså bifallit Eders Kungl.

Majits förslag i avseende å klinikverksamheten. I övrigt föranleder Eders

Kungl. Majits förslag ingen erinran från riksdagens sida.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen

dels såsom bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik i Stockholm

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 60,000 kronor;

dels ock till uppehållande av en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 5,700 kronor;

båda anslagen att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Majit må finna gott föreskriva.

105:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 106) föreslagit riksdagen att dels

godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda förslaget

till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933,

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 155,500 kronor, dels ock till

extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 15,500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förebaft

dels en inom riksdagen väckt motion (lii 326), vari hemställts, att riksdagen

ville för anställande av tvenne kontrollantbiträden vid tandläkarinstitutet

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 4,800 kronor,

dels ock två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (1:152 och

lii 321), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Eders Kungl. Majit

hemställa örn åtgärders vidtagande för genomförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i motionen 1:152 anförts samt i den mån och i den

utsträckning sådant läte sig göra utan kostnader för statsverket, redan från

och med läsåret 1932/1933 av de åtgärder, vilka i ett av de jämlikt nådigt

bemyndigande den 22 juli 1931 tillkallade sakkunniga för ordnande av tandläkarutbildningen

i riket i underdånigt utlåtande av den 3 december 1931

framlagts i avsikt att för de studerande vid tandläkarinstitutet nedbringa

studiekostnaderna.

Det av departementschefen framlagda förslaget till omkostnadsstat har

följande utseende:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Omkostnadsstat.

1. Värme och lyshållning......................kronor 30,000: —

2. Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter . . » 30,000: —

3. Tryckningskostnader, renskrivningskostnader samt

telefonavgifter............................ s 6,000: —

4. Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt till

biträden på röntgenavdelningen............... » 8,700: —

5. Avlöning till en sköterska på protesavdelningen ... » 2,400: —

6. Avlöning till två sköterskor på tandfyllningsavdel
ningen

och tandkirurgiska avdelningen......... » 4,800: —

7. Avlöning till vaktmästare, tillika portvakt....... » 2,600: —

8. Biblioteket ............................. * 1,000: —

9. Reparationer och oförutsedda utgifter........... » 10,000: —

10. Underhåll av inventarier.................... » 10,000: —

11. Förbrukningsmateriel för institutets praktiska verksamhet,

förslagsanslag...................... * 40,000: —

12. Undervisnings- och åskådningsmateriel.......... *_10,000: —

Summa förslagsanslag kronor 155,500: —

Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten under

1—3, 8—10 samt 12 upptagna anslagsposterna å en post göra minskning samt å en annan

ökning, endast nämnda anslagsposters sammanlagda summa icke överskrides.

Till stöd för det i motionerna 1:152 och II: 321 framförda yrkandet har

i motionen 1:152 anförts följande:

I samband med behandlingen av tandläkarinstitutets anslagsäskanden för

budgetåret 1931/1932 anförde 1931 års riksdag i skrivelse den 17 april

1931, nr 8 A, under punkt 117 bland annat följande.

I samband med behandlingen av förevarande anslagsäskande har riksdagen

uppmärksammat ett förhållande, som synes riksdagen icke böra få

passera oanmärkt. Riksdagen har nämligen inhämtat, att eleverna vid tandläkarinstitutet

för deltagande i vissa teoretiska obligatoriska undervisningskurser

äro betungade med avgifter, vilka med relativt avsevärda belopp

utgå till de för kurserna anställda lärarna. Riksdagen kan icke finna denna

anordning tillfredsställande. Enligt vad riksdagen har sig bekant, har också

institutets lärarråd haft sin uppmärksamhet riktad härå samt, åtminstone i

vad angår en av kurserna, vidtagit åtgärd för ändring härutinnan. Riksdagen

anser önskvärt, att berörda förhållanden av Kungl. Maj:t göras

till föremål för närmare undersökning, på det att rättelse i saken måtte

komma till stånd. Huruledes en omläggning lämpligen bör ske — örn genom

inrättande av särskilda med fixerade arvoden avlönade speciallärare för

denna undervisning eller på annat sätt — därom är det givetvis icke möjligt

för riksdagen att nu yttra sig. Riksdagen förutsätter emellertid, att resultatet

av den blivande undersökningen skall föreligga, då riksdagen nästa

år har att taga ställning till tandläkarinstitutets anslagsäskanden.

Sedan statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet, på grund av

erhållet nådigt bemyndigande av den 22 juli 1931, tillkallat sju personer,

däribland undertecknad, för att såsom sakkunniga inom nämnda departement

biträda med utredning rörande det framtida ordnandet av tandläkarutbildningen

i riket, hava nämnda sakkunniga, på grund av erhållen särskild

nådig remiss, den 3 december 1931 avgivit underdånigt utlåtande i

fråga örn vissa obligatoriska avgifter för studerande vid tandiäkarinstitutet.

I berörda utlåtande hava de sakkunniga framlagt ett förslag rörande örn
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

37

förmälda kursavgifter, avsett att åvägabringa en begränsning av studiekostnaderna

för nämnda elever genom borttagande av de särskilda avgifterna

för samtliga de obligatoriska kurserna till tandläkarkandidatexamen samt

för ämnet kirurgi till tandläkarexamen ävensom genom införande av vissa

reformer i det nu tillämpade systemet för undervisning och examination.

I stället för att, såsom nu är fallet, erhålla sitt lärararvode genom nyssnämnda

avgifter — vilka de sakkunniga funnit oskäligt höga — skola vederbörande

lärare enligt det framlagda förslaget åtnjuta till sitt belopp fixerade,

av elevantalet oberoende arvoden, beräknade efter 40 kronor för varje föreläsningstimme,

därvid föreläsningstimmarnas antal skola av vederbörande

myndighet fastställas. De studerande hava att, i stället för omförmälda

särskilda avgifter, till tandläkarinstitutet erlägga en till erforderligt belopp

fixerad terminsavgift.

De sålunda föreslagna ändringarna skulle — även med bibehållande av

den rådande principen att kostnaderna för tandläkarutbildningen skola bestridas

av de studerande själva — för de studerande medföra en icke oväsentlig

minskning av studiekostnaderna. De sakkunniga gå emellertid längre

i detta hänseende och föreslå, att staten till viss del skall övertaga nämnda

kostnader, varigenom ytterligare lättnad skulle komma att beredas de studerande.

Jag förutsätter, att de sakkunnigas berörda utlåtande kommer att tillhandahållas

vederbörande utskott, varför jag anser mig här kunna inskränka

mig till att återgiva vissa delar av detsamma.

Efter att hava i detalj diskuterat de principiella förutsättningarna för de

föreslagna förändringarna och närmare fixerat dessa ändringsförslag anföra

de sakkunniga:

»De sakkunniga komma alltså till följande utgiftsstat för tandläkarinstitutet,

avdelningen för tandläkarkandidatexamen.

Utgiftsstat.

Arvoden för huvudlärarna för undervisningen och examination.

För läraren i anatomi med histologi och embryologi. . 7,400: —

» » » fysiologi och fysik................ 3,800: —

» » » kemi med metallurgi och läkemedelslära 5,000: —

» » » patologi med bakteriologi........... 4,600: —

Amanuensarvoden.

25 % å undervisningsarvodet (16,800 kronor till huvudlärarna)

................................ 4,200: —

Ersättning till de teoretiska institutionerna vid Karolinska

institutet till materiel, belysning, städning etc...... 2,500: —

Inspektors arvode, andel fallande på avdelningen för

tandläkarkandidatexamen.................... 1,000: —

Expenser.................................. 1,500: —

Summa utgifter 30,000: —

De sakkunniga övergå nu till behandlingen av frågan, hur enligt deras

mening utgifterna för tandläkarkandidatutbildningen böra täckas.

Det de sakkunniga givna uppdraget att utreda de med tandläkarutbildningen

i vårt land förknippade frågorna är, som framgår bland annat av

20,800: —

4,200: —

2,500: —

1,000: —

1,500: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Eders Kungl. Maj:ts nådiga brev till statskontoret den 22 juli 1931, väsentligen

betingat av den på alla håll erkända önskvärdheten av en minskning

av utbildningskostnaderna för tandläkare och i första rummet en minskning

av de obligatoriska kursavgifterna

Det har under sådana förhållanden framstått som en huvuduppgift för

de sakkunniga att framlägga förslag till åtgärder, som möjliggöra en dylik

minskning.

Skilda möjligheter, vilka för övrigt ej behöva utesluta varandra, stå härvid

till buds.

Aven med uppehållande av den principen, att tandläkarutbildningen helt

eller i väsentlig mån skall bekostas av de studerande och av inkomsterna

av den verksamhet, som bedrives i samband med tandläkarutbildningen,

kan minskning av de obligatoriska avgifterna åvägabringas genom en sänkning

av arvodena till den lärargrupp, som omhänderhar undervisningen till

tandläkarekandidatexamen. Möjligheten härav står framför allt i samband

med, att dessa arvoden på grund av ökningen av antalet odontologie studerande

automatiskt sprungit upp till belopp, som aldrig ursprungligen varit

avsedda och som, enligt vad som ligger i öppen dag, torde få anses för

höga. Såsom framgår av det föregående går också de sakkunnigas förslag

ut på dessa arvodens väsentliga sänkning.

Den utgiftsstat å 30,000 kronor, som enligt de sakkunnigas uppfattning

är tillräcklig för bekostande av tandläkarkandidatutbildningen, motsvarar,

med ett beräknat antal av 100 odontologie studerande, i avrundat belopp

en årsavgift för varje studerande å 300 kronor.

Då nuvarande obligatoriska avgifter för undervisning och examination till

odontologie kandidatexamen uppgå till 430 kronor (varav 385 kronor utgöra

kursarvoden och 45 kronor examensavgift), medför en reducering av avgifterna

i enlighet med de sakkunnigas förslag en ej oväsentlig ekonomisk

avlastning för de studerande, en avlastning, som uppgår till ungefär 130

kronor, och detta med bibehållande av principen, att kostnaderna för tandläkarkandidatexamen

skola bäras av de odontologie studerande.

Då de sakkunniga framlägga denna kalkyl, äro de emellertid fullt på det

klara med, att den är behäftad med åtskilliga osäkra moment. De sakkunniga

ha emellertid ej anledning att närmare utreda arten och betydelsen av

dessa olika moment, alldenstund de ej spela in på ett alltför störande sätt

i det system för tändläkarkandidatundervisningens finansiering, till vilket de

sakkunniga efter diskussion av de olika möjligheterna vilja ansluta sig.

De sakkunnigas förslag går, i korthet sagt, ut på, att de odontologie studerande

hava att erlägga en till sitt belopp fastställd terminsavgift, som inlevereras

till statsverket, och att utbetalningen av de med tandläkarkandidatundervisningen

förknippade utgifterna äger rum direkt från statsverket.

Örn även fortsättningsvis den principen skulle följas, att tandläkarkandidatundervisningen,

praktiskt taget, skall betalas genom de studerandes avgifter,

skulle de av de sakkunniga föreslagna anordningarna medföra, att

vissa år statsverkets inkomster av de influtna avgifterna (300 kronor per

studerande) torde bliva större än de med utbildningen sammanhängande kostnaderna

under det att andra år kanske motsatsen äger rum.

En ytterligare och mer väsentlig minskning i de kostnader, varmed de

studerande till tandläkarkandidatexamen äro betungade, skulle ernås, för

den händelse staten helt eller delvis övertoge de kostnader, som äro förenade

med vidmakthållandet av undervisningen till examen i fråga. För sin

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

39

egen del finna de sakkunniga det principiellt tilltalande, att dessa kostnader

övertagas av staten. Det torde numera ej finnas anledning att upprätthålla

en skillnad mellan det sätt, varpå undervisningen till tandläkarkandidatexamen

finansieras, och det sätt, varpå övriga former för högre undervisning

bekostas.

Då riksdagen år 1897 uttalade sig för att kostnaderna för det då nyupprättade

tandläkarinstitutet framför allt borde falla på de studerande själva,

saknades ganska allmänt inblick i vad tandvården betyder för folkhälsan.

Under det tredjedels sekel, som sedan dess förflutit, har uppfattningen på

detta område ändrat sig. Det anses numera ovedersägligt, att tillgången

till effektiv tandvård är av synnerlig betydelse för folkets hälsa och arbetskraft

och att det därför är en viktig uppgift för staten att för folkets breda

lager möjliggöra en dylik tandvård. Ett auktoritativt uttryck får denna

uppfattning i den utredning angående ordnandet av folktandvården i riket,

som genom statens försorg utförts och som finnes tillgänglig i det betänkande,

som år 1928 avgavs av för ändamålet tillkallade sakkunniga.

Även örn de sakkunniga alltså principiellt äro av den uppfattningen, att

undervisningen till tandläkarkandidatexamen bör vara kostnadsfri för de

studerande i samma mening som högre undervisning eljest är kostnadsfri,

anse sig de sakkunniga likväl böra taga hänsyn till de ekonomiska svårigheter,

som ett antal år framåt kunna beräknas göra sig gällande för staten

att övertaga en utgift, som hittills ej påvilat densamma. De sakkunniga

vilja därför endast föreslå att staten visserligen bidrager till här ifrågavarande

kostnad, men att huvudandelen av kostnaden tillsvidare håres av de

odontologie studerande.

Sitt förslag få de sakkunniga utforma på följande sätt.

Studerande, som vunnit inträde vid tandläkarinstitut och där ämnar avlägga

tandläkarkandidatexamen, har att erlägga en terminsavgift å 100 kronor,

vilken erlägges i två poster örn 50 kronor vardera, en i början och en

i mitten av varje termin, och vars erläggande medför rätt att utan ytterligare

ersättning deltaga i undervisningskurserna till examen ifråga i enlighet

med för dessa kurser fastställda regler, ävensom att i vederbörlig ordning

undergå examination. De så influtna avgifterna inlevereras direkt till

statsverket.

Den föreslagna uppdelningen av terminsavgiften i två poster, vilka skola

inbetalas vid respektive början och mitten av varje termin, avser att undvika

en onödig belastning av sådana studerande, som endast en kortare tid

av terminen begagna sig av undervisnings- och examinationsmöjligheterna

till tandläkarkandidatexamen. Den tar alltså särskild hänsyn till sådana

studerande som ej medhinna avläggandet av nämnda examen på två terminer,

men väl äro i stånd att avlägga densamma vid början av den därpå

följande terminen.

Den föreslagna terminsavgiften å 100 kronor motsvarar en årsavgift å

200 kronor. Under förutsättning av, att elevantalet i tandläkarkandidatexamen

är 100, skulle alltså för år i dylika elevavgifter inflyta 20,000 kronor.

Då den totala utgiftssumman för vidmakthållandet av undervisningen

till tandläkarkandidatexamen enligt ovan verkställda beräkning skulle uppgå

till 30,000 kronor, innebär de sakkunnigas förslag, att två tredjedelar av

utgifterna skulle täckas av elevavgifterna och en tredjedel av statsmedel».

Beträffande avgifterna för kursen i kirurgi till tandläkarexamen anföra

de sakkunniga bland annat:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

_ »Av de avgifter, som erläggas av odontologie kandidaterna, intager avgiften

till läraren i kirurgi en särställning. Denne lärare uppbär 80 kronor

för varje elev. Totalersättningen för den av honom givna kursen betingas

alltså av antalet i kursen deltagande och utgår sålunda efter samma principer

som arvodena till lärarna i kurserna till tandläkarkandidatexamen, under

det att övriga lärare i kurserna till tandläkarexamen uppbära till sitt

belopp fastställd lön på stat, oberoende av elevantalet.

De sakkunniga hava redan i samband med framställandet av förslag rörande

avgifterna till tandläkarkandidatexamen utvecklat de synpunkter, som

de anse böra komma ifråga vid fastställandet av timarvodet för en lärare i

den ställning lärarna i kirurgi intaga. De sakkunniga finna ej anledning

att här upprepa vad de i nämnda sammanhang uttalat utan nöja sig med

att — under hänvisning till dithörande del av sitt utlåtande — direkt framställa

sitt förslag rörande arvodet ifråga.

De sakkunniga måste härvid taga hänsyn till det förhållandet, att undervisningen

i kirurgi anlitas av så många elever, att dessa senaste läsår uppdelats

på två kurser, var och en med sin särskilda lärare.

De sakkunniga föreslå, att arvodet till lärarna i allmän kirurgi fixeras till

ett belopp av 40 kronor för undervisningstimme. Vidare föreslås, att antalet

undervisningstimmar för varje kurs tills vidare bestämmes till 30, ett antal,

som ungefärligen torde motsvara de hittills för denna undervisning disponerade

timantalet. Till var och en av lärarna skulle alltså för undervisningen

utgå en ersättning av 1,200 kronor.

I överensstämmelse med sin i det föregående utvecklade uppfattning anse

de sakkunniga, att särskild ersättning bör utgå för examinationen i ämnet.

För denna del av lärarnas arbete föreslås en ersättning av 750 kronor till

var och en av lärarna.

Totalbeloppet av det arvode, som var och en av lärarna i allmän kirurgi

enligt de sakkunnigas förslag alltså skulle äga uppbära, blir 1,200 + 750

kronor = 1,950 kronor, ett belopp som de sakkunniga emellertid anse sig

kunna avrunda till 2,000 kronor. De sakkunniga räkna alltså med ett belopp

av tillhopa 4,000 kronor till täckande av kostnaderna för undervisning

och examination i allmän kirurgi.

Härtill bör dock komma ett belopp av i runt tal 5 kronor för varje elev

till de institutioner, å vilka undervisningen ifråga förlägges, för material,

städning etc. Den så erhållna summan, vilken med senaste årets elevantal

å 135 stycken uppgår till 675 kronor, anse sig de sakkunniga dock kunna

avrunda nedåt till 500 kronor.

Det av de sakkunniga här framlagda förslaget innebär en väsentlig sänkning

av den ekonomiska belastning för de studerande som undervisningen

i allmän kirurgi representerar. Av de studerande erlades för nämnda undervisning

under senaste läsår ett belopp av tillhopa 11,475 kronor, medan

enligt de sakkunnigas förslag beloppet ifråga skulle fixeras till 4,500 kronor.

Beträffande formen för erläggande av avgiften för deltagande i kursen i

allmän kirurgi och med hänsyn till det sätt, varpå arvodet till kurslärare

och institutioner utbetalas, föreslå de sakkunniga samma system som ifråga

örn kurserna till tandläkarkandidatexamen. De föreslå alltså att avgiften

för kursen i allmän kirurgi erlägges i form av terminsavgift i samband

med terminsavgiften i övrigt till tandläkarexamen. Avgiften skulle alltså

inflyta till statsverket. Utbetalningen av lärararvodena och materialersätt
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

41

ningen bör likaledes ske direkt från statsverket. Närmast till hands ligger

därvid, att avgiften ifråga erlägges den vårtermin, under vilken den studerande

deltager i kursen i allmän kirurgi.

Det belopp, som bör erläggas av varje i kursen i allmän kirurgi deltagande

studerande för att täcka den totala kostnaden för kursen (4,500 kronor),

kommer under förutsättning av att kursdeltagarnas antal uppgår till

125, att uppgå till 36 kronor. De sakkunniga anse sig emellertid böra

uppåt avrunda beloppet ifråga och föreslå alltså, att varje deltagare för här

ifrågavarande ändamål erlägger en avgift av 40 kronor.

Genom att elevernas avgifter direkt inbetalas till statsverket, som i stället

övertager utbetalandet av lärararvoden och materialersättning, kommer även

på denna punkt att på statsverkets lott falla utjämnandet av de med växlande

elevantal förenade svängningarna i inkomstbeloppen.»

Såsom framgår av förslaget skulle statsverket genom sitt ifrågasatta övertagande

till viss del av kostnaderna för tandläkarutbildningen komma att

åsamkas en årlig utgift, som de sakkunniga, med utgångspunkt från ett

elevantal till tandläkarkandidatexamen av 100, beräknat till 10,000 kronor,

eller, därest en ifrågasatt uppdelning av ett av de i nämnda examen ingående

ämnena komme att äga rum, 11,000 kronor.

På grund av denna omständighet har statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

i årets statsverksproposition (under punkt 106) meddelat,

att han, då förslaget alltså ställde nya ekonomiska anspråk på statsverket,

under nuvarande finansiella läge ansett sig icke kunna framlägga detsamma

för riksdagen.

»Det vore enligt min mening mycket beklagligt, örn ännu ett eller kanske

flera år skulle förflyta, innan någon åtgärd vidtages till lättande av de alltför

tunga ekonomiska bördor, som, enligt vad ovan anförts, under nuvarande

förhållanden åvila de studerand* vid tandläkarinstitutet. Den rådande

ekonomiska depressionen synes visserligen utgöra ett fullgiltigt skäl för, att

statsverket förskonas från den utgiftsökning, som dess föreslagna partiella

övertagande av tandläkarutbildningskostnaderna skulle medföra. Men av de

sakkunnigas förslag framgår, att de föreslagna ändringarna skulle för de

studerande kunna åvägabringa en icke oväsentlig ekonomisk lättnad även

utan anlitande av statens ekonomiska bistånd. Sålunda skulle den av de

sakkunniga föreslagna reduceringen av kursavgifterna till tandläkarkandidatexamen,

även utan statens ekonomiska stöd, för de studerande medföra en

utgiftsminskning av 130 kronor. Den föreslagna reduceringen av avgiften

i ämnet kirurgi till tandläkarexamen synes jämväl kunna åvägabringas utan

kostnad för statsverket. Jag finner det högeligen önskvärt, att de studerandes

intressen härvidlag i möjligaste mån vinna behjärtande.

Intet synes mig hindra, att redan nu de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna

komma till stånd i den mån detta kan ske utan att statsverket

därigenom betungas med extra utgifter».

Riksdagen vill erinra om att Eders Kungl. Majit även för 1931 års riksdag

framlade förslag om beviljande av 2,600 kronor till anställande vid

tandläkarinstitutet av en ny vaktmästare, tillika portvakt, men att riksdagen

icke fann behovet av denna befattning ådagalagt. Vid förnyad prövning av

denna fråga har riksdagen, med hänsyn till numera föreliggande utredning

rörande omfattningen av vaktmästargöromålen vid institutet, ansett det vara

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

styrkt, att den föreslagna nya befattningen är behövlig, och anvisar därför

erforderliga medel för detta ändamål, alltså 2,600 kronor.

Jämväl den begärda höjningen av anslagsposten till underhåll av inventarier

från 8,000 kronor till 10,000 kronor finner sig riksdagen kunna vidtaga,

varemot riksdagen icke anser det erforderligt, att anslagsposten till

tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter å 25,000 kronor ökas med

mer än 3,000 kronor till 28,000 kronor, alltså 2,000 kronor mindre än Eders

Kungl. Majit föreslagit. I överensstämmelse härmed bör ändring ske i det

av departementschefen framlagda förslaget till omkostnadsstat. Denna kommer

vid nu angivna förhållande att sluta på 153,500 kronor, med vilket

belopp det extra förslagsanslaget till omkostnader för institutets verksamhet

för budgetåret 1932/1933 upptages. Gentemot förslaget örn ett extra anslag

å 15,500 kronor till extra lärarkrafter för budgetåret 1932/1933 har riksdagen

intet att erinra.

Vad härefter angår det i motionen II: 326 framställda yrkandet örn ett

extra anslag å 4,800 kronor för anställande av två kontrollantbiträden vid

tandläkarinstitutet, förefaller det riksdagen, som örn åtskilligt skulle tala för

att den i motionen omförmälda kontrollen över de studerande och i viss

mån även över patienterna vore av behovet påkallad. Då det emellertid är

fråga örn en ny anordning, vilken väl torde komma under bedömande i

samband med den för närvarande pågående sakkunnigutredningen angående

institutets omorganisation, anser sig riksdagen icke kunna bevilja anslag för

ändamålet i den omfattning, motionären påyrkat. För att emellertid anordningen

må kunna försöksvis provas och erfarenheterna därav tillgodogöras

vid en blivande omorganisation har riksdagen beslutat att ett mindre

belopp, nämligen 2,000 kronor, skall ställas till förfogande för ändamålet.

Riksdagen har alltså på det sättet bifallit motionen II: 326, att riksdagen

till kontrollantbiträde vid tandläkarinstitutet för budgetåreE1932/1933 anvisat

ett extra anslag av 2,000 kronor.

Vidkommande motionerna I: 152 och II: 321 betraktar riksdagen det som

en synnerligen viktig angelägenhet, att tandläkarstuderandenas studiekostnader

snarast möjligt nedbringas och de av 1931 års riksdag påtalade missförhållandena

med avseende å vissa lärarersättningar vid tandläkarinstitutet

utan uppskov undanröjas. Med hänsyn till sakens angelägna beskaffenhet

har riksdagen, som närmare tagit del av det i motionerna åberopade sakkunnigutlåtandet

av den 3 december 1931, funnit sig böra bortse från

de betänkligheter, som eljest måste möta mot ett ställningstagande från

riksdagens sida till ett sakkunnigförslag, som ännu icke blivit efter erforderlig

beredning för riksdagen framlagt på vederbörligt sätt, samt beslutat

att hos Eders Kungl. Majit göra framställning om genomförande redan från

och med läsåret 1932—1933 av de i sakkunnigutlåtandet föreslagna åtgärderna

för nedbringande av de studerandes studiekostnader, i den mån detta

låter sig göra, utan att några kostnader direkt eller indirekt härav föran
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

43

ledas för statsverket. Då de föreslagna lärararvodena synas relativt högt

beräknade, torde skäligheten av desamma böra ingående prövas, i syfte att

uppnå överensstämmelse med de grunder som tillämpas i fråga örn ersättning

för annan motsvarande undervisning vid t. ex. tekniska högskolan och

gymnastiska centralinstitutet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen

ej mindre anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1932 under punkten 106 framlagda förslaget

till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933,

dock med den ändring, att posten »tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter»

nedsättes från föreslagna 30,000 kronor till 28,000 kronor, i följd

varav statens slutsumma kommer att utgöra 153,500 kronor,

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 153,500 kronor,

dels till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra anslag av 15,500 kronor,

dels ock i anledning av motionen II: 326 till kontrollantbiträde vid tandläkarinstitutet

för budgetåret 1932/1933 beviljat ett extra anslag av 2,000

kronor,

än även med bifall till motionerna I: 152 och II: 321 anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för genomförande från och med läsåret

1932/1933 av det av sakkunniga för ordnande av tandläkarutbildningen i

riket i utlåtande av den 3 december 1931 framlagda förslaget angående nedbringande

av studiekostnaderna för de studerande vid tandläkarinstitutet, i

den mån ett sådant genomförande kan ske, utan att till följd därav kostnader

åsamkas statsverket.

106:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår*ägt rum, till tillfällig

förstärkning av tandläkarinstitutets personal för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra anslag av 40,000 kronor att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande

och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

107:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att till anordnande

av särskilda undervisningskurser vid tandläkarinstitutet för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till anordnande av särskilda undervisningskurser

vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag

av 5,000 kronor.

108:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att i enlighet

med de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

av driftkostnaderna under år 1931 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 57,810 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna

grunder såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år 1931

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 57,810 kronor.

109:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 110) föreslagit riksdagen att dels av

det utav 1931 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna för

ändringsarbeten inom medicinska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund och för tillbyggnad till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut

beviljade beloppet av 41,875 kronor för budgetåret 1932/1933

såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden 21,875 kronor, dels ock

för utförande av vissa kompletterande inredningsarbeten i samband med

tillbyggnaden till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,250 kronor.

Mot Eders Kungl. Majits förslag har riksdagen intet att erinra och får

följaktligen anmäla, att riksdagen

dels av det utav 1931 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna

dels för ändringsarbeten inom medicinska kliniken vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund, dels ock för tillbyggnad till sjukvårdsinrättningarnas

röntgeninstitut beviljade beloppet av 41,875 kronor för budgetåret

1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisat återstoden 21,875

kronor,

dels ock för utförande av vissa kompletterande inredningsarbeten i samband

med tillbyggnaden till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 2,250 kronor.

110:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 112) föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 490,000 kronor till beredande

av ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets

verksamhet.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra

anslag av 490,000 kronor till beredande av ökade medel för upprätthållande

under samma tid av serafimerlasarettets verksamhet.

lilio) Eders Kungl. Majit har (punkt 113) föreslagit riksdagen att till

uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1

juli 1932—30 juni 1933 anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag

av 129,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

45

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid allmänna

barnbördshuset under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 anvisat för

budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 129,000 kronor.

112:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande

vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av

klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 10,900 kronor att användas enligt av

vederbörande departementschefer till statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden

den 9 januari 1919 och den 4 januari 1929 angivna grunder samt

av Eders Kungl. Majit i övrigt meddelade bestämmelser.

113:o) I enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 115) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1932/1933 anvisat såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt

av Eders Kungl. Majit meddelade bestämmelser:

dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp

av 30,000 kronor,

dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna

i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.

114:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 116) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning

för opposition å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör vederbörande

universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

115:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 117) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, som bidrag till

uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves vid Paris’

universitet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor

att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit må finna gott bestämma.

116:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 118) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor att utgå i enlighet med de grunder, Eders

Kungl. Majit må äga att bestämma.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

117:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensamma

universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i

Dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteraturen

under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av

37.500 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1928/1932 anvisat

ett extra anslag av 7,500 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 119)

föreslagit riksdagen att av sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, för

budgetåret 1932/1933 såsom extra anslag anvisa återstoden av anslaget,

7.500 kronor, att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Eders Kungl.

Majit kan finna lämpligt meddela.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1928 års riksdag för

uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av en professur

i svenska språket och litteraturen under fem år, räknat från och med

den 1 juli 1928, beviljade beloppet av 37,500 kronor för budgetåret 1932/

1933 såsom extra anslag anvisat återstoden av anslaget, 7,500 kronor, att

utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna

lämpligt meddela.

118:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 120) föreslagit riksdagen att till

arvode å 100 kronor åt biträdande läkare samt till kostnader för materiel

m. m., 25 kronor, vid en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera

av universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika

kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till arvode å 100 kronor åt biträdande läkare

samt till kostnader för materiel m. m., 25 kronor, vid en var av två kurser

i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund

samt vid en var av fyra dylika kurser vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

1,000 kronor.

119:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 121) föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiskä institutet för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor att disponeras enligt

av Eders Kungl. Majit fastställda grunder.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska

institutet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor att disponeras enligt av Eders Kungl. Majit fastställda

grunder.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

47

Tekniska högskolan m. m.

120:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 122) föreslagit riksdagen

angående vissa anslag till tekniska högskolan m. m. kommer riksdagen

att framdeles anmäla sitt beslut.

121:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen att i

riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga det under Tekniska högskolan:

Vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet uppförda

ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt lärare för utrikes studieresor

utan angivet belopp.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagit

det under Tekniska högskolan: Vissa omkostnader för uppehållande

av högskolans verksamhet uppförda ordinarie reservationsanslaget till stipendier

åt lärare för utrikes studieresor utan angivet belopp.

122:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 124) föreslagit riksdagen att

dels till nyanskaffning av apparater och instrument för de till vissa institutioner

vid tekniska högskolan hörande laboratorierna anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas på sätt,

Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma,

dels ock medgiva, att det av 1930 års riksdag för budgetåret 1930/1931

anvisade extra reservationsanslaget å 8,192 kronor för anordnande av ett

magnetiskt experimentrum inom den s. k. gruvgården i tekniska högskolans

huvudbyggnad må, i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt

förslag, i stället användas till nyanskaffning av moderna apparater för elektrisk

och magnetisk malmletning.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels till nyanskaffning av apparater och instrument för de till vissa institutioner

vid tekniska högskolan hörande laboratorierna anvisat för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas

på sätt, Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma,

dels ock medgivit, att det av 1930 års riksdag för budgetåret 1930/

1931 anvisade extra reservationsanslaget å 8,192 kronor för anordnande av

ett magnetiskt experimentrum inom den s. k. gruvgården i tekniska högskolans

huvudbyggnad må, i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet

framlagt förslag, i stället användas till nyanskaffning av moderna apparater

för elektrisk och magnetisk malmletning.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

123:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till reparation

av tekniska högskolans modellsamling för budgetåret 1932/1933 anvisat ett

extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

124:o) Sedan 1931 års riksdag till inredning och utrustning av det i tekniska

högskolans byggnad vid Valhallavägen belägna laboratoriet för hyttmekanik

samt järnets bearbetning och behandling, i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritning och kostnadsberäkningar, beviljat

ett belopp av 66,700 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 40,000 kronor, har nu Eders

Kungl. Maj:t (punkt 126) föreslagit riksdagen att av nämnda belopp, 66,700

kronor, för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,

26,700 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till inredning och utrustning

av det i tekniska högskolans byggnad vid Valhallavägen belägna laboratoriet

för hyttmekanik samt järnets bearbetning och behandling beviljade beloppet

av 66,700 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag

anvisat återstoden, 26,700 kronor.

125:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöningsförbättring

m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat för Chalmers tekniska

institut uppförda befattningarna för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra anslag av 3,300 kronor.

126:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 17,000 kronor,

dels ock medgiva, att till Göteborgs stad må utan ersättning överlåtas en

på en byggnadsstyrelsens skrivelse den 4 november 1931 bifogad planritning

angiven markremsa å cirka 190 kvadratmeter, under villkor att staden

ikläder sig de med överlåtelsen förenade kostnaderna.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1932/1933 anvisat ett

extra anslag av 17,000 kronor;

dels ock medgivit, att till Göteborgs stad må utan ersättning överlåtas

en på en byggnadsstyrelsens skrivelse den 4 november 1931 bifogad planritning

angiven markremsa å cirka 190 kvadratmeter, under villkor att staden

ikläder sig de med överlåtelsen förenade kostnaderna.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

49

127:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 129) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier vid Chalmers

tekniska institut för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag

av 9,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel till bibliotek,

samlingar och laboratorier vid Chalmers tekniska institut för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 9,000 kronor.

128:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till inköp

av apparatur m. m. för det organiskt-kemiska laboratoriet vid Chalmers tekniska

institut för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till inköp av apparatur m. m. för det organisktkemiska

laboratoriet vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

129:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 131) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande

vid Chalmers tekniska institut av undervisning rörande arbetsledningens

praktiskt ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor, att

utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit må finna gott

meddela.

Skolöverstyrelsen.

130:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 132) föreslagit riksdagen att öka den i

den ordinarie staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten: avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 58,600 kronor, med 2,400

kronor till 61,000 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 2,400 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen ökat den i den ordinarie staten för skolöverstyrelsen

ingående anslagsposten: avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., nu 58,600 kronor, med 2,400 kronor till 61,000 kronor samt

förty höjt det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen

med 2,400 kronor.

131 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 133) föreslagit riksdagen att minska den

i den ordinarie staten för skolöverstyrelsen ingående, såsom förslagsanslag

betecknade anslagsposten: resekostnadsersättningar, nu kronor 35,000, med

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 8 A. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kronor 3,000 till 32,000 kronor samt förty minska det i riksstaten upptagna

ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 3,000 kronor.

Med hänsyn till nödvändigheten att under rådande ekonomiska förhållanden

iakttaga en sträng återhållsamhet beträffande utgifter för statlig verksamhet

av här ifrågavarande slag anser riksdagen förenämnda anslagspost

till resekostnadsersättningar böra nedsättas med ytterligare 2,000 kronor utöver

vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit, varigenom anslagsposten kommer

att utgöra 30,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat den i den ordinarie

staten för skolöverstyrelsen ingående, såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten:

resekostnadsersättningar, nu 35,000 kronor, med 5,000 kronor

till 30,000 kronor samt förty minskat det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 5,000 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 130:o) och 131 :o) omförmälda

beslut har det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu 576,800

kronor, minskats med 2,600 kronor till 574,200 kronor.

132:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för inspektion och

sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1932/1933

ett extra anslag av 10,500 kronor.

133:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt ett byggnadssakkunnigt

biträde hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 4,800 kronor.

134:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål

hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1932/1933

ett extra anslag av 1,800 kronor.

135:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 137) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att konsulenten och särskilda föredraganden för ärenden

angående husligt arbete hos skolöverstyrelsen Ingeborg Walin må — därest

hennes arvode jämte dyrtidstillägg efter den 1 juli 1932 skulle understiga

vad som skulle hava utgjort hennes löneinkomst närmast före övergången

till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg därå enligt § 3 i kungörelsen

den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst -— åtnjuta gottgörelse härför genom ett personligt

lönetillägg, varå dock dyrtidstillägg icke må utgå;

dels för detta ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 900 kronor;

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

51

dels medgiva, att till Ingeborg Walin må för vart och ett av budgetåren

1930/1932 utgå ett belopp, motsvarande nyssberörda personliga lönetillägg,

ävensom för detta ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag

av 1,850 kronor;

dels ock efterskänka, vad Ingeborg Walin under budgetåren 1925/1930

med orätt kan hava uppburit i personligt dyrtidstillägg.

Då det icke torde hava varit statsmakternas avsikt, att Ingeborg Walin

genom 1921 års lönereglering skulle erhålla minskad ersättning för sitt arbete

i statens tjänst, synes det riksdagen befogat, att de åtgärder, som här

av Eders Kungl. Maj:t föreslagits för tillrättaläggande av denna lönefråga,

bliva vidtagna. Riksdagen har alltså ansett sig böra bifalla Eders Kungl.

Majis förslag och får följaktligen anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att konsulenten och särskilda föredraganden för ärenden

angående husligt arbete hos skolöverstyrelsen Ingeborg Walin må — därest

hennes arvode jämte dyrtidstillägg efter den 1 juli 1932 skulle understiga

vad som skulle hava utgjort hennes löneinkomst närmast före övergången

till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg därå enligt § 3 i kungörelsen

den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst — åtnjuta gottgörelse härför genom ett personligt

lönetillägg, varå dock dyrtidstillägg icke må utgå;

dels för detta ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag

av 900 kronor,

dels medgivit, att till Ingeborg Walin må för vart och ett av budgetåren

1930/1932 utgå ett belopp, motsvarande nyssberörda personliga lönetillägg,

ävensom för detta ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag

av 1,850 kronor,

dels ock efterskänkt, vad Ingeborg Walin under budgetåren 1925/1930

med orätt kan hava uppburit i personligt dyrtidstillägg.

Allmänna läroverken m. m.

136:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 138) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den vid högre lärarinneseminariet befintliga fyraåriga realskollinjen

för flickor skall successivt avvecklas med början förmedelst indragning

med läsåret 1932/1933 av samma linjes första klass;

dels att för inrättande av en ny övningsskollärartjänst vid högre lärarinneseminariet

höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu

149,985 kronor, med 3,400 kronor till 153,385 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels, såvitt nu är ifråga, en inom riksdagen väckt motion (1:45), vari

föreslagits, att riksdagen ville avslå ej mindre Eders Kungl. Majis förslag,

att den vid högre lärarinneseminariet befintliga fyraåriga realskollinjen för

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

flickor skall successivt avvecklas med början förmedelst indragning med

läsåret i932/1933 av samma linjes första klass, än även Eders Kungl. Maj:ts

förslag att för inrättande av en ny övningsskollärartjänst vid samma seminarium

höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet med 3,400

kronor, dels fastställa det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet

till 149,985 kronor, samt till diverse behov vid högre lärarinneseminariet

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 64,600 kronor;

dels ock en inom riksdagen väckt motion (II: 214), vari hemställts, att

riksdagen ville besluta att avslå förslaget, att den vid högre lärarinneseminariet

befintliga fyraåriga realskollinjen för flickor skall successivt avvecklas

med början förmedelst indragning med läsåret 1932/1933 av samma linjes

första klass.

För egen del har departementschefen anfört bland annat följande:

»Innan jag uttalar mig angående nu ifrågavarande anslagsäskande för budgetåret

1932/1933, torde jag få erinra därom, att Kungl. Maj:t genom beslut

den 24 september 1928 anbefallde överstyrelsen att, så snart ske kunde,

till Kungl. Maj:t avgiva förslag till de ändringar, som av den nya läroverksstadgan

kunde föranledas i fråga örn, bland annat, gällande stadganden och

bestämmelser rörande högre lärarinneseminariet. I skrivelse den 10 december

1930 har överstyrelsen till Kungl. Majit avgivit förslag i nyssberörda

avseende, innebärande åtskilliga förändringar i seminariets organisation. Med

anledning av detta överstyrelsens förslag har akademiskt bildade kvinnors

förening till Kungl. Majit inkommit med vissa önskemål, avseende, bland

annat, ombildning av ämneslärarinnetjänsterna vid läroverken till adjunkturer

och i samband därmed avveckling av högre lärarinneseminariet.

Enligt överstyrelsens förslag skulle seminariet liksom hittills hava till ändamål

att utbilda ämneslärarinnor för allmänna läroverk, kommunala mellanskolor,

kommunala flickskolor, högre folkskolor samt enskilda skolor. Ehuru

jag icke är beredd att nu taga ståndpunkt till skolöverstyrelsens förslag, vill

jag nämna, att jag är tveksam, huruvida bland seminariets uppgifter för

framtiden bör ingå utbildandet av ämneslärarinnor för de allmänna läroverken.

Detta sammanhänger med min allmänna syn på frågan om ämneslärarinneinstitutionen

vid dessa läroverk. För att klargöra detta spörsmål

nödgas jag här göra ett par erinringar i saken.

Ämneslärarinneinstitutionen vid de allmänna läroverken infördes i samband

därmed, att statssamskolor genom 1904 års riksdags beslut kommo till

stånd. Det ansågs nödvändigt att för de kvinnliga lärjungarna hava tillgång

till kvinnliga lärarkrafter, och ett tillräckligt antal akademiskt utbildade

kvinnliga lärarkrafter funnos icke vid denna tidpunkt. Som en nödfallsutväg

anställdes ett visst antal ämneslärarinnor vid varje statssamskola.

När Kungl. Majit för 1927 års riksdag framlade förslag angående omorganisation

av det högre skolväsendet m. m., innebar detta förslag bland annat

en utvidgning av samskoleorganisationen. Föredragande departementschefen

anförde vid ärendets föredragning inför Kungl. Majit, hurusom det vore

önskvärt, att garanti skapades för att vid skola, där flickor undervisades,

alltid funnes ett antal kvinnliga lärare. Utan särskilda åtgärder kunde detta

önskemål näppeligen fyllas, då nu gällande bestämmelser i fråga om behörighet

till befattning i statstjänst eljest torde stå hindrande i vägen. Så vitt

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

53

departementschefen kunde se, vore enda utvägen den, att särskilda för kvinnor

avsedda tjänster inrättades vid ifrågavarande läroanstalter (se Kungl.

Maj:ts proposition till 1927 års riksdag nr 116, sid. 287).

Jag instämmer i den sålunda uttalade uppfattningen så till vida, att jag finner

det nödvändigt att äga garantier för att varje läroverk, där flickor undervisas,

har kvinnliga lärarkrafter i viss omfattning. Men jag anser icke,

att numera de sålunda behövliga kvinnliga lärarna måste utgöras av ämneslärarinnor.

Det bör beaktas, att förhållandena på här ifrågavarande område

under årens lopp undergått en väsentlig förändring. Vid den

tid, då ämneslärarinnetjänster inrättades vid statssamskolorna, förvärvades

lärarinneutbildning i de allra flesta fall vid högre lärarinneseminarium.

Numera anlitas den akademiska utbildningsvägen jämte genomgång av

provår i mycket stor utsträckning ej blott — såsom av ålder — av de

manliga utan jämväl av de kvinnliga läraraspiranterna. Under sådana

förhållanden föreligger, synes det mig, knappast något synnerligen starkt

skäl att i fråga örn de kvinnliga läroverkslärarna bibehålla två olika utbildningsvägar

och utbildningsformer. Enligt min uppfattning är i stället

det riktiga att införa ett stadgande att ett visst antal adjunktsbefattningar

vid varje allmänt läroverk, där flickor undervisas, förbehålles kvinnor —

såsom en följd varav även bör stadgas, att ett visst antal adjunktsbefattningar

bör förbehållas män — samt i samband därmed småningom förändra

ämneslärarinnetjänsterna till adjunkturer. Någon större ökning av

statsutgifterna genom dylika åtgärder torde näppeligen vara att befara, enär

de ämneslärarinnor, vilka hava adjunktskompetens — och deras antal är

i stigande — redan enligt riksdagens beslut åtnjuta avlöning lika med

kvinnlig adjunkt. Då frågan örn en författningsändring av antydd art

upptages till prövning, torde även särskild uppmärksamhet böra ägnas frågan

örn den tidpunkt, då sålunda ändrade förhållanden lämpligen böra träda

i funktion, detta icke ur synpunkten att tillräcklig tillgång på adjunktskompetenta

kvinnor måste vara genom undersökning först fastställd, ty därom

lärer vid den tidpunkt, då nämnda författningsändring skulle beräknas

träda i kraft, näppeligen någon ovisshet råda, utan främst ur synpunkten

att plats vid läroverken måste beredas arbetslösa lärarinnor från enskilda

flickskolor.

I varje fall torde emellertid en fortsättning av den nuvarande seminarieutbildningen

för vissa kvinnliga läroverkslärare vid sidan om den akademiska

utbildningen för andra kvinnliga läroverkslärare icke längre kunna

motiveras, så vida man icke vill taga den logiska konsekvensen och anordna

en seminarieutbildningsväg även för vissa manliga läroverkslärare. En

dylik utveckling torde dock icke vara att förvänta. Under sådana förhållanden

och då kvinnliga läroverkslärare icke böra bliva föremål för undantagslagstiftning,

synes mig högre lärarinneseminariets utbildning av kvinnliga

lärare för statsläroverken böra anses som avslutad. Det är tydligt, att

under av mig nyss angivna omständigheter en av högre lärarinneseminariets

förut omnämnda uppgifter sålunda skulle bortfalla.

Jag bör tillägga, att jag anser seminariet hava en mycket viktig uppgift,

även om detsamma ej längre skulle komma att utbilda ämneslärarinnor för

de allmänna läroverken. För seminariet återstår att bidraga till fyllande av

behovet av lärarinnor vid kommunala och enskilda läroanstalter, främst kommunala

och enskilda flickskolor. Denna uppgift synes mig seminariet synnerligen

väl lämpat att fylla, ej minst om dess organisation i vissa avseen
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

den undergår erforderlig jämkning. För närvarande består institutionen,

frånsett det med densamma förbundna skolköksseminariet och hushållsskolan,

av följande avdelningar: sexklassig folkskola, fyrklassig realskola,

högre flickskola under ombildning från åttaårig till sjuårig och treklassigt

lärarinneseminarium med frivillig fjärde kurs. Konsekvent och naturlig är

sammanställningen: folkskola — kommunal flickskola — lärarinneseminarium.

Det främmande elementet är här realskolan. Lika litet som jag kan finna,

att lärarinneseminariet hädanefter har till uppgift att utbilda kvinnliga lärarkrafter

för statsläroverken, lika litet torde tillvaron av en realskola såsom

en avdelning i denna institution vara nödvändig eller ens önskvärd. På

denna punkt är jag beredd att redan nu föreslå en åtgärd, nämligen att

realskolan vid högre lärarinneseminariet successivt avvecklas med början

av läsåret 1932—1933.

I motionen I: 40 har anförts följande:

Under punkt 138 av åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att besluta bl. a., att den vid högre lärarinneseminariet

befintliga fyraåriga realskollinjen för flickor skall successivt

avvecklas med början förmedelst indragning med läsåret 1932/1933 av

samma linjes första klass.

Utgångspunkten för detta’ förslag är den av föredragande departementschefen

uttalade uppfattningen, att högre lärarinneseminariets uppgifter böra

bliva föremål för en omläggning, som, sedan den genomförts, anses göra

»tillvaron av en realskola såsom en avdelning i denna institution» icke

»nödvändig eller ens önskvärd».

För min del måste jag anse det mycket välbetänkt, att frågan om högre

lärarinneseminariets organisation och uppgifter i fortsättningen göres till

föremål för ingående övervägande. De omständigheter, som av departementschefen

i sådant avseende åberopas, äro för visso värda allt beaktande. Man

kan på goda grunder göra gällande, att utredningen bör utvidgas till att

avse spörsmålet om läroanstaltens fortsatta tillvaro över huvud. Men det

synes mig från en dylik utgångspunkt knappast välbetänkt att, innan målet

klarlagts, skrida till omorganisationsåtgärder, som efter närmare prövning

kunna komma att framstå såsom mindre påkallade. Den ifrågavarande

realskollinjen beslöts så nyligen som av 1927 års riksdag på Kungl. Maj:ts

förslag och trädde i verksamhet läsåret 1927/1928. Endast en årsklass lärjungar

har sålunda hittills kunnat utexamineras från densamma. Såvitt

bekant, har det ansetts vara en bestämd fördel att för lärarinneutbildningen

äga tillgång till avdelningen i fråga. Varken från läroanstaltens eller från

skolöverstyrelsens sida har någon indragning ifrågasatts.

Föredragande departementschefen uttalar i motiveringen, att enligt hans

mening högre seminariet framdeles icke skulle tagas i anspråk för utbildning

av lärare vid de allmänna läroverken. Seminariet skulle uteslutande

hava till uppgift att bidraga till fyllande av behovet av lärarinnor »vid kommunala

och enskilda läroanstalter, främst kommunala och enskilda flickskolor».

Då bland dessa kommunala läroanstalter uppenbarligen befinna

sig såväl kommunala mellanskolor som högre folkskolor, torde den planerade

omläggningen i seminariets verksamhet icke kunna motivera bortskärande

av den del av övningsskolan, som för närvarande ensam öppnar

möjlighet för de blivande lärarinnorna att förvärva praktisk erfarenhet av

undervisning byggande på genomgången obligatorisk folkskola. Realskollinjen

har just den organisation, som karakteriserar mellanskolan och högre

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

55

folkskolan. Och även den kommunala flickskolan anknyter som bekant

delvis till folkskolans sjätte klass. Även med tanke härpå erfordras påtagligen

tillfälle till praktisk lärarutbildning enligt motsvarande organisation.

Just med de utgångspunkter, från vilka omorganisationen tänkes genomförd,

föreligga, så vitt jag kan finna, starka skäl att bibehålla realskollinjen.

Frånsett alltså att den ifrågasatta omläggningen av högre seminariet icke

bör föregripas, torde försiktigheten bjuda att, tills riksdagen sättes i tillfälle

intaga slutlig ståndpunkt i organisationsfrågan, bibehålla den till indragning

föreslagna delen av seminariets övningsskola. Däremot torde goda skäl

kunna anföras för att, örn utredningen vidgas till att avse behovet av högre

lärarinneseminariet över huvud och sålunda icke inskränkes till att gälla

allenast en begränsning av dess utbildningsuppgifter, jämväl övningsskolans

organisation bör bliva föremål för omprövning. Vid sådant förhållande synes

den av Kungl. Maj:t föreslagna nya ordinarie lärartjänsten vid densamma

icke nu böra inrättas. I stället för sagda tjänst torde erforderliga medel

böra ställas till förfogande för anställande under instundande budgetår av

en e. o. övningsskollärare. Anslag för detta ändamål kan lämpligen anvisas

under rubriken »Diverse behov vid högre lärarinneseminariet».

