Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till folkoch småskoleseminarierna m. m.
1933-04-05 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1933:139, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till folkoch småskoleseminarierna m. m.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 139.
1
Nr 139.
Godkänd av första kammaren den 5 april 1933.
Godkänd av andra kammaren den 5 april 1933.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående vissa anslag till folk- och småskoleseminarierna
m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 40.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1933/1934 har Kungl.
Maj:t under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen,
ej mindre, under punkt 171 av det vid statsverkspropositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag,
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
dels beräkna en minskning av den i det ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna, nu
1,640,000 kronor, med 60,000 kronor till 1,580,000 kronor; dels beräkna en
minskning av den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier,
nu 158,000 kronor, med 50,000 kronor till 108,000 kronor; dels beräkna en
minskning av det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna,
nu 1,798,000 kronor, med 110,000 kronor till 1,688,000 kronor;
dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa
folkskoleseminarier m. m. för budgetåret 1933/1934 beräkna ett extra reservationsanslag
av 52,000 kronor,
Bihang il riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 139.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 139.
än även, under punkt 175 av nämnda protokollsutdrag, att, i avbidan på
den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna dels en
ökning av det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,
nu 169,000 kronor, med 57,000 kronor till 226,000 kronor; dels ett uteslutande
ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier
å 240,000 kronor, dels en ökning av det ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, nu 15,375 kro
nor, med 21,985 kronor till 37,360 kronor, dels ett uppförande i riksstaten
under rubriken: ålderstillägg åt lärare vid småskoleseminarier ett ordinarie
förslagsanslag å 30,000 kronor, dels till hyresersättning åt rektorerna vid
vissa småskoleseminarier för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 4,000
kronor, dels ock till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos
landstingen uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret 1933/1934 ett
extra förslagsanslag av 195,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 24 februari
1933 dagtecknad proposition, nr 163, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen
ej mindre under I. Folkskoleseminarierna att dels medgiva, att tjänstgöring
vid statens småskoleseminarier i Skara, Landskrona och Härnösand
må för Övningslärare vid de under avveckling stående folkskoleseminarierna
i nämnda städer i avseende å beräknande av pensionsunderlag m. m.
räknas lika med tjänstgöring vid folkskoleseminarium; dels minska den i
det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående anslagsposten:
Folkskoleseminarierna, nu 1,640,000 kronor, med 80,000 kronor till
1,560,000 kronor; dels besluta, att den i nämnda reservationsanslag ingående
särskilda posten till arvoden åt seminarieläkare, nu 29,000 kronor, skall
minskas med 8,000 kronor till 21,000 kronor; dels minska den i det i ordinarie
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående anslagsposten:
Stipendier för elever vid folkskoleseminarier, nu 158,000 kronor, med 53,000
kronor till 105,000 kronor; dels minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna, nu 1,798,000 kronor, med 133,000
kronor till 1,665,000 kronor; dels ock till anordnande av studentkurser och
parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier m. m. för budgetåret 1933
1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 52,000 kronor,
än även under II. Småskoleseminarierna att
dels öka det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,
nu 169,000 kronor, med 57,000 kronor till 226,000 kronor;
dels ur riksstaten utesluta det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
småskoleseminarier å 240,000 kronor,
dels öka det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid
småskoleseminarier, nu 15,375 kronor, med 17,625 kronor till 33,000 kronor;
dels i riksstaten under rubriken: ålderstillägg åt lärare vid småskoleseminarier
uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 30,000 kronor;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 139.
