Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts {proposition angående elektrifiering av banorna Göteborg— Malmö och Ängelholm—Hälsingborg.

1933-04-26 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1933:167, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts {proposition angående elektrifiering av banorna Göteborg— Malmö och Ängelholm—Hälsingborg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 167.

1

Nr 167.

Godkänd av första kammaren den 26 april 1933.

Godkänd av andra kammaren den 26 april 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

{proposition angående elektrifiering av banorna Göteborg—

Malmö och Ängelholm—Hälsingborg.

(Statsutskottets utlåtande nr 48.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen, nr 1, angående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1933/1934 bär Kungl.

Majit (punkt 19, sid. 66, av det vid propositionen under rubrik ”Utgifter för

kapitalökning. Bil. 2.” fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för nämnda dag) föreslagit riksdagen att i avbidan på den

proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till elektrifiei ing

av banorna Göteborg—Malmö oell Ängelholm—Hälsingborg för budgetåret

1933/1934 beräkna ett reservationsanslag av 11,000,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen den 10 mars 1933 avlåten

proposition, nr 190, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för sistnämnda dag föreslagit riksdagen

att till elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm

Hälsingborg för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag, att utgå

av lånemedel, av 11,000,000 kronor.

Den ifrågasatta elektrifieringen av Västkustbanan anses visserligen med

avseende å det direkt kalkylbara ekonomiska resultatet ej ställa sig så gynnsam

som tidigare genomförda eller under utförande varande elektrifieringar

av andra statsbanelinjer (Västra stambanan samt Malmö- oell Angelin jerna).

Enligt järnvägsstyrelsens på omfattande ekonomiska utredningar grundade

omdöme kan arbetet dock, såväl företagsekonomiskt som samhällsekonomiskt

sett, betraktas som väl försvarbart.

Skäl kunna visserligen anföras för ett anstånd med Västkustbanans omläggning

till elektrisk drift i avvaktan på att Ångeelektrifieringen hinner genomföras.

Härigenom skulle bland annat underlättas avvecklingen av det personalöverskott

(150—200 man), som beräknas uppkomma genom elektrifieringstoretaget,

liksom ock avvecklingen av själva den för pågående elektrifieringsarbeten

anlitade tjänstemanna- oell arbetarpersonalen.

Även örn, på sätt nu avses, Ångelinjerna och Västkustbanan samtidigt omläggas

till elektrisk drift, äro dock dessa arbeten tillsammantagna ej av större

omfång än den snart fullbordade elektrifieringen av Malmölinjerna. Någon

utökning av den för elektrifieringarna redan nu befintliga tjänstemanna-,

arbetar- och materialorganisationen påkallas alltså icke.

överhuvud synas de farhågor, som yppats för olägenheter ur avvecklingssynpunkt.

vid elektrifieringsarbetenas samtidiga utsträckning till både Ångeoch

Västkust ban elin jerna, ej få undanskymma de vida viktigare och en mängd

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 167—175. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 167.

områden berörande fördelar, som ett beslut redan nu örn jämväl Västkustbanans

elektrifiering ur andra synpunkter medför.

Härvid bör särskilt beaktas, att såväl den för elektrifieringen erforderliga

överföringsanläggningen som den rullande materialen just nu, enligt vad järnvägsstyrelsen

vitsordat, skulle erhållas till ovanligt låga priser, samtidigt med

att vissa svenska verkstadsföretag under en tid av stor orderknapphet kunna

erhålla ytterligare beställningar, som säkerställa vidsträckta arbetsmöjligheter.

Erinras må, att för anläggningsarbetena — vilka äro avsedda att pågå till

slutet av år 1936 eller cirka % år längre än arbetena på Ångelinjerna —

åtgå omkring 1,600 ton ledningar, avsedda att tillverkas av svensk koppar;

den nu ensamt för Västkustbanan erforderliga lokomotivutrustningen beräknas

uppgå till eirka 45 elektriska lokomotiv med en anskaffningskostnad av

8 9 miljoner kronor. Kontaktledningsarbetet utefter linjen förutsätter därutöver

omkring 200,000 dagsverken eller en arbetsstyrka, uppgående vissa tider

till 450 500 man. Som en fördel ur synpunkten av arbetenas lämpliga organisation

bör beaktas att arbetslag, som syssla med jordarbeten och kabelläggning,

kunna under vintermånaderna, då svårigheter föreligga för dylika arbetens

bedrivande utmed Ångelinjen, överflyttas till Västkustbanan, där de klimatiska

betingelserna äro gynnsammare.

Av vattenfallsstyrelsen har betonats fördelen >av den ytterligare kraftavsättning,

som genom Västkustbanans elektrifiering beredes. Den beräknade

energileveransen — från statens vattenfallsverk och Sydsvenska kraftaktiebolaget

— utgör omkring 35 miljoner kilowattimmar för år. Detta kraftbelopp

representerar ett värde, som uppskattat efter det premilinärt avtalade

priset av 1.8 öre per kilowattimme uppgår till cirka 600,000 kronor för år,

motsvarande ungefärligen inbesparad kostnad för utländskt kolbränsle.

Alldeles bortsett från de fördelar ur allmän samfärdselsynpunkt och rent

nationalekonomiskt den föreslagna elektrifieringen av Västkustbanan kan medföra,

synes alltså nämnda elektrifiering rent företagsekonomiskt försvarbar.

Då härtill kommer företagets stora betydelse som ett led i de vidsträckta övriga

åtgärder mot arbetslöshet, som framtvingats av tidsförhållandena, har riksdagen

ansett företaget böra komma till genomförande.

Det av departementschefen framlagda förslaget örn förnyelsefondsmedels anlitande

för anordnande samtidigt med elektrifieringen av en ny godstågsförbindelse

mellan Västkustbanan och Sävenäs rangerbangård har ej givit riksdagen

anledning till erinran.

Beträffande sättet för finansieringen i övrigt av elektrifieringsföretaget

kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

Riksdagen får alltså nu anmäla, att riksdagen till elektrifiering av banorna

Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg för budgetåret 1933/1934 anvisat

ett reservationsanslag av 11,000,000 kronor.

Stockholm den 26 april 1933.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.