Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om anslag till vägbyggnader och vägunderhåll jämte i dessa ämnen väckta motioner.

1933-06-10 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1933:288, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om anslag till vägbyggnader och vägunderhåll jämte i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 288.

1

Nr 288.

Godkänd av första kammaren den 10 juni 1933.

Godkänd av andra kammaren den 10 juni 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln

gjorda framställningar om anslag till vägbyggnader

och vägunderhåll jämte i dessa ämnen

väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 117.)

Till Konungen.

l:o) Byggande av landsvägar och. vanliga bygdevägar. Uti den till riksdagen

den 3 januari 1933 avlåtna propositionen (nr 1) angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1933/1934 har Kungl. Majit i avseende

å sjätte huvudtiteln (punkt 12 av det vid propositionen fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit

riksdagen att till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,250,000 kronor, att

direkt utgå av automobilskattemedel.

Örn såväl ifrågavarande anslagsbelopp till landsvägar och vanliga bygdevägar

som övriga i det följande omkandlade väganslag gäller att de i och

för sig ej kunna anses alltför högt tillmätta. Vid frågans bedömande måste

emellertid tagas i betraktande de högst avsevärda medelstillgångar, som för

nästkommande budgetår torde komma att från arbetslöshetsanslag stå till

förfogande för vägbyggnadsändamål av skilda slag.

Av liknande skäl, som av nästföregående års riksdag i detta avseende

anfördes, har riksdagen ej velat motsätta sig att anslaget, såsom för innevarande

budgetår ägt rum, anvisas att utgå av automobilskattemedel.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till byggande av landsvägar och

vanliga bygdevägar för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag

av 5,250,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

2:o) Byggande av enkla bygdevägar. Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit

riksdagen att till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,350,000 kronor, att direkt

utgå av automilskattemedel.

Bihang till riksdagens protokoll 1033. 14 sami. Nr 288. 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 288.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag ha inom riksdagen

väckts bland annat följande motioner, nämligen

dels en motion (I: 62), däri bland annat hemställts, att riksdagen med

avslag på föreliggande förslag i Kungl. Maj:ts proposition under sjätte huvudtiteln,

punkterna 10, 11 och 13, måtte besluta, att anslagen till

enkla bygdevägar ................................................................... kronor 1,350,000

ödebygdsvägar .................................................................... » 1,200,000

tillfartsvägar till inlandsbanan .............................................. » 500,000

eller tillsammans kronor 3,050,000

skola täckas av allmänna skattemedel;

dels en motion (I: 322), däri hemställts, att riksdagen med avslag på föreliggande

förslag i Kungl. Maj:ts proposition under sjätte huvudtiteln, punkterna

10, 11 och 13, måtte besluta att för budgetåret 1933/1934 höja anslagen

för

enkla bygdevägar från föreslagna.................... 1,350,000 till kronor 2,700,000

ödebygdsvägar » > 1,200,000 > » 1,480,000

tillfartsvägar till inlandsbanan från föreslagna 500,000 » * 730,000

och att det härför erforderliga beloppet................................ kronor 4,910,000

skall för samma budgetår täckas av de särskilda medel, som med anledning

av Kungl. Maj.ts propositioner nr 211—212 kunna komma att av riksdagen

beviljas;

dels och en motion (II: 174), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att av Kungl. Majit äskade anslag å 1,350,000 kronor till byggande av enkla

bygdevägar, 1,200,000 kronor till byggande av ödebygdsvägar och 500,000

kronor till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan skola utgå av vanliga

statsmedel såsom extra reservationsanslag.

Riksdagen har ansett, att anslaget till byggande av enkla bygdevägar bör,

pa sätt Kungl. Maj.t föreslagit, bestämmas till l,3o0,000 kronor eller samma

belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

Däremot har riksdagen ej kunnat godkänna Kungl. Maj:ts förslag, att förevarande

anslag till enkla bygdevägar liksom de i det följande upptagna anslagen

till ödebygdsvägar och tillfartsvägar till inlandsbanan skulle täckas av automobilskattemedel.