Till stöd för det i motionen 11:214 anförda yrkandet har, efter erinran

örn departementschefens uttalanden i ämnet, anförts bl. a. följande:

Departementschefens sålunda gjorda uttalanden synas mig icke erbjuda

någon hållbar motivering för de framlagda förslagen. Vad då först frågan

örn avskaffande av ämneslärarinneinstitutionen vid de allmänna läroverken beträffar

anföras härför tvenne skäl: dess införande år 1904 liksom dess utvidgande

år 1927 hade varit nödfallsutvägar; när behovet av kvinnliga lärarkrafter

vid samläroverken kan tillgodoses genom akademiskt och provårsutbildade

lärarinnor, bör institutionen avskaffas, eftersom det icke är önskvärt

att för kvinnliga läroverkslärare behålla två olika utbildningsvägar och utbildningsformer.

Vad då det första av dessa skäl beträffar, som ligger i ordet: nödfallsutväg,

synes detta hämta sin enda kraft och betydelse av en uppfattning av

seminarieutbildningen som en i och för sig mindre god och lämplig utbildningsform

för lärare vid de allmänna läroverken. Endast på grund av en

dylik uppfattning kan det vara befogat att beteckna ämneslärarinneinstitutionens

införande och upprätthållande såsom en nödfallsutväg, även örn den

varit den enda utvägen, som f bref anns.

Emellertid är denna av departementschefen hävdade uppfattning alldeles

motsatt den, som tidigare kommit till uttryck från myndigheters och sakkunnigas

sida under förberedelserna och vid genomförandet av den senast

beslutade skolreformen. Redan 1918 års skolkommission har bland annat

uttalat härom, att i ett par avseenden seminarievägen torde kunna tillerkännas

ett företräde framför den akademiska, nämligen dels så till vida, som den

möjliggjorde en grundligare praktiskt-pedagogisk utbildning, förvärvad under

flerårigt, parallellt med studierna bedrivet arbete i skolans olika klasser,

dels därigenom att seminarieutbildningen mer direkt inriktades på lärarkallet

än den akademiska undervisningen.

Vid den synnerligen stora utvidgningen av ämneslärarinneinstitutionen,

sorn skedde i samband med 1927 års riksdags beslut om omorganisation av

det högre skolväsendet, torde varken inom skolutskottet eller riksdagsbehandlingen

framkommit något uttryck för den meningen, att det här vore

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fråga om en nödfallsutväg. Och vid sitt beslut om kommunala flickskolor

underströk 1928 års riksdag i sin skrivelse uttryckligen värdet av seminarievägen

som form för lärarutbildningen även vid en jämförelse med den

akademiska. I riksdagens skrivelse nr 356/1928 heter det bland annat: det

borde erinras därom, att den höga pedagogiska standard, som med rätta

tillerkännes den högre flickskolan, till en väsentlig del vore att tillskriva

den insats, som inom denna skola gjorts av de från högre lärarinneseminarium

utbildade lärarinnorna.

Skolöverstyrelsen har vid upprepade tillfällen och senast i sitt underdåniga

utlåtande angående omorganisation av högre lärarinneseminariet, som

avgavs den 10 december 1930, hävdat liknande S37npunkter. I detta utlåtande

har överstyrelsen direkt uttalat sig örn den av departementschefen

upptagna frågan, men därvid kommit till ett motsatt resultat. Beträffande

ämneslärarinnetjänsterna vid de allmänna läroverken uttalar överstyrelsen

därvid »att det ur pedagogisk synpunkt är fördelaktigt om till dylika befattningar

seminarieutbildade lärarinnor kunde vara att påräkna vid sidan

av på annan väg utbildade lärarinnor. Det synes nämligen överstyrelsen

vara av värde, att vid dessa läroanstalter finnas anställda lärarkrafter, som

företräda olika slag av pedagogisk utbildning och vilkas pedagogiska inställning

därigenom blivit i viss mån olikartad.»

Enligt min bestämda mening är det därför, något som jag redan antytt,

varken riktigt eller med hänsyn till ämneslärarinnekåren vid våra läroverk

rättvist att beteckna denna institutions införande och bibehållande som en

nödfallsutväg, även örn den varit och fortfarande vore den enda vägen att

lösa frågan om tillgodoseendet av behovet av kvinnliga lärarkrafter vid

samläroverken. Jag delar överstyrelsens uppfattning, att de seminarieutbildade

lärarinnorna i det stora hela varit och alltjämt utgöra en värdefull

pedagogisk tillgång för våra läroverk.

Vad det andra av departementschefen anförda skälet för ämneslärarinneinstitutionens

avskaffande beträffar, nämligen att det vore mindre önskvärt,

att två utbildningsvägar och utbildningsformer för kvinnliga läroverkslärare

upprätthölles, under det att det blott funnes en dylik utbildningslinje för manliga

läroverkslärare, så synes mig ett dylikt abstrakt likformighets- och likställighetskrav

vara en svag grund för en förändrings genomförande, ifall

mot densamma kunna anföras skäl av mer konkret och saklig innebörd.

Jag tillåter mig i detta avseende hänvisa till det ovan citerade uttalandet

av skolöverstyrelsen. Likformighet är förvisso intet ideal att i och för sig

eftersträva, då det gäller ett lands anstalter för den betydelsefulla praktisktpedagogiska

utbildningen.

Jag förbiser härvid ingalunda, att från vissa lärargruppers, såväl de manliga

extralärarnas som de akademiskt utbildade kvinnliga lärarnas, sida kan

föreligga ett fullt förklarligt och med hänsyn till deras befordran naturligt

önskemål örn likformiga kompetenskrav och därmed en begränsning av antalet

behöriga aspiranter till ordinarie tjänster vid läroverken. Men lika

naturligt är önskemålet från de seminarieutbildade lärarinnornas sida att

icke i dessa tider se sina anställningsmöjligheter begränsade. Jag är också

av den uppfattningen, att ämneslärarinneinstitutionen vid våra läroverk icke

bör få större omfattning än som är nödvändig med hänsyn till den behövliga

garantien för ett begränsat antal kvinnliga lärarkrafter vid samläroverken.

Och detta just med hänsyn till befordringsförhållandena för våra

akademiskt och provårsutbildade läroverkslärare, som ju i förhållande till de

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

57

seminarieutbildade lärarinnorna utgöra den vida större gruppen. Detta är

emellertid en fråga, som i annat sammanhang kommer att bli föremål för

riksdagens prövning. Dessa i och för sig förklarliga och i viss mån berättigade

önskemål från vissa lärargruppers sida kan emellertid icke enligt

min uppfattning utgöra tillräcklig grund för riksdagen att biträda departementschefens

förslag örn ämneslärarinneinstitutionens avskaffande.

Därtill kommer slutligen, att huvudförutsättningen för departementschefens

ståndpunkt i denna fråga, nämligen att ett tillräckligt antal akademiskt

och provårsutbildade lärarinnor skulle förefinnas för att kunna fylla behovet

av det erforderliga antalet kvinnliga lärarkrafter vid läroverk, där flickor

undervisas, icke kan utan vidare godtagas utan en ingående utredning, lika

litet som framkomligheten av den väg departementschefen anvisar för tillgodoseendet

av läroverkens behov av kvinnliga lärarkrafter.

Vad sedan förslaget örn den successiva indragningen från och med nästa

läsår av realskolan vid högre lärarinneseminariet beträffar, kan jag fatta

mig mycket kort.

Som enda motiv härför anföres ämneslärarinneinstitutionens avskaffande.

Jag kan emellertid icke finna att det föreligger något samband mellan dessa

båda frågor. Ty även örn seminariets uppgift skulle begränsas till att utbilda

lärarinnor för kommunala och enskilda läroanstalter, ligger värdet för

lärarutbildningen av realskolans bibehållande i öppen dag. Och denna kan

icke gärna betecknas som ett främmande element i en lärarutbildningsanstalt

för bland annat de kommunala mellanskolorna.

Av det anförda framgår, att jag icke kan finna tillräckliga skäl förebragta

för de av departementschefen förordade förändringarna av högre lärarinneseminariets

uppgift och organisation och att jag anser, att dessa icke böra

av riksdagen bifallas. Som stöd för denna min uppfattning får jag ytterligare

anföra följande.

Den organisationsplan för högre lärarinneseminariet, som skolöverstyrelsen

framlagt i sitt ovan omnämnda underdåniga utlåtande den 10 december

1930, avser endast sådana jämkningar, som kunna anses betingade dels av

seminariets egen utveckling, dels och framför allt av de förändringar i det

högre skolväsendets organisation, vilka tillkommit genom beslut av 1927

års riksdag eller senare. För min del kan jag icke finna det lämpligt, att

åtgärder nu vidtagas, som innebära ett upprivande av riksdagens så sent

som år 1927 fattade beslut angående organisationen av högre lärarinneseminariet

och de därmed förbundna läroanstalterna. Jag kan icke heller finna,

att de skäl, som framförts härför, kunna motivera igångsättandet av en utredning

i detta syfte.

Vad särskilt beträffar den av 1927 års riksdag beslutade, till seminariet

knutna fyraåriga realskolan, torde det böra nämnas att i vissa städer, där

möjlighet till realskolebildning för flickor saknas, det kan förväntas, att behovet

av dylik utbildning kommer att tillgodoses genom anordnande under

en eller annan form av realskollinje i anknytning till en förefintlig flickskola.

Vid sådant förhållande synes det ur lärarinneutbildningens synpunkt

desto mera önskvärt och behövligt, att vid statens normalskola en dylik

linje förefinnes.

Vad sedan kostnaderna för genomförandet av den i statsrådsprotokollet

skisserade planen beträffar, anför departementschefen, att någon större ökning

av statsutgifterna genom den ifrågasatta åtgärden näppeligen torde vara att

befara, enär de ämneslärarinnor, vilka hava adjunktskompetens, redan åt
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

njuta avlöning lika med kvinnlig adjunkt. Denna departementschefens förmodan

torde sakna tillräcklig grund, vilket kan belysas av följande exempel

på vad den nuvarande ämneslärarinneinstitutionens avskaffande kan komma

att medföra för årliga merkostnader. För närvarande finnas vid de allmänna

läroverken och under förstatligande stående kommunala mellanskolor

omkring 180 ordinarie ämneslärarinnor. Av dessa hava omkring 53, d. v. s.

i runt tal 29 procent, adjunktskompetens. Även om antalet akademiskt

bildade ämneslärarinnor med provår så småningom kommer att stiga till

omkring 50 procent av hela det beräknade antalet (236), skulle avskaffandet

av de kvinnliga ämneslärarinnebefattningarna vid de allmänna läroverken

medföra en rätt avsevärd årlig kostnadsökning. Med nuvarande avlöningsförmåner

å s. k. D-ort uppbär en kvinnlig adjunkt 1,170 kronor mer än

en ämneslärarinna. För 118 ämneslärarinnor skulle detta betyda en årlig

merutgift å 118x1,170 = 138,060 kronor.

Den ovan antydda begränsningen av anslagsbehovet under punkt 139 i

statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, som departementschefen

funnit sig böra vidtaga, avser ett anslagsäskande å 5,000 kronor för förhyrande

av en våning örn 5 rum att användas till klassrum för en ny folkskoleklass

m. m. Jag anser mig böra framhålla, att någon anslagsökning

av det under förenämnda punkt i statsverkspropositionen upptagna anslagsbeloppet

icke behöver föranledas därav, att någon avveckling av realskolans

första klass nästkommande läsår icke kommer till stånd. Läroanstalten har

nämligen, såsom också departementschefen påpekar, möjlighet att, örn ock

med svårighet, provisoriskt reda sig med till buds stående lokaler.

Enligt vad av departementschefens yttrande framgår, föreligger sedan

december 1930 till Eders Kungl. Maj:ts bedömande ett av skolöverstyrelsen

avgivet förslag till omorganisation av högre lärarinneseminariet. Detta förslag

har departementschefen emellertid förklarat sig icke vara beredd att taga

ståndpunkt till, och någon sådan redogörelse för förslaget, att det för riksdagen

är möjligt att bilda sig en klar föreställning örn dess innebörd

och konsekvenser, finnes icke framlagd i propositionen. Då sålunda frågan

om seminariets organisation alltjämt befinner sig på utredningens

stadium, synes det riksdagen icke vara skäl att nu vidtaga ändring beträffande

en viss detalj i denna organisation. Spörsmålet örn realskolans

vid seminariet vara eller icke vara torde icke kunna bedömas isolerat för

sig utan synes böra prövas i sammanhang med övriga frågor, som beröra

seminariets uppgift och verksamhetsformer. Vid en sådan allsidig prövning

lärer även det spörsmål, som av departementschefen tagits till utgångspunkt

för förslaget örn realskolans nedläggande, nämligen de olika utbildningsvägarna

för kvinnliga läraraspiranter, komma under övervägande. Av

nu anförda skäl anser sig riksdagen alltså böra ställa sig avvisande mot förslaget

örn realskolans nedläggande. Detta innebär, att riksdagen bifaller

det i motionen II: 214 gjorda yrkandet samt jämväl motionen I: 45, såvitt

den angår realskolans avveckling.

Med hänsyn till att frågan örn seminariets framtida gestaltning är svävande,

synes det riksdagen ej heller vara lämpligt att, på sätt Eders Kungl.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

59

Maj:ts förslag avser, inrätta en ny ordinarie befattning vid seminariets

övningsskola. Den för folkskolans femte klass behövliga nya övningsskollärarbefattningen

torde lämpligen böra, såsom i motionen I: 45 jämväl

förordats, inrättas såsom en extra ordinarie tjänst. Detta föranleder, att

seminariets ordinarie anslag icke behöver ökas. Då extra ordinarie övningsskollärare

vid folkskola åtnjuter samma ersättning som ordinarie sådan lärare,

blir det emellertid nödvändigt att höja seminariets extra anslag till

diverse behov med samma belopp, 3,400 kronor, varmed Eders Kungl. Majit

föreslagit ökning av seminariets ordinarie anslag. Härtill återkommer riksdagen

under nästföljande punkt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen

dels med bifall till motionen I: 45, så vitt nu är i fråga, ävensom motionen

II: 214, avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn den fyraåriga

realskollinjen -för flickor vid högre lärarinneseminariet;

dels ock med bifall till motionen I: 45, så vitt nu är i fråga, samt med

avslag å Eders Kungl. Maj:ts förslag örn en höjning av det ordinarie anslaget

till högre lärarinneseminariet i riksstaten uppfört detta anslag med

oförändrat belopp, 149,985 kronor.

137:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 139) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring

till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för

eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 60,760 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft den under

nästföregående punkt omförmälda motionen I: 45, i vad den berör ifrågavarande

anslag.

Såsom framgår av nästföregående punkt, har riksdagen ansett, att den nya

lärarkraft, som erfordras för den med budgetåret 1932/1933 tillkommande

femte folkskoleklassen, bör anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare

och ej, såsom Eders Kungl. Majit föreslagit, såsom ordinarie. Det

belopp, som för ändamålet kräves, utgör 3,400 kronor. Enligt riksdagens

mening bör detta belopp, på sätt yrkats i motionen I: 45, lämpligen ingå i

nu förevarande anslag, som i anledning därav ökats med 3,400 kronor.

Från seminariets sida har begärts anslag å 5,000 kronor till förhyrande

av en ny våning för seminariet. Departementschefen har avvisat detta krav

under hänvisning bland annat till det av honom framställda förslaget om

indragning av realskolan, varigenom vissa utrymmen skulle lösgöras redan med

ingången av läsåret 1932/1933. Riksdagen har, såsom anmälts i nästföregående

punkt, avslagit detta förslag men finner ej anledning föreligga att med hänsyn

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

härtill bevilja medel till förhyrande av ökade lokalutrymmen åt seminariet,

som, enligt vad departementschefen vitsordat, kan, örn ock med svårighet,

provisoriskt reda sig med till buds stående lokaler.

Riksdagen har i övrigt intet att erinra mot Eders Kungl. Majlis förslag

under denna punkt. Med anledning av vad ovan beslutats beträffande en

extra ordinarie övningsskollärare, skulle ifrågavarande anslag komma att

utgöra 64,160 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 komma i åtnjutande av tillfällig

löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor

för eldaren;

dels ock i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till

ovannämnda motion (I: 45), så vitt nu är i fråga, till diverse behov vid högre

lärarinneseminariet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

64,160 kronor.

138:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvoden åt

extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 39,420 kronor.

139:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Eders Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1932/

1933, då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk

skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig

såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels ock för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna

läroverken med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit bestämmes, samt

för ombildning av vissa musiklärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie

teckningslärarbefattningar vid av departementschefen i statsrådsprotokollet

under nämnda punkt angivna allmänna läroverk höja det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 339,190 kronor.

Riksdagen har beslutat lämna det av Eders Kungl. Majit för budgetåret

1932/1933 begärda bemyndigandet i fråga örn ledigkungörande av ämneslärarbefattning

vid samläroverk. Härvid torde alltjämt böra beaktas det av

1928 års riksdag gjorda uttalandet angående proportionen mellan antalet manliga

och kvinnliga lärare.

Vad angår behovet av ordinarie tjänster under budgetåret 1932/1933, vill

riksdagen, under hänvisning jämväl till sitt under nästföljande punkt anmälda

beslut bifalla Eders Kungl. Majits förslag utom beträffande antalet

adjunktstjänster. Nettoökningen av sådana tjänster skulle enligt Eders Kungl.

Majits förslag för nämnda budgetår utgöra 30. Riksdagen behjärtar visser
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

61

ligen strävandena att minska antalet obefordrade extra lärare vid läroverken

men ser sig, med hänsyn till rådande ekonomiska förhållanden och under

erinran att under de senaste tre budgetåren beräknats medel för nyinrättande

av respektive 31, 43 och 28 adjunktstjänster, nödsakad vidtaga en

mindre sänkning i det utav Eders Kungl. Majit nu begärda antalet nya tjänster.

Riksdagen har beslutat bestämma nettoökningen av antalet adjunktstjänster

till 25, d. v. s. att 41 i stället för 46 nya adjunktstjänster skola inrättas för

budgetåret 1932/1933 (16 adjunktstjänster vid de s. k. gamla läroverken skola

indragas). Härigenom inbesparas å det ordinarie reservationsanslaget till

de allmänna läroverken (5x4,300=) 21,500 kronor. Den erforderliga höjningen

av nämnda anslag skulle alltså utgöra 317,690 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

bemyndigat Eders Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret

1932/1933, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid

samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras

ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels ock i anledning av Eders Kungl. Majits förslag för inrättande av nya

ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken med den fördelning, som

av Eders Kungl. Majit bestämmes, samt för ombildning av vissa musiklärarbefattningar

och inrättande av nya ordinarie teckningslärarbefattningar

vid av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1932 under punkten 141 angivna allmänna läroverk höjt

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 317,690

kronor.

140:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 142) föreslagit riksdagen att för

sin del besluta, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Lund skall

från och med tid, som Eders Kungl. Majit äger bestämma, ombildas till

sam gymnasium.

Med hänsyn till de ekonomiska skäl, som från staden Lunds sida åberopats,

anser sig riksdagen kunna medgiva, att den av 1930 års riksdag beslutade

omorganisationen av ifrågavarande läroverk till samläroverk nu icke

genomföres utan samundervisningen begränsas till att omfatta gymnasiet.

Ur provårsutbildningens synpunkt är nämnda begränsning till nackdel, och

även med hänsyn till flickornas möjligheter att erhålla realskolutbildning

är förändringen mindre fördelaktig. Riksdagen har dock vid sitt ställningstagande

till frågan låtit sig ledas av en strävan att särskilt i nuvarande

ekonomiska situation icke över hövan belasta kommunens ekonomiska bärkraft.

Likaså har riksdagen beaktat, att frågan om läroverkslärarnas provårsutbildning

för närvarande är under utredning Beträffande flickornas

tillträde till realskolan synes det emellertid riksdagen angeläget, att icke

den kringliggande landsbygdens kvinnliga ungdom i detta hänseende kom
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

mer i en sämre ställning än stadens flickor, då realskolan ej kan öppnas

för kvinnliga lärjungar. Riksdagen vill därför vid sitt medgivande av den

ovan angivna begränsningen av samundervisningen knyta det villkoret, att

kvinnliga lärjungar från den del av kringliggande landsbygd, som tillhör

läroverkets lärjungeområde, skola med avseende å tillträde till stadens kommunala

mellanskola äga samma rättigheter som kvinnliga lärjungar, vilka

hava sin hemvist i staden Lund.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

för sin del beslutat, att den Barnundervisning vid högre allmänna

läroverket i Lund, varom 1930 års riksdag fattat beslut, må begränsas till

läroverkets gymnasium, dock under villkor att flickor från den del av kringliggande

landsbygd, som tillhör läroverkets lärjungeområde, skola med avseende

å tillträde till den kommunala mellanskolan i Lund äga samma rättigheter

som flickor, vilka hava sin hemvist i nämnda stad; ägande Eders

Kungl. Maj:t bestämma den tid, från och med vilken omförmälda Barnundervisning

skall taga sin början.

141 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 143) föreslagit riksdagen att höja

den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: bibliotekarierna, nu 57,600 kronor, med 4,400 kronor till

62,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: bibliotekarierna, nu 57,600

kronor, med 4,400 kronor till 62,000 kronor.

142:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 144) föreslagit riksdagen att höja

den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 46,200 kronor,

med 2,300 kronor till 48,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna,

nu 46,200 kronor, med 2,300 kronor till 48,500 kronor.

143:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 145) föreslagit riksdagen att öka den

i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: arvoden åt skolläkare, nu 43,900 kronor, med 2,975 kronor till

46,875 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

får anmäla, att riksdagen ökat den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu 43,900

kronor, med 2,975 kronor till 46,875 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

63

144:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 146) föreslagit riksdagen att minska

den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: till praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken,

nu 76,100 kronor, med 900 kronor till 75,200 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

får anmäla, att riksdagen minskat den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: till praktisk utbildning

av blivande lärare vid de allmänna läroverken, nu 76,100 kronor, med 900

kronor till 75,200 kronor.

145:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 147) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 167,965

kronor.

Departementschefen har utgått från den siffra, som enligt skolöverstyrelsens

beräkningar skulle erfordras för budgetåret 1932/1933 eller 8,763,300

kronor. Med hänsyn till vad departementschefen förordat i fråga örn inrättandet

av ordinarie gymnastiklärarbefattningar vid förstatligade kommunala

mellanskolor, har departementschefen ansett en minskning av nyssnämnda

belopp kunna ske med 8,970 kronor till 8,754,330 kronor. Riksdagen,

som under punkten 139 här ovan förklarat sig biträda departementschefens

uppfattning beträffande nämnda gymnastiklärarbefattningar, vill erinra

örn att enligt riksdagens beslut under samma punkt ytterligare en minskning

av medelsbehovet uppkommer å 21,500 kronor. Siffran 8,754,330 kronor

bör alltså minskas med 21,500 kronor, varvid erhålles ett belopp av 8,732,830

kronor, som skulle motsvara medelsbehovet å det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken under budgetåret 1932/1933. Örn man

liksom departementschefen räknar med att av medelsbehovet för nämnda

budgetår ett belopp av 154,330 kronor bestrides medelst å anslaget förefintliga

reservationer, varigenom såsom en säkerhetsmarginal 90,000 kronor

av reservationerna skulle återstå, bör det ordinarie reservationsanslaget till

de allmänna läroverken i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföras med

ett belopp av (8,732,830 — 154,330=) 8,578,500 kronor eller 21,500 kronor

mindre än Eders Kungl. Majit föreslagit.

Vid bifall till riksdagens under punkterna 139, 141, 142, 143 och 144

omförmälda beslut skulle reservationsanslaget, som nu utgör 8,420,000 kronor,

behöva ökas med 326,465 kronor till 8,746,465 kronor. Genom att anslaget,

på sätt riksdagen nyss angivit, för budgetåret 1932/1933 bestämmes

till 8,578,500 kronor möjliggöres en minskning av anslaget med (8,746,465

— 8,578,500=) 167,965 kronor eller samma belopp, som Eders Kungl. Majit

under denna punkt upptagit såsom den summa, varmed minskning av det

ordinarie reservationsanslaget kan ske. Beträffande dispositionen av ovannämnda

reservation å 90,000 kronor hänvisar riksdagen till vad riksdagen

i det följande anför under punkten 147.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.

Maj:ts förslag minskat det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken med 167,965 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 139:o), 141:o), 142:o), 143:o),

144:o) och 145:o) omförmälda beslut har det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken, nu 8,420,000 kronor, ökats med 158,500 kronor

till 8,578,500 kronor.

146:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 148) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken, nu 1,247,000 kronor, med 27,000 kronor till 1,220,000

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, nu 1,247,000

kronor, med 27,000 kronor till 1,220,000 kronor.

147:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 149) föreslagit riksdagen att till

arvoden åt extra lärare och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,212,000

kronor.

Såsom av punkten 139 inhämtas, har riksdagen företagit minskning i antalet

nya adjunktsbefattningar för budgetåret 1932/1933 med 5. På grund

härav skulle det kunna ifrågasättas, örn ej här ifrågavarande anslag borde

ökas med en summa, motsvarande arvodet till 5 extra lärare. Det framgår

emellertid av den föreliggande utredningen, att de av skolöverstyrelsen verkställda

beräkningarna av lärarbehovet, på vilka departementschefen stöder

sig, äro gjorda med en viss säkerhetsmarginal, och vidare har riksdagen uppmärksammat,

att i flera fall uppdelning av klasser förekommit, utan att

sådan uppdelning synes hava varit av behovet påkallad. Riksdagen vill inskärpa

vikten av att klassuppdelning medgives endast i sådana fall, då detta

är nödvändigt. Denna regel bör städse beaktas men måste i den nuvarande

ekonomiska situationen med särskild stränghet iakttagas. Med hänsyn till

anförda förhållanden anser riksdagen någon höjning av ifrågavarande anslag

icke erforderlig på grund av den under punkten 139 anmälda minskningen

av antalet ordinarie adjunkter. Riksdagen förutsätter alltså, att det

av Eders Kungl. Majit äskade extra anslaget å 1,212,000 kronor jämte den

för samma ändamål i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående anslagsposten å 120,000 kronor skall vara tillräckligt för

att tillgodose de behov, som under föreliggande punkt avses. Skulle mot

förmodan för några enstaka undantagsfall det visa sig behövligt att äga

tillgång till medel utöver nu angivna belopp, synes det riksdagen böra få

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

65

ankomma på Eders Kungl. Maj:t att efter särskild prövning för ändamålet

anlita den under punkten 145 nämnda reservationen å 90,000 kronor, som

är avsedd att möta tillfälliga eller oförutsedda behov.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen anmäla,

att riksdagen till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de

allmänna läroverken för budgetåret 19311/1933 anvisat ett extra anslag av

1.212.000 kronor.

148:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 150) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvodesförhöjning

åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra förslagsanslag av 95,000 kronor.

149:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 151) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

i enlighet med av 1929 års riksdag godkända grunder av personliga lönetillägg

under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 åt vissa ordinarie Övningslärare

vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1932/1933 ett

extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

150:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna

läroverken under förfall på grund av sjukdom, nu 3,000 kronor,

med 2,000 kronor till 5,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Majits förslag har riksdagen intet att erinra och

får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken under

förfall på grund av sjukdom, nu 3,000 kronor, med 2,000 kronor till

5.000 kronor.

151:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 153) föreslagit riksdagen att till

extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 432,925 kronor att, i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivits, utgå enligt den närmare fördelning, som av Eders

Kungl. Majit bestämmes.

Riksdagen har ansett sig kunna bifalla Eders Kungl. Majits här föreliggande

förslag utom på en punkt, nämligen i fråga örn anslagsposten till

extra arvoden åt gymnastiklärare. Enligt riksdagens mening böra under

nuvarande ekonomiska förhållanden försöken med hålluingsrättande gymnastik

och sjukgymnastik icke fullföljas. Då för sistberörda ändamål beräknats

ett timantal av 173 under läsåret 1932/1933, kan en sänkning av

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 8 A. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nämnda anslagspost, vilken enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle utgöra

152,500 kronor, ske med (90x173 =) 15,570 kronor eller i runt tal 15,500

kronor. Anslagsposten till extra arvoden åt gymnastiklärare skulle då komma

att utgöra 137,000 kronor och hela anslaget 417,425 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt lärare i

övningsämnen vid de allmänna läroverken för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra anslag av 417,425 kronor att, i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som av riksdagen under denna punkt angivits, utgå enligt den

närmare fördelning, som av Eders Kungl. Majd bestämmes.

152:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 154) föreslagit riksdagen att till arvoden

(s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 55,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,

får anmäla, att riksdagen till arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare

vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 55,500 kronor.

153:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 155) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för upprätthållande

under läsåret 1932/1933 vid ett högre allmänt läroverk i Göteborg av

provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 14,700 kronor.

154:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 156) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för anordnande

genom infödda lärare av undervisning i tyska, engelska och franska språken

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisat för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 10,500 kronor.

155:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 157) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för undervisning

i norska och danska språken vid högre läroanstalter för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå med 1,500 kronor

åt vardera undervisningsgrenen, allt under förutsättning att undervisningen

meddelas av respektive norsk eller dansk lektor vid Stockholms högskola.

156:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 158) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för en svensk studiekurs i Frankrike anvisat

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 1,000 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

67

157:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 160) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för biblioteken

vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 80,000 kronor.

158:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 29 och II: 49),

bar hemställts, att riksdagen måtte besluta att, i enlighet med av Kungl.

Majit utfärdade närmare bestämmelser, på grundval av 1927 års skolsakkunnigas

och skolöverstyrelsens förslag och med beaktande av i motionerna

framförda synpunkter, medgiva de kommuner som så önska att upprätta

fyraåriga praktiska realskolor på den sexklassiga folkskolan, fristående eller

i samband med de redan befintliga allmänna realskolorna; samt att ett anslag

örn 1,000 kronor måtte ställas till Kungl. Majits förfogande för vidtagande

av åtgärder för anordningar av praktisk realexamen vid under nästa år

eventuellt upprättade praktiska realskolor.

Till stöd för det i motionerna framförda yrkandet har i motionen I: 29

anförts följande:

De vid 1927 års riksdag genomförda förändringarna i vårt skolväsen avsågo

så gott som uteslutande lättnader och förbättringar för den jämförelsevis

fåtaliga grupp av svenska barn som ämna fortsätta sin utbildning vid

universitet och högskolor eller ägna sig åt levnadsbanor, för vilka kräves

en mera teoretisk utbildning. I motioner i båda kamrarna fästes emellertid

uppmärksamheten på nödvändigheten att även bereda bättre bildningsmöjligheter

för den stora massan av svenska barn, för alla dem som skulle

ägna sig åt praktiska levnadsbanor som arbetare i industrien och i jordbruket.

Riksdagen beslöt också skrivelse örn utredning beträffande inrättandet

av en allmän praktisk ungdomsskola vid sidan om den nuvarande

realskolan. Till resultatet av den sent omsider av 1927 års skolsakkunniga

igångsatta utredningen återkommer jag senare.

Under de förflutna åren har den allt mer omkring sig gripande ungdomsarbetslösheten

ytterligare framhävt nödvändigheten av en sådan praktisk

ungdomsskola efter den egentliga folkskolan. Utan en sådan ungdomsskola

måste man för framtiden räkna med en omfattande permanent ungdomsarbetslöshet

och alla de obotliga samhällsskador en sådan drager med

sig, inte minst i form av ett växande befolkningsinslag av genom sysslolösheten

moraliskt undergrävda och i fråga örn arbetseffektiviteten mindervärdiga

medborgare. Det är således ett ofrånkomligt samhällsintresse att ge

alla svenska barn tillfälle att genomgå en god praktisk ungdomsskola, som

gör dem väl rustade för utträdet i förvärvsarbetet och samhällslivet. Kostnaderna

för denna skola bli många gånger örn betalda genom borteliminerandet

av ett stort både ekonomiskt och moraliskt undermåligt befolkningsskikt,

som ersättes med för livskampen väl utbildade medborgare. För övrigt

måste för närvarande även den sysslolösa ungdomen på samhällets bekostnad

få sitt underhåll, varför det också från den synpunkten måste bli

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fördelaktigare att sörja för en god praktisk utbildning av den under de

första ungdomsåren.

I den mån samhället lyckas vinna allmänt förtroende för en sådan praktisk

ungdomsskola, komma också föräldrarna att anstränga sig för att låta

sina barn gå igenom den. Den skolform, som nu närmast, ehuru i alltför

otillräcklig grad, tillgodoser denna praktiska skolas behov, är den yrkesbestämda

högre folkskolan. På de platser, där denna finnes, har det visat

sig att många föräldrar föredraga den för fortsättningsskolan under de två

år skolplikten varar utöver den egentliga folkskolan. För en verkligt god

praktisk utbildning i den utsträckning denna skolform kan ge en sådan,

behövs det således endast en utsträckning av den nuvarande skolgången av

ett år, eftersom dessa skolor i allmänhet äro treåriga. Tillåtelse borde därför

snarast lämnas alla kommuner som så önska att upprätta en praktisk

realskola i huvudsaklig överensstämmelse med förslag som framlagts av

1927 års skolsakkunniga och kungl, skolöverstyrelsen. Även vid inbyggande

i statens realskola av sådan praktisk realskola under den närmaste tiden

borde initiativet utgå från kommunen. Då det innevarande år ej på någon

plats torde kunna bli tal om annat än förberedande åtgärder i detta syfte,

kan det överlämnas åt Kungl. Majit att till nästa riksdag framlägga förslag

om villkoren för kommun som önskar sådana inbyggda praktiska linjer i

realskolan samt hemställa om nödiga anslag för ändamålet.

Den 24 april 1931 avgav skolöverstyrelsen underdånigt utlåtande över

1927 års skolsakkmmigas utredning och förslag rörande praktiska bildningslinjer

på realskolans åldersstadium, sedan yttrande infordrats från vederbörande

lärarkollegier och skolstyrelser samt vissa lärarorganisationer.

De skolsakkunniga liksom skolöverstyrelsens majoritet ha vid sidan om

betydelsen av yrkesbestämd utbildning som en av huvudsynpunkterna för

sina förslag tagit den i 1927 års riksdagsskrivelse framförda önskan att

finna medel för att förhindra en alltför stark dragning till de »lärda» banorna.

De sakkunniga ha också i sin undersökning visat hurusom den nuvarande

realskolan medför en olycklig överproduktion av folk som söka sig till statens

verk och slutligen i stor utsträckning hamna på platser med rätt okvalificerat

och dåligt betalt kontorsarbete, under det att en ej »högre» men mera

praktisk utbildning skulle lia gett dem goda utsikter både på de tekniska

arbetsområdena i statens verk och, framför allt, på vissa poster i industriell

eller merkantil verksamhet. Som typiska exempel på de förtvivlade förhållandena

framdrages antalet sökande till fem postexpeditörkurser under senare

år, vid vilka endast 30—57 kunde antagas av från 343 till 645 sökande.

Allt under deto att denna opraktiska skoltyp lockar till sig ett snabbt växande

antal elever. År 1930 avlades realskoleexamen av 3,970 elever mot 2,197 år

1920 — en ökning på mer än 80 procent — och 1,502 år 19101)

Skolöverstyrelsen finner med all rätt att det synes »vara en fullt legitim

strävaD att föräldrarna söka bereda sina barn möjlighet att genomgå denna

(realskolan), då denna skolform ju väsentligen tjänar ett allmänbildande syfte

och ett allmänbildningsmått av realskolans omfattning måste anses vara av

värde för de unga oberoende av deras kommande verksamhet». Det enda

som med skäl kunde anmärkas till detta resonemang vore, att man lämpligen

borde kunna ge detta allmänbildningsmått i en för folkets flertal praktisk

skolform i stället för i den för flertalet opraktiska nuvarande realskolan.

Detta tycks också ha föresvävat en minoritet i skolöverstyrelsen, som

'') Vårterminen 1931 anmälde sig 4,436 elever till undergående av realexamen.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

69

yrkar att den föreslagna praktiska realexamen skall förläggas till de treåriga

yrkesbestämda högre folkskolorna, vilka under sin verksamhet otvetydigt

visat sig i stånd att ge en god praktisk utbildning. Minoritetens resonemang

är dock helt verklighetsfrämmande i den förmodan att man härigenom

skulle kunna få en avlastning av det teoretiskt betonade läroverket. Skolöverstyrelsens

majoritet bar alldeles rätt i sin uppfattning: »Tendensen att

söka fortsatt utbildning för sina barn i skolor av läroverkstyp är uppenbarligen

mycket djupt rotad hos svenska föräldrar och målsmän». I full överensstämmelse

med de vid 1927 års riksdag framförda motionerna ger skolöverstyrelsens

majoritet följande sammanfattning av kardinalbristen i det

nuvarande skolsystemet med sin klyfta mellan de teoretiska och praktiska

skolorna:

»Det uppstår lätt ett sken, att det praktiska arbetet lämpar sig för dem,

som sakna intellektuella eller ekonomiska förutsättningar att genomgå en

utbildning, som berättigar dem till inträde på andra, mera ansedda levnadsbanor.

Ungdom ur mera välsituerade hem försöker i det längsta att komma

in på de teoretiska banorna, oberoende av håg och fallenhet, och trots att

de i många fall måhända äga en utpräglad praktisk begåvning. Och i de

mindre burgna hemmen vill man likaledes så långt möjligt bereda barnen

en ''bättre’ uppfostran, vilken fattas liktydig med en teoretisk utbildning.

Med andra ord, rekryteringen till det praktiska, produktiva arbetet lider

kvalitativt av den undervärdering, som alltjämt, örn också betydligt mindre

än tidigare, kommer detta arbete till del, och detta icke minst på grund enden

skarpa klyvning i utbildningsvägarna1), som vårt undervisningsväsende i

förevarande avseende företer.»

Enda sättet att få ur vägen denna mindervärdighetsstämpel på den praktiska

ungdomsskolan är att låta samma skola få hand örn både den teoretiskt

och praktiskt betonade allmänbildningen. Denna konsekvens har också

tagits både av de skolsakkunniga och av skolöverstyrelsen. Ett genomförande

av denna princip skulle för övrigt inte bara beteckna ett socialt nyförvärv

av största räckvidd för vårt folks utveckling, det står också i bästa

överensstämmelse med synnerligen fruktbärande resultat av den moderna

pedagogikens arbete på detta område. Genom den av de sakkunniga föreslagna

differentieringen i realskolans undervisning skulle, som skolöverstyrelsen

uttrycker det, de föräldrar som önska tillförsäkra sina barn en någorlunda

god allmänbildning liksom hittills kunna låta dem genomgå realskolan

eller en med realskolan jämställd skolform, men möjlighet skulle för

eleverna stå öppen att, med vinnande av tid, redan i realskolan inhämta

vissa för praktisk yrkesutövning nödvändiga förkunskaper, som annars måste

inhämtas i särskilda skolor eller kurser.

Det är således otvivelaktigt stora värden för vårt folk som skulle tillspillogivas,

om statsmakterna vid införande av praktisk realexamen i likhet

med minoriteten i skolöverstyrelsen för denna krävde mindre utbildningstid

i särskilda skolor än för den gamla teoretiskt betonade realexamen i läroverken.

Av lärarkollegierna vid de yrkesbestämda högre folkskolorna tillstyrka

också inemot två tredjedelar i huvudsak förslaget om fyraåriga linjer.

Däremot har minoriteten alldeles rätt i sitt starka framhävande av att

den praktiska ungdomsskolan inte i första hand och förnämligast får se på

deras intressen som framför allt sträva att nå fram till en socialt högt

värdesatt examen. Den synpunkten må vara hur förklarlig som helst från

'') Kursiv, liv motionären.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

lärår- och ämbetsmannasynpunkt, svenska folkets breda lager ror den ganska

litet. För dem är huvudsaken att så många svenska barn som möjligt,

framför allt blivande bönder och arbetare, kunna sättas i tillfälle att komma

i åtnjutande av denna ungdomsskolas praktiska undervisning även örn flertalet

inte bar tid och råd att genomgå alla klasserna. Därför är det en

riktig tanke hos minoriteten att, även örn statsmakterna skulle följa de sakkunnigas

förslag örn införandet av fyraåriga praktiska linjer, dock yrka på

ordentlig kursavslutning också med genomgång av tredje klassen. Örn detta

skall ordnas i förening med en särskild avgångsexamen eller ej, torde inte

spela den avgörande roll som både majoriteten i överstyrelsen, i likhet med

de sakkunniga, och minoriteten tillägga denna anordning. De allra flesta

som sätta värde på examen och behöva den, komma nog att gå igenom alla

fyra klasserna, de övriga torde väl ha lika lätt i framtiden som de yrkesbetonade

högre folkskolornas elever för närvarande att reda sig utan sådan

examen. Dessa högre folkskolor äro ju enligt samstämmiga vittnesbörd

högt skattade av både arbetsgivare och målsmän. Hur med en eventuell

examen efter tredje året bör förfaras, kan riksdagen lugnt överlämna åt

Kungl. Majt:s prövning.

En synnerligen lämplig utväg står alltid öppen, som möjligen kan tillfredsställa

alla parter. Den praktiska realexamen blir betydligt mera betungande

för eleverna än den vanliga realexamen, eftersom i den förra även

ingå praktiska examensarbeten i vissa av de ämnen som avse färdigheters

bibringande. Dessa praktiska arbeten kunde lämpligen uppvisas under senare

delen av tredje läsårets vårtermin, som således bleve den egentliga

examensterminen för det praktiska arbetet. Vid sökande av anställning i

praktiskt arbete kunde då de från tredje klassen utgångna eleverna framvisa

ett avgångsbetyg som samtidigt vore ett examensbetyg i de för arbetsgivaren

i allmänhet viktigaste ämnena.

Genom denna anordning vunne också skolöverstyrelsen, både majoriteten

och minoriteten, gehör för sin viktigaste kritiska anmärkning mot de sakkunnigas

förslag. De sakkunniga ha, trots sin riktiga principiella inställning

till den nuvarande realskolan såsom i alldeles för stor utsträckning

bortledande från de praktiska levnadsbanorna, i så hög grad låtit binda sig

av en missriktad skoltradition, att i det stora hela undervisningen i de två

första klasserna i den praktiska realskolan, framför allt i de inbyggda linjerna,

skulle bli densamma som i den nuvarande realskolan. Fackundervisningen

skulle således praktiskt taget uppskjutas till tredje klassen. Onekligen

ett något underligt sätt att intressera ungdomen för det praktiska arbetet

genom att avhålla den därifrån så mycket som möjligt under de två

första skolåren! Skolöverstyrelsen visar också att i de yrkesbestämda högre

folkskolorna fackundervisningen påbörjas redan i första klassen och anbefaller

— utom i fråga örn de »inbyggda» linjerna — att lärjungarna redan

från början få inrikta sig på sitt yrkesstudium och sedan under hela skoltiden

få behålla kontakten med dylikt studium. Fackundervisningen hotade

annars att i den praktiska skolan i många fall bli mindre väl tillgodosedd

än i de nuvarande högre folkskolorna. Skolöverstyrelsen har säkert rätt i

sin uppfattning att det är av stor betydelse att undervisningen i de praktiska

ämnena få börja så tidigt som möjligt, liksom att dessa rent pedagogiskt

lämpa sig för ett lägre stadium, under det att genom en sådan anordning

på det högre stadiet frigöres tid för andra ämnen, vilkas studium där

kan göras mer fruktbärande än tidigare. Överstyrelsen antyder också i

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

71

annat sammanhang utvägen att låta fjärde årskursen bliva en påbyggnad

på den avrundade och med examen avslutade treåriga kursen och avsedd

att leda till praktisk realexamen, i vilket fall den praktiska utbildningen i

huvudsak borde förläggas till den treåriga kursen, under det att fjärde klassen

finge väsentligen upptaga teoretiska ämnen. Denna utväg synes i stort

tillgodose alla berättigade intressen hos båda riktningarna. De uppkonstruerade

invändningarna torde sakna intresse utanför en rent teoretisk lärarocb

ämbetsverksdiskussion. Skolöverstyrelsen är angelägen betona att det

här till en början gäller försök, men då bör det också vara av vikt att försöket

får göras i överensstämmelse med de av överstyrelsen själv som riktiga

proklamerade principerna.

Men är det riktigt att börja med de praktiska ämnena i de fristående

praktiska realskolorna, måste det också vara det i de »inbyggda» linjerna.

Åtminstone örn man ser saken från lärjungarnas synpunkt, den enda synpunkt

som bör få göra sig gällande! Här äro emellertid sakkunniga och

skolöverstyrelsen rörande eniga i sin uppfattning att den praktiska realskolans

intressen helt naturligt måste offras vid dess sammanförande med

den teoretiskt betonade skolans till ett gemensamt läroverk. Varför skulle

inte undervisningen kunna differentieras även i första och andra klassen av

de inbyggda linjerna? Överstyrelsens minoritet anser de mindre realskolornas

och de kommunala mellanskolornas elevantal så litet att det kan ifrågasättas

örn någon differentiering på en praktisk och en teoretisk linje —

»allmän», som den senare får heta — där kan komma till stånd. Men varför

vore det i så fall helt naturligt att den praktiska skolan skulle vika för

den ur folkflertalets synpunkt opraktiska? Meningen med införandet av den

praktiska realskolan är väl att den så småningom skall bli den »allmänna»,

i den betydelsen att det långt övervägande antalet skolungdom skall söka

sig dit. Men samtidigt blir tillströmningen till de nu »mindre» skolorna

tillräckligt stor för att också en mera teoretisk linje skall kunna upprätthållas.

Meningen är ju inte att påtvinga kommunerna realskolor av ena

eller andra typen utan att låta kommunerna inrätta dem i mån av behov.

Men då har staten ingen anledning att gynna den teoretiskt inriktade skolan

på bekostnad av den praktiska. I den riktningen går inte utvecklingen,

bör inte heller göra det.

Av överstyrelsemajoritetens undervärdering av den praktiska utbildningen

i jämförelse med den teoretiska förklaras dess avvisande av de sakkunnigas

förslag örn inrättande av praktisk realskola även för huslig undervisning.

Det är huvudsakligen det lägre timtalet för de teoretiska ämnena jämfört

med den traditionella realskolan som förfärar överstyrelsens majoritet —

ehuru detta timantal är högre än för de båda andra föreslagna praktiska

linjerna! Majoriteten resonerar:

»Denna minskning av det teoretiska lärostoffet synes i föreliggande fall

vara desto betänkligare ur synpunkten av den allmänbildning, som linjen

skall skänka, som de praktiska ämnena å linjen till sin natur äro sådana,

att de i högre grad än de praktiska ämnena å övriga linjer torde vara att

betrakta som övningsämnen, vilka framför allt åsyfta bibringande av vissa

färdigheter. Den allmänt intellektuella skolning, som undervisningen i realskolan

har som en huvuduppgift att bibringa och som den enligt överstyrelsens

mening bör bibehålla som en huvuduppgift, torde bliva svagare tillgodosedd

än å övriga linjer.»

Överstyrelsens majoritet fastslår således utan att blinka den dock väl något

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

förlegade uppfattningen att veta har större bildningsvärde än kunna, åtminstone

när det gäller det speciellt kvinnliga arbetsområdet i familj och samhälle!

Vidare har denna majoritet tydligen också en särskild måttstock på

de teoretiska ämnenas bildningsvärde — antagligen i omvänd proportion

till deras användbarhet i det praktiska livet! Hushållslinjen skulle, som

antytts, i åtskilliga teoretiska ämnen få högre timantal än de andra praktiska

linjerna, högre än båda i såväl kristendom som modersmålet och historia,

och sju timmar i biologi och hälsolära gent emot två timmar på någon

av de andra linjerna. Handelslinjen har högre timantal i geografi och fysik

men ingen kemi, den tekniska linjen högre timantal i matematik, fysik och

kemi men lägre — utom i biologi — i engelska. Allt som allt har den

husliga linjen 5—6 veckotimmar mera teoretiska ämnen än någon av de

båda andra linjerna. Allt enligt den i överstyrelsens utlåtande intagna tabellen.

I annat sammanhang utlämnar överstyrelsen i ett obevakat ögonblick sin

verkliga måttstock i full belysning, då den bemöter farhågan för att de

praktiska linjerna skulle bli avstjälpningsplats för svagare elever i den teoretiskt

lagda skolan, genom att hävda »att varken handelslinjen eller den

tekniska linjen kan anses särskilt lätt. A Det lägre bildningsvärdet i biologi,

historia och modersmålet, jämfört med matematik eller främmande

språk, skulle väl ligga däri, att särskilt biologien är lättare! I annat fall

borde väl det högre timantalet för de teoretiska ämnena på hushållslinjen

i någon mån ha kompenserat för den bristfällighet i fråga örn »allmänt intellektuell

skolning» som övning i det speciellt kvinnliga praktiska arbetet

ej kan uppväga i samma grad som verkstads- och kontorsarbete — enligt

överstyrelsens mening.

Ett ämnes bildningsvärde i det moderna samhället beror emellertid på

helt andra omständigheter. Det praktiska ämnet hushållslära innebär undervisning

såväl i näringsfysiologi som i ekonomi, och i den mån Sveriges blivande

husmödrar i övervägande antal kunna komma i åtnjutande av god

praktisk handledning häri, i samma mån komma levnadsförhållandena upp

på ett betydligt högre plan. En klok hushållning, som bara inbesparade

en eller annan procent av de svenska hemmens onödiga utgifter, skulle

säkerligen ett par gånger örn betala hela kostnaden för denna praktiska

ungdomsskola. Och för folkhälsan i landet skulle bet37delsen säkerligen bli

lika stor som för landets ekonomi.

Det är således minst lika viktigt att söka få denna praktiska linje till

stånd som någon av de övriga. Det är helt förfelat, då överstyrelsen söker

leda alla flickor med behov av något högre allmänbildning till handelslinjen

i den praktiska realskolan eller till den teoretiskt inriktade realskolan med

möjlighet till praktiska kurser efteråt. Den har ju själv i annat sammanhang

påvisat lämpligheten för att inte säga nödvändigheten av att de unga

från mycket tidiga år inriktas på den praktiska utbildningen för sin levnadsbana.

Och den kommunala flickskolan, örn vilken också talas i överstyrelsens

utlåtande, kommer den kvinnliga ungdomen från folkets breda

lager sällan eller aldrig i kontakt med. Den har skapats för andra samhällsgrupper.

Det mest vägande skäl överstyrelsens majoritet anför mot den husliga

linjen är, att den föreslagna praktiska utbildningen ej skulle bli nog stark.

1 Kursiv, av motionären.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

73

Dock lära av de 13 kollegierna i högre folkskolor för huslig ekonomi sju

lia uttalat sig för de sakkunuigas förslag, vilket väl innebär att den bästa

erfarenhet och sakkunskap som står till buds i landet anser sig kunna godkänna

den i en sådan skola meddelade praktiska utbildningen. För övrigt

torde det inte möta allt för stora svårigheter för Kungl. Majit att omedelbart

få till stånd en överarbetning av de sakkunnigas kursplaner, som stärker

den praktiska utbildningen högst avsevärt. Den nödvändiga tiden kan

utan större skada för »allmänbildningen» tagas av det väl tillmätta timantalet

för andra språket (13 timmar mot tekniska linjens 4).

Vad kursplanerna beträffar kunde det också lämpligen tagas under övervägande,

huruvida inte andra språket borde göras frivilligt på båda de nämnda

linjerna. De som orkade oell ansågo sig behöva två främmande språk,

kunde då taga dem, under det att några timmar även på den tekniska linjen

skulle kunna läggas till de praktiska ämnena, örn så ansåges lämpligt.

