Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag.

1933-06-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1933:306, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 306.

1

Nr 306.

Godkänd av första kammaren den 17 juni 1933.

Godkänd av andra kammaren den 17 juni 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag.

(Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande nr 2.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 5 maj 1933 avlåten proposition, nr 249, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen dels

bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

angivna grunder å statens vägnar träffa avtal med

Skandinaviska Kreditaktiebolaget angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag;

dels för beredande av kredit åt Hellefors Bruks Aktiebolag å

riksstaten för budgetåret 1933/1934 till kapitalökning å fonden för låneunderstöd

anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 1,500,000

kronor; dels ock vid bifall till sistnämnda förslag höja den i statsverkspropositionen

upptagna inkomsttiteln »övriga lånemedel» med motsvarande

belopp.

I anledning av förevarande proposition har riksdagen till behandling

förehaft två inom riksdagen väckta motioner (lii 528 och 11:529), varuti

hemställts, i motionen lii 528, bland annat, att en sanering av administrationen

inom företaget bör vidtagas på så sätt att överflödig kontors- och

befälspersonal avskaffas och lönerna sänkas för de högt avlönade tjänstemännen,

samt i motionen 11:529 att riksdagen ville med bifall till propositionen

nr 249 uttala önskvärdheten av att vid uppgörelse angående

ifrågavarande stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag staten måtte i lämplig

utsträckning beredas valuta på sätt i motionen antytts.

Under efterkrigsåren har, som allmänt känt är, staten måst ingripa

stödjande beträffande ett flertal bankföretag, som råkat i finansiellt

trångmål. I vissa fall har statens bistånd lämnats genom avlyftning av

tyngande engagemang, vilkas förvaltning i stället övergått på ett statligt,

för ändamålet inrättat organ, Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922. Sålunda

övertogos vid rekonstruktionen år 1923 av Wermlands enskilda bank

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 300—310.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 306.

fordringar på Hälleforskoncernen till belopp av i runt tal 20 miljoner kronor,

vilka fordringar sedermera kommit att utgöra det av staten ägda

preferensaktiekapitalet i det nybildade Hellefors Bruks Aktiebolag.

På grund av dessa förhållanden står staten nu av nödtvång som huvudintressent

i Hälleforskoucernen med härav följande ansvar för den fortsatta

förvaltningen av detta vidsträckta och redan vid statens inträde

ekonomiskt betryckta företag. Under åren 1926—1930 har sedermera —

med ekonomiskt bistånd från den förlagsgivande banken Skandinaviska

kreditaktiebolaget — avsevärda nyinvesteringar iigt rum i företaget. Riksdagen

saknar anledning att här ingå på frågan i vad mån dessa investeringar

varit för verksamhetens fortsatta bedrivande erforderliga och i

övrigt ekonomiskt berättigade; tekniskt sett hava de tvivelsutan inneburit

en modernisering av företaget och en förstärkning av dess industriella

utrustning.

Vid bedömandet av förevarande fråga måste enligt riksdagens mening

främst beaktas de vådor, som samhälleligt sett kunna befaras uppkomma

örn staten under företagets nuvarande likviditetskris undandroge detsamma

allt vidare stöd. Det måste hållas i minnet att Hälleforskoncernen

utgör ett av rikets största bruks- och industriföretag. Det egentliga

Hällefors komplexet har uppkommit genom sammanslagning av en del

äldre bruksföretag i avsikt att därigenom bättre kunna tillgodogöra inom

komplexet befintliga skogs-, kraft- och övriga naturtillgångar. Den ägda

produktiva skogsmarken uppgår till omkring 230,000 tunnland, vilket område,

sträckande sig inom örebro, Värmlands och Kopparbergs län, bildar

en från Stora Kopparbergs Bergslag, Uddeholm och andra angränsande

bruksföretag naturligt avskild förvaltningsenhet utmed Svartälven med

dess källflöden. Inom eller i anslutning till detta område, som genomlöpes

av ett eget cirka 10 mil långt järnvägssystem (Hällefors—Fredriksbergs

järnvägar), finnes ett flertal helt av koncernen ägda och förvaltade trämassefabriker,

sågverk, gruvor, järnverk, kraftstationer och andra anläggningar

för tillgodogörande av komplexets naturtillgångar. Hälleforskoncernen

i sin helhet omfattar, förutom det egentliga Hälleforskomplexet,

vidare Wargöns Aktiebolag, för vilket ingen finansiell hjälp nu ifrågasättes,

samt Laxå Bruks Aktiebolag, som äger cirka 40,000 tunnland inom

Örebro och Skaraborgs län sig sträckande produktiv skogsmark oell som

jämväl vid egna anläggningar tillverkar trävaror, sulfitcellulosa och järnverksprodukter.

