Sök i Ratio Lex

Riksdagens skrivelse Nr 93

1932-04-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:93, Riksdagens skrivelse Nr 93

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 93.

3

Nr 93.

Godkänd av första kammaren den 6 april 1932.

Godkänd av andra kammaren den 6 april 1932.

Riksdagens skrivelse kill Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående stöd åt Skandinaviska Kreditaktiebolaget

m. m.

(Bankoutskottets utlåtande nr 22.)

Till KONUNGEN.

I en till riksdagen avlåten, den 31 mars 1932 dagtecknad proposition nr 248

har Eders Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att

dels, på i huvudsak de av chefen för finansdepartementet i ovanberörda statsrådsprotokoll

angivna villkor, å statens vägnar teckna och erlägga likvid för

förlagsbevis i Skandinaviska kreditaktiebolaget till belopp av 100 miljoner

kronor ävensom lämna samma bolag lån intill sammanlagt belopp av 115 miljoner

kronor,

dels ock ställa till Kungl. Maj :ts förfogande ett belopp av 30 miljoner kronor

att i enlighet med vad av departementschefen föreslagits användas för lämnande

av stöd åt svenska kreditinrättningar, som på grund av rådande krisläge

kunna befinnas vara i behov därav.

I syfte att erhålla grundval för ett i möjligaste män ingående bedömande av

såväl Skandinaviska kreditaktiebolagets ställning som ock vissa förhållanden

i övrigt av betydelse för den föreliggande frågans behandling har riksdagens

vederbörande utskott inhämtat upplysningar dels av förste deputeraden i riksbanken,

bankinspektören samt sparbanksinspektören, dels ock av generaldirektören

T. Nothin i egenskap av utredningsman för granskning av aktiebolaget Kreuger

& Tolls ställning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 93.

AV de uppgifter, som sålunda erhållits till komplettering av den i propositionen

lämnade utredningen, har bestyrkts, att Skandinaviska kreditaktiebolagets

likviditet på grund av omständigheter, som i propositionen berörts, för

närvarande är så ansträngd, att särskilda åtgärder för lättnad åt banken

måste anses erforderliga för att undvika en rubbning i det allmänna förtroendet

för banken. Att ett stöd i sådant syfte i detta fall lämnas, torde med

hänsyn till bankens betydande omfattning och centrala ställning såsom kreditinstitut

för stora delar av landets näringsliv få betraktas såsom ett viktigt allmänt

intresse. Till belysande härav må beträffande bankens kreditgivning

framhållas att — även örn bland bankens engagemang de åt företag, anslutna

till Kreugerkoncernen, beviljade försträckningarna intaga en framträdande

plats -—- den övervägande delen av engagemangen utgöres av andra krediter,

vilka hänföra sig till ett mycket stort antal låntagare, representerande

praktiskt taget alla områden av svensk företagsamhet och fördelade på så gott

som alla delar av landet. Uppenbarligen skulle vid nu angivna förhållanden en

av inträdda likviditetssvårigheter framkallad rubbning i allmänhetens förtroende

till banken med därav följande svårigheter för den kreditgivning, som är

nödvändig för fortsatt uppehållande av denna företagsamhet, i det nuvarande

tidsläget komma att föranleda djupgående störningar i näringslivet och därigenom

medföra en högst avsevärd skärpning av den rådande krisen med en

mycket betydande ökning av arbetslösheten såsom en av de ofrånkomliga följderna.

Med hänsyn härtill samt då en skyndsam och tillika effektiv lättnad

för banken synes kunna åvägabringas endast genom ingripande från statens

sida, har riksdagen för sin del i likhet nied departementschefen ansett, att åtgärder

för ett sådant ingripande böra vidtagas. En förutsättning för stödåtgärder

från statens sida har emellertid, såsom i propositionen föreslagits,

ansetts lämpligen böra vara, att andra enskilda banker lämna sin medverkan till

sådana åtgärder.

Den undersökning av Skandinaviska kreditaktiebolagets ställning, som med

ledning av tillgängligt material företagits, har givit stöd för den uppfattningen,

att en stödaktion av den omfattning, vilken i propositionen föreslagits

och varigenom lättnad skulle beredas banken med tillhopa icke mindre än 255

miljoner kronor, under föreliggande förhållanden kan anses tillräcklig för vinnande

av det med åtgärden avsedda syftet. Såvitt vid granskningen framgått,

lärer också en hjälp av denna omfattning kunna lämnas utan att vid normal

utveckling på det ekonomiska området risk för förlust för staten behöver

uppstå.

På grund av det anförda vill riksdagen för sin del i princip biträda det förslag,

som i propositionen framlagts.

Vad i propositionen föreslagits beträffande det närmare sättet för den statliga

stödaktionens genomförande giver riksdagen anledning till uttalanden i följande

hänseenden.