Av stor betydelse bleve också en mera praktisk och förnuftig läggning

av vissa teoretiska ämnen än i den nuvarande realskolan. Historieundervisningen

borde lägga huvudvikten på den ekonomiska och sociala utvecklingen,

som för näringslivet och den allmänna medborgerliga uppfostran

har ett väsentligt högre bildningsvärde än den traditionella politiska historien.

Då kunde också inte bara nationalekonomi och statskunskap utan

också geografien slås ihop med historien till ett ämne, medborgarkunskap,

eftersom närings- och kulturgeografien är av så mycket större betydelse än

övriga delar av ämnet, av vilka det oundgängligaste väl kunde komma med

i den naturvetenskapliga undervisningen. Genom denna ämneskoncentration

skulle otvivelaktigt större effektivitet vinnas av undervisningen. Den allmänna

kultur- och medborgarbildningen skulle säkert också vinna på örn

litteraturläsningen koncentrerades omkring verkligt levande och betydande

klassisk och modern litteratur, med undanskjutande av de litteraturhistoriska

synpunkterna och undvikande av läxförhör. Härigenom kunde den blivande

kulturmedborgaren bli verkligt intresserad för den stora litteraturen och

redan i ungdomsskolan få en säker grund lagd för goda vanor i fråga örn

livsintressena och deras fördjupande på den från förvärvsarbete lediga fritiden.

Dessa allmänna bildningsvärden vore säkerligen lika betydelsefulla

som de »svåra» ämnenas »allmänt intellektuella skolning».

Den anmärkningen kunde också framföras mot de sakkunnigas och överstyrelsemajoritetens

förslag, att den praktiska realskolan borde ta hänsyn

till andra utbildningsbehov än för handel, verkstadsarbete och det husliga

livet. Naturligtvis borde i olika landsdelar också sörjas för deras befolknings

speciella utbildningsbehov i för denna särskilt betydelsefulla näringsgrenar.

Likaså borde en särskild jordbrukslinje från början kunna upprättas

vid en hel del realskolor.

Detta är visserligen riktigt, men allt kan och behöver inte göras på en

gång. Det är emellertid högt på tiden att genast göra något. Det är nu

fem år sedan riksdagen begärde den nu föreliggande utredningen, och med

det ej allt för brinnande intresse, varmed myndigheterna behandlat denna

sak, är det inte rådligt att bara fortsätta med utredningar. Inte minst den

permanenta ungdomsarbetslösheten kräver omedelbar handling åtminstone

med igångsättande av försök i stället för bara diskussioner och bordläggningar.

De sakkunnigas och överstyrelsens utredningar och förslag äro

också i väsentliga delar så förtjänstfulla, att riksdagen visst kan överlämna

åt Kungl. Majit att utarbeta bestämmelser för en organisation av den prak

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tiska realskolan, som genast tillåter intresserade kommuner att göra försök

med denna skolform.

Fortsatt utredning av de i samband med denna praktiska ungdomsskolas

vidare utveckling stående problem är ofrånkomlig och bör inte uppskjutas.

Den kan emellertid fortgå under de försök som göras och ha god erfarenhet

av det i samband därmed utförda arbetet.

Riksdagen får, i anledning av motionerna (I: 29 och II: 49), anhålla, att

Eders Kungl. Majit ville låta utarbeta och för 1933 års riksdag framlägga

förslag angående ombildning till praktiska realskolor av sådana statsunderstödda,

yrkesbestämda högre folkskolor, vilka kunna befinnas omedelbart

därtill lämpade.

159:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 161) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,370,000

kronor, med 100,000 kronor till 1,270,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till

kommunala mellanskolor, nu 1,370,000 kronor, med 100,000 kronor till

1,270,000 kronor.

160:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 162) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1932—30

juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Eders Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 243,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1932—

30 juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Eders Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 243,000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

75

161:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 163) föreslagit riksdagen att öka

det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor, nu 165,000 kronor,

med 31,000 kronor till 196,000 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och får

därför] anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget till kommunala

flickskolor, nu 165,000 kronor, med 31,000 kronor till 196,000

kronor.

162:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 164) föreslagit riksdagen att £

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1932—30

juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders

Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande

grunder bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 40,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1932—

30 juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders

Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande

grunder bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 40,000 kronor.

163:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 165) föreslagit riksdagen att

dels minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 696,000

kronor, med 31,200 kronor till 664,800 kronor;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföra de i nämnda anslag

ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen: enskilda

mellanskolor 16,400 kronor, högre flickskolor 431,000 kronor, högre gossoch

samskolor 217,400 kronor, enskilda lärarinneseminarier utan angivet

belopp, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

664,800 kronor.

Riksdagen anser sig icke hava anledning att vidtaga någon ändring i Eders

Kungl. Majits förslag, annat än för så vitt angår anslagsposten till högre

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

flickskolor. Denna post bör enligt riksdagens mening minskas med 500

kronor med hänsyn till att efter tillkomsten av det statliga flickläroverket

i Stockholm ett av de i nämnda stad befintliga flickgymnasierna, som nu

åtnjuta statsunderstöd, måste anses obehövligt och därför i överensstämmelse

med av riksdagen förut gjort uttalande bör indragas. Ifrågavarande anslagspost

skulle alltså för budgetåret 1932/1933 komma att utgöra 430,500 kronor

och anslaget i dess helhet 664,300 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu

696.000 kronor, med 31,700 kronor till 664,300 kronor;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppfört de i nämnda

anslag ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor 16,400 kronor,

högre flickskolor 430,500 kronor,

högre goss- och samskolor 217,400 kronor,

enskilda lärarinneseminarier utan angivet belopp,

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 664,300

kronor.

164:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt Anna-skolan i Stockholm för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag

av 4,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders

Kungl. Majit kan finna gott meddela.

165:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 167) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, nu 530,000 kronor, med 10,000 kronor till

520.000 kronor.

Vad riksdagen under punkten 163 anfört beträffande indragning av ett

av de statsunderstödda privata flickgymnasierna i Stockholm föranleder icke

sådan minskning av nu ifrågavarande medelsbehov, att någon hänsyn härtill

behöver tagas vid bestämmande av förevarande anslags belopp. Då riksdagen

intet har att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag, får riksdagen

anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg

åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, nu 530,000 kronor,

med 10,000 kronor till 520,000 kronor.

166:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 168) föreslagit riksdagen att till beredande

under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 av tillfällig löneförbättring

åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor samt

högre goss- och samskolor för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 2,105,000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

77

Riksdagen har i och för sig intet att erinra mot de av departementschefen

här gjorda beräkningarna. Emellertid bör, i överensstämmelse med vad riksdagen

under punkten 163 uttalat beträffande indragning av ett av de statsunderstödda

privata flick gymnasierna i Stockholm, en minskning i det av

Eders Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet ske, vilken minskning, enligt

vad verkställda beräkningar givit vid handen, lämpligen kan bestämmas till

1.500 kronor. Anslaget skulle alltså för budgetåret 1932/1933 fastställas

till ett belopp av 2,103,500 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till beredande

under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 av tillfällig löneförbättring åt lärare

och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor samt högre gossoch

samskolor för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av

2.103.500 kronor.

167:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 169) föreslagit riksdagen att

dels godkänna vissa av skolöverstyrelsen i utlåtande den 8 december 1930

föreslagna, av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade ändrade

grunder för ersättning m. m. åt sådana lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, som under av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna förutsättningar erhålla minskad tjänstgöring,

dels ock till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 41,000 kronor.

I utlåtande den 8 december 1930 har skolöverstyrelsen hemställt, att Eders

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att med ändring av tidigare beslut

medgiva att, därest på grund av gossrealskolas ombildning till samrealskola

eller inrättande av högre allmänt läroverk för flickor eller av kommunal

flickskola högre flickskola på orten icke vidare kan upprätthållas och till

följd av sistnämnda skolas fortgående avveckling vid skolan anställd lärarinna

i övningsämne, vilkens tjänstgöring haft sådan omfattning, att den

enligt Eders Kungl. Majits beprövande kan sägas hava utgjort hennes väsentliga

sysselsättning, och som vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid

statsunderstödd enskild läroanstalt före den 1 mars 1927, erhåller en tjänstgöring,

vars omfattning, i fråga om antalet undervisningstimmar per vecka,

med mer än en femtedel understiger den, som lärarinnan årligen i medeltal

haft å ifrågavarande befattning under de senaste fem åren före början av

skolans avveckling, lion må kunna för läsår, varunder omfattningen av

hennes tjänstgöring på angivet sätt begränsats, av statsmedel tillerkännas

ersättning till ett belopp, motsvarande två tredjedelar av skillnaden mellan

den stadgade minimiavlöning, som hon uppbär för sin faktiska tjänstgöring

under året, och den, som hon skulle hava uppburit, om hon vid ifrågavarande

skola fullgjort en tjänstgöring av den omfattning, som närmast skulle

motsvara nämnda medeltal, tillfällig löneförbättring däri inräknad, dock att

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

summan för berörda avlöning för den faktiska tjänstgöringen och den här

avsedda ersättningen icke må överstiga fyra femtedelar av den avlöning,

som hon skulle hava uppburit, örn lion fullgjort en tjänstgöring, som närmast

motsvarat det ovan nämnda medeltalet, varjämte för lärarinna, som

åtnjuter nu ifrågavarande ersättning, pensionsavgifter skola utgå, såsom örn

sistnämnda tjänstgöring varit med befattningen förenad; skolande vad nu

sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas avveckling

påbörjats inom 10 år, räknat från den 1 juli 1929.

1 fråga om den föreslagna ändringen i grunderna för ersättnings utgående

har departementschefen anfört:

Fråga har uppkommit örn viss ändring i de av 1930 års riksdag beslutade

grunderna för ersättnings utgående till övningslärarinna i sådana fall,

då den skola, där hon är anställd, står under avveckling och till följd

därav hennes tjänstgöring och därmed även hennes löneinkomster i mera

väsentlig mån begränsas. Riksdagen har, i enlighet med Kungl. Maj:ts under

punkt 176 i 1930 års åttonde huvudtitel framlagda förslag, såsom förutsättning

för ersättningens utgående föreskrivit, att antalet undervisningstimmar

per vecka skulle med minst en tredjedel understiga det timantal, som vederbörande

lärarinna årligen i medeltal fullgjort å ifrågavarande befattning

under de senaste fem åren före början av skolans avveckling. I sitt den

24 juli 1930 avgivna utlåtande över av skolöverstyrelsen uppgjort förslag

till bestämmelser i ämnet påpekade emellertid statskontoret, att med nämnda

föreskrift kunde följa vissa icke önskvärda konsekvenser. Med anledning

härav har skolöverstyrelsen i sitt utlåtande den 8 december 1930 uppgjort

ett nytt förslag, enligt vilket ersättning skulle utgå redan när antalet undervisningstimmar

per vecka med minst en femtedel understege det beräknade

medeltalet av den tidigare undervisningen, varvid å andra sidan ett maximibelopp

skulle fastställas, vilket summan av avlöningen för den faktiska

tjänstgöringen och ersättningen icke finge överskrida. Till detta skolöverstyrelsens

förslag har statskontoret uttalat sin anslutning.

Då överstyrelsens förslag till ändrade beräkningsgrunder synes mig vara

ägnat att häva de olägenheter, som skulle följa av en tillämpning av de

utav riksdagen år 1930 antagna men av Kungl. Majit ännu ej promulgerade

bestämmelserna, och då vidare detta förslag därjämte nära ansluter sig till

de av riksdagen beslutade grunder, som i övrigt tillämpas för ersättningar

av här ifrågavarande slag, finner jag mig böra tillstyrka, att förslag i

ämnet i överensstämmelse härmed måtte föreläggas riksdagen.

Riksdagen har intet annat att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, än

att här ifrågavarande ersättning åt övningslärarinna torde böra, såsom skolöverstyrelsen

i sitt utlåtande av den 8 december 1930 föreslagit, utgå, när

antalet undervisningstimmar per vecka med mer än en femtedel (ej med

minst en femtedel) understiger det beräknade medeltalet av den tidigare

undervisningen.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels godkänt de under denna punkt omförmälda, av skolöverstyrelsen i

utlåtande den 8 december 1930 föreslagna ändrade grunderna för ersättning

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 79

m. m. åt vissa lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter,

dels ock till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 41,000 kronor.

168:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 170) föreslagit riksdagen att till beredande

av understöd enligt Eders Kungl. Majits beprövande av kommunalt

gymnasium, som är förenat med en statens realskola, för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor att utgå på de

villkor och under de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit må finna

gott meddela.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till beredande av understöd enligt Eders Kungl.

Majits beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat med en statens

realskola, för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av

34,000 kronor att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter,

Eders Kungl. Majit må finna gott meddela.

169:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 171) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål anvisat för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor,

Eders Kungl. Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för

aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs allmänna

folkskolestyrelse med högst 8,000 kronor till vardera.

170:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 172) föreslagit riksdagen att till

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra anslag av 80,000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att ett av riksdagen gjort uttalande angående

fortsättande tills vidare i oförändrad omfattning av verksamheten med

utbildandet av skolkökslärarinnor ägde avseende jämväl å verksamheten

vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Departementschefen har vidare

anfört, att han funne visst fog förefinnas för en närmare undersökning

rörande behovet av skolkökslärarinnor; frånsett detta syntes en ingående

undersökning från såväl ekonomisk som organisatorisk synpunkt böra komma

till stånd rörande verksamheten vid fackskolan i Uppsala.

Riksdagen, som biträder departementschefens uppfattning örn behovet av

en ingående undersökning rörande fackskolans verksamhet, har ansett sig

böra på sätt Eders Kungl. Majit föreslagit, även för budgetåret 1932/1933

bevilja läroanstalten ett anslag av 80,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till fackskolan för huslig

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ekonomi i Uppsala anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

80,000 kronor.

171:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisat för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor

och bestämmelser och med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit föreskrivas,

utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i

Göteborg samt föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths högre

handarbetsseminarium i Stockholm.

Folkundervisningen.

172:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 174) föreslagit riksdagen

i fråga örn ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna m. m. kommer riksdagen

att framdeles anmäla sitt beslut.

173:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 175) föreslagit riksdagen att till bestridande

av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer

att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 16,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresersättning till rektorerna

vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och

Umeå, utan rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg,

anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 16,000 kronor.

174:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 176) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,

utan rätt för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta

dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av

14,000 kronor.

175:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 177) föreslagit riksdagen att

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs

för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor att

utgå i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott

meddela;

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

81

dels ock medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren

för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande

utbildningskurs utbetala ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt

de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs

för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisat

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor att

utgå i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott

meddela;

dels ock medgivit, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren

för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande

utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt

de närmare grunder, Eders Kungl. Majit kan komma att bestämma.

176:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 178) föreslagit riksdagen

i fråga örn vissa anslag till småskoleseminarierna m. m. kommer

riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

177:o) I enlighet med Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 179), har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tilläggsersättning

för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra anslag av 10,400 kronor.

178:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 180) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer,

nu 250,000 kronor, med 30,000 kronor till 220,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till

resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, nu 250,000 kronor, med 30,000

kronor till 220,000 kronor.

179:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 181) föreslagit riksdagen att till

konsulenter för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor m. fl.

läroanstalter för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 29,000

kronor att utgå enligt de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit

kan finna gott föreskriva.

Det föreliggande förslaget, varigenom den hittillsvarande särskilda gymnastikinspektionen

ersättes av inspektion av gymnastikundervisningen vid folkskolorna

genom statens folkskolinspektörer samt en central konsulentorga
Biliang

till riksdagens protokoll 1032. 14 sami. Nr 8 A. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nisation inrättas för gymnastik med lek och idrott, står i överensstämmelse

med de önskemål, som av 1930 års riksdag uttalades. Enligt riksdagens

mening har förslaget påtagliga förtjänster i så måtto, att det medför en

icke oväsentlig kostnadsminskning för statsverket, vilket särskilt i nuvarande

ekonomiska läge är tacknämligt, att enhetlighet åvägabringas med avseende

å inspektionen av folkskolans undervisningsverksamhet, från vilken gymnastiken

hittills i detta hänseende varit utbruten, samt att tillfälle lämnas

att för en måttlig kostnad och i försökets form pröva konsulentinstitutionens

förutsättningar att verka befrämjande för den fysiska fostran vid våra skolor

och eljest. Förslaget har i det hela karaktären av en försöksanordning,

och de erforderliga medlen hava äskats såsom extra anslag. Enligt riksdagens

mening bör detta försök nu komma till stånd; skulle den nya organisationen

visa sig icke fylla måttet, torde det icke möta några större svårigheter

att vidtaga erforderliga förändringar. Riksdagen vill särskilt framhålla, att

det enligt dess uppfattning för utgången har mycket stor betydelse, att

valet av innehavare av de båda konsulentbefattningarna sker med synnerlig

omsorg, så att vid tillsättningen hänsynen till formella meriter icke

undantränger beaktandet av vad som i detta fall bör tillerkännas en speciell

vikt, nämligen vederbörandes personliga kvalifikationer för uppdraget.

I fråga örn detaljerna i Eders Kungl. Maj:ts förslag, sättet för konsulenternas

anställande, deras löneförhållanden m. m. har riksdagen ingen

erinran att framställa.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till konsulenter för gymnastikundervisningen

vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 29,000 kronor att utgå enligt de

villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

180:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 182) föreslagit riksdagen

angående statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor kommer

riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

181:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183) samt under

hänvisning till utredningen i statsrådsprotokollet (sid. 440—443) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra förslagsanslag av 8,800,000 kronor att utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med de av 1930 års riksdag angivna grunder samt i enlighet

med de närmare villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

182:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor — däri

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

83

inbegripna även lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor

och därmed jämförlig anstalt — beviljat för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 5,720,000 kronor.

183:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 185) föreslagit riksdagen

i fråga örn anslag till folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut,

184:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 186) föreslagit riksdagen att medgiva,

att änkan Hilda Sofia Lindstedt, född Eriksson, må befrias från ansvarigheten

för vid ekonomisk besiktning den 11 juni 1929 å skolbordet 1/s

mantal Teurajärvi nr 2 i Korpilombolo socken påsynade brister.

Riksdagen har ansett sig böra med hänsyn till föreliggande billighetsskäl

bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får därför anmäla, att riksdagen

medgivit, att änkan Hilda Sofia Lindstedt, född Eriksson, må befrias från

ansvarigheten för vid ekonomisk besiktning den 11 juni 1929 å skolbordet

1/s mantal Teurajärvi nr 2 i Korpilombolo socken påsynade brister.

185:o) Eder Kungl. Majit har (punkt 187) föreslagit riksdagen att öka det

ordinarie förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling,

nu 73,000 kronor, med 3,000 kronor till 76,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget till särskilt

lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande

befolkning samt i Överkalix församling, nu 73,000 kronor, med 3,000 kronor

till 76,000 kronor.

186:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 188) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilt understöd

åt skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland och Dalarna på grund av kronoparkskolonisation

eller upplåtelse av kronotorp, skogstorp eller odlingslägenheter

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 30,000

kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan

finna gott föreskriva.

187:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 189) föreslagit riksdagen

i fråga örn anslag till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga

barn kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

188:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 191) föreslagit riksdagen att

dels medgiva,

att Svenska röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa familjer

samt Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand i Ströms försam
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ling må efter särskild prövning av Eders Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt

att erhålla bidrag till avlönande av lärare, anställd för meddelande av undervisning

åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, att enligt de närmare

föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, utgå huvudsakligen

efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller kunna varda

stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid egentliga folkskolor

och småskolor; samt

att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola må för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig den tid, under vilken de tjänstgjort såsom lärare vid barnhem

av ifrågavarande slag, där statsbidrag utgått till deras avlönande såsom till

lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt tillgodokomma lärare

vid dylikt barnhem i avseende å den tid, han må hava tjänstgjort som

ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller småskola;

dels ock till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i Bkolåldern bevilja för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 42,500 kronor.

De skäl, sorn av departementschefen anförts till stöd för att av ifrågavarande

anslag statsbidrag må kunna utgå till avlönande av lärare jämväl vid

Svenska röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa familjer och

vid Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand, synas riksdagen

övertygande. Visserligen skiljer sig sistnämnda barnhem så till vida från

den kategori av inrättningar, som eljest åtnjuta bidrag från detta anslag,

att hemmet har uteslutande karaktären av en uppfostringsanstalt, under det

att övriga hithörande anstalter hava en sjukvårdande eller härmed närbesläktad

uppgift, men då hemmet visats vara förtjänt av understöd för sin

undervisningsverksamhet och det icke gärna kan erhålla sådant understöd av

det stora avlöningsanslaget till folk- och småskollärare och ett särskilt anslag

ej heller bör för ändamålet upptagas i riksstaten, torde det få anses ligga

närmast till hands att låta understödet utgå av förevarande anslag. Några

vittgående konsekvenser synes ett bifall till förslaget i denna del knappast

kunna få, i betraktande av att barnhemmets klientel rekryteras från en fåtalig

befolkningsgrupp, som i flera hänseenden intar en särställning i förhållande

till rikets övriga innebyggare.

Vad Eders Kungl. Majit under denna punkt föreslagit föranleder ej

heller i övrigt någon erinran från riksdagens sida.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit,

att Svenska röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa familjer

samt Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand i Ströms

församling må efter särskild prövning av Eders Kungl. Majit kunna tillerkännas

rätt att erhålla bidrag till avlönande av lärare, anställd för meddelande

av undervisning åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, att

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

85

enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva,

utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller

kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid egentliga

folkskolor och småskolor; samt

att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola må för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig den tid, under vilken de tjänstgjort såsom lärare vid barnhem av

ifrågavarande slag, där statsbidrag utgått till deras avlönande såsom till

lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt tillgodokomna lärare

vid dylikt barnhem i avseende å den tid, han må hava tjänstgjort som

ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller småskola;

dels ock till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern beviljat för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 42,500 kronor.

189:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 192) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola, nu 3,180,000 kronor, med 150,000 kronor

till 3,330,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till anordnande

av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, nu

3,180,000 kronor, med 150,000 kronor till 3,330,000 kronor.

190:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 193) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor,

nu 5,000 kronor, med 3,000 kronor till 8,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie reservationsanslaget till

undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, nu 5,000 kronor, med 3,000

kronor till 8,000 kronor.

191 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 194) föreslagit riksdagen att under

riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av det ordinarie förslagsanslaget

till understödjande av folkskolebarns ferie- och studieresor — under

rubriken »Understödjande av folkskolebarns ferieresor» uppföra ett ordinarie

förslagsanslag av 50,000 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majit förslag och får alltså anmäla,

att riksdagen under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande

av det ordinarie förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns ferieoch

studieresor — under rubriken »Understödjande av folkskolebarns ferieresor»

uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 50,000 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

192:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 15,800 kronor att utgå till

upprätthållande av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst 2,700

kronor och i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Majit kan finna lämpligt fastställa.

193:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 196) föreslagit riksdagen

angående understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor

kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

194:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 197) föreslagit riksdagen att till

utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 88,000 kronor att utgå enligt

Eders Kungl. Majits bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Majit

kan finna gott föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

88,000 kronor att utgå enligt Eders Kungl. Majits bestämmande och på

de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

195:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 198) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till provisorisk

avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor, att utgå enligt samma

grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, beviljat för

budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

196:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 199) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 980,000

kronor, med 50,000 kronor till 1,030,000 kronor.

Riksdagen, som icke bar något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt folkhögskolor, nu 980,000 kronor, med 50,000 kronor till 1,030,000

kronor.

197:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 200) föreslagit riksdagen att till

ökat understöd åt folkhögskolor anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 88,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits

förslag, får anmäla, att riksdagen till ökat understöd åt folkhögskolor anvisat

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 88,000 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

87

198:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att till

provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor, att utgå enligt

samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 80,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare

vid folkhögskolor, att utgå enligt samma grunder, som av riksdagen beslutats

för budgetåret 1929/1930, beviljat för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 80,000 kronor.

199:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 202) föreslagit riksdagen att — med

uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor — i riksstaten från och med budgetåret

1932/1933 till stipendier åt elever vid folkhögskolor uppföra ett ordinarie

reservationsanslag å 410,000 kronor.

I samband härmed bar riksdagen till behandling förebaft två inom riksdagen

väckta, likalydande motioner (I: 80 och II: 216), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor

fortfarande skall uppföras som ordinarie förslagsanslag.

Till stöd för sistnämnda yrkande har i motionen I: 80 framhållits, bland

annat, att ifrågavarande anslag under tiden 1923—1926 från att hava varit

förslagsanslag förändrades till reservationsanslag, att detta förhållande säkerligen

varit en av orsakerna till den under sagda tid konstaterade nedgången

i elevantalet vid folkhögskolorna, samt att anslaget på Eders Kungl. Maj:ts

förslag från och med budgetåret 1926/1927 återfått naturen av förslagsanslag.

Vidare har i motionen anförts bland annat följande:

Såsom framgår av den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen,

har elevantalet vid folkhögskolorna under de senare åren starkt ökats. Denna

ökning beror på flera förhållanden, men en av de viktigaste är den rådande

arbetslösheten. Sålunda voro av de 3,163 eleverna vid 1930—1931 års

huvudkurser 552 att räkna till de arbetslösas kategori. Enligt vad vi inhämtat,

har elevantalet vid nu pågående huvudkurser ökats med 528, samtidigt

som de arbetslösas antal bland eleverna ökats med 504 till 1,056.

Såväl skolöverstyrelsen som organisationsnämnden och departementschefen

ha också betonat, att man under förhandenvarande ungdomsarbetslöshet

icke bör begränsa möjligheterna att besöka folkhögskolorna. Det av organisationsnämnden

och departementschefen avgivna förslaget att förvandla anslaget

till reservationsanslag skulle emellertid med säkerhet leda till just

detta resultat. Följden skulle således bliva, att ungdom, som nu begagnar

den nödtvungna ledigheten till att genomgå en folkhögskola, skulle tvingas

till en demoraliserande sysslolöshet, För vår del kunna vi icke finna detta

försvarligt. Vi förmena sålunda, att anslaget alltjämt bör vara förslagsanslag.