En sadan åtgärd skulle enligt riksdagens mening innebära

ett ytterligare inkräktande på dessa medel, desto mindre tillrådligt som

de redan för närvarande visat sig knappa för finansieringen av de båda

ursprungliga automobilskattemedelanslagen, nämligen anslagen till förbättring

och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna,

respektive på landsbygden. Också måste, såsom riksdagen redan tidigare framhållit,

beaktas skäligheten av att från allmänna budgeten alltjämt i erforderlig

utsträckning lämnas bidrag för finansieringen av utgifterna för de

allmänna vägarna.

Enligt liksdagens mening bör alitsa anslaget till enkla bygdevägar, liksom

ock de i det följande upptagna anslagen till ödebygdsvägar och tillfarts
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 288. 3

Tagar till inlandsbanan ej utgå av automobilskattemedel utan bestridas av

andra statsinkomster. Detta innebär en överflyttning från automobilskattemedlen

till allmänna budgeten av sammanlagt 3,050,000 kronor. Riksdagen

bär emellertid ansett att vid genomförandet av ifrågavarande förslag en

motsvarande sänkning bör vidtagas i de belopp, som Kungl. Majit äskat till

bekämpande eller motverkande av arbetslöshet. På detta sätt skulle en

ökad budgetbelastning kunna undvikas.

Riksdagen får alltså anmäla att riksdagen till byggande av enkla bygdevägar

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av

1,350,000 kronor.

Beträffande sättet för täckning av förevarande anslag kommer riksdagen

att framdeles anmäla sitt beslut.

3:o) Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands

och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län.

Kungl. Majit har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till byggande av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra reservationsanslag av 1,200,000 kronor, att direkt utgå av

automobilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har inom riksdagen

väckts vissa motioner, däribland

dels en motion (I: 62), däri hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

med avslag på föreliggande förslag i Kungl. Majits proposition under sjätte

huvudtiteln, punkt 11, måtte besluta, att anslaget till ödebygdsvägar, 1,200,000

kronor, skall täckas av allmänna skattemedel;

dels en motion (I: 322), däri hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

med avslag på föreliggande förslag i Kungl. Majits proposition under sjätte

huvudtiteln, punkt 11, måtte besluta att för budgetåret 1933/1934 höja anslaget

för ödebygdsvägar från föreslagna 1,200,000 till 1,480,000 kronor och

att det härför erforderliga beloppet skall för samma budgetår täckas av de

särskilda medel, som med anledning av Kungl. Majits propositioner nr 211—

212 kunna komma att av riksdagen beviljas;

dels ock en motion (II: 174), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte besluta, att av Kungl. Majit äskat anslag å 1,200,000 kronor till

byggande av ödebygdsvägar skall utgå av vanliga statsmedel såsom extra

reservationsanslag.

Riksdagen har, under hänvisning till vad under punkt 1 anförts, ansett

sig böra bifalla Kungl. Majits förslag i fråga örn storleken av förevarande

anslag.

Med hänsyn till vad riksdagen under punkt 2:o) anfört, har riksdagen ansett

förevarande anslag till ödebygdsvägar böra utgå, ej av automobilskattemedel

utan av andra statsinkomster.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till byggande av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt rassa delar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 288.

av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

reservationsanslag av 1,200,000 kronor;

Beträffande sättet för täckning av förevarande anslag kommer riksdagen

att framdeles anmäla sitt beslut.

4:o) Byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Majit bär (punkt 15

föreslagit riksdagen att till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

Med hänsyn till vad riksdagen under punkt l:o) anfört, har riksdagen

ansett förevarande anslag böra, på sätt Kungl. Majit föreslagit, bestämmas

till oförändrat belopp av 500,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till byggande av enskilda utfartsvägar

tor budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 500,000

kronor.

5:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. Kungl. Majit har

(punkt 16) föreslagit riksdagen att till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000

kronor att direkt utgå av automobilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag lia inom riksdagen

väckts bland annat följande motioner, nämligen

dels en motion (I: 62), däri hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

med avslag på föreliggande förslag i Kungl. Majits proposition under sjätte

huvudtiteln, punkt 13, måtte besluta, att anslaget till tillfartsvägar till inlandsbanan,

