Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

1932-05-13 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:9a, Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1

Nr 9 A.

Godkänd av första kammaren den 13 maj 1932.

Godkänd av andra kammaren den 13 maj 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln

gjorda framställningar dels ock åtskilliga beträffande

samma huvudtitel väckta motioner.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

leo) Assistenter hos lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater. Under

punkt 2 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har

Kungl. Maj.-t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till avlönande av förste

assistenter hos lantbruksingenjörer ävensom av assistenter hos lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra förslagsanslag av 76,000 kronor.

Departementschefen, som beräknat ifrågavarande anslag till samma

belopp som för löpande budgetår, har erinrat, att Kungl. Majit den 23 oktober

1931 — med anledning av en av föreningen lantbruksingenjörsassistenter

i ämnet gjord framställning — förklarat sig vilja på särskild

framställning i varje förekommande fall besluta angående statsbidrags

utgående till avlönande av förste assistent under tid, då sådan assistent

på grund av styrkt sjukdom vore förhindrad att uppehålla sin tjänst.

I statsrådsprotokollet har förutsatts, att härav eventuellt föranledda utgifter

torde få bestridas ur förevarande anslag.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, har liksom för innevarande budgetår såsom bidrag

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1b sami. Nr 9 A.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

till avlönande av förste assistenter hos lantbruksingenjörer ävensom avassistenter

hos lantbruksingenjör er och lantbruksstipendiater för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag av 76,000 kronor.

2:o) Statskonsulenter och deras biträden. Med bifall till Kungl. Maj:ts

under punkt 4 gjorda framställning har riksdagen

a) godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

förslaget till stat för statskonsulenter och deras biträden, att tillämpas

från och med budgetåret 1932/1933,

b) minskat ordinarie förslagsanslaget till statskonsulenter och deras biträden,

nu 55,800 kronor, med 6,000 kronor till 49,800 kronor.

3:o) Lantbruksakademiens museum, bibliotek m. m. Med bifall till

Kungl. Maj:ts under punkt 5 gjorda framställning har riksdagen minskat

ordinarie reservationsanslaget till lantbruksakademiens museum, bibliotek

m. m., nu 16,000 kronor, med 4,000 kronor till 12,000 kronor.

4: o) Forskningsverksamhet på biodlingens område. Med bifall till

Kungl. Maj:ts under punkt 9 gjorda framställning har riksdagen till

forskningsverksamhet på biodlingens område anvisat för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 6,000 kronor.

5:o) Försök att förbättra hållbarheten m. m. hos smör. Med bifall till

Kungl. Majrts under punkt 10 gjorda framställning har riksdagen till utförande

av försök i mejerier att förbättra hållbarheten m. m. hos smör anvisat

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 9,000 kronor.

6:o) Fast försöksgård för jordbruket vid Lanna Borregården i Skaraborgs

län. Med bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 11 gjorda framställning

har riksdagen, liksom för innevarande budgetår, till driftkostnader

för den till Lanna Borregården i Saleby socken av Skaraborgs län

förlagda fasta försöksgården för jordbruket anvisat för budgetåret 1932/

1933 ett extra förslagsanslag av 23,700 kronor.

7:o) Fast försöksgård för jordbruket vid Offers gård i Västernorrlands

län. Med bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 12 gjorda framställning

har riksdagen, liksom för innevarande budgetår, till driftkostnader för

den till Offers gård i Boteå socken av Västernorrlands län förlagda fasta

försöksgården för jordbruket anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 21,600 kronor.

8:o) Internationella lantbruksinstitutet i Rom. Med bifall till Kungl.

Maj:ts under punkt 13 gjorda framställning har riksdagen

1) för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet i Rom

anvisat för budgetåret 1932/1933

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 3

a) till gäldande av Sveriges bidrag till institutet ett extra förslagsanslag

av 5,800 kronor,

b) till bestridande av övriga kostnader för Sveriges deltagande i institutet

ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor;

2) medgivit, att å reservationsanslaget för internationella lantbruksinstitutet

i Eom vid utgången av budgetåret 1931/1932 förefintlig behållning

må överföras till det under b) nämnda reservationsanslaget.

9:o) Internationella frysinstitutet i Paris. Med bifall till Kungl.

Marits under punkt 14 gjorda framställning har riksdagen, liksom för innevarande

budgetår, till bestridande av kostnaden för Sveriges medlemsavgift

i internationella frysinstitutet i Paris anvisat för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 1.290 kronor.

10:o) Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Under punkt 18 bär Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till diverse behov

vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 10,500 kronor.

Med bifall till Kungl. Majda förevarande framställning har riksdagen

till diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp anvisat

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 10.500 kronor.

lim) Specialkurs för lantbruksstuderaude. Med bifall till Kungl. Maj:ts

under punkt 20 gjorda framställning har riksdagen, liksom för innevarande

budgetår, för beredande av understöd åt folkhögskola för anordnande

av specialkurs för lantbruksstuderaude anvisat för budgetåret 1932/1933

ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor.

12:o) Lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Med bifall till Kungl.

Maj:ts under punkt 22 gjorda framställning har riksdagen till uppehållande

av verksamheten vid Fredrika Bremer-förbundets lanthuskållningsseminarium

å Rimforsa anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 21,200 kronor.

13:o) Ökat understöd åt lantmannaskolor. Under punkt 23 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att för beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor

för läsåret 1931/1932 anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra förslagsanslag av 23,500 kronor, att utgå med högst 10 procent av

skola eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av

statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen

icke inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten

tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.

Framställningen föranleder ingen riksdagens erinran. Riksdagen bär

därför för beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor för läsåret

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1931/1932 anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 23,500

kronor, att utgå med högst 10 procent av skola eljest enligt gällande be*,

stämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg

samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende

av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis svarande

belopp.

14 :o) Ökat understöd åt lanthushållsskolor. Med bifall till Kungl.

Maj:ts under punkt 24 gjorda framställning Ilar riksdagen, liksom för innevarande

budgetår, för beredande av ökat understöd åt lanthushållsskolor

för läsåret 1931/1932 anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsan*

slag av 12,000 kronor, att utgå med högst 10 procent av skola eljest enligt

gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag till

ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat,

samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller

delvis svarande belopp.

