Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Ostkustbanan och Uppsala—Gävle järnväg jämte en i ämnet väckt motion.
1933-05-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1933:208, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Ostkustbanan och Uppsala—Gävle järnväg jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 207—208.
11
löningsbestämmelser och med tillämpning av Kungl. Majlis beslut den 22 juli
1932 kan erhålla högre löneklass.
På grund härav får riksdagen i anledning av förevarande motion (II: 121)
meddela Kungl. Majit vad riksdagen ovan anfört.
Stockholm den 16 maj 1933.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 208.
Godkänd ar första kammaren den 16 maj 1933.
Godkänd ar andra kammaren den li6 maj 1933.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående statsförvärv av Ostkustbanan och Uppsala—Gävle
järnväg jämte en i ämnet väckt motion.
(iStatsutskottetis utlåtande nr 78.)
Till Konungen.
I en till riksdagen den 17 mars 1933 avlåten proposition, nr 217, har Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen,
ej mindre medgiva, dels att staten såsom prioriterad fordringsägare i Ostkustbanans
aktiebolag må, i samband med bolagets avveckling, förvärva nämnda
bana; dels ock att staten må med Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag träffa
avtal örn förvärv av bolagets järnväg och övriga tillgångar mot det att staten
övertager bolagets samtliga skulder och förpliktelser samt därutöver erlägger
ett belopp av 2,500,000 kronor, att likvideras med statsobligationer;
allt i huvudsaklig överensstämmelse med de särskilda grunder, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet förordats;
än även, vid bifall till vad sålunda beträffande Uppsala—Gävle järnväg föreslagits,
dels till förvärvande av Uppsala—Gävle järnväg m. m. för budgetåret
1933/1934 under Utgifter och kapitalökning, I. Statens affärsverksamhet,
C. Statens järnvägar anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,
av 13,700,000 kronor; dels ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret
1933/1934 under rubriken F. Lånemedel upptaga inkomstposten ”Övriga
lånemedel” med ett belopp av 13,700,000 kronor.
I anledning av förevarande proposition har i en inom riksdagen väekt motion,
lii 479, — under framhållande av önskvärdheten av att tre angivna befattningshavare
vid Uppsala—Gävle järnväg måtte få bibehålla sina avlöningsförmåner
oavkortade intill uppnådd ordinarie pensionsålder år 1934 — hemställts,
att riksdagen, vid behandling av ärendet örn statsinlösen av Ostkustbanan
och Uppsala—Gävle järnväg, måtte taga sålunda i motionen anförda synpunkter
till benäget övervägande.
12
Riksdagens skrivelse Nr 208.
Det förslag om Ostkustbanans och Uppsala—Gävle järnvägs statsinlösen, som
här förelagts riksdagen till prövning, är närmast föranlett av Ostkustbanans
iråkade ekonomiska svårigheter.
Sistnämnda banas stora betydelse som en huvudsamfärdselled genom nedre
Norrlands kustland torde vara allmänt erkänd; i detta avseende må här endast
erinras, att den 30 mil långa järnvägen genomlöper industridistrikt, som
genom sin produktion av trävaror, pappersmassa och andra viktiga exportprodukter
räknas bland landets viktigaste. Ett nedläggande av bandriften,
sedan nu järnvägen under statens alldeles särskilda medverkan åstadkommits,
torde alltså få anses utesluten.
Genom verkställda utredningar är också ådagalagt, att den lämpligaste,
för att ej säga enda framkomliga vägen att trygga banans fortsatta trafikering
är dess införlivning med statens järnvägar, varvid bandriften synes allt
framgent kunna upprätthållas utan att man skall behöva räkna med några
driftförluster.
Riksdagen har alltså ansett sig böra bifalla förslaget om Ostkustbanans statsinlösen.
Riksdagen har ej heller velat motsätta sig att Uppsala—Gävle järnväg förvärvas
i enlighet med det i propositionen framlagda förslaget. Den begärda köpeskillingen
— motsvarande ett kontantbelopp av eirka 50 kronor per aktie
eller hälften av varje akties nominella värde — kan visserligen ej anses lågt
tilltagen. Den torde dock få betraktas som godtagbar med hänsyn till de fördelar
banans förstatligande medför ur allmän kommunikationssynpunkt, däribland
främst i form av lägre driftkostnader och sänkta befordringsavgifter.