dels till hyresersättning åt rektorerna vid vissa småskoleseminarier för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor;
dels medgiva, att såsom bidrag till avlöning åt ordinarie lärare vid nedlagt
småskoleseminarium, vilken uppförts på indragningsstat hos landsting,
må för tid efter den 1 juli 1933 tills vidare till vederbörande huvudman
utgå ett belopp, motsvarande dels grundlön och av läraren intill tidpunkten
för seminariets nedläggande intjänade ålderstillägg, dels tillfällig löneförbättring,
beräknad efter för A-ort gällande belopp, dels ock dyrtidstillägg,
beräknat på sådant sätt, att det procentuella dyrtidstillägget i varje särskilt
fall minskas till hälften;
dels till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
förslagsanslag av 189,000 kronor;
dels medgiva, att kostnaderna för ovanberörda dyrtidstillägg må bestridas
från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till dyrtidstillägg
åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter;
dels såsom villkor för utgående av statsbidrag till avlöning åt ordinarie
lärare vid nedlagt småskoleseminarium, vilken uppförts på indragningsstat
hos landsting, föreskriva följande:
1. Erhåller lärare, som här avses, ordinarie befattning å rikets, riksdagens
eller kommuns stat, skall statsbidrag till lärarens avlöning icke utgå, därest
han å den nya tjänsten erhåller minst samma avlöningsförmåner som dem,
han skolat uppbära, örn han allt fortfarande bestritt sin å indragningsstat
uppförda seminarietjänst. Skulle avlöningsförmånerna å den nya tjänsten
understiga vad vederbörande ägt uppbära, därest han fortfarande varit i
tjänst som seminarielärare, skall statsbidraget utgå med så stort belopp, som
erfordras för att lönen å den nya tjänsten skall uppgå till vad läraren ägt
uppbära, därest han uppehållit sin seminarietjänst.
2. I de fall, då befattningshavare, varom här är fråga, uppehåller förordnande
(vikariat) eller innehar icke-ordinarie befattning i statens tjänst eller
vid statsunderstödd anstalt, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter
prövning i varje särskilt fall besluta örn och i vilken utsträckning statsbidrag
till avlöning å indragningsstat må utgå;
dels medgiva, att icke-ordinarie lärarinnorna vid det nedlagda småskoleseminariet
i Skara Ebba Akerström, född Bruce, vid det nedlagda småskoleseminariet
i Kalmar Lois Ehrnström samt vid det nedlagda småskoleseminariet
i Växjö Anna Edmar må från ovannämnda anslag till bidrag till
avlöning åt vissa på indragningsstat hos landstingen uppförda seminarielärare
m. m., respektive till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisnings- m. fl. anstalter under budgetåret 1933/1934 på övergångsstat
åtnjuta avlöning med samma belopp, som tillkommo dem vid nedläggandet
av vederbörande seminarium, dock med reduktion i fråga örn tillfällig löne
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 139.
förbättring och dyrtidstillägg i överensstämmelse med vad här ovan föreslagits
för ordinarie lärare;
dels föreskriva, att beträffande lärarinnorna vid det nedlagda småskoleseminariet
i Hagaström Elna Sidvall, Inga Johansson och Kerstin Alfving
skola i avlöningshänseende i tillämpliga delar gälla vad här ovan föreslagits
i fråga örn lärare, som uppförts på indragningsstat hos landsting, samt att
lärarinnorna Elna Sidvall och Inga Johansson skola vara underkastade flyttningsskyldighet
efter samma grunder, som gälla för ordinarie lärare vid
statens småskoleseminarier, dock utan rätt att erhålla ersättning för flyttningskostnad
;
dels ock medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majit att utfärda de
närmare föreskrifter, som må erfordras för genomförande av vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet föreslagits.