15 :o) Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmannaskolor,

lanthushållsskolor och lantbruksskolor. Under punkt 25 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att a) besluta, att de för budgetåret 1931/1932 gällande

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor

och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor skola gälla jämväl för budgetåret

1932/1933; b) medgiva, att Kungl. Majit må utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av förberörda allmänna grunder för

ifrågavarande dyrtidstillägg må befinnas erforderliga; c) medgiva, att åt

lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium

å Rimforsa må från och med den 1 juli 1932 och tillsvidare

under budgetåret 1932/1933 utgå, dyrtidstillägg i huvudsaklig överensstämmelse

med de allmänna grunder, som för samma tid komma att gälla beträffande

motsvarande personal vid lanthushållsskola, och jämlikt de närmare

föreskrifter, som Kungl. Majit kan för tillämpning av sagda grunder

finna erforderliga; d) för nu angivna ändamål anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor.

Riksdagen har visserligen ännu icke fattat beslut rörande allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret

1932/1933. Någon ändring härutinnan har emellertid icke ifrågasatts

av Kungl. Majit. I betraktande därtill av det äskade anslagets natur

av förslagsanslag har riksdagen funnit sig höra biträda upptagandet

av ifrågavarande anslag med det av Kungl. Majit föreslagna beloppet.

Riksdagen har alltså

a) beslutat, att de för budgetåret 1931/1932 gällande allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor

samt lantbruksskolor skola gälla jämväl för budgetåret 1932/1933;

b) medgivit, att Kungl. Majit må utfärda de närmare föreskrifter, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr !) A.

lör tillämpning åv fötberörda allmänna grunder för ifrågavarande dyrtidstillägg

må befinnas erforderliga;

c) medgivit, att ät lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremer förbundets

lanthushållningsseminarium å Rimforsa må från oell med den 1 juli 1932

och tillsvidare under budgetåret 1932/1933 utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig

överensstämmelse med de allmänna grunder, som för samma tid komma

att gälla beträffande motsvarande personal vid lanthushållsskola, och jämlikt

de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan för tillämpning av

sagda grunder finna erforderliga;

d) för nu angivna ändamål anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 130,000 kronor.

16:o) Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar. Med

bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 32 gjorda framställning har riksdagen

till försöksverksamheten med köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisat

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 20,000 kronor.

17;o) Kurser i trädgårdsskötsel. Under punkt 33 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till kurser i trädgårdsskötsel anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

Till kurser i trädgårdsskötsel, nämligen dels utbildningskurser för

trädskötare och dels trädgårdskurs i Norrland, hava från och med 1920

anvisats medel i form av extra reservationsanslag. Årliga kostnaden för

trädskötarkurserna har under senare år uppskattats till 19,000 kronor.

För den årliga trädgårdskursen i Norrland beräknas kostnaden till

2,700 kronor. För ändamålet anvisade riksdagen för budgetåret 1931/1932

ett anslag av 21,700 kronor.

Efter redogörelse bland annat för en av lantbruksstyrelsen gjord framställning

i ämnet har departementschefen i ärendet anfört följande.

»Den i lantbruksstyrelsens sistberörda skrivelse påvisade starka tillströmningen

under senare år till ifrågavarande kurser synes mig onekligen

ådagalägga behovet av att ökade möjligheter beredas till deltagande

i undervisning på trädgårdsskötselns område. Icke minst torde detta

behov göra sig gällande för Norrlands vidkommande. Starka skäl torde

sålunda tala för åtgärders vidtagande i angivet syfte. I betraktande av

den anslagsökning, som därav skulle påkallas, nödgas jag dock av statsekonomiska

hänsyn avstå från att helt ansluta mig till lantbruksstyrelsens

förslag. För att emellertid i görligaste mån tillgodose den synpunkt,

som närmast ligger till grund för styrelsens hemställan, nämligen angelägenheten

av att för Norrlands vidkommande vidga undervisningen på

trädgårdsskötselns område, förordar jag viss höjning av anslaget. Jag

ifrågasätter därvid en ökning med 8,300 kronor, varigenom anslaget

Skulle komma att uppgå till 30,000 kronor, samt tillstyrker, att det förstnämnda

beloppet får, på villkor som Kungl. Majit må äga föreskriva,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

användas såsom understöd för anordnande särskilt i Norrland av trädskötarkurser

oell ambulerande trädgårdskurser.»

Riksdagen, som ansluter sig till vad departementschefen i ärendet anfört,

har till kurser i trädgårdsskötsel anvisat för budgetåret 1932/1933 ett

extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

18:o) Reseunderstöd för lantbrukets studerande. Under punkt 34 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget

till reseunderstöd för lantbrukets studerande, nu 20,000 kronor, med

10,000 kronor till 10,000 kronor.

Riksdagen biträder Kungl. Majlis förslag och har fördenskull minskat

ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd för lantbrukets studerande,

nu 20,000 kronor, med 10,000 kronor till 10.000 kronor.

1910) Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

Med bifall till den av Kungl. Majit under punkt 39 gjorda

framställningen har riksdagen, liksom för innevarande budgetår, till förekommande

och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen anvisat

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 140,000 kronor.

20 :o) Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. in.

Under punkt 40 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till bestridande

av statsverkets kostnader för tillsyn å efterlevnaden av lagen angående

uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

Riksdagen biträder Kungl. Majits förslag och har fördenskull till bestridande

av statsverkets kostnader för tillsyn å efterlevnaden av lagen angående

uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. anvisat för

budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

21 :o) Veterinärhögskolan. Under punkt 48 har Kungl. Maj:t föreslagit

idksdagen att a) godkänna ett av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordat förslag till stat för veterinäidiögskolan, att tillämpas från och

med budgetåret 1932/1933; b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget

till veterinär högskolan, nu 313,100 kronor, med 800 kronor till 313,900

kronor; c) medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets

forna tomter invid Karlaplan i Stockholm» må användas ett belopp av

intill 5,000 kronor för inredande vid den patologisk-anatomiska institutionen

vid veterinärhögskolan av ett kylrum.

Under samma punkt har departementschefen motiverat anvisande av ett

extra reservationsanslag å 30,000 kronor för diverse behov vid veterinärhögskolan.