I fråga om det förlagslån å 100 miljoner kronor, som riksgäldskontoret skulle

teckna i Skandinaviska kreditaktiebolaget, innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag,

att detta lån skulle erhålla samma rätt som bankens år 1925 utgivna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 93.

5

förlagslån. Inom riksdagen har ifrågasatts, att statens här avsedda kapitaltillskott

skulle lämnas i sådan form, att staten för detsamma erhölle bättre

rätt till betalning ur bolagets tillgångar än som tillkommer innehavarna av

förlagsbevis tillhörande 1925 års förlagslån. Efter övervägande av olika på

frågan inverkande omständigheter har riksdagen emellertid ansett sig böra på

denna punkt biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag. Mot den av Eders Kungl.

Majit föreslagna räntesatsen av 5.5 procent har riksdagen ej funnit anledning

till erinran.

Med avseende å det lån till belopp av intill 115 miljoner kronor, som därutöver

skulle lämnas banken, har Eders Kungl. Majit föreslagit, att detta skulle

löpa med en för hela lånetiden fixerad ränta av 5.5 procent. Riksdagen har för

sin del funnit skäligt, att ränta för ifrågavarande lån utgår efter en räntefot,

som med en procent överstiger riksbankens vid varje tidpunkt gällande officiella

diskonto för växlar på högst tre månader, dock lägst efter 5.5 procent.

Vad härefter angår frågan örn begränsning av rätten till utdelning åt bankens

aktieägare, går Eders Kungl. Maj :ts förslag i detta hänseende ut på att,

så länge staten innehar någon del av förlagslånet å 100 miljoner kronor eller

lånet å intill 115 miljoner kronor icke är tillfullo guldet, banken icke skulle

äga utdela mer än högst 5.5 procent eller, efter avrundning uppåt, 8 kronor per

aktie. Motionsvis har ifrågasatts, att såsom villkor för lånen skulle stadgas

förbud mot varje utdelning till aktieägarna, så länge av staten försträckta belopp

icke återbetalats eller statsmakterna efter prövning annorlunda medgivit. Enligt

riksdagens mening skulle emellertid ett dylikt villkor vara ägnat att motverka

syftet med den föreslagna stödaktionen och jämväl i övrigt ur flera synpunkter

vara mindre lämpligt. Icke minst torde vid denna frågas bedömande höra

tagas hänsyn till betydelsen jämväl ur statens synpunkt av att hos bankens

talrika aktieägare bibehålies det starkare intresse av bankens skötsel, som

möjligheten till utdelning måste innebära. På grund av vad nu anförts, har

riksdagen avslagit det motionsvis framställda yrkandet. Däremot har riksdagen

funnit påkallat att, såsom i propositionen föreslagits, maximering av utdelningen

äger rum under den tid, banken åtnjuter lån från statens sida. Mot den av

Eders Kungl. Maj :t föreslagna maximeringen till 8 kronor per aktie har riksdagen

ansett sig icke böra framställa erinran. En dylik maximering innebär

uppenbarligen icke, att från statens sida avses att en utdelning med nämnda

piocentsats under alla förhållanden bör äga rum. Erågan, huruvida och i vad

mån utdelning till aktieägarna inom den angivna maximigränsen bör ske, är

givetvis beroende av örn banken för det verksamhetsår, bokslutet avser, kan

uppvisa sådant driftsresultat, att vinstmedel för utdelning stå till förfogande

efter det erforderliga avskrivningar ägt rum och tillgångarna upptagits till betryggande

värden. I likhet med vad i propositionen uttalats, förutsätter riksdagen,

att någon utdelning icke äger rum under innevarande år.

I detta sammanhang har riksdagen ansett sig böra understryka vikten av

att vissa högre löner samt arvoden, tantiem och övriga omkostnader för banken

i möjligaste mån begränsas.

I samband med villkoren för den förordade stödaktionen Ilar riksdagen till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 93.

behandling förehaft ett motionsvis framställt förslag i fråga om kontroll från

statens sida över bankens verksamhet. Förslaget innebär, att såsom förutsättning

för stödaktionen skulle stadgas, att riksgäldskontoret skulle vid sidan av

de av styrelsen utsedda direktörerna äga tillsätta direktörer i banken med befogenhet

att förhindra åtgärder, vilka icke överensstämma med det allmännas

intresse eller kunna äventyra bankens soliditet. Detta förslag har riksdagen

av flera skäl ansett sig icke kunna biträda. Efter riksdagens uppfattning skulle

en anordning, varigenom staten toge direkt del i bankens ledning, kunna föranleda

en olämplig uppdelning av ansvaret för bankens skötsel samt jämväl

i övrigt vara ägnad att medföra konsekvenser, vilka nu ej kunna överblickas.