Vi vilja emellertid tillägga, att, därest en beskärning av anslaget på ett

eller annat sätt anses absolut nödvändig, denna enligt vårt förmenande i

stället för genom en maximering av anslaget bör sökas på den vägen, att

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

stipendiebeloppet per elev och månad nedsättes. Det är nämligen framför

allt nödvändigt, att den, som ämnat genomgå en folkhögskola, på förhand

kan beräkna, hur stort stipendium han kan erhålla. Med hänsyn till vad

ovan anförts om de arbetslösa, som besöka folkhögskolorna, förmena vi

dock, att en dylik beskärning av stipendiebeloppen i varje fall ej bör bliva

stor.

I detta sammanhang vilja vi tillägga, att det framgår av skolöverstyrelsens

i statsverkspropositionen refererade framställning, att någon nämnvärd

anslagsminskning icke skulle uppnås, örn man följde den av organisationsnämnden

ifrågasatta utvägen att bortgallra de mindre ömmande fallen.

Närmast torde nämligen därmed åsyftas en beskärning bland de stipendier,

som nu utgå i behovsgrad 1 och 2. Det synes dessutom framgå av vad

skolöverstyrelsen anfört, att dylika beskärningar framför allt skulle komma

att gå ut över elever från lantbrukarhem, vilket vi med hänsyn bland annat

till svårigheten för många småbrukare att skaffa kontanta medel icke kunna

finna försvarligt.

Det är för oss icke möjligt att bedöma, i vad mån anslaget, örn det bibehålies

som förslagsanslag, behöver höjas. Skolöverstyrelsen har betonat,

hur osäkra de _ förhållanden äro, som påverka elevtillströmningen till folkhögskolorna.

Överstyrelsen har också tvekat mellan att föreslå en ökning

av anslaget upp till det belopp, som åtgått 1930—1931, eller med något

mindre belopp. Dessutom bör den av departementschefen föreslagna sänkningen

av stipendiebeloppen tagas i betraktande. Slutligen torde statsutskottet

längre fram på året ha större möjligheter att bedöma medelbehovet

än vad för oss nu är fallet.

Med hänsyn till rådande ungdomsarbetslöshet och då de befolkningslager,

vilkas ungdom företrädesvis söker sig till folkhögskolorna, lida hårt av den

ekonomiska depressionen, synes det riksdagen icke lämpligt att vidtaga åtgärder,

som kunna leda till att medellösa och mindre bemedlade unga män

och kvinnor förhindras att bevista ifrågavarande läroanstalter. Riksdagen

finner sig därför icke kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag örn anslagets

förändring till reservationsanslag utan har bestämt, att anslaget, i enlighet

med vad motionärerna yrkat, skall bibehållas såsom förslagsanslag.

Någon ökning av anslagsbeloppet i anledning härav anser riksdagen icke

böra ske. I stället synes reduceringen av stipendiebeloppen kunna göras

något kraftigare än vad Eders Kungl. Majit föreslagit. Riksdagen anser

för sin del, att maximibeloppen i de tre behovsgraderna böra bestämmas

till respektive 35 kronor, 20 kronor och 15 kronor. Vidare vill riksdagen

inskärpa vikten av att under nuvarande förhållanden såväl från skolöverstyrelsens

sida som i vad på de lokala skolmyndigheterna ankommer en

sträng gallring äger rum vid stipendiefördelnlngen, så att inom de olika

behovsgraderna endast verkligt behövande komma i åtnjutande av understöd.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt

elever vid folkhögskolor med oförändrat belopp, 410,000 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

89

200:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) har riks
dagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budget
året

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de vill
kor,

Eders Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

201 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 204) föreslagit riksdagen att

dels minska det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen,

nu 190,000 kronor, med 25,000 kronor till 165,000 kronor,

dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1932/

1933 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor

Eders Kungl. Majit bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.

Eders Kungl. Majlis förslag föranleder ingen erinran från riksdagens sida.

Riksdagen vill emellertid erinra örn att riksdagen vid flera tillfällen uttalat

önskvärdheten av en omorganisation av dövstumundervisningsväsendet.

Med anledning härav pågår också för närvarande en utredning i ämnet.

Riksdagen anser sig böra uttala den bestämda förväntan, att berörda utredning

kommer att slutföras i så god tid, att Eders Kungl. Majit skall äga

möjlighet att framlägga frågan för 1933 års riksdag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels minskat det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen,

nu 190,000 kronor, med 25,000 kronor till 165,000 kronor,

dels ock medgivit, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1932/

1933 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor

Eders Kungl. Majit bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.

202:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 205) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd för utgivande

av Tidning för dövstumma anvisat för budgetåret 1932/1933 ett

extra anslag av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Majit kan finna skäl meddela.

203:o) Eders Kungl Majit bar (punkt 206) föreslagit riksdagen att till understöd

åt Tysta skolan å Lidingön anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra anslag av 5,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Majit

kan finna gott föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till understöd åt Tysta skolan å Lidingön anvisat

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå

under de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

204:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 207) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

åt Svenska föreningen för dövas väl anvisat för budgetåret 1932/1933 ett

extra anslag av 6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

205:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 208) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels till förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag

av 48,000 kronor,

dels ock till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever vid nämnda

institut för samma budgetår anvisat ett extra reservationsanslag av 3,000

kronor.

206:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 209) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande

av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 4,100 kronor.

207:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 210) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser m. m.

för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1932/1933

anvisa att extra anslag av 8,150 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 8,150 kronor.

208:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 211) föreslagit riksdagen att till beredande

av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i

Kristinehamn för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,

som från hantverksskolans i Kristinehamn för blinda materialdepå

sändas blinda hantverkare, anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

209:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 212) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning av

extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag

av 7,500 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

91

210:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) har riks
dagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor anvisat för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

211:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning

av blindskrifter anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 7,000 kronor.

212:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt De blindas förening anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

100,000 kronor att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

Y rkesundervisningen.

213:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 216) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu 460,425 kronor, med

14,575 kronor till 475,000 kronor att fördelas mellan de olika läroverken

på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie reservationsanslaget till

tekniska läroverk, nu 460,425 kronor, med 14,575 kronor till 475,000 kronor

att jämte erforderligt belopp av å samma anslag uppkomna besparingar fördelas

mellan de olika läroverken på sätt av departementschefen under punkt

216 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932

angivits.

214:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 217) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande

av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Orebro anvisat för

budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 24,000 kronor.

215:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 218) föreslagit riksdagen att till

uppehållande av parallellavdelning till tredje årskursen i gymnasiet vid tekniska

läroverket i Malmö för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag

av 7,000 kronor.

Riksdagen, som icke har funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits

förslag, får anmäla, att riksdagen till uppehållande av parallellavdelning

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till tredje årskursen i gymnasiet vid tekniska läroverket i Malmö för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra anslag av 7,000 kronor.

216:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan

i Norrköping anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

1,600 kronor att utgå under villkor att enahanda belopp för samma ändamål

tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare.

217:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 220) föreslagit riksdagen att till

laboratorieutrustning och undervisningsmateriel vid tekniska elementarskolan

i Norrköping bevilja ett belopp av 50,000 kronor samt därav för budgetåret

1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

Kiksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits

förslag, får anmäla, att riksdagen till laboratorieutrustning och undervisningsmateriel

vid tekniska elementarskolan i Norrköping beviljat ett belopp

av 50,000 kronor samt därav för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag

anvisat 10,000 kronor.

218:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 221) föreslagit riksdagen att till

uppehållande av parallellavdelning till andra klassen vid tekniska elementarskolan

i Norrköping anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

7,700 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits

förslag, får anmäla, att riksdagen till uppehållande av parallellavdelning till

andra klassen vid tekniska elementarskolan i Norrköping anvisat för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 7,700 kronor.

219:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 222) föreslagit riksdagen att till

uppehållande av parallellavdelning till andra klassen vid tekniska gymnasiet

i Härnösand anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 5,800

kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits

förslag, får anmäla, att riksdagen till uppehållande av parallellavdelning till

andra klassen vid tekniska gymnasiet i Härnösand anvisat för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 5,800 kronor.

220:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 223) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande

av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna anvisat

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 6,300 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

93

221:o) I enlighet nied Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224) har riks
dagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till stipendier

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor

att utgå enligt av Eders Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser.

222:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 225) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,

Hälsingborg, Orebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,

anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 139,500 kronor att

utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter

statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller

erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant

bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den

fördelning och under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Majit kan finna

skäligt bestämma.

223:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 226) föreslagit riksdagen att

dels minska det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning

av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 610,000 kronor,

med 160,000 kronor till 450,000 kronor,

dels ock minska det ordinarie reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 65,000

kronor, med 20,000 kronor till 45,000 kronor.

Det är allmänt bekant, att bland ungdomen för närvarande råder en mycket

utbredd arbetslöshet. Med tanke härpå kan det ifrågasättas, huruvida

det är riktigt att nu utsätta ifrågavarande anslag för en så kraftig beskärning

som den av Eders Kungl. Majit föreslagna, då det möjligen skulle

kunna befaras, att åtskilliga skolor till följd av anslagsminskningen bliva

nödsakade att nedlägga eller inskränka sin verksamhet. Med hänsyn till vad

departementschefen anfört, vill dock riksdagen icke för ändamålen ifråga

anvisa högre anslagsbelopp än de av Eders Kungl. Majit äskade, varvid

riksdagen vill uttrycka den förhoppningen, att anslagssänkningen endast

skall bliva av tillfällig natur. Riksdagen har alltså bifallit Eders Kungl.

Majits förslag och får sålunda anmäla, att riksdagen

dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning

av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 610,000 kronor,

med 160,000 kronor till 450,000 kronor,

dels och minskat det ordinarie reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 65,000 kronor,

med 20,000 kronor till 45,000 kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

224:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 227) föreslagit riksdagen att till stipendier

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 339), vari hemställts, att riksdagen, med avslag å

vad som föreslagits i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, punkt 227,

måtte besluta att till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever

vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

Till stöd för sistnämnda yrkande har i motionen II: 339 anförts följande:

I årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkt 227, har föreslagits,

att anslaget till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning måtte

förvandlas från förslagsanslag till reservationsanslag. Motiveringen till den

ifrågasatta förändringen utgöres av en hänvisning till det under punkt 202

avgivna förslaget att förvandla anslaget till understöd åt elever vid lägre

lantbruksanstalter från förslags- till reservationsanslag. Såsom framhållits

i samtidigt härmed väckt motion, bör emellertid enligt mitt förmenande

sistnämnda anslag alltjämt utgå som förslagsanslag. Vidare synes det mig

icke rimligt att under nuvarande ungdomsarbetslöshet minska möjligheterna

för ungdomen att erhålla yrkesutbildning.

Såsom framgår av den i statsverkspropositionen lämnade utredningen, har

skolöverstyrelsen icke ansett sig böra föreslå någon ökning av anslaget,

även örn detta fortfarande utginge som förslagsanslag.

Vad först beträffar frågan örn anslagets natur, synes det riksdagen att

samma skäl, som riksdagen under punkten 199 anfört till stöd för att stipendieanslaget

till folkhögskolelever bör vara förslagsanslag, tala för att

även nu förevarande anslag bör bibehålla förslagsanslags natur. Riksdagen

har alltså med bifall till det i motionen II: 339 framförda yrkandet avslagit

Eders Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt. Liksom ifråga om folkhögskoleelevernas

stipendier synas även här stipendiebeloppen i de tre behovsgraderna

böra bestämmas till 35 kronor, 20 kronor och 15 kronor. Beträffande

vikten av en sträng gallring vid stipendiefördelningen åberopar riksdagen,

vad riksdagen i berörda hänseende anfört angående folkhögskoleelevernas

stipendier. Någon ökning av anslagets belopp torde vid nu angivna

förhållanden icke erfordras.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att

riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till

ovannämnda motion (II: 339) till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 200,000

kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

95

225:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 228) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande av

verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra anslag av 33,000 kronor, under villkor att Stockholms stad

för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor för år, för berörda

ändamål bidrager med samma belopp som statsanslaget, samt med beräknande,

att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

226:o) Kungl. Maj:t har (punkt 229) föreslagit riksdagen att

dels såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i

Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad under punkt

243 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits,

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 20,000 kronor

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna

för verksamhetens uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget, samt

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga

örn nämnda anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga;

dels ock såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare

vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning anvisa för

nämnda budgetår ett extra anslag av 8,050 kronor att utgå under förutsättning

att återstoden av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under

de ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Eders Kungl.

Majit i huvudsaklig anslutning till nu gällande grunder finner skäligt föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i

Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad under punkt

243 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits,

anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 20,000 kronor att

utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna

för verksamhetens uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget, samt

med rätt för Eders Kungl. Majit att meddela de närmare föreskrifter i fråga

örn nämnda anslag, som av Eders Kungl. Majit prövas erforderliga;

dels ock såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare

vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning anvisat för nämnda

budgetår ett extra anslag av 8,050 kronor att utgå under förutsättning att

återstoden av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under de ytterligare

villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Eders Kungl. Majit

i huvudsaklig anslutning till nu gällandö grunder finner skäligt föreskriva.

227:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 230) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1932/

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1933 ett extra anslag av 11,550 kronor att utgå med de belopp, till de

ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1932 angivits.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta likalydande motioner (I: 77 och II: 118), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte till uppehållande av verksamheten vid vävskolan

i Borås anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 13,050 kronor

att utgå under de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna för gott föreskriva.

Till stöd för sistnämnda yrkande har i motionen I: 77 anförts huvudsakligen

följande:

Till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås under nuvarande

läsår beviljade föregående års riksdag efter framställning av Kungl.

Majit ett extra anslag av inalles 14,050 kronor under förutsättning, att en

lika stor summa komme att tillskjutas av Alvsborgs läns landsting eller

andra intresserade. I detta anslag ingick bland annat ett belopp av 1,500

kronor avsett att utgöra bidrag till kostnaderna för en rent facklig fortsättningskurs

för elever, vilka utexaminerats från den tekniska elementarskolans

i Borås textiltekniska fackavdelning.

Med stöd av det beviljade statsbidraget har nu tekniska elementarskolans

styrelse, vilken också är styrelse för vävskolan, från och med innevarande

läsårs början anordnat en dylik fortsättningskurs, vilken kommer att pågå

under 38 veckor. Undervisningen, som har en rent facklig inriktning och

företrädesvis avser vävnadsteknologi och textilm askinlära, upptar 22 timmar

i veckan, vartill kommer övningar i laboratorium och på vävsalen. I sina

auslagskrav för nästkommande budgetår har skolstyrelsen utom annat helt

naturligt upptagit ett belopp, 1,500 kronor, för kursens fortsättande under

kommande läsår, och skolöverstyrelsen har utan erinran överlämnat dessa

till Kungl. Majit. Emellertid har statens organisationsnämnd, från vilken

yttrande i ärendet infordrats, framhållit, att under nuvarande statsfinansiella

förhållanden statsbidrag ej borde utgå till ovanberörda »påbyggnadskurs»,

och under hänvisning härtill har Kungl. Majit ej heller upptagit posten i

statsverkspropositionen.

Sedan mycket lång tid tillbaka har det bland textilindustriens målsmän

i vårt land varit ett önskemål att inom Sverige åstadkomma tillfredsställande

utbildningsmöjligheter för textilteknici, och dessa önskemål ha givetvis

blivit allt starkare i samma mån som krisförhållandena inom näringslivet

å ena sidan nödvändiggjort högsta möjliga rationalisering av tillverkningen

och å den andra sidan för svenskar försvårat tillgången till utländska

fackutbildningsanstalter. Som ett första resultat av de på dessa önskemål

fotade strävandena får man betrakta omorganisationen av tekniska elementarskolan

i Borås dithän, att den byggnadstekniska fackavdelningen vid

denna skola ersattes med en textilteknisk fackavdelning.

I denna fackavdelning meddelas liksom i de tekniska gymnasierna en

huvudsakligen teoretisk undervisning i de tekniska ämnen, som äro av betydelse

för en blivande textiltekniker, och den ovanberörda fortsättningskursen

utgör därför ett synnerligen viktigt för att icke säga nödvändigt komplement

till den textiltekniska fackavdelningen inom den tekniska elementarskolan.

Denna kurs har icke kunnat komma till stånd utan ganska

avsevärda uppoffringar från industriidkarnas sida. I detta sammanhang ha

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

97

vi särskild anledning framhålla, att det icke utan sådana uppoffringar skulle

vara möjligt för skolstyrelsen att för undervisningen vinna fullt kvalificerade

lärarkrafter.

Skulle nu kursen redan efter ett års verksamhet nedläggas, är det sannolikt,

att man icke skulle kunna påräkna, att de nu för densamma engagerade

specialutbildade lärarna skulle stå till förfogande, ifall man örn ett

eller annat år ville på nytt igångsätta densamma. Det skulle måhända på

nytt bli nödvändigt att försöka förmå någon tekniker att skaffa sig den

speciella utbildning, som kräves för undervisning inom här ifrågakommande

specialfack.

Även örn vi självfallet på det allra livligaste behjärta nödvändigheten att

vid nu rådande statsfinansiella förhållanden hålla anslagskraven nere, kunna

vi därför icke finna det överensstämmande med verklig sparsamhet att genom

indragning av ett sådant anslag som detta äventyra resultatet av mångåriga

strävanden att öppna utbildningsmöjligheter för blivande ledare inom en av

våra största industrier. Uppenbarligen är det ännu för tidigt att bedöma,

huruvida den i Borås valda organisationen av den textiltekniska fackutbildningen

i alla avseenden är ändamålsenlig. Men så mycket lär man redan

nu kunna säga, att örn fortsättningskursen slopas, så kommer intresset bland

eleverna för den textiltekniska fackavdelningen vid elementarskolan också

att minskas. Man har sig nämligen bekant, att åtskilliga av aspiranterna

till denna fackavdelning redan på förhand bestämt sig för att genomgå den

fackliga fortsättningskursen. Den igångsatta verksamheten, vilken ännu

delvis har försökskaraktär, skulle icke komma att visa vilket värde den

kan ha.

Vi kunna icke finna det rimligt, att staten redan, innan en organisation

hunnit prövas under ens ett år, undandrager densamma ett understöd, vilket

örn ock till beloppet ringa dock är ägnat att giva stadga åt verksamheten

samt uppmuntra kommuner och enskilda till fortsatta uppoffringar.

Det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet, 11,550 kronor, synes under

alla förhållanden böra utgå till vävskolan för nästa budgetår. Emellertid

anser riksdagen, att motionärerna anfört starka skäl för den av dem begärda

anslagsökningen å 1,500 kronor till förutnämnda fackliga fortsättningskurs.

Beloppet är relativt ringa, anslagsposten tillkom så nyligen som genom beslut

av 1*931 års riksdag, och det ändamål, för vilket den utgår, förefaller

att vara av mycket stort värde för den textiltekniska fackutbildningen. Den

rent siffermässiga besparingssynpunkten torde under sådana förhållanden

få träda tillbaka. Riksdagen bifaller alltså omförmälda motioner I: 77 och

II: 118 och får därför anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag samt med bifall till ovannämnda motioner (1:77 och 11:118),

till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisat för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 13,050 kronor att utgå under de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

228:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att till

åtgärder för utbildande av lärare för yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande

av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anIUhatii/

till riksdagens protokoll 1982. 14 sami. Nr 8 A. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

visa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t finner gott

meddela.

Riksdagen, som icke har funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majda

förslag, får anmäla, att riksdagen till åtgärder för utbildande av lärare för

yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande av undervisningsmedel

vid anstalter för sådan undervisning anvisat för budgetåret 1932/1933 ett

extra reservationsanslag av 15,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Majd finner gott meddela.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

229:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 233) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu

902,500 kronor, med 72,500 kronor till 830,000 kronor att i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som i statsrådsprotokollet angivits, utgå

i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majd må äga

meddela,

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 230 och II: 193),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ur det ordinarie

förslagsanslaget till folkbiblioteksväsendet må för budgetåret 1932/1933 utgå

understöd till kurser för föreståndare för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek

med högst 8,000 kronor;

dels ock två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 153 och

II: 337), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta, att anslag

till centralbibliotek för budgetåret 1932/1933 måtte utgå efter de grunder,

som angivas i Kungl. Maj:ts kungörelse angående understödjande av folkbiblioteksväsendet

av den 24 januari 1930.

Departementschefen har lämnat följande i tabellform uppställd;! sammanfattning

av de olika anslagsposterna under anslaget:

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

99

Beräknat belopp

för budgetåret

1931/1932

Kronor

Budgetåret 1932/1933

av skolöversty- relsen föreslaget

belopp

Kronor

av departements- chefen tillstyrkt

belopp

Kronor

Kommunala och med dem lik- ställda folkbibliotek samt i sam- band med studiecirkelarbete be- driven folkbiblioteksverksam- het ....................

600,000

715,000

572,000

Centralbibliotek............

(approx.)

50,000

70,000

48,000

Resekostnads- och traktamentser- sättningar vid biblioteksinspek- tion från lands- och centralbib- liotek ..................

3,600

4,800

4,200

Skolbibliotek..............

172,500

185,000

148,000

Bibliotek vid sjukvårdsinrättnin- gar ....................

(approx.)

8,000

9,000

7,200

Förmedlingsanstalter för vand- ringsbibliotek............

9,500

8,000

8,000

Biblioteksverksamhet ombord å

svenska handelsfartyg......

10,000

10,000

8,000

Kurser för föreståndare för folk-,

skol- och studiecirkelbibliotek.

12,000

12,000

Tillägg till grundkatalog......

5,000

5,000

5,000

Tidskrifterna Biblioteksbladet,

Bokstugan och Studiekamraten

12,000

12,000

8,000

(4,000 + 4,000

(4,000 + 4,000

(3,000 + 2,000

+ 4,000)

+ 4,000)

+ 3,000)

Arvoden till en andre biblioteks- konsulent samt till biträden hos

bibliotekskonsulenterna jämte

vikariatsersättningar.......

23,000

23,000

23,000

Summa kronor

905,600

1,053,800

831,400

avrundat till

902,500

1,050,000

—

Till stöd för det i motionerna I: 230 och II: 193 framförda yrkandet

har i motionen I: 230 anförts bland annat:

I årets statsverksproposition har föreslagits indragning för budgetåret

1932/1933 av anslagen till åtskilliga kurser av olika slag. Ett av dessa

kursanslag är anslaget till bibliotekskurser, som sedan en lång följd av år

utgått med 12,000 kronor årligen. Av flera skäl skulle emellertid ett indragande

för ett år av detta anslag medföra synnerligen betänkliga konsekvenser,

som skulle drabba biblioteken i en grad, som ej kan sägas stå i

någon som helst proportion till den både absolut taget och i förhållande

till hela folkbiblioteksanslaget relativt ringa besparing, som härmed kan

vinnas.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Folkbiblioteksväsendet intager såtillvida en särställning i jämförelse med

åtskilliga andra områden, på vilka kurser anordnas, att den enda utbildning

som står till buds är den, som kan vinnas genom deltagande i dessa

kurser, under det att flertalet andra kurser lia naturen av fortbildningskurser.

I förevarande avseende äro bibliotekskurserna analoga med de kurser

för lärare vid fortsättningsskolor, som anordnas och för vilka även för

nästa budgetår i statsverkspropositionen begärts anslag.

Bibliotekskurserna ingå i själva verket som en nödvändig beståndsdel i

den omorganisation på folkbiblioteksområdet, som år 1929 företogs. Sagda

omorganisation innebar dels en väsentlig ökning av statsunderstöden, dels

som ett lika viktigt led vissa åtgärder för stödjande av ett mera kvalificerat

biblioteksarbete. Av avgörande betydelse i sistnämnda avseende äro de

åtgärder, som gå ut på att främja, att vid biblioteken anställda i största

möjliga utsträckning bli väl skickade att stå till tjänst vid det självbildningsarbete,

som i biblioteken bedrives. Vikten härav underströks också

flerstädes i den proposition, som låg till grund för 1929 års nyorganisation.

De föreskrifter i kungl, kungörelsen den 24 januari 1930 (nr 15), angående

understödjande av folkbiblioteksväsendet, som gingo ut på att främja

anställandet av kvalificerad personal i de kommunala och med dem likställda

folkbiblioteken, äro följande.

I § 4 c) föreskrives som villkor för statsunderstöd örn minst 2,000 kronor,

att bibliotekariens kompetens skall prövas och godkännas av skolöverstyrelsen.

I § 8 a) föreskrives som villkor för tilläggsunderstöd för handbokssamling

och läsrum i städer, köpingar och municipalsamhällen, att läsrummet

skall hållas tillgängligt »under sakkunnig ledning».

I § 9 lämnas föreskrifter om särskilt tilläggsunderstöd i viss proportion

till ersättningen till egentlig bibliotekspersonal, under villkor bland annat

att »den personal, till vilken den skall utgå, av överstyrelsen befunnits besitta

erforderlig kompetens».

I fråga örn bibliotek tillhörande riksförbund för biblioteks- och studiecirkelverksamhet

gälla på alla punkter motsvarande bestämmelser (§ 13 c, § 14).

I fråga örn centralbibliotek gäller som villkor för statsunderstöd, »att dess

föreståndare och övriga personal besitta erforderlig kompetens» (§ 27).

I fråga örn folkskolornas bibliotek har i kungl, kungörelsen den 9 oktober

1931 (nr 346) § 40 föreskrivits örn särskilt tilläggsunderstöd i proportion

till ersättningen till bibliotekspersonal under villkor bland annat, att »den

personal, till vilken den skall utgå, av överstyrelsen befunnits besitta erforderlig

kompetens».

