Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts {proposition angående elektrifiering av banorna Göteborg— Malmö och Ängelholm—Hälsingborg.
1933-04-26 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1933:167, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts {proposition angående elektrifiering av banorna Göteborg— Malmö och Ängelholm—Hälsingborg.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 167.
1
Nr 167.
Godkänd av första kammaren den 26 april 1933.
Godkänd av andra kammaren den 26 april 1933.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
{proposition angående elektrifiering av banorna Göteborg—
Malmö och Ängelholm—Hälsingborg.
(Statsutskottets utlåtande nr 48.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen, nr 1, angående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1933/1934 bär Kungl.
Majit (punkt 19, sid. 66, av det vid propositionen under rubrik ”Utgifter för
kapitalökning. Bil. 2.” fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för nämnda dag) föreslagit riksdagen att i avbidan på den
proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till elektrifiei ing
av banorna Göteborg—Malmö oell Ängelholm—Hälsingborg för budgetåret
1933/1934 beräkna ett reservationsanslag av 11,000,000 kronor.
Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen den 10 mars 1933 avlåten
proposition, nr 190, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för sistnämnda dag föreslagit riksdagen
att till elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm
Hälsingborg för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag, att utgå
av lånemedel, av 11,000,000 kronor.
Den ifrågasatta elektrifieringen av Västkustbanan anses visserligen med
avseende å det direkt kalkylbara ekonomiska resultatet ej ställa sig så gynnsam
som tidigare genomförda eller under utförande varande elektrifieringar
av andra statsbanelinjer (Västra stambanan samt Malmö- oell Angelin jerna).
Enligt järnvägsstyrelsens på omfattande ekonomiska utredningar grundade
omdöme kan arbetet dock, såväl företagsekonomiskt som samhällsekonomiskt
sett, betraktas som väl försvarbart.
Skäl kunna visserligen anföras för ett anstånd med Västkustbanans omläggning
till elektrisk drift i avvaktan på att Ångeelektrifieringen hinner genomföras.
Härigenom skulle bland annat underlättas avvecklingen av det personalöverskott
(150—200 man), som beräknas uppkomma genom elektrifieringstoretaget,
liksom ock avvecklingen av själva den för pågående elektrifieringsarbeten
anlitade tjänstemanna- oell arbetarpersonalen.
Även örn, på sätt nu avses, Ångelinjerna och Västkustbanan samtidigt omläggas
till elektrisk drift, äro dock dessa arbeten tillsammantagna ej av större
omfång än den snart fullbordade elektrifieringen av Malmölinjerna. Någon
utökning av den för elektrifieringarna redan nu befintliga tjänstemanna-,
arbetar- och materialorganisationen påkallas alltså icke.
överhuvud synas de farhågor, som yppats för olägenheter ur avvecklingssynpunkt.
vid elektrifieringsarbetenas samtidiga utsträckning till både Ångeoch
Västkust ban elin jerna, ej få undanskymma de vida viktigare och en mängd
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 167—175. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 167.
områden berörande fördelar, som ett beslut redan nu örn jämväl Västkustbanans
elektrifiering ur andra synpunkter medför.
Härvid bör särskilt beaktas, att såväl den för elektrifieringen erforderliga
överföringsanläggningen som den rullande materialen just nu, enligt vad järnvägsstyrelsen
vitsordat, skulle erhållas till ovanligt låga priser, samtidigt med
att vissa svenska verkstadsföretag under en tid av stor orderknapphet kunna
erhålla ytterligare beställningar, som säkerställa vidsträckta arbetsmöjligheter.
Erinras må, att för anläggningsarbetena — vilka äro avsedda att pågå till
slutet av år 1936 eller cirka % år längre än arbetena på Ångelinjerna —
åtgå omkring 1,600 ton ledningar, avsedda att tillverkas av svensk koppar;
den nu ensamt för Västkustbanan erforderliga lokomotivutrustningen beräknas
uppgå till eirka 45 elektriska lokomotiv med en anskaffningskostnad av
8 9 miljoner kronor. Kontaktledningsarbetet utefter linjen förutsätter därutöver
omkring 200,000 dagsverken eller en arbetsstyrka, uppgående vissa tider
till 450 500 man. Som en fördel ur synpunkten av arbetenas lämpliga organisation
bör beaktas att arbetslag, som syssla med jordarbeten och kabelläggning,
kunna under vintermånaderna, då svårigheter föreligga för dylika arbetens
bedrivande utmed Ångelinjen, överflyttas till Västkustbanan, där de klimatiska
betingelserna äro gynnsammare.
Av vattenfallsstyrelsen har betonats fördelen >av den ytterligare kraftavsättning,
som genom Västkustbanans elektrifiering beredes. Den beräknade
energileveransen — från statens vattenfallsverk och Sydsvenska kraftaktiebolaget
— utgör omkring 35 miljoner kilowattimmar för år. Detta kraftbelopp
representerar ett värde, som uppskattat efter det premilinärt avtalade
priset av 1.8 öre per kilowattimme uppgår till cirka 600,000 kronor för år,
motsvarande ungefärligen inbesparad kostnad för utländskt kolbränsle.
Alldeles bortsett från de fördelar ur allmän samfärdselsynpunkt och rent
nationalekonomiskt den föreslagna elektrifieringen av Västkustbanan kan medföra,
synes alltså nämnda elektrifiering rent företagsekonomiskt försvarbar.
Då härtill kommer företagets stora betydelse som ett led i de vidsträckta övriga
åtgärder mot arbetslöshet, som framtvingats av tidsförhållandena, har riksdagen
ansett företaget böra komma till genomförande.
Det av departementschefen framlagda förslaget örn förnyelsefondsmedels anlitande
för anordnande samtidigt med elektrifieringen av en ny godstågsförbindelse
mellan Västkustbanan och Sävenäs rangerbangård har ej givit riksdagen
anledning till erinran.
Beträffande sättet för finansieringen i övrigt av elektrifieringsföretaget
kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
Riksdagen får alltså nu anmäla, att riksdagen till elektrifiering av banorna
Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg för budgetåret 1933/1934 anvisat
ett reservationsanslag av 11,000,000 kronor.
Stockholm den 26 april 1933.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.