I en inom andra kammaren väckt motion nr 308 har hemställts, att

riksdagen ville i och för inrättande av en pr osek torsbo fattning å veter!-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 7

närhögskolans patologiska institution, köja ordinarie förslagsanslaget till

veterinärhögskolan nied 6,000 kronor till 319,900 kronor.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända

utlåtande nr 1, punkt 49, får riksdagen anmäla, att riksdagen med

bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning och den i ämnet väckta

motionen II: 308

a) godkänt det av jordbruksutskottet i ovannämnda utlåtande och punkt

förordade förslaget till stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från

och med budgetåret 1932/1933;

b) höjt ordinarie förslagsanslaget till veterinärhögskolan, nu 313,100

kronor, med 6,800 kronor till 319,900 kronor;

c) medgivit, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets forna

tomter invid Karlaplan i Stockholm» ma användas ett belopp av intill

5,000 kronor för inredande vid den patologisk-anatomiska institutionen

vid veterinärhögskolan av ett kylrum.

22 :o) Diverse behov vid veterinärhögskolan. Under punkt 49 bär

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till diverse behov vid veterinärhögskolan

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända

utlåtande nr 1, punkt 49, får riksdagen anmäla, att riksdagen till

diverse behov vid veterinärhögskolan anvisat för budgetåret 1932/1933 ett

extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

23:o) Veterinärinrättningen i Skara. I förslaget tili riksstat för budgetåret

1932/1933 har ordinarie anslaget till veterinärinrättningen i

Skara upptagits med oförändrat belopp 8,500 kronor.

Riksdagen, som ansluter sig till vad departementschefen i statsrådsprotokollet

under punkt 50 anfört, har i riksstaten för budgetåret 1932/

1933 uppfört ordinarie anslaget till veterinärinrättningen i Skara med

oförändrat belopp, 8.500 kronor.

24:o) Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer. Med bifall till Kungl.

Maj:ts under punkt 52 gjorda framställning har riksdagen

a) medgivit, att, därest de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning lämnats

statsbidrag, för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 beredas dyrtidstillägg

å dem från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstilllägg

av statsmedel må för samma tid till dem utgå med motsvarande

andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat, dock med högst en

tredjedel av statsavlöningen;

b) till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg anvisat för

budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

25 :o) Statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar.

Under punkt 53 bar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att minska ordi->

narie förslagsanslaget till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma

husdjurssjukdomar, nu 25,000 kronor, med 15,000 kronor till 10,000 kronor.

Riksdagen, som biträder förslaget, har minskat ordinarie förslagsanslaget

till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar,

nu 25,000 kronor, med 15,000 kronor till 10,000 kronor.

26:o) Övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma

sjukdomar bland husdjuren. I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/

1933 har ordinarie förslagsanslaget till övriga utgifter till förekommande

och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren upptagits med

oförändrat belopp 200,000 kronor.

Sedan lång tid tillbaka bär i riksstaten varit uppfört ett ordinarie anslag

till förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar.

Anslaget är jämlikt Kungl. Majits beslut den 16 februari 1825 mot redovisningsskyldighet

ställt till medicinalstyrelsens förfogande. Under de

senaste budgetåren har anslaget, som har karaktär av förslagsanslag, uppförts

med olika belopp. Sålunda upptogs anslaget för budgetåret 1926/1927

till 40,000 kronor, för budgetåret 1927/1928 till 500,000 kronor, för ett vart

av budgetåren 1928/1930 till 300,000 kronor och för ett vart av budgetåren

1930/1932 till 200,000 kronor. Belastningen av anslaget har starkt växlat

lör skilda budgetår, till stor del beroende på mul- och klövsjukans större

eller mindre utbredning. Utgifterna från anslaget hava sålunda under

budgetåren 1926/1931 uppgått till i runda tal respektive 6.997,000, 600,000,

146,000, 200,000 och 1,267,000 kronor.

I fråga örn åtgärder mot mul- och klövsjuka äro de grundläggande föreskrifterna

meddelade i förordningen den 9 december 1898 (nr 126) angående

vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar

bland husdjuren. I nämnda förordning föreskrives bland annat, att

kostnaderna för veterinär tjänsteförrättning skola gäldas av allmänna medel

samt att staten skall tillhandahålla för slutdesinfektion erforderliga desinfektionsmedel

med undantag av kalk. I förordningen förutsättes ej, att moloch

klövsjukan skall bekämpas genom nedslaktning av djurbesättningar,

inom vilka sjukdomen yppat sig. Nedslaktningsförfarandet grundar sig på

ett medicinalstyrelsen genom Kungl. Majits beslut den 4 november och den

22 december 1892 givet bemyndigande att vidtaga alla de åtgärder, styrelsen

kan finna nödiga för sjukdomens hämmande och förebyggande av dess

vidare utbredning. Enligt brev den 14 oktober 1911 till medicinalstyrelsen

utgår ersättning av allmänna medel för nedslaktande av djur efter föreskriven

värdering. Med stöd av nyssnämnda bemyndigande har medicinalstyrelsen

vidare ansett sig böra vid tillämpning av nedslaktningsmetoden

bekosta alla erforderliga desinfektionsåtgärder. Jämlikt Kungl. Majits beslut

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

9

den 6 mars 1925 hava jämväl i de fall, då isoleringsmetoden kommit till

användning, samtliga desinfektionskostnader bestritts av allmänna medel.

Departementschefen har med anledning närmast av vissa i statsrådsprotokollet

under denna punkt omnämnda framställningar i fråga örn ersättning

av statsmedel till djurägare vid isolering på grund av inträffade

fall av smittsam mill- oell klövsjuka yttrat följande:

»Mul- och klövsjukan har i vårt land under de senaste åren i allmänhet

bekämpats medelst nedslaktningsförfarandet. Någon anledning att frångå det

sålunda tillämpade förfaringssättet föreligger för närvarande icke, utan bör

inan enligt min mening som regel även i fortsättningen, i den mån mul- och

klövsjuka till äventyrs uppträder inom en kreatursbesättning, omedelbart nedslakta

denna på statens bekostnad. Emellertid kan i enstaka fall anledning yppas

att göra undantag från denna regel, nämligen där sjukdomen angriper en kreatursbesättning

av sådant värde eller så framstående beskaffenhet, att ett

förstörande av densamma örn möjligt bör undvikas, såframt goda förutsättningar

finnas att genom isoleringsåtgärder förebygga smittans spridning. I

dylikt fall torde de risker, en utebliven nedslagning kan innebära, uppvägas

av fördelarna ur det allmännas synpunkt att få en särskilt värdefull kreatursbesättning