500,000 kronor, skall täckas av allmänna skattemedel;

dels en motion (I: 322), däri hemställts, såvitt nu är ifråga, att riksdagen

med avslag på föreliggande förslag i Kungl. Majits proposition under sjätte

huvudtiteln, punkt 13, måtte besluta att för budgetåret 1933/1934 höja anslaget

för tillfartsvägar till inlandsbanan från föreslagna 500,000 till 730,000 kronor

och att det härför erforderliga beloppet skall för samma budgetår täckas av

de särskilda medel, som med anledning av Kungl. Majits propositioner nr

211—212 kunna komma att av riksdagen beviljas;

dels och en motion (lii 174), vari hemställts, såvitt nu är ifråga, att riksdagen

måtte besluta, att av Kungl. Majit äskat anslag å 500,000 kronor till

byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan skall utgå av vanliga statsmedel

såsom extra reservationsanslag.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt Ilo) anfört, har riksdagen

ansett sig böra bifalla Kungl. Majits förslag i fråga örn anslagsbeloppets

storlek.

Riksdagen har vidare, såsom framgår av riksdagens under punkt 2:o)

gjorda uttalande, ansett förevarande anslag till tillfartsvägar till inlandsbanan

böra utgå, ej av automobilskattemedel utan av andra statsinkomster.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av

500,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 288.

Beträffande sättet för täckning av anslaget kommer riksdagen att framdeles

anmäla sitt beslut.

6:o) Anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki till

Kicksisvaara i Norrbottens län. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

17), som innebär, att av det för ifrågavarande vägföretags färdigställande erforderliga

beloppet 142,800 kronor hälften skulle anvisas för nästkommande

budgetår, har riksdagen till anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över

Huuki till Kicksisvaara i Norrbottens län för budgetåret 1933/1934 anvisat ett

extra reservationsanslag av 70,000 kronor.

7:o) Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator

och vägar i städerna samt av dylika vägar å landsbygden. Bidrag till

vägunderhållet på landet m. m. Kungl. Majit har (punkt 18) föreslagit

riksdagen att dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga gator och vägar i städerna för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

förslagsanslag av 9,582,100 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels ock antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 maj 1930 (nr 161) örn fördelning

av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 maj 1930 örn fördelning

av automobilskattemedel skall i nedan angiven del hava följande ändrade

lydelse:

1 §•

De under — — — statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande

lagar angående väghållningsbesvärets utgörande på landet samt örn öde.

bygdsvägar utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning,

dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna

för vägorganisationen i länen, dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade

anslag skall av automobilskattemedel utgå som bidrag till byggande av landsvägar

och vanliga bygdevägar, enkla bygdevägar, ödebygdsvägar samt tillfartsvägar

till inlandsbanan, dels ock vad som jämlikt i sådant avseende

meddelade bestämmelser skall av dylika medel ställas till lantbruksstyrelsens

förfogande att användas till fiskerinäringens befrämjande,

Till understödjande — — — 120,000 kronor.

Av återstående —---och broar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 288.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1933, dock att hittills gällande

bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret

1932/1933 influtna automobilskattemedlen.

Vidare bär Kungl. Majit (punkt 19) föreslagit riksdagen dels till förbättring

och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 38,328,400

kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel; dels ock medgiva, att av

landsbygdens andel för budgetåret 1933/1934 av automobilskattemedlen må

disponeras ett sammanlagt belopp av högst 1,800,000 kronor för tilldelning

av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade vägliållningsdistrikt

för 1933 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning, att utgå vid

sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen om fördelning av automobilskattemedel

utgående bidraget av 45 procent och i huvudsaklig överensstämmelse

med de under punkt 18 av statsrådsprotokollet angivna grunderna.

Slutligen har Kungl. Majit (punkt 20) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet m. m.,

att direkt utgå av automobilskattemedel, nu 15,600,000 kronor, med 450,000

kronor till 15,150,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag hava inom riksdagen

väckts vissa motioner, däribland

dels en motion (I: 62), däri hemställts, bland annat, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn åtgärder i syfte att så begränsa kostnaderna

för vägarnas underhåll, att ett beräknat belopp av 50,500,000 kronor

icke överskrides;

dels ock en motion (lii 373) däri hemställts, att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla örn utfärdandet av direktiv till kungl, väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen och länsstyrelserna, att vid väg- och brobyggnaders

igångsättande utbyggandet av s. k. skenfria korsningar tills vidare må förekomma

endast, då trafiksäkerheten detta oundgängligen påkallar, och att i

stället framför allt sådana vägföretag igångsättas, som kunna anses verka

stimulerande för produktionen och underlätta avsättningen av skogsprodukter

eller andra näringslivets alster.