I samband med Kungl. Marits förevarande proposition har riksdagen till
behandling förehaft vissa inom riksdagen väckta motioner, däribland två
likalydande, I: 274 och II: 452, i vilka motioner hemställts, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Majits proposition nr 163 i vad den avser ändrade
grunder för utgående av statsbidrag till landsting för avlöning av deras på
indragningsstat uppförda ordinarie lärare vid nedlagda småskoleseminarier
med anslutning till i motionerna hävdad princip örn jämställdhet i löneberäkning
mellan hos stat och hos landsting på indragningsstat uppförda
seminarielärare, måtte fatta följande beslut beträffande Kungl. Majits förslag
angående småskoleseminarierna i punkterna 6, 7 och 9: dels medgiva, att
såsom bidrag till avlöning åt ordinarie lärare vid nedlagt småskoleseminarium,
vilken uppförts på indragningsstat hos landsting, må för tiden efter
den 1 juli 1933 tills vidare till vederbörande huvudman utgå ett belopp,
motsvarande dels grundlön och av läraren intill tidpunkten för seminariets
nedläggande intjänade ålderstillägg, dels hel tillfällig löneförbättring, beräknad
efter för A-ort gällande belopp, dels ock dyrtidstillägg, beräknat på
sådant sätt, att det procentuella dyrtidstillägget på hela avlöningen i varje
särskilt fall minskas till hälften; dels till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat
ho3 landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 193,750 kronor, dels såsom
villkor för utgående av statsbidrag till avlöning åt ordinarie lärare vid nedlagt
småskoleseminarium, vilken uppförts på indragningsstat hos landsting,
föreskriva följande: 1. Erhåller lärare, som här avses, annan befattning å
rikets, riksdagens eller kommuns stat, skall statsbidrag till lärarens avlöning
icke utgå, därest han å den nya tjänsten erhåller minst samma avlöningsförmåner
som dem, han skolat äga uppbära, örn han allt fortfarande bestritt
sin å indragningsstat uppförda seminarietjänst. Skulle avlöningsförmånerna
å den nya tjänsten understiga vad vederbörande ägt uppbära, därest han
fortfarande varit i tjänst som seminarielärare, skall statsbidraget utgå med
så stort belopp, som erfordras för att lönen å den nya tjänsten skall uppgå
Riksdagens skrivelse Nr 139. 5
till vad läraren ägt uppbära, därest han uppehållit sin seminarietjänst. Avlöningsförmånerna
beräknas härvid, såsom om läraren varit anställd vid
statsseminarium. 2. I de fall, då befattningshavare, varom här är fråga,
uppehåller förordnande (vikariat) eller icke-ordinarie befattning i statens
tjänst eller vid statsunderstödd anstalt, skall det ankomma på Kungl. Majit
att efter prövning i varje särskilt fall besluta om och i vilken utsträckning
statsbidrag till avlöning å indragningsstat må utgå.
Kungl. Majits förslag och förenämnda motioner I: 274 och II: 452 hava
givit riksdagen anledning till följande erinringar.
Förslaget innebär en nedsättning av folkskoleseminarieläkarnas arvoden.
Enligt beslut av 1920 års riksdag utgöra dessa arvoden, å vilka dyrtidstillägg
icke utgår, 1,400 kronor för läkare vid enkelseminarium, 1,800 kronor
för läkare vid enkelseminarium med studentklass och 2,400 kronor för läkare
vid dubbelseminarium. För ändamålet är i det ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna upptagen en särskild anslagspost, vilken för närvarande
uppgår till 29,000 kronor. Under senare år hava — med hänsyn till
indragningen av parallellavdelningar vid vissa seminarier samt till nedläggandet
av andra seminarier — vissa begränsningar av Kungl. Majit vidtagits
i fråga örn arvodesbeloppens storlek. För budgetåret 1932/1933 utgör
hela medelsåtgången för berörda ändamål 22,950 kronor.
Under förutsättning av oförändrade grunder för arvodena kan, enligt vad
departementschefen upplyser, medelsåtgången, sedan den av riksdagen beslutade
seminarieorganisationen fullständigt genomförts, beräknas till 24,200
kronor.
Departementschefen har emellertid ansett sig böra förorda en nedsättning
av de grundbelopp, efter vilka de till seminarieläkarna utgående arvodena
beräknas. Departementschefen erinrar örn att arvodena beräknats efter 1920
års låga penningvärde och att Kungl. Majit för både 1932 och 1933 års
riksdagar framlagt förslag örn betydande nedsättningar av de arvoden, som
utgå till skolläkarna vid de allmänna läroverken. Under åberopande härav
har departementschefen förordat, att en sänkning av arvodena för seminarieläkarna
med i runt tal 15 procent vidtages, med hänsyn vartill anslagsposten
borde beräknas till 21,000 kronor. På Kungl. Majit skulle ankomma
att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela de närmare bestämmelser rörande
anslagets fördelning, som erfordrades med anledning av vad departementschefen
sålunda föreslagit.
På grund av de budgetära förhållandena har riksdagen ansett sig böra
medgiva, att en sänkning av seminarieläkarnas arvoden nu sker, ehuru
riksdagen, med hänsyn till den värdefulla insats i fråga örn elevernas hälsovård,
dessa läkare i allmänhet göra, finner det beklagligt, att en sådan åtgärd
måste vidtagas.