Genom banans införlivning med statsbanenätet skulle också, sedan numera
enligt beslut av 1932 års riksdag Härnösand—Sollefteå järnväg övertagits
av staten, förverkligas den gamla tanken på en genomgående statlig kustbanelinje
Långsele (Sollefteå)—Uppsala (Stockholm).
Örn i stort sett inga särmeningar framkommit i fråga om lämpligheten av
Ostkustbanans och Uppsala—Gävle järnvägs förvärvande, hava däremot bland
de hörda myndigheterna olika uppfattningar yppats beträffande vissa av de
bokföringsåtgärder, som påkallats i samband med förvärven. Enighet råder
dock om att Ostkustbanans införlivning med statens järnvägar tillsvidare ej
skall medföra någon utökning av statens järnvägars ”räntepliktiga” kapital
(lånekapital att förräntas med trafikinkomster), varemot dylik förräntningsskyldighet
bör åvila statens järnvägar för det för Uppsala—Gävle järnväg
gjorda kapitalutlägget, såväl köpeskillingen som de övertagna lånen; likaledes
råder enighet därom, att med avskrivningen av det i Ostkustbaneföretaget nedlagda,
med statlig upplåning bestridda kapitalet måste under rådande statsfinansiella
läge tillsvidare anstå. De därefter kvarstående meningsskiljaktigheterna
avse rena bokföringstekniska spörsmål, som ej synas påkalla något
särskilt uttalande av riksdagen.
Vad departementschefen anfört örn taxors bestämmande och formerna i
övrigt för övertagande av de båda järnvägarna ävensom erforderliga övergångsanordningar,
föranleder ingen erinran från riksdagens sida. I anslutning till
vad av styrelsen för Ostkustbanans aktiebolag och jämväl motionsvis i detta
avseende framhållits, utgår emellertid riksdagen ifrån att vid övertagande av
såväl Ostkustbanan som Uppsala—Gävle järnväg all skälig hänsyn skall tagas
till den vid företagen anställda personalen och särskilt sådana anställda, som
räkna hög levnads- och lång tjänsteålder eller beträffande vilka förhållandena
i övrigt äro ömmande.
Riksdagens skrivelse Nr 208—209.
13
Under åberopande "härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till
Kungl. Maurts förevarande förslag,
ej mindre medgivit, dels att staten såsom prioriterad fordringsägare i Ostkustbanans
aktiebolag må, i samband med bolagets avveckling, förvärva nämnda
bana; dels ock att staten må med Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolag träffa
avtal örn förvärv av bolagets järnväg och övriga tillgångar mot det att staten
övertager bolagets samtliga skulder och förpliktelser samt därutöver erlägger
ett belopp av 2,500,000 kronor, att likvideras med statsobligationer; allt i huvudsaklig
överensstämmelse med de särskilda grunder, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 17 mars 1933
förordats;
än även till förvärvande av Uppsala—Gävle järnväg ro. ro. för budgetåret
1933/1934 under Utgifter för kapitalökning, I. Statens affärsverksamhet, C.
Statens jänvägar anvisat ett reservationsanslag av 13,700,000 kronor, att utgå
av lånemedel.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjning av inkomstposten ”Övriga
lånemedel” kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
Stockholm den 16 maj 1933.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 209.
Godkänd av första kammaren den 17 maj 1933.
Godikänd ''av andra kammaren den 19 maj 1933.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående kapitalökning för spannmålslagerhusfonden
ro. ro. i ämnet väckta motioner.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 76.)
Till Konungen.
I en till riksdagen den 24 februari 1933 avlåten proposition nr 177 har Eders
Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
1) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt förslag
i avseende å villkoren och bestämmelserna för lån från spannmålslagerhusfonden
och spannmålskreditfonden;
2) såsom kapitalökning för spannmålslagerhusfonden anvisa för budgetåret
1933/1934 under Utgifter för kapitalökning, Statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, därav 850,000 kronor att utgå av lånemedel
;
3) såsom kapitalökning för spannmålskreditfonden anvisa för budgetåret
1933/1934 under Utgifter för kapitalökning, Statens utlåningsfonder, ett reservationsanslag
av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.