bevarad. Förfar man i särskilt fall på antytt sätt, drabbas

emellertid djurägaren med all sannolikhet av vissa förluster till följd av

besättningens genom sjukdomen nedsatta värde. Väl är det sant, att dessa

förluster ej hava sin grund i det statliga ingripandet i och för sig utan

äfo en omedelbar följd av att sjukdomen hemsökt hans besättning. Emellertid

ligger det likväl för djurägaren bär nära till hands att anställa en

jämförelse med sådana fall — och dessa det stora flertalet — där nedslagning

tillgripits och djurägaren sålunda i själva verket, genom att djuren

inlösas efter värdet vid insjuknandet, undgått den förlust, som skulle legat

i djurens efter genomgången sjukdom minskade värde. Med hänsyn därtill

att isoleringsförfarandet endast torde komma till användning i jämförelsevis få

undantagsfall, måste naturligen den mindre gynnsamma ställning, vari den

enskilde djurägaren sålunda utan sitt vållande försättes, för honom te sig såsom

en orättvisa. Då härtill kommer, att å andra sidan tillgripandet av isoleringsmetoden

medför ojämförligt mycket lägre kostnader för det allmänna,

än örn inlösen för nedslaktning sker, synes det mig förenligt med billighet,

att staten, på därom gjord ansökan och efter noggrann prövning av de

uppkomna förlusternas art och omfattning, lämnar djurägaren skälig gottgörelse

för de lidna förlusterna, i den mån de ej kunnat täckas genom den

statsunderstödda försäkringen. Enär, såsom jag framhållit, nedslaktningen

även i fortsättningen hör bliva det regelmässiga medlet för mul- och klövsjukans

bekämpande och gottgörelse av nyss antydd art följaktligen blott

sällan lärer komma i fråga, torde anordningen knappast kunna få nämnvärda

ekonomiska konsekvenser för statsverket. Därest riksdagen icke har

något att erinra mot vad jag nu tillstyrkt, torde sålunda i frågakommande

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ersättningsbelopp, bestämda av Kungl. Majit efter prövning från fall till

fall, böra anvisas att utgå ur förevarande anslag.»

Riksdagen, som anser sig icke böra framställa någon erinran med anledning

av vad departementschefen i ärendet anfört, bär i riksstaten för

budgetåret 1982/1933 uppfört ordinarie förslagsanslaget till övriga utgifter

till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland

husdjuren med oförändrat belopp, 200,000 kronor.

27:o) Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. Med bifall till

Kungl. Maj:ts under punkt 55 gjorda framställning har riksdagen till

karantänsanstalten i Haparanda för husdjur anvisat för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 6,250 kronor.

28:o) Statens lagerhus. Under punkt 67 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att till täckande av utgifterna för statens lagerhus anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.

/Riksdagen, som biträder Kungl. Majits förslag, har till täckande av

utgifterna för statens lagerhus anvisat för budgetaret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 90,000 kronor.

29 io) Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp.

Under punkt 68 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att till maskin-

och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 61,500 kronor.

Kungl. Majits framställning föranleder ingen riksdagens erinran, varför

riksdagen till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna

och Alnarp anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 61,500

kronor.

30io) Kemiska stationer. Under punkt 69 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att till understöd åt åtta kemiska stationer för jordbrukets och

näringarnas behov, vilka av landsting eller hushållningssällskap, vart för

sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget

och vilka vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende

på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl.

Majit, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 43,000 kronor.

Riksdagen biträder Kungl. Majits förslag och har till understöd at åtta

kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov, vilka av landsting

eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening, understödjas

med minst samma belopp som statsbidraget och vilka vilja underkasta

sig de villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden,

som fastställas av Kungl. Majit, anvisat för budgetåret 1932/

3933 ett extra anslag av 43,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

11

31:o) Kemisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens län. Med bifall

till Kungl. Majits under punkt 70 gjorda framställning bär riksdagen

liksom för innevarande budgetår såsom bidrag till underhåll under tiden

1 juli 1932—30 juni 1933 av kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens

län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll under samma

tid med sammanlagt minst 17,040 kronor — anvisat för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 28,400 kronor.

32:o) Filial till statens centrala frökontrollanstalt. Med bifall till

Kungl. Maj:ts under punkt 74 gjorda framställning, bar riksdagen liksom

för innevarande budgetår för uppehållande av driften vid statens

centrala frökontrollanstalts filial vid Alnarp anvisat för budgetåret 1932/

1933 ett extra förslagsanslag av 24,000 kronor.

33:o) Understöd åt lokala frökontrollanstalter. Under punkt 75 bar

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som av landsting eller hushållningssällskap, vart för sig

eller i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget

och vilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i

avseende på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas av

Kungl. Majit, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 6,000

kronor.

Riksdagen, som biträder Kungl. Majits förslag, bar till understöd åt

sådana frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp som

statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter

i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas

av Kungl. Majit, anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag

av 6.000 kronor.

34io) Vissa åtgärder till beteskulturens främjande. Under punkt 83

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för beteskulturens främjande

medelst uppehållande av två kultiveringsförsök å betesmark i Norrland

och två kontrollgårdar i mellersta Sverige för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 19,000 kronor.

Då förevarande anslagsberäkning står i full överensstämmelse med vad

som vid ärendets behandling vid föregående års riksdag förutsattes, har

riksdagen intet att erinra mot Kungl. Majits förslag. Riksdagen har fördenskull

för beteskulturens främjande medelst uppehållande av två kul

tiveringsförsök å betesmark i Norrland och två kontrollgårdar i mellersta

Sverige för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 19,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

35:o) Fraktlindring för konstgödsel. Under punkt 89 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till fraktlindring för konstgödsel anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända

utlåtande nr 1, punkt 90, får riksdagen anmäla, att riksdagen till

fraktlindring för konstgödsel anvisat för budgetåret 1932/1933 ett'' extra

förslagsanslag av 250,000 kronor.

36 :o) Bekämpande av växtsjukdomar. Under punkt 90 bar Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att till åtgärder för bekämpande av växtsjukdomar

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 20,000

kronor.

Till åtgärder för bekämpande av växtsjukdomar bär från och med budgetåret

1929/1930 å riksstaten uppförts ett extra förslagsanslag till belopp

av 40,000 kronor. Anslaget är ställt till Kungl. Majis förfogande för åtgärder

i angivet syfte.