Med anledning av de krav på kompetensprövning, som i kungl, kungörelsen

den 24 januari 1930 stipulerats, har det redan tidigare årligen utgående

anslaget till bibliotekskurser, sedan nyorganisationen börjat genomföras,

så disponerats, att huvuddelen av anslaget använts till bibliotekskurser

av det omfång, som för personer anställda vid folkbibliotek av olika storlek

och olika typer kunde anses önskligt för sådant godkännande av kompetensen,

som ovan omnämnts. Deltagandet i dessa kurser har varit obligatoriskt

för godkännande av kompetensen i de fall, där författningen föreskrivit

kompetensprövning och vederbörande ej tidigare genomgått likartad

kurs eller kompetensen kunde på annat sätt styrkts. Endast en mindre del

av anslaget har använts till ett par kortare kurser avseende bibliotekspersonal,

i fråga om vilken ingen dylik kompetensprövning föreskrivits,

s. 101 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 101

men för vilken möjlighet till deltagande i en bibliotekskurs ansetts vara

av särskild betydelse.

Vid samtliga dessa kurser har minst ungefär halva timantalet ägnats åt

genomgång av och diskussioner angående litteratur (skönlitteratur, utlåningslitteratur

inom olika vetenskaper, handböcker samt bibliografiska hjälpmedel

vid bokinköpen), återstoden åt bibliotektekniska frågor (katalogisering, klassifikation,

utlåningsmetoder), statsanslag, samarbete med andra grenar av folkbildningsarbetet

m. m.

De kurser, som med utgångspunkt från dessa principer anordnats under

de båda budgetår, som förflutit, sedan riksdagen beslutat örn omorganisation

av folkbiblioteksväsendet, äro följande.

1) Längre kurser om 5 månader för utbildning av personal för stadsbibliotek

och andra större folkbibliotek med biblioteksarbete som huvudsyssla. Vid kurser

av detta slag ha stipendier ej utdelats. Avgifter ha utgått av deltagarna.

Dylika kurser lia alltsedan 1926 ordnats vartannat år.

2) Kurser om dels 22—25 dagar, dels 10—11 dagar, avsedda för bibliotekspersonal,

vars kompetens skall prövas av skolöverstyrelsen enligt kungl,

kungörelsen den 24 januari 1930 (nr 15) och som ej genomgått i punkt 1

omnämnd kurs. Stipendier ha utgått liksom viss reseersättning, dock ej

mer än till cirka 30 deltagare i varje kurs.

Av dylika kurser ha ordnats första året efter omorganisationen (budgetåret

1930/1931) en örn 25 och en örn 11 dagar, den förra oktober 1930, den

senare januari 1931. Andra året (budgetåret 1931/1932) tillät till buds stående

medel ej att ordna mer än en dylik kurs (juli—augusti 1931). Denna

kurs var planlagd så, att hela kursen omfattade 22 dagar, men att halva

antalet deltagare från de mindre av de bibliotek, för vilka kursen var avsedd,

deltog endast i förra hälften av kursen, under det att halva antalet,

som representerade de något större biblioteken, deltog också i den återstående

hälften av kursen, till vilken koncentrerats en något fylligare behandling

av vissa frågor av särskilt intresse för dessa något större bibliotek. Det

antal deltagare, som kunnat antagas, visade sig båda åren otillräckligt, men

de som på grund av de begränsade medlen ej kunnat utses till deltagare

med stipendier, fastän de hörde till de kategorier, som skolat deltaga i

dylik kurs, ha fått välja mellan att deltaga utan stipendium (med eventuellt

anslag av respektive bibliotek) eller vänta att deltaga till ett följande

år, i vilket senare fall, om ej särskilda skäl talade för ett provisoriskt godkännande

av kompetensen, lägre statsunderstöd utgått.

3) Kurser om 3 dagar i län med nyinrättat centralbibliotek, för vinnande

dels av någon utbildning av personal vid bibliotek mindre än dem, som

tillhörde tidigare omnämnda kategorier, dels av ett samarbete mellan de nygrundade

centralbiblioteken och bibliotekarierna vid de mindre biblioteken,

så att de senare skulle kunna bättre utnyttja fördelarna av centralbiblioteksorganisationen.

De begränsade resurserna ha tillåtit anordnande av dylika tre-dagars kurser

blott i två av de fyra län, som hittills ha centralbibliotek (i Värmlands

och Malmöhus län), under det att det måst anstå med kurser i övriga två.

Vid ingen enda kurs har kunnat antagas deltagare representerande skolbiblioteken.

För budgetåret 1932/1933 erfordras ingen 5-månaders-kurs, då innevarande

år en dylik kurs hålles och inga skäl finnas att räkna med att åtgången

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

på utbildad arbetskraft med heltidstjänst skall bli större än tidigare, då blott

en kurs vartannat år ordnats.

Däremot är det nödvändigt med minst en kurs om cirka 20 dagar av

samma art som ovan under punkt 2 omförmälts.

Som av den inledande redogörelsen framgår, äventyras grunderna för

statens nyligen företagna omorganisation av folkbiblioteksverksamheten, om

den i författningen föreskrivna kompetensprövningen och den utbildning,

som härför är en förutsättning, skulle bortfalla.

Teoretiskt kan tänkas den möjligheten, att för nästa budgetår provisoriskt

till alla bibliotek, som ansöka örn sådant understöd, som förutsätter kompetensprövning,

beviljas av dem begärda anslag med så högt belopp, som

skolat utgå, därest kompetensen kunnat godkännas. Då en mycket stor

procent (i fråga örn vissa typer av bibliotek det alldeles övervägande flertalet)

av de bibliotek, som skulle kunna få tilläggsunderstöd för bibliotekspersonal,

för den händelse personalen prövades kompetent, ej hittills ansökt

örn dylikt understöd, är det ej uteslutet, att denna utväg skulle medföra,

att dylikt provisoriskt godkännande av kompetensen under här angiven förutsättning

skulle komma att lämnas i ett mycket stort antal fall. Särskilt

skulle detta kunna bli fallet, örn det bleve för biblioteken bekant, att anslag

skulle kunna tänkas komma att utgå med de högre beloppen utan att det

vore nödvändigt med deltagande i kurs av något slag. Från bibliotekssynpunkt

skulle följderna härav lätt kunna bli högst betänkliga. Härtill kommer,

att de ekonomiska konsekvenserna skulle bli svåröverskådliga. Det

vore rent av tänkbart, att med en dylik praxis ökningen i utgifterna för

dylika tilläggsunderstöd skulle kunna tänkas komma att ej obetydligt överstiga

utgifterna för en kurs av ifrågasatt slag.

Det synes därför svårt att tänka sig någon annan möjlighet, därest bibliotekskurserna

för nästa budgetår bortfalla, än att i de fall, då vederbörande

bibliotekarie ej tidigare genomgått likartad kurs eller hans kompetens

på annat sätt kunde anses styrkt, biblioteken skulle gå miste om

den möjlighet till högre statsunderstöd, som enligt författningen skulle tillkomma

bibliotek med kompetent personal. Denna utväg skulle komma att

drabba ej blott bibliotek, som bär för avsikt att nästa gång ansöka örn

anslagsbelopp av den storlek eller natur, att det förutsatte kompetensprövning,

utan även bibliotek, där tidigare dylik understöd utgått, men där den

förut anställda personalen måst avgå. Detta skulle med andra ord innebära,

att anslag till kommuner och föreningar för biblioteksverksamhet skulle i

vissa fall ej blott reduceras med 20 procent på grund av den allmänna reduktion,

som i propositionen föreslagits, utan att dessutom ej ens de sålunda

sänkta anslagen alltid skulle kunna utgå. Utom det ödesdigra sönderbrytande

av en av grundprinciperna för nyorganisationen, som härav

skulle bli en följd, skulle alltså inträda en av sakliga skäl omotiverad ojämnhet

i anslagsvillkoren för olika bibliotek. Särskilt biblioteken i mindre städer

och i sådana landsbygdskommuner, där förutsättningar finnas för sökande

av tilläggsunderstöd av här avsedd natur, men där frågan ännu ej

kunnat ordnas lika fort som i åtskilliga något större städer, skulle drabbas

av en dylik ojämnhet.

I hög grad önskligt är, att även i de återstående centralbiblioteksområdena

kunde ordnas de för centralbibliotekens utnyttjande viktiga 3-dagarskur ser,

som ovan under punkt 3 omnämnts, d. v. s. att, sedan under den närmaste

tiden ytterligare 2 centralbibliotek godkänts, 4 dylika kurser kunde anordnas.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

103

Alldeles nödvändigt för genomförande av fjolårets omorganisation av skolbiblioteksväsendet

med dess föreskrifter i syfte att främja en rationalisering

av skolbiblioteksarbetet och dess kompetensprövning i vissa fall är beredande

av någon utbildningsmöjlighet för skolbibliotekarier genom anordnande av

särskilda kurser för skolbibliotekarier. Kurserna kunna göras avsevärt kortare

än motsvarande kurser för personal vid folkbibliotek. Att läggningen

av dessa kurser skulle något avvika från kurserna för personal vid folkbibliotek

torde ligga i sakens natur. Stort utrymme borde givetvis även i

detta fall ägnas åt genomgång av för respektive bibliotek betydelsefull

litteratur, men därjämte borde, om syftet med de höjda skolbiblioteksanslagen

skulle vinnas, stor vikt läggas vid diskussioner angående undervisningens

anknytning till skolbiblioteken. Man torde kunna räkna med en

reducering av omfånget till exempelvis 6 dagar. Två dylika kurser torde

böra vara minimum.

De önskvärda kurserna äro alltså följande med nedannämnda kostnad,

därest, i likhet med vad man tänkt sig i fråga örn kurserna för lärare vid

fortsättningsskola, någon reducering av dagtraktamentet beräknas:

1 kurs om cirka 20 dagar.......................kronor 4,500:

2 kurser om vardera 6 dagar (för skolbibliotekarier) ä 1,800

kronor.................................... * 3,600:

4 kurser örn 3 dagar (i anslutning till centralbibliotek) ä

950 kronor................................ * 3,800:

Samtliga kurser äro för uppbyggande och vidmakthållande av den nya

organisationen av den allra största betydelse. Därest det är nödvändigt att

reducera beloppet, torde detta emellertid med minst olägenhet för biblioteksväsendet

i dess helhet kunna ske genom slopande av de 4 tredagarskurser,

som planerats. Det för återstående kurser erforderliga beloppet

skulle alltså bli cirka 8,000 kronor.

Anslagsbehovet under förslagsanslaget till folkbiblioteksväsendet för nästa

budgetår torde ej vara lätt att med full säkerhet bedöma. Sannolikheten

talar för att behovet på grund av lägre lokala tillskott kommer att väsentligt

reduceras. Hur stark denna reduktion kommer att bli, torde emellertid

vara svårare att på förhand bedöma. Det synes i själva verket synnerligen

tveksamt, örn någon höjning av anslaget utöver vad i statsverkspropositionen

föreslagits kommer att erfordras, även om därur skulle utgå även

8.000 kronor till bibliotekskurser.

Till stöd för det i motionerna I: 153 och II: 337 framförda yrkandet har

i motionen I: 153 anförts följande:

Uti årets statsverksproposition har under åttonde huvudtiteln föreslagits

ett minskat bidrag till centralbiblioteken. Därjämte har Kungl. Maj:t föreslagit,

att med upprättande av nya centralbibliotek skall anstå under budgetåret

1932/1933. Samtidigt bär Kungl. Maj:t föreslagit, att anslag till

kommunala bibliotek och med dem likställda samt i samband med studiecirkelarbete

bedriven folkbiblioteksverksamhet skall utgå till väsentligt reducerat

belopp, i det att det av skolöverstyrelsen föreslagna anslaget å

715.000 kronor nedsatts till 572,000. Härvid är att märka, att skolöverstyrelsen

senast beviljat understöd till bibliotek av dessa typer till ett belopp

av 717,000 kronor.

Att i en tid, då, beroende på den omfattande arbetslösheten, en ökad till
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

strömning till biblioteken sker, så starkt nedsätta anslagen till folkbiblioteken

synes oss synnerligen betänkligt. Men under alla omständigheter

synes det, som om understöd till centralbiblioteken böra utgå med oförändrade

belopp. Centralbiblioteken ha att inom visst av Kungl. Maj:t bestämt

område supplera de lokala bibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri

utlåning av böcker, som behövas i studiesyfte, genom utsändande

av vandringsbibliotek och genom biblioteksteknisk rådgivning. Då vissa

bibliotek åtagit sig att fungera som centralbibliotek, vilket medfört såväl

vissa engångskostnader som väsentligt ökade årliga kostnader, var förutsättningen

ett årligt understöd av 10,000 kronor. Det synes då ej tillbörligt,

att staten ensidigt förändrar de villkor, som gjort det för de lokala

biblioteken möjligt att tjäna folkbildningsarbetet även utanför kommunens

område. Därtill kommer, att om en betydande nedsättning av anslaget till

de kommunala biblioteken m. fl. skulle ske, så minskades bokanskaffningen

till dessa. Om samtidigt anslagen till centralbiblioteken skulle minskas, så

vore skadan ändå större, enär då centralbibliotekens viktiga uppgift att

supplera de lokala bibliotekens arbete genom direkta boklån eller vandringsbibliotek

tillika komme att i hög grad äventyras. Under alla omständigheter

böra därför centralbiblioteken bibehållas vid de anslag, vilkas utgående

de räknat med, då de erbjudit sig att fungera som centralbibliotek.

Med hittills beslutat antal centralbibliotek skulle för nästa budgetår erfordras

ett anslag på 60,000 kronor.

I likhet med departementschefen anser riksdagen de ekonomiska förhållandena

kräva en inskränkning av den understödsverksamhet, som staten

utövar för folkbiblioteksväsendets främjande. Härvid är det av vikt, att

icke denna inskränkning göres på ett så kraftigt sätt, att svårbotlig skada

tillskyndas biblioteksorganisationen, vilken så nyligen som år 1929 under

kastades en genomgripande omläggning. I det stora hela förefaller det

riksdagen, som örn Eders Kungl. Maj:ts förslag i detta hänseende kan betecknas

såsom måttfullt och ej innebärande några risker av nyss antydd art.

I ett par avseenden kan dock riksdagen icke ansluta sig till förslaget. Vad

beträffar indragningen av det hittills utgående anslaget till bibliotekskurser

synes det riksdagen genom vad i motionerna I: 230 och II: 193 anförts vara

ådagalagt, att för tillämpning av de av 1929 års riksdag beslutade nya bestämmelserna

det är nödvändigt att bibehålla åtminstone de i motionerna

omförmälda 20-dagars- och 6-dagarskurserna. Till dessa erfordras ett belopp

av högst 8,000 kronor. Nyssnämnda motionärer hava icke ansett erforderligt,

att anslaget höjes med sagda belopp, utan blott begärt riksdagens

medgivande att till ifrågavarande ändamål högst denna summa må utgå.

Enligt riksdagens mening är det med hänsyn till den i övrigt föreslagna

anslagsbegränsningen riktigast att för ändamålet öka det av Eders Kungl.

Majit föreslagna anslaget, 830,000 kronor, med 8,000 kronor.

Vidare anser riksdagen, i överensstämmelse med vad i motionerna I: 153

och II: 337 yrkats, att understöden till centralbiblioteken böra utgå enligt

hittills gällande grunder. Härav påkallas en ökning av det av Kungl.

Majit äskade anslagsbeloppet med 12,000 kronor. Sammanlagt erfordras

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 105

alltså en höjning av nämnda anslagsbelopp, 830,000 kronor, med 20,000

kronor.

I övrigt anser sig riksdagen böra biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag.

I enlighet med vad riksdagen nu anfört skulle det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet minskas med, i stället för av

Eders Kungl. Majit föreslaget belopp, 72,500 kronor, allenast 52,500 kronor

till 850,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Eders Kungl. Majits förslag och ovannämnda motioner

(I: 230 och II: 193 samt I: 153 och II: 337), minskat det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 902,500 kronor,

med 52,500 kronor till 850,000 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som av riksdagen i det föregående angivits, utgå i enlighet

med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit må äga meddela.

230:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 234) föreslagit riksdagen att

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor,

dels medgiva, att av detta anslag må enligt av Eders Kungl. Majit fastställda

villkor användas högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt

skolöverstyrelsen, i frågor rörande föreläsningsverksamheten, högst 18,000

kronor till understöd åt centralbyråer för förmedling av populärvetenskapliga

föreläsningar, högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av

dem havda resekostnader för föreläsare samt det belopp, som Eders Kungl.

Majit kan finna skäligt, till understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten

,

dels medgiva, att för tiden den 1 juli 1932—den 30 juni 1933 det minsta

antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas

av anstalt eller förening, varom här är fråga, skall utgöra 7,

dels ock medgiva, att det må ankomma på Eders Kungl. Majit att under

samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja de ytterligare

lättnader i fråga om villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas

erforderliga.

Riksdagen finner den av Eders Kungl. Majit föreslagna nedsättningen av

ifrågavarande anslag vara i nuvarande statsfinansiella läge väl motiverad.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor,

dels medgivit, att av detta anslag må enligt av Eders Kungl. Majit

fastställda villkor användas

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt skolöverstyrelsen i

frågor rörande föreläsningsverksamheten,

högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för förmedling av

populärvetenskapliga föreläsningar,

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för

av dem havda resekostnader för föreläsare samt

det belopp, som Eders Kungl. Majit kan finna skäligt, till understöd för

utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten,

dels medgivit, att för tiden den 1 juli 1982—den 30 juni 1933 det minsta

antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas

av anstalt eller förening, varom här är fråga, skall utgöra 7,

dels och medgivit, att det må ankomma på Eders Kungl. Majit att under

samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja de ytterligare

lättnader i fråga örn villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas

erforderliga.

23l:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 235) föreslagit riksdagen att till

anordnande av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor att

utgå efter de grunder, Eders Kungl. Majit äger bestämma.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till anordnande av folkbildningskurser (flyttande

folkhögskolekurser) för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl.

Majit äger bestämma.

232:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 236) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och

administrationskostnader anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag

av 30,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet

för samma tid disponera från annat båll bekomna medel till minst lika stort

belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva.

233:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 237) föreslagit riksdagen att till

anordnande av s. k. universitetscirklar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor att fördelas enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Majit finner gott meddela.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till anordnande av s. k. universitetscirklar för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor

att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit finner gott

meddela.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

107

234:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att till undervisnings-

och upplysningsverksamhet m. rn. för nykterhetens främjande anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 338,000 kronor att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Eders

Kungl. Majit prövas lämpliga, samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

om förmälda ändamålen med högst de av departementschefen

angivna beloppen.

I samband härmed har riksdagen till behandling föreliaft

dels, såvitt nu är ifråga, två inom riksdagen väckta, likalydande motioner

(1:47 och II: 66), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte fatta beslut

därom, att för möjliggörande av anordnande under år 1933 av en allmän

utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. öka

det av Eders Kungl. Majit äskade extra reservationsanslaget å 338,000 kronor

till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande

med 15,800 kronor till 353,800 kronor;

dels ock två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (1:231 och

II: 217), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett anslag å 11,200 kronor för anordnande

under år 1933 av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och

ungdomsledare, präster och predikanter m. fl. personer i ledareställning inom

organisationer och samfund, samt vid bifall härtill att öka det av Eders

Kungl. Majit äskade extra reservationsanslaget å 338,000 kronor till undervisnings-

och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande

med 11,200 kronor till 349,200 kronor.

Beträffande de anslagsäskanden, som föreligga för budgetåret 1932/1933,

tillåter sig riksdagen hänvisa till, förutom den utförliga utredningen i statsrådsprotokollet,

följande tablå, som utvisar anslagens belopp under budgetåret

1923/1924 samt under budgetåret 1931/1932, de belopp, som av vederbörande

organisation äskats och av skolöverstyrelsen tillstyrkts ävensom de

anslagsbelopp, som departementschefen under förhandenvarande omständigheter

ansett sig böra föreslå för budgetåret 1932/1933.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För

1923/1924

beviljat

anslag

Kronor

För

1931/1932

beviljat

anslag

Kronor

För 1932/1933

Anslagets ändamål

av veder- börande

organisa- tion

begärt

anslag

Kronor

av skol- överstyrel- sen till- styrkt

anslag

Kronor

av depar- tements- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

1) Anordnande under år 1933 av en

social fortbildningskurs för lärare

m. fl....................

41,500

32,000*)

40,000

39,450

2) Anordnande under år 1933 av en all- män utbildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare m. fl.

19,000

16,000

16,000

15,800

3) Föreläsnings- och instruktionsverk- samhet för nykterhetens främjande

m. m....................

27,000

200,000

200,000

197,500

145,625

4) Främjande av centralförbundets för

nykterhetsundervisning verksamhet .

5) Underhåll och skötsel av centralför-

bundets för nykterhetsundervisning

bibliotek.................

6) Understöd för utgivande av en tid-

skrift för undervisnings- och upplys- ningsverksamheten för nykterhetens

främjande (»Tirfing», tidskrift för nyk- terhetsfrågans studium)........

7) Främjande av Sveriges nykterhetssäll-

skaps representantförsamlings upplys- ningsbyrås verksamhet.........

20,000

1,000

2,500

23.000

2,500

6,000

12.000

25.000

3,200

6,500

12.000

34,750

12,000

33,375

12,000

8) Främjande av svenska sällskapets för

nykterhet oeh folkuppfostran verk- samhet ..................

5,000

5,000

5,000

5,000

9) Främjande av Sveriges storloges av

I. 0. G. T. verksamhet........

21,000

31,000

38,000

31,000

31,000

10) Främjande av Sveriges blåbandsför- enings studie- och ungdomsverksam- het .....................

6,000

9,000

12,000

9,000

9,000

11) Främjande av nationaltemplarordens

studie- och ungdomsverksamhet . . .

7,500

11,000

14,000

11,000

11,000

12) Främjande av nykterhetsorden Ver- dandia studie- och ungdomsverksam- het .....................

3,000

5,000

5,000

5,000

5,000

13) Främjande av Sveriges studerande

ungdoms helnykterhetsförbunds verk- samhet ..................

6,000

6,000

9,000

7,500

6,000

14) Främjande av nykterhetsföreningen

Vita bandets upplysnings- och ung- domsverksamhet ............

3,000

5,000

9,500

5,000

5,000

15) Främjande av Sveriges lärares nykter- hetsförbunds verksamhet.......

4,500

7,000

7,000

7,000

7,000

16) Främjande av Svenska läkarnas nyk- terhetsförenings verksamhet.....

—

5,000

5,000

5,000

5,000

‘) Avser en hygienisk fortbildningskurs.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

109

För

1923/1924

beviljat

anslag

Kronor

För

1931/1932

beviljat

anslag

Kronor

För 1932/1933

Anslagets ändamål

av veder- börande

organisa- tion

begärt

anslag

Kronor

av skol- överstyrel- sen till- styrkt

anslag

Kronor

av depar- tements- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

17) Främjande av Järnvägsmännens hel- nykterhetsförbunds verksamhet . . .

3,000

8,900

3,000

3,000

18) Främjande av Sveriges polismäns hel- nykterhetsförbunds verksamhet . . .

—

1,000

1,000

1,000

1,000

19) Främjande av Svenska tullpersonalens

helnykterhetsförbunds verksamhet. .

—

500

1,000

1,000

500

20) Främjande av motorförarnas helnyk- terhetsförbunds verksamhet......

_

15,000

15,000

15,000

15,000

21) Bidrag till uppehållande av interna- tionella byråns i Lausanne för alko- holismens bekämpande (Bureau inter- national contre 1’alcoolisme) verksam- het .....................

2,500

3,500

3,500

2,500

22) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen

anställde konsulenten för nykterhets- undervisning och nykterhetsupplys- ning....................

2,500

3,000

3,000

3,000

3,000

23) Utarbetande och utgivning av ny upp- laga av skolöverstyrelsens »Handbok

i alkoholfrågan».............

8,000

24) Utarbetande och utgivning av materiel

för nykterhetsundervisningen.....

—

—

5,000

—

—

25) Främjande av riksutskottets för de

kristnas nykterhetsrörelse verksamhet

—

—

10,000

—

5,000

26) Främjande av nykterhet på andra än

ovan anförda sätt och motarbetande

av dryckenskapens följder......

10,000

10,000

10,000

5,000

27) Bikskommittén mot den olagliga rus- dryckshanteringen...........

—

—

28,000

_

28,000

Till Stöd för det i motionerna I: 47 och II: 66 framförda yrkandet, i vad

detsamma avser här förevarande anslag, har anförts bland annat följande:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit en betydande

ökning av statsverkets inkomster av rusdrycksmedel. Samtidigt ha också

väsentliga beskärningar skett av nu utgående anslag för bedrivande av ett

effektivt nykterhetsarbete. Det är de svåra ekonomiska förhållandena som

föranlett Kungl. Maj:t till dessa åtgärder. Vad som sålunda föreslagits innebär

därför att samtidigt som ett radikalt avsteg sker från principen örn

statsverkets oberoende av rusdryckstrafiken, även nykterhetsverksamheten får

lämna sitt tillskott till budgeten genom avstående av vissa anslag. Örn än

en utsträckt användning av rusdrycksmedel för den allmänna budgetens

behov kan vara försvarligt särskilt i ett bekymmersamt ekonomiskt läge,

finna vi det högst betänkligt örn som konsekvens härav skulle följa, att

nykterhetsverksamheten blir lidande. Snarare borde förhållandet vara omvänt.