Vad angår arvodenas belopp, bar departementschefen, såsom av det ovan
anförda framgår, icke framlagt något förslag rörande de särskilda arvodenas
6
Riksdagens skrivelse Nr 139.
storlek utan inskränkt sig till att förorda en sänkning med i runt tal 15
procent. Enligt riksdagens mening är det lämpligt, att beloppen, på samma
sätt som skedde vid 1920 års riksdag, till siffran fastställas med rätt givetvis
för Kungl. Majit att vidtaga de jämkningar härutinnan, som av särskilda
förhållanden kunna komma att visa sig påkallade. I huvudsaklig överensstämmelse
med den av departementschefen förordade normen för sänkningen
torde arvodena böra bestämmas, för läkare vid enkelseminarium till 1,200
kronor, för läkare vid enkelseminarium med studentklass till 1,500 kronor
och för läkare vid dubbelseminarium till 2,100 kronor. A dessa arvoden
bör dyrtidstillägg icke utgå.
Beträffande läraren i trädgårdsskötsel vid det numera nedlagda folkskoleseminariet
i Strängnäs K. A. Karlemark avser Kungl. Majda förslag, att
Karlmark skulle träda i tjänstgöring vid småskoleseminariet i Strängnäs,
vilket av Kungl. Majd föreslås skola upprättas från och med budgetåret
1933/1934, samt att Karlemark skulle vid sistnämnda seminarium uppföras
å övergångsstat med bibehållande av samtliga till honom nu utgående avlöningsförmåner,
tillfällig löneförbättring däri inberäknad. 1 överensstämmelse
härmed har Karlemarks avlöning, 2,400 kronor, icke tagits i beräkning vid
bestämmandet av det belopp, varmed reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
borde upptagas i riksstaten för nästkommande budgetår, utan av
Kungl. Majd i stället påförts anslaget till småskoleseminarierna.
Skolöverstyrelsen hade föreslagit en annan anordning, nämligen att Karlemark
skulle uppföras på övergångsstat under folkskoleseminarierna. Härom
anförde överstyrelsen (sid. 9 i statsrådsprotokollet) att det vore nödvändigt, att
den vidsträckta och hittills synnerligen välskötta seminarieträdgården i Strängnäs
fortfarande ägnades sakkunnig vård, varjämte sakkunnig person bleve behövlig
för att vid småskoleseminariet uppehålla undervisningen i ämnet
trädgårdsskötsel. Dessa uppgifter borde anförtros åt Karlemark. Då emellertid
överstyrelsen ännu icke velat taga ställning till frågan om anställande
av ordinarie Övningslärare vid statens småskoleseminarier, ansåge sig överstyrelsen
icke kunna föreslå, att en ordinarie lärartjänst i trädgårdsskötsel
inrättades vid småskoleseminariet i Strängnäs redan från och med budgetåret
1933/1934. Karlemarks lön torde därför under nämnda budgetår fortfarande
böra utgå från reservationsanslaget till folkskoleseminarierna, men
där uppföras å en särskild övergångsstat.
I annat sammanhang (sid. 31—32 i statsrådsprotokollet) har skolöverstyrelsen
fäst uppmärksamheten på frågan örn trädgårdarna och trädgårdsskötseln
vid statens blivande småskoleseminarier i Strängnäs, Landskrona,
Skara och Härnösand, varest betydande trädgårdsanläggningar funnes. Överstyrelsen
framhåller, att behov av undervisning i trädgårdsskötsel kom me,
örn än i något inskränktare omfattning än vid folkskoleseminarierna, att
förefinnas även vid de småskoleseminarier, alla dubbelseminarier, vilka komme
att efterträda de nuvarande folkskoleseminarierna å ifrågavarande orter.
7
Riksdagens skrivelse Nr 139.
Överstyrelsen förutsatte därför, att dessa trädgårdar komme att såsom småskoleseminariernas
tillhörighet skötas och finansieras efter i huvudsak samma
grunder som hittills. Beträffande särskilt småskoleseminariet i Strängnäs
uttalar överstyrelsen på samma ställe, att, då ämnet trädgårdsskötsel hittills
varit och fortfarande borde vara upptaget såsom ett ämne vid småskoleseminarierna,
det vore tydligt, att vid Strängnässeminariet redan under budgetåret
1933/1934 borde vara anställd en trädgårdslärare och att förutsättningarna
funnes för en ordinarie trädgårdslärartjänst. Det torde vara detta
överstyrelsens sistberörda uttalande, som föranlett Kungl. Maj:ts förslag i
fråga om Karlemarks placering.