Deli föreslagna anslagssänkningen sammanhänger med att sedan 1931

års riksdag godkänt Kungl. Maj:ts förslag angående viss omorganisation

av centralanstalten för jordbruksförsök, innebärande bland annat upprättandet

från och med den 1 november 1932 av en statens växtskyddsanstalt.

en del av den verksamhet på växtskyddets område, vilken nu bedrives med

särskilt anslag, ansetts kunna direkt överflyttas på växtskyddsanstalten.

Riksdagen, som biträder Kungl. Majis förslag, bar till åtgärder för

bekämpande av växtsjukdomar anvisat för budgetåret 19321933 ett extra

förslagsanslag av 20,000 kronor.

37:o) Lantbruksattachéer. Med bifall till Kungl. Majis under punkt

94 gjorda framställning bar riksdagen till uppehållande av tre lantbruksattachébefattningar,

nämligen en i London, en i Berlin och en i Riga, anvisat

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 65,500 kronor.

38:o) Organisationsbidrag till mjölkbedömningsföreningar. Under punkt

95 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till organisationsbidrag till

mjölkbedömningsföreningar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 8,000 kronor.

Kungl. Majis förslag, som innefattar en anslagsminskning med 7,000

kronor, föranleder ingen riksdagens erinran. Riksdagen bar sålunda till

organisationsbidrag till mjölkbedömningsföreningar anvisat för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 8.000 kronor.

39:o) Svenska smörprovningarnas verksamhet. Under punkt 99 bar

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till täckande av

kostnaderna för svenska smörprovningarnas verksamhet anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 99,500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända

utlåtande nr 1, punkt 100, får riksdagen anmäla, att riksdagen

i så måtto bifallit Kungl. Majits förevarande framställning, att riksdagen

såsom statsbidrag till täckande av kostnaderna för svenska smörprovningarnas

verksamhet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 84,500 kronor.

40 :o) Statens spannmålsnämnd m. m. Under punkt 100 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för statens

spannmålsnämnds verksamhet, för verkställande av cereala undersökningar

och för inventering av landets brödsädsförråd anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.

Kungl. Majits förslag, som innebär en anslagssänkning med 10,000 kronor,

föranleder ingen riksdagens erinran. Riksdagen har därför till bestridande

av kostnaderna för statens spannmålsnämnds verksamhet, för

verkställande av cereala undersökningar och för inventering av landets

brödsädsförråd anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 90,000 kronor.

41 :o) Statens egnahemsstyrelse. Under punkt 104 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till statens egnahemsstyrelse anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 51,500 kronor.

Riksdagen, som biträder Kungl. Majits förslag, har till statens egnahemsstyrelse

anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av

51,500 kronor.

42 io) Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare. Under punkt

105 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för utlämnande av förvaltningsbidrag

för 1932 till egnahemslåneförmedlarna anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 1,090,000 kronor.

Framställningen föranleder ingen riksdagens erinran. Riksdagen har

därför för utlämnande av förvaltningsbidrag för 1932 till egnahemslåneförmedlarna

anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av

1,090,000 kronor.

43: o) Statsbidrag till hushållningssällskap för jordanskaffningsverksamhet

(jordanskaffningsbidrag). Under punkt 106 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att för utlämnande av statsbidrag för 1932 till hushållningssällskap

för jordanskaffningsverksamhet anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag,

har för utlämnande av statsbidrag för 1932 till hushållningssällskap för

jordanskaffningsverksamhet anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 1,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

44:o) Premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- oell nybyggnadsarbeten.

Med bifall till Kungl. Maurts under punkt 107 gjorda framställning

har riksdagen för utlämnande av premielån till egnahemslåntagare

för nyodlings- och nybyggnadsarbeten anvisat för budgetåret 1932/1933

ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor.

45:o) Kolonisation å vissa kronoparker. Under punkt lil har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att 1) besluta, att kolonist, som jämlikt Kungl.

Maj:ts brev den 27 juni 1929 tillerkänts odlingsbidrag av 250 kronor, må

medgivas rätt att utfå möjligen återstående del av sagda bidrag i den

mån han under åren 1932, 1933 och 1934 fullföljer den för bidragets åtnjutande

bestämda odlingen; 2) medgiva, att Kungl. Majit må, efter prövning

av i vart fall föreliggande omständigheter, bemyndiga vederbörande

kolonisationsnämnd, respektive domänstyrelsen att avskriva sådant

statens fordringsbelopp hos innehavare eller förutvarande innehavare av

kolonat, utlagt före den 1 juli 1925, som anses icke kunna utfås eller som

befinnes icke skäligen böra belasta kolonatet.

Då riksdagen finner vad departementschefen i statsrådsprotokollet i

ärendet anfört utgöra vägande skäl för de av Kungl. Majit under förevarande

punkt framställda förslagen, har riksdagen

1) beslutat, att kolonist, som jämlikt Kungl. Majits brev den 27 juni

1929 tillerkänts odlingsbidrag av 250 kronor, må medgivas rätt att utfå

möjligen återstående del av sagda bidrag i den män han under åren 1932,

1933 och 1934 fullföljer den för bidragets åtnjutande bestämda odlingen;

2) medgivit, att Kungl. Majit må, efter prövning av i vart fall föreliggande

omständigheter, bemyndiga vederbörande kolonisationsnämnd, respektive

domänstyrelsen att avskriva sådant statens fordringsbelopp hos

innehavare eller förutvarande innehavare av kolonat, utlagt före den 1

juli 1925, som anses icke kunna utfås eller som befinnes icke skäligen böra

belasta kolonatet.

46 io) Undersökning rörande vattenavledning från Helgeåns vattenområde.

Med bifall till Kungl. Majits under punkt 114 gjorda framställning

har riksdagen av det för utredning och undersökning rörande vattenavledning

från Helgeåns vattenområde av 1930 års riksdag beviljade anslaget

av 50,000 kronor anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

47 io) Statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga

jordbruk. Från och med 1927 har riksdagen varje år efter framställning

av Kungl. Majit anvisat ett extra reservationsanslag till nyodling och

betesförbättring å ofullständiga jordbruk. För budgetåret 1931/1932 har

sålunda anvisats ett belopp av 1,200,000 kronor, därav intill 400,000 kronor

må användas till utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar, med

rätt dock för Kungl. Majit, därest förhållandena skulle därtill giva an
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ledning, för sistnämnda ändamål taga i anspråk större belopp av ifrågavarande

anslag, varjämte ett belopp av intill 50,000 kronor må tagas i anspråk

för stenröjning å redan odlad jord.