Riksdagen delar de motionsvis (se punkt 2 här ovan) anförda betänkligheterna

mot den starka begränsning av städernas, respektive landsbygdens

andelar av automobilskattemedlen, som vissa väganslags överförande till

automobilskattemedel skulle medföra. På sätt riksdagen under nämnda punkt

anfort, synas ifrågavarande anslag — anslagen till enkla bygdevägar, ödebygdsvägar

samt tillfartsvägar till inlandsbanan — alltjämt böra täckas å

den vanliga budgeten, varigenom en höjning av städernas respektive landsbygdens

andelar skulle åstadkommas med sammanlagt 3,050,000 kronor, i

förhållande till Kungl. Majits förslag. Härav falla 610,000 kronor eller 20 %

på städerna och 2,440,000 kronor eller 80 % på landsbygden.

Med nu angivet undantag har riksdagen ansett sig böra bifalla Kungl.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 288.

Maj:ts förslag i fråga om dispositionen av automobilskattemedlen, som alltså

för nästkommande budgetår skulle komma att fördela sig på följande sätt:

1933/1934 års automobilskattemedel (enligt riksdagens beslut).

72,000,000 kr.

Till vägunderhåll m. m. enligt Vägorganisationen Särskilda vägbygg- Återstod att fördelas mellan

väglagen (30 % å verklig resp. i länen nadsanslag städer och landsbygd

uppskattad kostnad för år 639,500 kr. 5,250,000 kr. 50,960,500 kr.

1932) 15,150,000 kr.

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)

10,192,100 kr. _40,768,400 kr,

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

6,115,260 kr. 34,653,140 kr.

Vägdistriktens direkta underhålls- Tillfälligt extra tilläggs- Länens ordinarie andelar

bidrag (45 % å verklig kostnad bidrag för år 1933 8,553,140 kr.

för år 1933) 1,800,000 kr.

24,300,000 kr.

Med anledning av riksdagens beslut i denna del erfordras icke den i

statsverkspropositionen föreslagna författningsändringen.

Yad därefter beträffar den i motionen I: 62 påvisade starka stegringen i

underhållskostnaderna, har riksdagen beaktat att detta förhållande just nu

är föremål för myndigheternas uppmärksamhet och undersökning. Enligt

vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upplyst, har styrelsen sålunda för

avsikt att beträffande sådana väghållningsdistrikt, inom vilka kostnadsökningen

under år 1932 företer en från vad som kan anses som normalt avvikande

utveckling, verkställa ingående undersökningar angående orsakerna

härtill samt möjligheterna till rättelse av eventuellt förekommande missförhållanden.

Någon särskild åtgärd från riksdagens sida i och för underhållskostnadernas

begränsning har fördenskull synts icke för närvarande erforderlig.

De i motionen II: 373 framförda synpunkterna i fråga örn önskvärdheten

av en viss återhållsamhet vid anläggningen av de ofta rätt kapitalkrävande

skenfria vägkorsningarna synas riksdagen förtjäna beaktande. I varje fall

bör det kunna förväntas att för närvarande, då arbetslöshetsmedel i stor utsträckning

stå till förfogande för dylika företag, automobilskattemedlen ej i

någon mera betydande grad skola behöva tagas i anspråk härför.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,

ej mindre att Kungl. Maj:ts förslag till förordning örn ändrad lydelse

av 1 § förordningen den 16 maj 1930 (nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel

ej av riksdagen bifallits;

än även, att riksdagen

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och

vägar i städerna för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av

10,192,100 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av 40,768,400

kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 288.

dels medgivit, att av landsbygdens andel för budgetåret 1933/1934 av

automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt belopp av högst

1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera

betungade väghållningsdistrikt för 1933 års kostnader för vägunderhåll och

vinterväghållning, att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen

örn fördelning av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 procent och

i huvudsaklig överensstämmelse med de under punkt 18 av statsrådsprotokollet

angivna grunderna;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet

på landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel, nu 15,600,000 kronor,

med 450,000 kronor till 15,150,000 kronor.

Stockholm den 10 juni 1933.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1933. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.