Ett avslag å propositionen skulle under Hälleforsbolagets nuvarande

finansiellt synnerligen svåra läge uppenbarligen innebära ett uppgivande

från statens sida av allt vidare ansvar för detta omfattande företags

förvaltning. En dylik utgång av frågan innebure också ett till sina verkningar

synnerligen ovisst överlämnande av alla omsorger örn dessa tillgångars

vårdande till borgenärerna, främst den förlagsgivande banken,

som självklart härvidlag i första rummet komma att tillse att dess ford
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 306.

ringsanspråk bleve täckta; såsom av propositionen framgår Ilar banken

i varje fall ej ansett sig kunna giva några utfästelser huru med företaget

och dess olika produktionsgrenar kommer att förfaras och i vad mån driften

kommer att upprätthållas.

Representanter för de av Hälleforskoncernens verksamhet närmast berörda

kommunerna hava inför riksdagens vederbörande utskott framfört

sina bekymmer inför den situation, som skulle uppstå, örn den i propositionen

föreslagna stödaktionen ej leonline till stånd. De hava härvid åberopat

nedanstående sammanställning.

Socken

Invånare-

antal

Antalet av

Helleforskon- cernen bero- ende invånare

I procent av

hela invånare- antalet

Hällefors............................................................

5,641

5,317

94.2 6

Grythyttan.........................................................

3,387

1,517

44.7 9

Gåsborn ..........................................................

1,065

585

54.98

Säfsnäs...............................................................

2,966

2,727

91.94

Ramundeboda ...................................................

2,560

2,300

89.84

Summa

15,619

12,446

1 79.68

Av de i tahlån angivna fem kommunernas sammanlagda folkmängd, cirka

15,600 personer, hava enligt vad av denna sammanställning framgår

över 12,400 sin försörjning från Hellefors Bruks Aktiebolag jämte dess

dotterföretag vid Laxå. Dessa kommuner äro således så gott som helt

beroende av Hälleforskoncernen, och en nedläggning av därvarande industrier

skulle, enligt vad kommunrepresentanterna framhållit, betyda ekonomisk

ruin för dessa socknar och deras befolkning. Även för Ljusnarsbergs

kommun och vissa andra socknar bleve läget synnerligen allvarligt,

desto mer som vissa av dem redan förut hårt lida av arbetslöshet.

Även andra synpunkter än de rent sociala kunna emellertid anföras för

ett bifall till propositionen. De senaste årens allmänna depression har

som bekant medfört ekonomiska svårigheter ej endast för Hälleforskoncernen

utan även för många andra industriföretag. På allra senaste tiden

har emellertid en omsvängning i konjunkturläget börjat skönjas. Med

hänsyn härtill synes ett uppskov med frågans avgörande vara önskligt i

avvaktan på konjunkturernas utveckling. Ett sådant uppskov skulle självfallet

medföra ökade möjligheter till ett säkrare bedömande av frågan.

Genom ett dylikt uppskov, vartill ett bifall till propositionen öppnar möjlighet,

kunde också bättre tillvaratagas do rent organisatoriska värden

och den good will företaget kan representera.

Då riksdagen från nu angivna utgångspunkter haft att bedöma propositionen,

har riksdagen kommit till den uppfattningen att det begärda stat
-

1 1 medeltal.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 306.

liga stödkreditbeloppet bör lämnas. Beaktats har då att det ifrågavarande

beloppet, 1.5 miljoner kronor, utgör statens anpart i vad som erfordras

för tryggandet av Hälleforskoncernens kreditbehov för omkring ett år

framåt. Med nämnda summa jämte ett lika stort kreditbelopp från banken

säkerställes — så vitt nu kan förutses — att driften inom alla de företag,

koncernen omfattar, kan fortgå under nämnda tid utan likviditetssvårigbeter.