För budgetåret 1932/1933 har något anslag för ifrågavarande ändamål

icke äskats av Kungl. Majit.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling lorehaft följande

inom riksdagen väckta motioner, nämligen:

1) 1:35 och 11:63, likalydande, vari hemställts, att för utlämnande under

år 1933 av statsbidrag till nyodling och betesförbättring vid ofullständiga

jordbruk måtte för budgetåret 1932/1933 uppföras ett extra reservationsanslag

av 1,200,000 kronor, därav intill 200,000 kronor må användas

till stenröjning å redan odlad jord och intill 500,000 kronor för betesförbättring,

med rätt för vederbörande hushållningssällskap att inom ramen

av det sällskapet tilldelade anslaget göra de jämkningar i avseende å anslagets

fördelning på de olika ändamålen, vartill förhållandena kunna

giva anledning;

2) 1:200 och 11:306, likalydande, vari hemställts, att riksdagen för budgetåret

1932/1933 som statsbidrag till nyodlingar och betesförbättringar å

ofullständiga jordbruk måtte anvisa ett extra reservationsanslag av

1,200,000 kronor samt att vid utdelningen av bidrag från nämnda anslag

hänsyn särskilt måtte tagas till län, där skogs- och industriarbetet gått

tillbaka och stor arbetslöshet därav blivit en följd;

3) 1:262 och 11:382, likalydande, vari hemställts, att i riksstaten för budgetåret

1932/1933 upptages ett extra reservationsanslag å 1,200,000 kronor

till utlämnande av statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga

jordbruk under året 1933, därav 500,000 kronor må användas för

nyodling, 500,000 kronor för betesförbättring och 200,000 kronor för stenröjning

å redan odlad jord.

Under åberopande av den vid jordbruksutskottets utlåtande nr 1, punkt

116 fogade, av riksdagen godkända reservation får riksdagen anmäla, att.

riksdagen med anledning av förenämnda motioner för utlämnande under

1933 av statsbidrag till nyodling och betesförbättring ävensom stenröjning

å ofullständiga jordbruk anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra

reservationsanslag av 1,200,000 kronor, därav intill 400,000 kronor må användas

till utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar, med rätt

dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle därtill giva anledning,

för sistnämnda ändamål taga i anspråk större belopp av ifrågavarande

anslag, samt högst 75,000 kronor till utlämnande av bidrag till

stenröjning å redan odlad jord.

48 :o) Statens lokala fiskeriadministration. Under punkt 116 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen a) godkänna det av departementschefen

i statsrådsprotokollet förordade förslaget till stat för statens lokala

fiskeriadministration, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933, b)

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget till statens lokala

fiskeriadministration, nu 119,000 kronor, med 6,000 kronor till 113,000 kronor.

Mot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har riksdagen intet

att erinra. Riksdagen har alltså

a) godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

förslaget till stat för statens lokala fiskeriadministration, att tillämpas

från och med budgetåret 1932/1933,

b) minskat ordinarie förslagsanslaget till statens lokala fiskeriadministration,

nu 119,000 kronor, med 6,000 kronor till 113,000 kronor.

49:o) Fartyget Skagerak. Under punkt 123 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till underhålls- och driftkostnader för fartyget

Skagerak anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

88,000 kronor.

Anslaget, som upptagits med ett 3,000 kronor lägre belopp än för löpande

budgetår, har icke givit riksdagen anledning till erinran, varför riksdagen

till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak anvisat

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 88,000 kronor.

50 :o) Fartyget Eystrasalt. Med bifall till Kungl. Maj:ts under punkt

124 gjorda framställning har riksdagen till underhålls- och driftkostnad

för fartyget Eystrasalt anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 12,500 kronor.

51 :o) Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster. Under punkt

125 har Kungl, Maj:t föreslagit riksdagen att för stationerande under

vintermånaderna 1932/1933 av bevakningsfartyg vid rikets kuster för

åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets bedrivande anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

Anslagsberäkningen föranleder icke någon riksdagens erinran, varför

riksdagen för stationerande under vintermånaderna 1932/1933 av bevakningsfartyg

vid rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd

vid fiskets bedrivande anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor.

52:o) Skogshögskolan. Under punkt 126 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att 1) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade förslaget till stat för skogshögskolan, att tillämpas från och

med budgetåret 1932/1933; 2) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget

till skogshögskolan, nu 222,800 kronor, med 4,900 kronor till

217,900 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Riksdagen, som biträder Kungl. Majrts förslag, har

1) godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

förslaget till stat för skogshögskolan, att tillämpas från och med budgetåret

1932/1933;

2) minskat ordinarie förslagsanslaget till skogshögskolan, nu 222,800

kronor, med 4,900 kronor till 217,900 kronor.

53:o) Diverse behov vid skogshögskolan. Under punkt 127 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse behov vid skogshögskolan anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 29,550 kronor.

Kungl. Maurts förevarande framställning föranleder icke någon riksdagens

erinran. Riksdagen har därför till diverse behov vid skogshögskolan

anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

29,550 kronor.

54:o) Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt. Med bifall till

Kungl. Maj:ts under punkt 128 gjorda framställning har riksdagen till

diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt anvisat för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 69,500 kronor.

55:o) Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.

Med bifall till Kungl. Maj :ts under punkt 129 gjorda framställning

har riksdagen för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas

föryngring anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 22,000 kronor.

56 :o) Ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor.

Under punkt 130 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att a) höja det

under anslagstiteln ersättning till statens domäners fond för utgifter för

statens skogsskolor upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar,

nu 63,100 kronor, med 2,200 kronor till 65,300 kronor; b) minska det under

samma anslagstitel upptagna ordinarie reservationsanslaget till övriga

utgifter, nu 67,000 kronor, med 1,000 kronor till 66,000 kronor; c) till ersättning

till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för

omförmälda skolor anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 8,800 kronor.

Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, har riksdagen

med hänsyn till den i varje fall jämförelsevis obetydliga ändring i det

erforderliga anslagsbeloppet, varom här kan bliva fråga, och i betraktande

av det äskade anslagets natur av förslagsanslag funnit sig böra biträda

upptagande av ifrågavarande anslag med det av Kungl. Maj:t

föreslagna beloppet.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. Vi sami. Nr 9 A. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

På grund härav och då den under förevarande punkt gjorda anslagsberäkningen

ej heller i övrigt föranleder någon riksdagens erinran, har

riksdagen

a) höjt det under anslagstiteln ersättning till statens domäners fond

för utgifter för statens skogsskola* upptagna ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar, nu 63,100 kronor, med 2,200 kronor till 65,300 kronor;

b) minskat det under samma anslagstitel upptagna ordinarie reservationsanslaget

till övriga utgifter, nu 67,000 kronor, med 1,000 kronor till

66,000 kronor;

c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter

för omförmälda skolor anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 8,800 kronor.

57 :o) Ersättning till domänfonden för utgifter för fortsättningsskolan

vid Kloten. Under punkt 131 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

anvisa för budgetåret 1932/1933 1) till ersättning till statens domäners

fond för utgifter för kalenderåret 1932 till avlöningar m. m. för fortsättningsskolan

vid Kloten ett extra förslagsanslag av 18,750 kronor; 2) till

ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för

samma skola ett extra förslagsanslag av 1,750 kronor.

Emot den av Kungl. Maj:t gjorda framställningen har riksdagen intet

att erinra.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget

till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört, får riksdagen

anmäla, att riksdagen anvisat för budgetåret 1932/1933

1) till ersättning till statens domäners fond för utgifter för kalenderåret

1932 till avlöningar m. m. för fortsättningsskolan vid Kloten ett

extra förslagsanslag av 18,750 kronor;

2) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter

för samma skola ett extra, förslagsanslag av 1,750 kronor.

58 :o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar. I förslaget till riksstat

för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Majit upptagit ordinarie förslagsanslaget

till ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å

enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar med oförändrat

belopp 370,700 kronor.

Under samma punkt, 132, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till

ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade utgifter

för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre

socknar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 41.000

kronor.

Emot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har riksdagen intet

att erinra.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget

till vad riksdagen under punkt 56 anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen
1)

i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppfört ordinarie förslagsanslaget

till ersättning till statens domäners fond för utgifter för tillsyn å

enskildas skogar i lappmarken samt Särna och Idre socknar med oförändrat

belopp, 370,700 kronor;

2) till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg

ökade utgifter för dylik tillsyn anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 41,000 kronor.

59 :o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å skyddsskogar.

Under punkt 133 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att a) minska

ordinarie förslagsanslaget till ersättning till statens domäners fond för

utgifter för tillsyn å skyddsskogar, nu 87,600 kronor, med 5,200 kronor till

82,400 kronor; b) till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg

ökade utgifter för dylik tillsyn anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra förslagsanslag av 7,200 kronor.

Emot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har riksdagen intet

att erinra.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget

till vad riksdagen under punkt 56 anfört, får riksdagen anmäla, att

riksdagen

a) minskat ordinarie förslagsanslaget till ersättning till statens domäners

fond för utgifter för tillsyn å skyddsskogar, nu 87,600 kronor, med

5,200 kronor, till 82,400 kronor;

b) till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg

ökade utgifter för dylik tillsyn anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 7,200 kronor.

60 io) Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och

Idre socknar. Under punkt 134 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt

Särna och Idre socknar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända

utlåtande nr 1, punkt 136, får riksdagen anmäla, att riksdagen till

främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna

och Idre socknar anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor.

61 :o) Skogsvårdens befrämjande. Med bifall till Kungl. Majits under

punkt 135 gjorda framställning, har riksdagen, liksom för innevarande

budgetår, för budgetåret 1932/1933 anvisat till skogsvårdens befrämjande,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

att i mån av förefallande behov fördelas mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser,

ett extra reservationsanslag av 830,000 kronor.

62:o) Statens skogsodlingsanslag. Under punkt 136 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1932/1933 under benämningen

statens skogsodlingsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 350,000

kronor.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen härutinnan godkända

utlåtande nr 1, punkt 138, får riksdagen anmäla, att riksdagen för

budgetåret 1932/1933 under benämningen statens skogsodlingsanslag anvisat

ett extra reservationsanslag av 350,000 kronor.

63:o) Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Under punkt 139 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

under tiden 1 januari 1932—30 juni 1933 för skogsvårdsstyrelsernas

förbund anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 39,350 kronor.

Anslagsberäkningen föranleder ingen riksdagens erinran, varför riksdagen

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

under tiden 1 januari 1932—30 juni 1933 för skogsvårdsstyrelsernas

förbund anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

39,350 kronor.

64:o) Lantmäteristyrelsen. Med bifall till Kungl. Majits under punkt

141 gjorda framställning har riksdagen medgivit, att till det kanslibiträde

hos lantmäteristyrelsen, som handhar kassa- och bokföringsgöromålen, må,

utöver den med kanslibiträdesbefattningen förenade avlöningen, från det i

ordinarie avlöningsstaten för styrelsen upptagna förslagsanslaget till avlöningar

till ordinarie tjänstemän utgå ett särskilt arvode av 768 kronor

för år räknat.

65 io) Arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning och förvaring.

Med bifall till Kungl. Majits under punkt 142 gjorda framställning har

riksdagen till bestridande av kostnader för förteckning och förvaring av

arkivalierna hos lantmäteristyrelsen anvisat för budgetåret 1932/1933 ett

extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

66 :o) Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av

vissa kartor m. m. Under punkt 147 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att för anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av

vissa kartor med tillhörande handlingar anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

Riksdagen, som biträder Kungl. Majits förslag, har för anskaffande för

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av vissa kartor med tillhörande

handlingar anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

67:o) Ersättning för publik renovation. Under punkt 149 bär Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning

för publik renovation, nu 35,000 kronor, med 5,000 kronor till

30,000 kronor.

Riksdagen, som biträder Kungl. Majlis förslag, har minskat ordinarie

förslagsanslaget till ersättning för publik renovation, nu 35,000 kronor,

med 5,000 kronor till 30,000 kronor.