Av det ovan anförda framgår, att det ännu är ovisst, vilken ställning ämnet
trädgårdsskötsel skall komma att intaga på småskoleseminariernas undervisningsplan.
I 1919 års stadga för småskoleseminarierna angives, att undervisning
i trädgårdsskötsel skall förekomma, »där tillfälle därtill kan beredas».
Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, har undervisning i
ämnet hittills lämnats endast vid ett fåtal småskoleseminarier och i ringa
omfattning, och denna undervisning har varit frivillig. Huruvida skäl föreligga
att räkna med särskilda ordinarie lärarkrafter för ändamålet är ännu
för tidigt att säga. Denna fråga torde böra bliva föremål för närmare utredning
genom skolöverstyrelsens försorg, i vilket sammanhang jämväl bör
tagas under övervägande, vilka åtgärder, som lämpligen böra vidtagas med
avseende å de trädgårdsanläggningar, som nu finnas vid seminarierna i Strängnäs,
Landskrona, Skara och Härnösand. Tänkbart är att, därest anläggningarna
befinnas icke vara behövliga för undervisningen, det kan visa sig fördelaktigt
att utarrendera eller avyttra områdena, vilket dock, åtminstone så
vitt angår Strängnäs, icke torde kunna ske annat än efter överenskommelse
med staden, som skänkt tomten för seminarieändamål.
I frågans nuvarande ovissa läge har riksdagen i alla händelser icke kunnat
medgiva, att Karlamark uppföres å övergångsstat under småskoleseminarierna.
Enligt riksdagens mening bör Karlamark, i likhet med övriga ordinarie
lärare vid det nedlagda folkskoleseminariet i Strängnäs, överflyttas till
ledig motsvarande tjänst vid annat folkskoleseminarium. Då, enligt vad
riksdagens vederbörande utskott inhämtat, dylik vakant tjänst står till buds,
förutsätter riksdagen, att berörda förflyttning kommer att äga rum från och
med den 1 juli 1933. I den mån arbetskraft erfordras för att under budgetåret
1933/1934 för statens räkning vidmakthålla trädgårdsanläggningen
i Strängnäs, torde tillfällig hjälp kunna anlitas och kostnaderna härför bestridas
ur reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.
Den ståndpunkt, riksdagen intagit ifråga örn Karlemarks placering, föranleder
ingen höjning av sistberörda anslag men möjliggör en minskning av
reservationsanslaget till statens småskoleseminarier med 2,400 kronor.
Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga örn utgående av statsbidrag till av
löning åt ordinarie lärare vid nedlagt småskoleseminarium, vilken uppförts
8
1Riksdagens sJcrivelse Nr 139.
på indragningsstat hos landsting, sammanfaller i huvudsak med statskontorets
i ämnet uttalade mening och synes stå i god överensstämmelse med de
regler, som i liknande fall plägat uppställas vid överförande av statliga befattningshavare
å indragningsstat. I motionerna I: 274 och II: 452 har emellertid
hemställan gjorts om i viss mån förbättrade villkor i berörda hänseende
såväl för landstingen som för vederbörande lärare. Innebörden av
de motionsvis framställda yrkandena är, att de reduktioner, som före förstatligandet
av småskollärarutbildningen gällt beträffande tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg åt landstingsseminariernas lärare, skulle upphöra
i fråga örn lärarna på indragningsstat.
Riksdagen vill framhålla, att det ur statens synpunkt är önskvärt, att så
många som möjligt av de övertaliga lärarna erhålla annan tjänst, och att
staten därför har intresse av att villkoren för de å övergångsstat uppförda
göras sådana, att ett utnyttjande i annat undervisningsarbete av dessa befattningshavare,
vilka i allmänhet ännu äro fullt tjänstedugliga, underlättas.