Såsom departementschefen framhållit torde detta statliga understödsbelopp

av 1.5 miljon kronor kunna jämföras med de uppoffringar av statsmedel,

som bleve erforderliga för att bereda hjälp vid den betydande arbetslöshet,

som ett nedläggande av bolagets rörelse skulle medföra. Med

hänsyn härtill anser riksdagen, att beloppet i fråga bör beredas av arbetslöshetsmedel,

i vilket avseende riksdagen medgiver, att beloppet må utgå

från det å tilläggsstaten för budgetåret 1932/1933 för bekämpande av arbetslösheten

anvisade reservationsanslaget å 42,000,000 kronor; något särskilt

anslag för ändamålet erfordras enligt riksdagens mening alltså icke.

Riksdagen vill erinra, att för beredandet av det förskott av 300,000 kronor,

som i avräkning på blivande kreditbelopp redan, enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 12 april 1933, beviljats, anslaget för arbetslöshetens bekämpande

tagits i anspråk. Härvid har anlitats den del av detta anslag, som enligt

riksdagens medgivande må användas för främjande av företagsverksamhet.

På liknande sätt har Kungl. Majit den 29 maj 1933 beviljat ett ytterligare

belopp av 100,000 kronor. Det belopp, som härutöver behöver utanordnas,

uppgår alltså till högst 1,100,000 kronor. Riksdagen utgår härvid

ifrån att tidigare anvisade belopp av 400,000 kronor ej vidare skall medföra

minskning i eller inverka inskränkande på Kungl. Majits förfoganderätt

över de medel, som Kungl. Majit äger disponera till befrämjande av företagsverksamhet.

Inom riksdagen hava emellertid betänkligheter framkommit mot det av

Skandinaviska Kreditaktiebolaget under punkt 4 ställda villkoret för

bankens medverkan till stödkrediten; ifrågavarande villkor innebär, kort

sammanfattat, förpliktelse för staten att vid kredittidens utgång den 31

maj 1934 antingen ställa säkerhet för alla Hälleforsbolagets förbindelser

gentemot banken eller ock att till banken helt avstå alla sina ekonomiska

intressen i företaget. I anledning härav ha från riksdagens vederbörande

utskotts sida undersökts möjligheterna till en eftergift beträffande

detta villkor. Bankens ledning har emellertid ställt sig avvisande

härtill. Vid nu angivna förhållande har riksdagen ansett sig böra avstå

från att påyrka ändring häri.

Då riksdagen alltså, med ändring allenast i fråga örn sättet för det begärda

statliga understödsbeloppets beredande, bifaller propositionen, vill

riksdagen emellertid framhålla, att här avsedda stödaktion bör betraktas

som en rent tillfällig, huvudsakligen av sociala skäl betingad åtgärd.

Riksdagen vill i detta sammanhang framhålla nödvändigheten av att i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 306. 5

styrelsen för Hälleforsbolaget insättas representanter för affärskunskap

och brukskännedom i syfte att trygga en mera affärsbetonad förvaltning

av företaget.

Till sist vill riksdagen, i anslutning till vad departementschefen i detta

avseende anfört, erinra örn angelägenheten av att alla möjligheter till organisatoriska

och driftekonomiska besparingar iakttagas. Angeläget är

ock att utan dröjsmål och eventuellt under samverkan med banken en

undersökning åstadkommes rörande riktlinjerna för den framtida förvaltningen

av Hälleforskoncernen och dess olika driftsgrenar samt tillgångar

av skilda slag.

I motionen, 11:529, har framhållits som önskvärt att en av vederbörande

bolagsledning ifrågasatt, huvudsakligen av skattetekniska skäl betingad

nedskrotning av det år 1918 anlagda, av Wargöns Aktiebolag år

1927 förvärvade masugnsverket i Porjus örn möjligt undvikes. Från

riksdagens sida synes ej anledning vara till erinran mot örn de sålunda

motionsvis framförda synpunkterna kunna vinna beaktande vid blivande

uppgörelser örn utlämnande av stödkrediten till Hälleforsbolaget.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande förslag

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med

av departementschefen i statsrådsprotokollet över finansärenden den 5

maj 1933 angivna grunder å statens vägnar träffa avtal med Skandinaviska

Kreditaktiebolaget angående stöd åt Hellefors Bruks Aktiebolag;

dels ock bemyndigat Kungl. Majit att för ändamålet från det å tillläggsstaten

för budgetåret 1932/1933 till bekämpande av arbetslösheten

anvisade reservationsanslaget utanordna ett belopp av högst 1,500,000

kronor, häri inräknat redan förskottsvis anvisade belopp av 400,000 kronor.

Stockholm den 17 juni 1933.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.