68 :o) Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare. Under punkt

150 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att a) medgiva, att under tiden

1 juli 1932—30 juni 1933 må till distriktslantmätare och extra lantmätare

med arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode, av statsmedel

utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt gällande

lantmäteritaxa, beräknade för distriktslantmätare till 4,000 kronor,

för extra lantmätare med arvode örn 2,000 kronor till 3,200 kronor och för

extra lantmätare med arvode örn 1,500 eller 1,000 kronor till 2,400 kronor,

allt för år räknat, b) medgiva, att för samma tid må till extra lantmätare

utan arvode av statsmedel utgå tillskott till inkomster för arbete enligt

lantmäteritaxan beräknade till 2,400 kronor för år, c) förklara, att beträffande

tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg för motsvarande

tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,

med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,

som kunna vara erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser, d)

medgiva, att Kungl. Maj :t må äga att, med tillämpning i den mån så kan

ske av de angående dyrtidstillägg gällande grunder, för samma tid medgiva

tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och vice

kommissionslantmätare, som fortfarande utöva praktisk verksamhet, e)

för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare

anvisa för budetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 300,000

kronor.

Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret

1932/1933, har riksdagen med hänsyn till den i varje fall jämförelsevis

obetydliga ändring i det erforderliga anslagsbeloppet, varom här kan

bliva fråga, och i betraktande av det äskade anslagets natur av förslagsanslag

funnit sig böra biträda upptagande av ifrågavarande anslag med

det av Kungl. Majit föreslagna beloppet.

I överensstämmelse härmed har riksdagen

a) medgivit, att under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 må till distriktslantmätare

och extra lantmätare med arvode, utöver dyrtidstillägg på

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

grund av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av

inkomster för arbete enligt gällande lantmäteritaxa, beräknade för

distriktslantmätare till 4,000 kronor, för extra lantmätare med arvode örn

2.000 kronor till 3,200 kronor och för extra lantmätare med arvode örn

1,500 eller 1,000 kronor till 2,400 kronor, allt för år räknat,

b) medgivit, att för samma tid må till extra lantmätare utan arvode av

statsmedel utgå tillskott till inkomster för arbete enligt lantmäteritaxan

beräknade till 2,400 kronor för år,

c) förklarat, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg

för motsvarande tid gällande bestämmelser Skola i tillämpliga

delar lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Majit att meddela de

närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tilllämpning av

dessa bestämmelser,

d) medgivit, att Kungl. Majit må äga att, med tillämpning i den mån

så kan ske av de angående dyrtidstillägg gällande grunder, för samma

tid medgiva tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och

vice kommissionslantmätare, som fortfarande utöva praktisk verksamhet,

e) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg till vissa

lantmätare anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av

300.000 kronor.

69 io) Bidrag till jorddelningsförrättningar. Under punkt 152 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till jorddelningsförrättningar, nu 160,000 kronor, med 20,000

kronor till 140,000 kronor.

Under denna punkt har Kungl. Majit jämväl motiverat dels minskning

av det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till utflyttnings-, väganläggnings-

och odlingskostnader i sammanhang med skiften från 300,000

kronor till 235,000 kronor, dels ock upptagande för budgetåret 1932 1933 av

förslagsanslagen till bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område samt

till bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar med oförändrade

belopp örn respektive 100,000 och 5,000 kronor.

Mot beräkningen av anslagen för nu ifrågavarande ändamål har riksdagen

intet att erinra.

Under nästföljande punkter kommer riksdagen att anmäla sina beslut

örn uppförande av det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till utflyttnings-,

väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften

samt av de ovanberörda båda extra förslagsanslagen.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till jorddelningsförrättningar, nu 160,000 kronor, med

20.000 kronor till 140,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

70 :o) Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader

i sammanhang med skiften. Under åberopande av vad riksdagen anfört

under nästföregående punkt och i enlighet med Kungl. Marits under

punkt 153 gjorda framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen minskat

ordinarie förslagsanslaget till bidrag till utflyttnings-, väganläggnings-

och odlingskostnader i sammanhang med skiften, nu 300,000 kronor,

med 65,000 kronor till 235,000 kronor.

71 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område. Under åberopande

av vad riksdagen anfört under punkt 69 och i enlighet med

Kungl. Maj:ts under punkt 154 gjorda framställning får riksdagen anmäla,

att riksdagen liksom för innevarande budgetår till bestridande i

vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under

nyttjanderätt upplåtet område, anvisat för budgetåret 1932/1933 ett

extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

72 :o) Bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar. Under

åberopande av vad riksdagen anfört under punkt 69 och i enlighet

med Kungl. Maj:ts under punkt 155 gjorda framställning, får riksdagen

anmäla, att riksdagen liksom för innevarande budgetår till bidrag till

förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar anvisat för budgetåret 1932/

1933 ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

73 :o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Med bifall till

Kungl. Maj:ts under punkt 158 gjorda framställning har riksdagen liksom

för innevarande budgetår till bestridande av de kostnader för laga skiften

enligt lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga skiften inom de

på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs

län, vilka jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna medel,

anvisat för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

74:o) Ålderstillägg. Med bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 172

gjorda framställning har riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget

till ålderstillägg, nu 165,000 kronor, med 5,000 kronor till 160,000 kronor.

75 :o) Rese- och traktamentspenningar. Under punkt 173 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att minska ordinarie förslagsanslaget till reseoch

traktamentspenningar, nu 100,000 kronor, med 50,000 kronor till 50,000

kronor.

Riksdagen, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, har minskat ordinarie

förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu 100,000 kronor,

med 50,000 kronor till 50,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

76:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under punkt

175 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget

till kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 175,000 kronor, med 25,000 kronor till 200,000 kronor.

Då enligt en i statsrådsprotokollet verkställd uppskattning av medelsbehovet

den föreslagna höjningen av ifrågavarande anslag synes påkallad,

har riksdagen höjt ordinarie reservationsanslaget till kostnader för

kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 175,000 kronor, med

25,000 kronor till 200,000 kronor.

77 :o) Extra utgifter. Med bifall till Kungl. Majrts under punkt 176

gjorda framställning har riksdagen minskat ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter, nu 100,000 kronor, med 40,000 kronor till 60,000

kronor.

78:o) Beträffande ordinarie anslagen till departementschefen, centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, statens växtskyddsanstalt,

lanthrukshögskolan, lantbruksinstitutet vid Ultuna och tryckningskostnader

anmäler riksdagen i särskilda skrivelser sina beslut.

Riksdagen får nu anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under nionde

huvudtiteln, vilka icke blivit här ovan eller i riksdagens skrivelser nr 54

och 159 särskilt omnämnda, i riksstaten för budgetåret 1932/1938 uppförts

med oförändrade belopp.

Stockholm den 13 maj 1932.

Med undersåtlig vördnad.

321702. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.