En utväg härtill vore att medgiva de utvidgade förmåner, örn vilka i motionerna
I: 274 och II: 452 hemställts, men förbinda detta medgivande med
ett villkor, att vederbörande lärare underkastade sig flyttningsskyldighet, en
förpliktelse, som de för närvarande icke hava. Härvid bör dock uppmärksammas,
att, enligt vad riksdagen har sig bekant, vissa landsting reglerat
lärarnas löner på sådant sätt, att landstingen gentemot lärarna torde vara
rättsligen skyldiga att utbetala lön i överensstämmelse med de i nyssnämnda
motioner framställda förslagen. Med avseende å dessa sistnämnda lärare
lärer alltså den nu avsedda vägen icke vara framkomlig. En annan utväg
att underlätta de övertaliga lärarnas placering skulle möjligen kunna erbjudas,
genom att från statens sida åtgärder vidtoges i syfte att lärarna måtte
beredas anställning inom det kommunala skolväsendet, närmast i de skoldistrikt,
där det nedlagda småskoleseminarium, vid vilket de varit knutna,
haft sin verksamhet. Härvid borde vissa lättnader kunna ifrågakomma
med avseende å eljest stadgade former för tillsättning av lärartjänster vid
folkskolan.
Det synes riksdagen önskvärt, att genom Kungl. Maj:ts försorg en undersökning
verkställes rörande vad som i nu angivna hänseenden lämpligen
kan åtgöras för placering av den övertaliga personalen vid de nedlagda
småskoleseminarierna. I avbidan å resultatet av denna utredning, vilken
jämte förslag torde böra underställas nästa års riksdag, synes Kungl. Maj:ts
förevarande förslag i fråga örn de å övergångsstat hos landstingen uppförda
ordinarie lärarna kunna godtagas såsom ett provisorium för budgetåret 1933/
1934. Beträffande sådan å indragningsstat uppförd lärare, som uppehåller
förordnande (vikariat) eller innehar icke-ordinarie befattning i statens tjänst
eller vid statsunderstödd anstalt, skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag ankomma
på Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall pröva, örn och i vilken
utsträckning statsbidrag till avlöning å indragningsstat finge utgå. Riksdagen
9
Riksdagens skrivelse Nr 139.
förutsätter, att vid tillämpning av denna bestämmelse under inga förhållanden
förmånligare grunder komma att lända till efterrättelse än de, som av
Kungl. Majit föreslagits i fråga örn lärare å indragningsstat, som erhåller
ordinarie anställning.
Vad slutligen angår Kungl. Majits förslag i fråga örn icke-ordinarie lärarinnorna
Ebba Akerström, Lois Ehrnström och Anna Edmar har riksdagen
uppmärksammat, att statskontoret (sid. 54 i statsrådsprotokollet) ställt sig
synnerligen tveksamt till förslaget att överföra dessa lärarinnor å övergångsstat,
detta med hänsyn till deras jämförelsevis korta tjänstgöringstid (för
Akerström 15 år, för Ehrnström 10 år och för Edmar 3 år). Riksdagen
delar denna statskontorets uppfattning och kan icke bifalla förslaget, annat
än vad angår Ebba Akerström, som dock har en 15-årig tjänstgöring bakom
sig. Vidkommande Lois Ehrnström och Anna Edmar anser riksdagen alltså
de äskade förmånerna icke böra medgivas.
I övrigt har riksdagen funnit sig böra bifalla vad Kungl. Majit i den
föreliggande propositionen föreslagit.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
medgivit, att tjänstgöring vid statens småskoleseminarier i Skara,
Landskrona och Härnösand må för Övningslärare vid de under avveckling
stående folkskoleseminarierna i nämnda städer i avseende å beräknande av
pensionsunderlag m. m. räknas lika med tjänstgöring vid folkskoleseminarium
;
dels minskat den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna, nu 1,640,000 kronor,
med 80,000 kronor till 1,560,000 kronor;
dels beslutat, att den i nämnda reservationsanslag ingående särskilda posten
till arvoden åt seminarieläkare, nu 29,000 kronor, skall minskas med
8,000 kronor till 21,000 kronor;
dels minskat den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier,
nu 158,000 kronor, med 53,000 kronor till 105,000 kronor;
dels minskat det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna,
nu 1,798,000 kronor, med 133,000 kronor till 1,665,000 kronor;
dels till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa
folkskoleseminarier m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag
av 52,000 kronor;
dels ökat det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,
nu 169,000 kronor, med 54,600 kronor till 223,600 kronor;
dels ur riksstaten uteslutit det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
småskoleseminarier å 240,000 kronor;
dels ökat det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid
småskoleseminarier, nu 15,375 kronor, med 17,625 kronor till 33,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1983. 14 sami. Nr 139. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 139.