Visserligen utgör nykterhetsverksamheten en icke oviktig faktor i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hämmande riktning av det intäktgivande rusdrycksbruket, men dess värdefulla

insatser för höjande av samhälleliga och individuella värden äro dock

så pass stora och värderika, att ett eftersättande av denna verksamhet måste

utgöra en verklig förlust. Vad som här är antytt rörande anslagen till den

nykterhetsfrämjande verksamheten, äger även tillämpning i fråga örn de

anslag som avse nykterhetsorganisationernas insatser i det fria folkbildningsarbetet.

Vi förstå fullt väl de svårigheter, som förelegat vid uppgörande av budgetsförslag

under rådande ekonomiska kris, där en mängd krav på omvårdnad

trängas med varandra och med orsaker bottnande i nödläget. Vid

vägning av dessa krav bör dock icke förglömmas, vilken viktig uppgift nykterhetsverksamheten

och folkbildningsarbetet har att fylla. Det är nämligen

ett känt förhållande, att den sysslolöshet och de mångahanda bekymmer,

som inom vida samhällsskikt följa med arbetslösheten, medföra svåra påfrestningar

på individerna och förleda till sådana skadliga avsteg som nykterhetsverksamheten

har till speciell uppgift att förebygga. Icke heller

torde det allmänna och fria folkbildningsarbetet ställas inför vidare och

mera krävande uppgifter än just under en tid av arbetslöshet och nöd.

Särskilt ungdomen, som i vidaste utsträckning drabbas av bristen på sysselsättning

med arbete, måste, örn icke krisverkningarna skola sätta outplånliga

spår efter sig för framtiden, beredas tillfällen till studier och förströelser

med fostrande syften. Något bättre medel i kampen mot arbetslöshetens

demoraliserande följder än ett utvecklat folkbildningsväsen torde

knappast givas.

Även örn statsverkets stöd gives i oförminskad utsträckning till nykterhets-

och folkbildningsarbetet är det likväl att befara en inskränkning häri.

Kommunernas och organisationernas tillskott kunna näppeligen under nu

rådande kris av kända skäl vara att förvänta i samma utsträckning som

förut. Detta kan vålla avbräck nog. En minskning av statens bidrag

skulle därför vara till dubbelt men.

De anslag vi här åsyfta äro de som upptagas under åttonde huvudtitelns

avdelning k. punkt 233: Understöd till folkbildningsväsendet och punkt 238:

Undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande.

Vad den sistnämnda punkten beträffar har departementschefen helt strukit

såväl nu utgående anslag å 32,000 kronor för anordnande av en social fortbildningskurs

för lärare m. fl., som likaledes nu utgående anslag å 16,000

kronor för anordnande av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för

studie- och ungdomsledare m. fl. Skolöverstyrelsen har föreslagit respektive

39,450 kronor och 15,800 kronor. Båda dessa anslag finna vi i fortsättningen

äga stort berättigande, även om det sistnämnda måste anses som det för

stunden ojämförligt viktigaste. Vikten av väl kvalificerade studie- och ungdomsledare

är uppenbar. Icke minst viktigt är goda kvalifikationer rörande

insikt i alkoholspörsmålet. Dessa ledares kunnighet i och inställning till

detta spörsmål måste i synnerligt hög grad öva inflytande på de ungas sinnen.

Då det säkerligen skulle vara till stort men örn ett avbrott skedde

i denna utbildningsverksamhet, hemställa vi om det anslag skolöverstyrelsen

förordat eller 15,800 kronor för år 1933.

Till stöd för det i motionerna I: 231 och II: 217 framförda yrkandet har i motionen

I: 231 till en början erinrats, att efter beslut vid 1919 års riksdag

hava — enligt plan, som på sin tid utarbetades av de av Eders Kungl. Maj:t

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

lil

tillsatta sakkunnige för nykterhetsundervisningen (generaldirektör B. .kson

Bergqvist, överläraren Nils Helger, förste folkskoleinspektören fil. dr Karl

Nordlund och professorn med. dr Einar Sjövall) — sedan år 1920 anordnats

allmänna utbildningskurser för studie- och ungdomsledare, präster och

predikanter m. fl. i ledareställning inom olika organisationer och samfund.

Dessa kurser, som pågått under cirka tre veckor och som mottagit 50 stipendiater,

hava i regel varit förlagda till någon folkhögskola samt ambulerat

till olika delar av landet. Den senaste kursen av detta slag hölls å

Västerbottens läns folkhögskola i Degerfors, Vindeln.

Efter en redogörelse för den för nämnda kurs fastställda kursplanen, förteckning

över kursdeltagare samt uttalanden av deltagare i kursen örn

kursens värde för organisationernas arbete, beträffande vilket allt riksdagen

tillåter sig att hänvisa till motionen, har i densamma vidare anförts bland

annat:

Under åberopande av organisationsnämndens förslag har Kungl. Majit

föreslagit, att den kurs, för vilken i det föregående redogörelse lämnats,

skall slopas för budgetåret 1932/1933, och man kan befara, att — ifall riksdagen

bifaller detta förslag — det kan komma att dröja både ett och flera

år, innan anslag ånyo uppföres för ifrågavarande ändamål.

Man skulle bättre ha kunnat förstå, örn också ej gillat, organisationsnämndens

och Kungl. Maj:ts ståndpunkt i denna fråga, därest hittills utgående

anslag för främjande av upplysningsarbetet i nykterhetsfrågan inverkat

på budgetregleringen. Men enligt vad som inhämtas av finansministerns

uttalanden, är ej så förhållandet, eftersom man i stort sett lämnar

rusdrycksmedelsfonden, ur vilken dessa anslag utgå, orubbad.

Något annat motiv för de föreslagna nedskrivningarna av anslagen för

upplysningsarbetet i alkoholfrågan synes därför icke kunna tänkas, örn än

man har skäl att tillämpa sitt i övrigt berömvärda sparsamhetsnit även på

denna punkt, för att undgå eventuella beskyllningar för favorisering av omförmälda

upplysningsarbete. Vi tro dock ej att någon — vilken ställning

man i övrigt intager — skulle våga klandra, ifall man även i dessa nödtider

så kraftigt som det är möjligt från statens sida stödjer nykterhetsrörelsen

i dess arbete på upplysningens väg för höjandet av svenska folkets

nykterhet.

Riksdagens nykterhetsgrupp, som tagit denna fråga i övervägande, har

i varje fall icke kunnat för sin del känna sig övertygad örn det riktiga

eller tillrådliga uti Kungl. Maj:ts förslag på nu ifrågavarande område.

Särskilt vad den allmänna utbildningskursen beträffar synes vad ovan anförts

vara av den art, att riksdagen knappast står till svars med slopande

av varje anslag för densamma.

Däremot synes man böra biträda varje åtgärd, som avser att — med bibehållandet

av kursen i dess nuvarande omfattning •— likväl göra alla de

besparingar, som äro möjliga. Enligt vad statsverkspropositionen upplyser

(åttonde huvudtiteln/sid. 591) har centralförbundet för nykterhetsundervisning,

som enligt skolöverstyrelsens bemyndigande fungerar som kursstyrelse,

trott sig kunna »utan risk för den framtida anslutningen av deltagare föreslå

en begränsning av 25 kronor av det hittills till kursdeltagarna (50 till

antalet) utgående statsstipendiet, vars belopp sålunda skulle nedsättas till

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

100 kronor per deltagare». Vidare har förbundet jämväl ansett sig kunna

föreslå en viss begränsning av föreläsarnas visserligen i det hela redan nu

ganska låga arvodesbelopp och inhiberande för något år av ersättningen för

föreläsarnas i och för sig mycket tidsödande granskning av kursdeltagarnas

resuméer av undervisningen. Med godtagande av dessa beskärningar skulle

— enligt förbundets beräkningar — anslaget till kursen kunna nedsättas

från hittills utgående 16,000 kronor till 11,000 kronor.

Därest riksdagen, såsom är att hoppas, biträder vårt förslag om, att detta

belopp ställes till förfogande, bör detsamma emellertid ökas med den andel

av administrationsbidraget å 200 kronor, som enligt skolöverstyrelsens mening

bort överföras på det till centralförbundets verksamhet utgående direkta

statsanslaget. Sedan Kungl. Majit föreslagit kursens inhiberande har

nämligen i konsekvens härmed beloppet i fråga strukits.

Över den under punkt 27) i ovan intagna tablå omförmälda, av rikskommittén

mot den olagliga rusdryckshanteringen gjorda framställningen örn

anslag för budgetåret 1932/1933 har riksdagens vederbörande utskott i

vederbörlig ordning införskaffat yttranden från socialstyrelsen och skolöverstyrelsen.

Dessa yttranden äro såsom bilagor fogade vid utskottets utlåtande

i ämnet, och riksdagen vill här hänvisa till desamma.

Riksdagen anser sig under nuvarande förhållanden icke böra för de under

denna punkt avsedda ändamål anslå högre totalbelopp än som av Eders

Kungl. Majit äskats. Emellertid finner riksdagen den allmänna utbildningskurs

för studie- och ungdomsledare m. fl., som enligt Eders Kungl. Majits

förslag för nästa budgetår skulle inställas men vartill medel äskats i motionerna

1:47 och lii 66 med 15,800 kronor och i motionerna 1:231 och

lii 217 med 11,200 kronor, vara så betydelsefull för undervisnings- och

upplysningsarbetet till nykterhetens främjande, att riksdagen icke vill medgiva

ens ett tillfälligt nedläggande av densamma. Enligt riksdagens mening

böra därför till anordnande av berörda kurs under år 1933 medel beredas

men inom ramen för det av Eders Kungl. Majit föreslagna beloppet.

För ändamålet synes ett belopp av 11,200 kronor vara tillfyllest. Riksdagen

anser visserligen att det bör överlämnas åt Eders Kungl. Majit att avgöra,

huru detta belopp skall åstadkommas, men vill framhålla, att riksdagen

anser det erforderliga beloppet böra beredas, icke genom en allmän likformig

sänkning av övriga understöd utan genom minskning på lämpligt

sätt av vissa anslagsposter, som synas kunna tåla en nedprutning.

Med angivna ändring har riksdagen bifallit Eders Kungl. Majits förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.

Majits förslag och ovannämnda motioner (I: 47, lii 66, I: 231 och lii 217)

till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande

anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

338,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de

villkor, som av Eders Kungl. Majit prövas lämpliga, samt till de av de
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

113

partementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4

januari 1932 under punkten 238 omförmälda ändamålen med högst de av

departementschefen angivna beloppen, dock med iakttagande av de ändringar

i sistberörda avseende, som föranledas av vad riksdagen ovan beslutat

i fråga örn anordnande under år 1933 av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare m. fl.

235:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 239) föreslagit riksdagen att till

understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten,

samt till inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag å 57,000 kronor.

Riksdagen, som tillmäter ifrågavarande anslag en icke ringa betydelse ur

folkbildnings- och allmänt kulturell synpunkt och därför anser det vara av

vikt, att medelsbehovet för budgetåret 1932/1933 tryggas genom anslag av

riksdagen, bifaller Eders Kungl. Maj:ts förslag. Därest för framtiden Eders

Kungl. Majit skulle finna mera lämpligt att tillgodose förevarande ändamål

genom understöd av lotterimedel, har emellertid riksdagen intet att erinra

häremot.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till understöd åt föreningar, som anordna

god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande

föreningars och orkestrars verksamhet anvisat för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag å 57,000 kronor.

236:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 240) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till folkliga

musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret

1932/1933 beviljat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 6,000

kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

237:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 241) föreslagit riksdagen att till befrämjande

av vissa i samband med biografväsendet stående ändamål för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor att utgå

med den fördelning och enligt de närmare villkor, som av Eders Kungl.

Majit bestämmas.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till befrämjande av vissa i samband med biografväsendet

stående ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag

å 10,000 kronor att utgå med den fördelning och enligt de

närmare villkor, som av Eders Kungl. Majit bestämmas.

238:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 242), har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1932/1933 anvisat

Bihang till riksdagens ])rotokoll 1982. 14 sand. Nr S A.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens studielån ett

extra förslagsanslag av 1,850 kronor,

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år

1933 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra

anslag av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

239:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 243) föreslagit riksdagen

i fråga örn gymnastiska centralinstitutet kommer riksdagen att framdeles

anmäla sitt beslut.

240:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 244), har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande

av gymnastik och idrott anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra

anslag av 120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor,

att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

241 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 245) föreslagit riksdagen att till

understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra reservationsanslag åv 6,000 kronor att utgå på de villkor, Eders

Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majits förslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till understöd åt s. k. friluftsläger

för skolbarn anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 6,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl

bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

242:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 246) föreslagit riksdagen att till

ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 35,000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Under en följd av år hava vid sidan av anslaget till utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker beviljats särskilda anslag för vissa speciella

dylika verk.

Då det enligt min mening måste anses önskvärt att söka minska mängden

av smärre anslag under åttonde huvudtiteln och att därigenom erhålla

s. 115 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

115

en större överskådlighet över de olika anslagsbehoven och en mer enhetlig

prövning av desamma, vill jag förorda, att det allmänna anslaget till tidskrifter,

lärda verk och läroböcker bestämmes till den storlek, som för ändamålet

prövas erforderlig och den statsfinansiella situationen medgiver, samt

att därefter alla specialanslag för liknande ändamål uteslutas ur riksstaten.

Från denna utgångspunkt anser jag mig nu böra föreslå, att de hittills

utgående anslagen till svenska fornskriftsällskapet, samfundet för utgivande

av handskrifter rörande Skandinaviens historia, svenska vitterhetssamfundet,

tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv», ordbok över Gotlands

folkmål samt verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium» icke

längre upptagas i riksstaten, men att däremot förstärkningsanslaget till tidskrifter,

lärda verk och läroböcker höjes.

Nämnda förstärkningsanslag utgår för innevarande budgetår, såsom tidigare

erinrats, med ett belopp av 20,000 kronor. Summan av de sex av

mig nyss omförmälda specialanslagen utgör 30,350 kronor. Därest förstärkningsanslaget

höjes till 35,000 kronor — vadan alltså till förfogande skulle

stå sammanlagt 185,000 kronor — innebär detta en minskning på riksstaten

med 15,350 kronor och alltså en motsvarande begränsning av möjligheten

att stödja de från allmän kultursynpunkt så betydelsefulla företag, varom

här är fråga, men dels torde detta för något år vara möjligt genom att

övriga från det s. k. lärdaverksanslaget utgående understöd underkastas viss

beskärning, dels vill jag uttala den förhoppningen, att när den statsekonomiska

situationen det''tillåter, det skall bliva möjligt att höja ifrågavarande

anslag till det belopp, som kan med hänsyn till föreliggande behov befinnas

erforderligt. Jag anser sålunda, att det tillsvidare synes möjligt att, efter

en noggrann prövning av samtliga ansökningar örn statsbidrag för här ifrågavarande

ändamål, inom denna ram bereda utrymme för skäligt understöd

även till de tidskrifter och lärda verk, för vilka nu särskilda anslag finnas

anvisade. I avseende å dispositionen av det s. k. lärdaverksanslaget vill jag

erinra, att de hittills utgående understöden hittills uteslutande avsett allenast

direkta tryckningskostnader. Jag anser det praktiskt och lämpligt, att understöd

må avse ej endast tryckningskostnader utan även andra för ett. vetenskapligt

arbete erforderliga direkta framställningskostnader, dock icke

sådana, som avse författarhonorar eller redaktionsarvoden.

Jag anser mig slutligen böra med några ord beröra frågan örn verket

»Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium.» Den av 1931 års riksdag

begärda utredningen giver vid handen, att av detta verk — trots mångårigt

intensivt arbete och stora bidrag från stat, kommuner och enskilda — ännu

mycket återstår. Verkets stora betydelse ur både konsthistorisk och allmän

kulturhistorisk synpunkt samt de stora personliga uppoffringar, som dess

utgivare personligen iklätt sig för detsamma, tala emellertid för, att detsamma

även i fortsättningen understödjes av statsmedel. Beloppet av detta

understöd synes då böra prövas för varje gång i jämförelse med övriga

ansökningar om statsbidrag.

Åtgärden att till ifrågavarande anslag hänföra de smärre anslag, som för

likartade ändamål hittills varit uppförda särskilt för sig på riksstaten, synes

riksdagen lämplig. Emellertid sor sig riksdagen med hänsyn till det nuvarande

ekonomiska läget nödsakad att för budgetåret 1932/1933, utöver vad

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, vidtaga ytterligare nedsättning av de för

här ifrågavarande ändamål avsedda anslagsmedlen. Riksdagen har den upp
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fattningen, att beträffande vissa arbeten, för vilkas utgivning statsunderstöd

för närvarande utgår, en nedsättning av understöden utan svårare

men kan ske, och att beträffande andra arbeten ett tillfälligt uppehåll i

utgivningen ej kan sägas medföra större olägenheter. Med hänsyn härtill

anser sig riksdagen kunna nedsätta förstärkningsanslaget till 20,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till ytterligare medel för utgivande

av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret 1932/1933

anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor.

243:o) Sedan 1931 års riksdag till understöd under tiden den 1 juli 1931

—den 30 juni 1934 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

beviljat ett anslag av 60,000 kronor att efter grunder och på villkor, som

av Eders Kungl. Maj:t bestämdes, efter sakkunnigas hörande av Eders

Kungl. Maj:t fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare, samt därav

för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag anvisat 20,000 kronor, har nu

Eders Kungl. Majit (punkt 247) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1931

års riksdag beviljade anslag å 60,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom

extra anslag anvisa 20,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1931 års riksdag till

understöd under tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1934 åt inhemska

skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 60,000

kronor att efter grunder och på villkor, som av Eders Kungl. Majit bestämdes,

efter sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Majit fördelas mellan

därav förtjänta vitterhetsidkare, för budgetåret 1932/1933 såsom extra

anslag anvisat 20,000 kronor.

244:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 248) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ortnamnskommissionen

för bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket

förenade kostnader för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av

6,500 kronor att utgå med den närmare fördelning och enligt de villkor,

Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

245:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 249) föreslagit riksdagen att till bestridande

av med landsmålsundersökningarna i riket förenade kostnader för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 70,880 kronor att utgå i

enlighet med den närmare fördelning och enligt de grunder, Eders Kungl.

Majit kunde finna gott föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till bestridande av med landsmålsundersökningarna

i riket förenade kostnader för budgetåret 1932/1933 anvisat ett

extra anslag av 70,880 kronor att utgå i enlighet med den närmare fördelning

och enligt de grunder, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

117

246:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, dels såsom

understöd åt docenten O. Ostergren för fortsatt utgivande av hans arbete

»Nusvensk ordbok» anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

8.000 kronor,

dels ock för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens

utgivning samt för böcker och materiel anvisat för samma budgetår ett extra

reservationsanslag av 4,000 kronor allt att utgå på de villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott bestämma.

247:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 251) föreslagit riksdagen, att till

utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons

efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de

villkor, som av Eders Kungl. Majit bestämmas.

Under förutsättning att, på sätt departementschefen angivit, anslag för

ifrågavarande ändamål icke kommer att krävas för tiden efter budgetåret

1933/1934, anser sig riksdagen böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till utredigering och tryckning

av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar

av äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att utgå på de villkor, som av Eders Kungl.

Majit bestämmas.

248:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 252) föreslagit riksdagen att till främjande

av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1932 anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 1,000 kronor under villkor att föreningen till

statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens

försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade

föremål.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet

under år 1932 anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

1.000 kronor under villkor att föreningen till statens historiska museum med

äganderätt överlämnar genom föreningens försorg utförda fotografier, register

och beskrivningar över behandlade föremål.

249:o) Eders Kuugl. Majit har (punkt 253) föreslagit riksdagen att till främjande

av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor att utgå under de villkor, som

av Eders Kungl. Majit bestämmas.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till främjande av svenska naturskyddsför
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

eningens verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av

1.000 kronor att utgå under de villkor, som av Eders Kungl. Majit bestämmas.

250: o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk uppmätning av Sveriges

fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt av nämnda belopp anvisat

för ett vart av budgetåren 1928/1939 ett extra reservationsanslag av

10.000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 254) föreslagit riksdagen

att av omförmälda belopp av 60,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom

extra reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1928 till magnetisk uppmätning

av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor för budgetåret

1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av

10,000 kronor.

251:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 255) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett extra anslag av 3,000 kronor.

252 :o) Sedan 1929 års riksdag såsom understöd åt kontraktsprosten L. P.

R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av hans Rosa-forskningar

beviljat ett belopp av 24,000 kronor, och riksdagen därav anvisat

för vart och ett av budgetåren 1929/1931 såsom extra anslag 4,800 kronor

ävensom för budgetåret 1931/1932 3,575 kronor att utgå under förutsättning,

att Matsson odelat ägnade sig åt dessa forskningar, samt på de villkor

i övrigt, Eders Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva, har nu Eders

Kungl. Majit (punkt 256) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1929 års

riksdag beviljade anslag å 24,000 kronor för budgetåret 1932/1933 anvisa

såsom extra anslag 3,575 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom understöd åt kontraktsprosten

L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av

hans Rosa-forskningar beviljade anslaget å 24,000 kronor för budgetåret

1932/1933 anvisat såsom extra anslag 3,575 kronor.

253:o) Sedan 1931 års riksdag till understöd åt doktor Paul Rosenius

för fullföljande under budgetåren 1931/1937 av hans arbete »Sveriges fåglar

och fågelbon» beviljat ett belopp av 24,000 kronor och därav för budgetåret

1931/1932 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 4,000 kronor,

har nu Eders Kungl. Majit (punkt 257) föreslagit riksdagen att av nämnda

av 1931 års riksdag beviljade belopp av 24,000 kronor för budgetåret 1932/1933

anvisa såsom extra anslag ett belopp av 4,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1931 års riksdag till under
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

119

stöd åt doktor Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren 1931/1937

av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» beviljade beloppet av 24,000

kronor för budgetåret 1932/1933 anvisat såsom extra anslag ett belopp av

4,000 kronor.

254:o) Sedan 1931 års riksdag såsom understöd åt stationsinspektoren

Karl Tirén för fullföljandet och avslutandet av hans samlings- och forskningsarbete

beträffande lapparnas musik beviljat ett belopp av 9,000 kronor

och därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag anvisat 3,000

kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva,

har nu Eders Kungl. Majit (punkt 258) föreslagit riksdagen att av

nämnda av 1931 års riksdag beviljade anslag å 9,000 kronor för budgetåret

1932/1933 såsom extra anslag anvisa 3,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom understöd åt stationsinspektoren

K. Tirén för fullföljandet och avslutandet av hans samlingsoch

forskningsarbete beträffande lapparnas musik beviljade anslaget å 9,000

kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra anslag anvisat 3,000 kronor.

255:o) Sedan 1931 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande

av en internationell konsthistorisk kongress i Stockholm år 1933 beviljat

ett anslag av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra

reservationsanslag anvisat 5,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt

259) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade anslag

av 15,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag

anvisa 5,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till bestridande av kostnaderna

för hållande av en internationell konsthistorisk kongress i Stockholm

år 1933 beviljade anslaget av 15,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom

extra reservationsanslag anvisat 5,000 kronor.

256:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 260) föreslagit riksdagen att av det

såsom bidrag till kostnaderna för Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella

polaråret av 1931 års riksdag beviljade beloppet av 100,000 kronor

anvisa för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag återstående

beloppet 50,000 kronor.

Efter vunna upplysningar om de utfästelser, som av andra länder gjorts

om deltagande i förevarande undersökningar, och med hänsyn till de konsekvenser,

ett tillbakaträdande från Sveriges sida skulle kunna medföra,

anser sig riksdagen böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag, varvid riksdagen

förutsätter, att det planerade allmänna deltagandet i polaråret kommer

till stånd.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom bidrag till kostnaderna

för Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella polaråret av 1931

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

års riksdag beviljade beloppet av 100,000 kronor anvisat för budgetåret

1932/1933 såsom extra reservationsanslag återstående beloppet 50,000

kronor.

Diverse.

257 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 261) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar, nu 55,000 kronor, med 15,000 kronor

till 40,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,

nu 55,000 kronor, med 15,000 kronor till 40,000 kronor.

258:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 262) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter, nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor till 140,000

kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu

150.000 kronor, med 10,000 kronor till 140,000 kronor.

259:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 263) föreslagit riksdagen att höja

det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 300,000 kronor (därav till

domkapitlens expeditioner högst 37,500 kronor), med 20,000 kronor till

320.000 kronor (därav till domkapitlets expeditioner högst 37,500 kronor).

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits

förslag, får anmäla, att riksdagen höjt det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m., nu 300,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst

37,500 kronor), med 20,000 kronor till 320,000 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 37,500 kronor).

260:o) Beträffande Eders Kungl. Majits förslag (punkt 264) angående det

ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att

framdeles meddela sitt beslut.

261:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 267) föreslagit riksdagen att för

beredande av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem järn
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

121

förliga befattningshavare för budgetåret 1932/1933 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning

angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare har riksdagen den 10 sistlidne februari, såvitt

angår dylika befattningshavare, tillhörande institutioner under åttonde huvudtiteln,

dels beslutat, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte,

tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna

i Norrköping och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås

skola under budgetåret 1932/1933 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda

bestämmelser som för budgetåret 1931/1932; dels ock förklarat, att i fråga

örn tillerkännande av tillfälliga lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare

skall för budgetåret 1932/1933 gälla vad i sådant hänseende blivit för

budgetåret 1931/1932 beslutat.

I anslutning härtill skall under åttonde huvudtiteln ett extra förslagsanslag

uppföras för ändamålet. Mot det av Eders Kungl. Maj:t härför beräknade

beloppet, 4,600 kronor, har riksdagen icke något att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för beredande av tillfälligt

lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

för budgetåret 1932/1933 under åttonde huvudtiteln anvisat ett extra förslagsanslag

av 4,600 kronor.

262:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde

huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten för

budgetåret 1932 1933 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 15 april 1932.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 14 sami. Nr 8 A.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.