Riksdagen har alltså avslagit ifrågavarande förslag. Enligt riksdagens mening

får emellertid en förstärkt kontroll från det allmännas sida över bankväsendet

anses vara i och för sig högeligen önskvärd. Erfarenheten har såväl nu som

tidigare visat, att bank- och fondinspektionen med nuvarande organisation ingalunda

alltid kan utöva den förebyggande verksamhet, som med denna institution

torde hava avsetts. En förstärkning och utbyggnad av inspektionen synes riksdagen

vara ett oeftergivligt villkor för ernående av en tillfredsställande tillsyn

över bankerna, och anstalter härför böra efter riksdagens uppfattning utan

dröjsmål komma till stånd. Riksdagen förutsätter, att Eders Kungl. Maj :t tager

denna fråga under skyndsamt övervägande och vidtager de åtgärder, som i det

angivna syftet kunna finnas påkallade. Därest för en lösning av frågan riksdagens

medverkan prövas erforderlig, utgår riksdagen från att förslag härutinnan

förelägges innevarande års riksdag. I den mån särskild kontroll påkallas

beträffande kreditinstitut, som erhållit försträckning genom statliga organ,

torde det kunna ankomma på dessa organ att åvägabringa sådan särskild kontroll.

Vad Eders Kungl. Majit i övrigt föreslagit beträffande stöd åt Skandinaviska

kreditaktiebolaget har ej givit riksdagen anledning till erinran eller

särskilt uttalande.

Innan beslut från Eders Kungl. Majits sida meddelas angående utbetalande

av de i det föregående omförmälda lånebeloppen, torde i fråga örn de närmare

villkoren för försträckningarna böra föreligga ett mellan riksgäldskontoret och

Skandinaviska kreditaktiebolaget upprättat avtal av beskaffenhet att kunna

av Eders Kungl. Majit godkännas.

Vad slutligen angår det i propositionen innefattade förslaget örn ställande

till Eders Kungl. Majits förfogande av ett belopp av 30 miljoner kronor att

användas för eventuellt behövligt stöd åt andra kreditinrättningar, ämnar riksdagen

längre fram meddela beslut i anledning av detta förslag; vilket riksdagen

härigenom får för Eders Kungl. Majit tillkännagiva.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning av

Eders Kungl. Majits förevarande proposition, i vad densamma nu är föremål

för prövning, bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att å statens vägnar

teckna och erlägga likvid för förlagsbevis i Skandinaviska kreditaktiebolaget

till belopp av 100 miljoner kronor ävensom lämna samma bolag lån intill sammanlagt

belopp av 115 miljoner kronor, allt på i huvudsak följande villkor i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 93.

7

1- Förlagsbevisen å tillhopa 100 miljoner kronor skola löpa med 5.5 procent

ränta. Förlagslånet skall hava samma rätt som bankens 5.5 procent förlagslån

av år 1925. Förlagsbevisen, som i den mån så finnes lämpligt må av riksgäldskontoret

försäljas, skola vara till fullo inlösta senast den 15 juni 1940. Skandinaviska

kreditaktiebolaget är berättigat att, i den mån lånet alltjämt befinner

sig i riksgäldskontorets ägo, när som helst inlösa större eller mindre del därav.

Därest avbetalning verkställes å 1925 års förlagslån, skall samtidigt minst

samma belopp i riksgäldskontoret tillhöriga förlagsbevis av det nya lånet inlösas.

2. Å omförmälda lån å intill 115 miljoner kronor skall ränta utgå efter en

räntefot, som med en procent överstiger riksbankens officiella diskonto för

växlar på högst tre månader, dock lägst efter 5.5 procent. För lånet pantförskrivas

vissa i riksbanken nu belånade eller andra likvärdiga förbindelser å

motsvarande belopp med tillhörande säkerheter.

Lånet är amorteringsfritt under åren 1932 och 1933. Varje följande år amorteras

en tiondel av ursprungliga beloppet, med rätt för Skandinaviska kreditaktiebolaget

att när som helst inbetala hela lånet eller göra större avbetalningar

än som sålunda stipulerats.

3. Under punkterna 1) och 2) angivna belopp utbetalas under villkor, att

ett antal svenska affärsbanker på depositions- eller kapitalräkning hos Skandinaviska

kreditaktiebolaget insätta ett belopp av tillhopa 40 miljoner kronor,

bundet på ett år, varvid förutsättningen är, att minst halva beloppet kommer

att kvarstå ytterligare ett år.

4. Så länge riksgäldskontoret innehar någon del av det under punkten 1)

omnämnda förlagslånet eller det under punkten 2) omförmälda lånet ej är till

fullo guldet, äger Skandinaviska kreditaktiebolaget icke till sina aktieägare

utdela mer än högst 5.5 procent eller, med avrundning uppåt, 8 kronor per aktie.

För år 1931 må ej någon utdelning lämnas.

Stockholm den 6 april 1932.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.