dels i riksstaten under rubriken: ålderstillägg åt lärare vid småskoleseminarier
uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 30,000 kronor;
dels till hyresersättning åt rektorerna vid vissa småskoleseminarier för
budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor;
dels medgivit, att såsom bidrag till avlöning åt ordinarie lärare vid nedlagt
småskoleseminarium, vilken uppförts på indragningsstat hos landsting,
må för budgetåret 1933/1934 till vederbörande huvudman utgå ett belopp,
motsvarande dels grundlön och av läraren intill tidpunkten för seminariets
nedläggande intjänade ålderstillägg, dels tillfällig löneförbättring, beräknad
efter för A-ort gällande belopp, dels ock dyrtidstillägg, beräknat på sådant
sätt, att det procentuella dyrtidstillägget i varje särskilt fall minskas till
hälften;
dels till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra
förslagsanslag av 189,000 kronor;
dels medgivit, att kostnaderna för ovanberörda dyrtidstillägg må bestridas
från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till dyrtidstilllägg
åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter;
dels såsom villkor för utgående av statsbidrag till avlöning åt ordinarie
lärare vid nedlagt småskoleseminarium, vilken uppförts på indragningsstat
hos landsting, föreskrivit följande att äga tillämpning under budgetåret 1933/
1934:
1. Erhåller lärare, som här avses, ordinarie befattning å rikets, riksdagens
eller kommuns stat, skall statsbidrag till lärarens avlöning icke utgå, därest
han å den nya tjänsten erhåller minst samma avlöningsförmåner som dem,
han skolat äga uppbära, örn han allt fortfarande bestritt sin å indragningsstat
uppförda seminarietjänst. Skulle avlöningsförmånerna å den nya tjänsten
understiga vad vederbörande ägt uppbära, därest han fortfarande varit i
tjänst som seminarielärare, skall statsbidraget utgå med så stort belopp, som
erfordras för att lönen å den nya tjänsten skall uppgå till vad läraren ägt
uppbära, därest han uppehållit sin seminarietjänst.
2. I de fall, då befattningshavare, varom här är fråga, uppehåller förordnande
(vikariat) eller innehar icke-ordinarie befattning i statens tjänst
eller vid statsunderstödd anstalt, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att
efter prövning i varje särskilt fall besluta om och i vilken utsträckning statsbidrag
till avlöning å indragningsstat må utgå;
dels medgivit, att icke-ordinarie lärarinnan vid det nedlagda småskoleseminariet
i Skara Ebba Åkerström, född Bruce, må från ovannämnda anslag
till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landstingen uppförda
seminarielärare m. m., respektive till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisnings- m. fl. anstalter under budgetåret 1933/1934 på
övergångsstat åtnjuta avlöning med samma belopp, som tillkom henne vid
nedläggandet av småskoleseminariet i Skara, dock med reduktion i fråga
11
Riksdagens skrivelse Nr 139.
om tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg i överensstämmelse med vad
här ovan föreskrivits beträffande ordinarie lärare;
dels föreskrivit, att beträffande lärarinnorna vid det nedlagda småskoleseminariet
i Hagaström Elna Sidvall, Inga Johansson och Kerstin Alfving
skall i avlöningshänseende i tillämpliga delar gälla vad här ovan föreskrivits
i fråga örn lärare, som uppförts på indragningsstat hos landsting, samt att
lärarinnorna Elna Sidvall och Inga Johansson skola vara underkastade fiyttningsskyldighet
efter samma grunder, som gälla för ordinarie lärare vid statens
småskoleseminarier, dock utan rätt att erhålla ersättning för flyttningskostnad;
dels
ock medgivit, att det må ankomma på Kungl. Majit att utfärda de
närmare föreskrifter, som må erfordras för genomförande av vad riksdagen
sålunda beslutat.
Stockholm den 5 april 1933.
Med undersåtlig vördnad:
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.