Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om medgivande, att eldaren och gårdskarlen vid kommendantsoch fortifikationsbyggnaderna i Boden J. B. Johansson må för uppfattning i högre löneklass tillgodoräkna sig viss tidigare anställning.

1933-05-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1933:207, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om medgivande, att eldaren och gårdskarlen vid kommendantsoch fortifikationsbyggnaderna i Boden J. B. Johansson må för uppfattning i högre löneklass tillgodoräkna sig viss tidigare anställning.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 207.

Nr 207.

■Godkänd aiv första kammaren den 16 maj 1933.

Godkänd ar andra kammaren den 16 maj 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om

medgivande, att eldaren och gårdskarlen vid kommendantsoch

fortifikationsbyggnaderna i Boden J. B. Johansson må

för uppfattning i högre löneklass tillgodoräkna sig viss

tidigare anställning.

(''Statsutskottets utlåtande nr 76.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion (II: 121) har hemställts, att riksdagen

måtte medgiva, att eldaren och gårdskarlen Johan Birger Johansson måtte

för bestämmande av löneklass som tjänsteår få tillgodoräkna sig en tid av

7 år och 8 månader enligt ett för honom utfärdat antagningsbevis den 21

augusti 1928.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Johansson enligt ett av fortifikationsbefälhavaren

i Boden den 21 augusti 1928 utfärdat antagningsbevis antagits

till eldare och gårdskarl å extra ordinarie stat vid kommendants- och

fortifikationsbyggnaderna från och med den 1 juli 1928. I antagningsbeviset

har därjämte intagits uppgift om att Johansson ägde räkna tjänsteår i nämnda

befattning från och med den 1 december 1926 samt att han ägde av tidigare

anställning i statens tjänst tillgodoräkna sig 7 år och 8 månader för uppf lyftning

till högre löneklass. Sedan emellertid frågan örn tillgodoräkning av tjänstgöringstid

för Johansson dragits under Kungl. Maj:ts prövning i samband

med vissa andra tillgodoräkningsfrågor för personalen i Boden, bestämde

Kungl. Majit genom beslut den 22 juli 1932, att Johansson skulle äga av sin

föregående anställningstid tillgodoräkna endast 7 månader. En ansökning från

Johansson att få bibehålla den av honom tidigare erhållna löneklassplaceringen

föranledde icke till någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Johanssons månatliga avlöningsförmåner

nedgingo härigenom från kronor 250: 25 till kronor 203: 25.

Beslutet örn Johanssons löneklassplacering innebär, att Kungl. Majit ansett,

att Johanssons militära tjänstgöring i egenskap av underbefäl icke varit

av den natur, att den fått tillgodoräknas för löneklassplacering såsom eldare

och gårdskarl. Den uppfattning, som kommit till uttryck i nämnda beslut, ansluter

sig till de synpunkter, som gjort sig gällande i ett mycket stort antal fall

av liknande art.

Enligt riksdagens mening synes någon erinran icke kunna göras mot de grunder,

på vilka Kungl. Maj-.ts beslut vilar och vilka ansluta sig till den praxis,

som i liknande fall tillämpats. Dock torde vissa billighetssskäl tala för, att

motionärens förslag så tillvida bifalles, att Johansson får bibehålla den löneklassplacering,

som han tidigare innehaft, intill dess han på grund av gällande av
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 207—208.

11

löningsbestämmelser och med tillämpning av Kungl. Majlis beslut den 22 juli

1932 kan erhålla högre löneklass.

På grund härav får riksdagen i anledning av förevarande motion (II: 121)

meddela Kungl. Majit vad riksdagen ovan anfört.

Stockholm den 16 maj 1933.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 208.

Godkänd ar första kammaren den 16 maj 1933.

Godkänd ar andra kammaren den li6 maj 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående statsförvärv av Ostkustbanan och Uppsala—Gävle

järnväg jämte en i ämnet väckt motion.

(iStatsutskottetis utlåtande nr 78.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 17 mars 1933 avlåten proposition, nr 217, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen,

ej mindre medgiva, dels att staten såsom prioriterad fordringsägare i Ostkustbanans

aktiebolag må, i samband med bolagets avveckling, förvärva nämnda

bana; dels ock att staten må med Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag träffa

avtal örn förvärv av bolagets järnväg och övriga tillgångar mot det att staten

övertager bolagets samtliga skulder och förpliktelser samt därutöver erlägger

ett belopp av 2,500,000 kronor, att likvideras med statsobligationer;

allt i huvudsaklig överensstämmelse med de särskilda grunder, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet förordats;

än även, vid bifall till vad sålunda beträffande Uppsala—Gävle järnväg föreslagits,

dels till förvärvande av Uppsala—Gävle järnväg m. m. för budgetåret

1933/1934 under Utgifter och kapitalökning, I. Statens affärsverksamhet,

C. Statens järnvägar anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,

av 13,700,000 kronor; dels ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret

1933/1934 under rubriken F. Lånemedel upptaga inkomstposten ”Övriga

lånemedel” med ett belopp av 13,700,000 kronor.

I anledning av förevarande proposition har i en inom riksdagen väekt motion,

lii 479, — under framhållande av önskvärdheten av att tre angivna befattningshavare

vid Uppsala—Gävle järnväg måtte få bibehålla sina avlöningsförmåner

oavkortade intill uppnådd ordinarie pensionsålder år 1934 — hemställts,

att riksdagen, vid behandling av ärendet örn statsinlösen av Ostkustbanan

och Uppsala—Gävle järnväg, måtte taga sålunda i motionen anförda synpunkter

till benäget övervägande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.