Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande av ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet.
1933-05-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1933:223, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande av ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet.
Dokumentets text
10
Riksdagens skrivelse Nr 223.
Nr 223.
Godkänd ar första kammaren den 19 maj 1933.
Godkänd air andra kammaren den 19 maj 1933.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående åtgärder för beredande av ökade möjligheter
att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet.
(Statsutskottets utlåtande nr 6S och memorial nr SO.)
Till Konungen.
I en den 24 februari 1933 dagtecknad proposition, nr 154, bär Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen att förklara sig icke hava
något att erinra emot att för beredande av ökade möjligheter att indraga
lärartjänster vid folkskoleväsendet föreskrifter utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i sagda statsrådsprotokoll angivits.
Såsom känt är, har skatteutjämningsberedningen för kort tid sedan framlagt
ett förslag, vilket, örn det genomfördes, skulle innebära, att folkskoleväsendet
i mycket stor utsträckning bleve förstatligat. Bland annat skulle lärarpersonalen
bliva helt statsavlönad och i samband härmed viss flyttaingsskyldighet
åläggas lärarna på sätt som gäller för statsanställd lärarpersonal. Förslaget
är för närvarande hänskjutet till olika myndigheter för yttrande. Det
synes väsentligen vara detta förhållande, som föranlett, att något förslag nu
icke ansetts böra föreläggas riksdagen i fråga örn skyldighet för lärarna vid
folkskoleväsendet att underkasta sig förflyttning till andra skoldistrikt, ehuru
1932 års riksdag i sin skrivelse nr 132 åsyftade utredning och förslag om åtgärder
i sådan riktning. Man har ansett, att ett ståndpunktstagande till frågan
örn flyttningsskyldighet bör ske först i samband med behandlingen av skatteutjämningsberedningens
förslag. I avbidan härå har såsom ett provisorium utarbetats
det nu föreliggande förslaget, vilket helt håller sig inom gränserna för
den frivilliga förflyttningen men genom ledigblivande tjänsters förbehållande i
första hand för lärare från skoldistrikt med överflödiga lärarbefattningar förmenats
skola innesluta ökade möjligheter till en folkskoleväsendets rationalisering
i ekonomiskt-organisatoriskt hänseende.
I betraktande av vad sålunda anförts rörande det av skatteutjämningsberedningen
framlagda förslaget synes det även riksdagen vara lämpligt att för närvarande
låta anstå med åtgärder för införande av ilyttningsskyldighet och att
i stället nu nöja sig med sådana provisoriska anordningar, som utan rubbning
av gällande principer i fråga örn lärarnas rättsliga ställning kunna visa sig
ägnade att under deli närmaste framtiden, till dess frågan örn flyttningsskyldighet
kan tagas upp i förut angivet sammanhang, medverka till ett avvecklande
av de lärartjänster, som vid verkställd undersökning befinnas vara
obehövliga.
Kungl. Maj:ts förslag synes riksdagen i huvudsak kunna godtagas såsom
det provisorium, statsmakterna enligt riksdagens mening för närvarande böra
stanna vid. Det är givetvis svårt att nu bedöma, huruvida de föreslagna be
-
Riksdagens skrivelse Nr 223.
11
stämmelserna komma att visa sig tillräckligt verksamma. Skulle de befinnas
ej fylla sin uppgift, lärer Kungl. Majit, som med uppmärksamhet torde komma
att iakttaga effekten av de ifrågasatta ändringarna, ej underlåta att härom
göra riksdagen underkunnig och framställa förslag örn de ytterligare provisoriska
åtgärder, som för ändamålet kunna anses behövliga.
På en punkt har riksdagen emellertid ansett sig böra vidtaga ändring i
Kungl. Majits förslag.
Enligt berörda förslag skulle den begränsade ansökningsrätten i första hand
avse lärare från skoldistrikt inom det inspektionsområde, där den lediga tjänsten
finnes. Först i andra hand, örn tillsättningsåtgärderna under angivna betingelse
ej ledde till resultat, skulle nämnda rätt enligt skolöverstyrelsens bestämmande
kunna utsträckas till annat inspektionsområde. I sista hand skulle,
örn föregående tillsättningsåtgärder bleve fruktlösa, begränsningen av ansökningsrätten
helt bortfalla.
Riksdagen anser lämpligt, att redan från början ansökningsrätten får avse
ett större område än ett inspektionsområde och att, örn det första ledigförklarandet
visar sig resultatlöst, tjänsten därefter ledigförklaras utan begränsning.
Härigenom vinner anordningen i effektivitet och snabbhet och blir dessutom
billigare. Man kan exempelvis tänka sig, att tre eller fyra inspektionsområden
få utgöra den enhet, till vilken begränsningen hänföres. I sådant fall
torde måhända de åligganden, som enligt förslaget skulle påvila vederbörande
folkskolinspektör, kunna påläggas den i tjänsten äldste av folkskolinspektörerna
i vederbörande område. Även andra sätt att ordna saken kunna emellertid givetvis
ifrågakomma. Huvudsaken är, att redan från begynnelsen ansökningsrätten
kommer att omfatta en större rayon och att proceduren förenklas på angivet sätt,
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att bestämma de grunder, efter vilka
riket med hänsyn till nu ifrågavarande tillsättningsåtgärder lämpligen bör
indelas, ävensom de närmare detaljerna vid anordningens genomförande.
I övrigt har riksdagen icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen i anledning av
Kungl. Majits förslag förklara sig icke hava något att erinra emot att för beredande
av ökade möjligheter att indraga lärartjänster vid folkskoleväsendet
föreskrifter utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 24 februari 1933 anförts, dock med iakttagande
av den ändring härutinnan, som riksdagen ovan angivit.
Stockholm den 19 maj 1933.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.