Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 38 § 1 memi. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen den 28 september 1928 m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1933-06-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1933:319, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 38 § 1 memi. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen den 28 september 1928 m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 319.

L

Nr 319.

Godkänd av första kammaren den 19 juni 1933.

Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 38 §

1 memi. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen den 28 september

1928 m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 64.)

Till Konungen.

Under åberopande av bevillningsutskottets, av riksdagen godkända betänkande

nr 64, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen

härmed för Eders Kungl. Majit tillkännagiva, att riksdagen, som icke

kunnat oförändrad bifalla Eders Kungl. Marits den 24 februari 1933 dagtecknade

proposition nr 171, i vad den avser ändringar i kommunalskattelagen

och förslag till ersättningsskatt, med anledning tillika av motionerna

I: 267, I: 276, II: 439 och II: 450,

dels antagit vid propositionen fogat förslag till lag örn ändrad lydelse

av 38 § 1 mom. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) med den ändring att 64 § 2 mom. erhåller följande lydelse:

64 §.

2 mom. Har bolag eller annan juridisk person för ekonomisk verksamhet

sitt säte i utlandet, men utövas den verkliga ledningen av företaget

här i riket, skall företaget enligt denna lag betraktas som svensk ekonomisk

förening, såvida företaget, direkt eller genom förmedling av juridisk

person, huvudsakligen äges eller på annat därmed jämförligt sätt

innehaves av svenska fysiska personer och företagets verksamhet väsentligen

består i förvaltning av eller handel med värdepapper eller annan

därmed likartad lös egendom.

dels ock antagit vid propositionen fogat förslag till förordning örn ersättningsskatt

med den ändring att 1 § och övergångsbestämmelserna

samt anvisningarna erhålla följande lydelse:

Bihang lill riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 319.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 319.

1 §.

Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, vars verksamhet

väsentligen består i förvaltning av fastighet eller av värdepapper

eller annan därmed likartad lös egendom, eller sådant företag, som enligt

64 § 2 mom. kommunalskattelagen skall, ändå att dess säte är i utlandet,

i beskattningsavseende betraktas såsom svensk ekonomisk förening,

vid disponerandet av sin vinst för visst verksamhetsår underlåtit

att besluta vinstutdelning, ehuru sådan underlåtenhet icke skäligen kan

anses påkallad av företagets ställning, eller ock beslutat vinstutdelning,

med belopp, som med hänsyn till ställningen må anses mer än skäligt

ringa, och göra omständigheterna sannolikt, att ett väsentligt syfte härvid

varit att bereda fysiska personer, vilka ägt del i företaget, lindring

i deras beskattning här i riket, skall av företaget erläggas särskild skatt

till staten, benämnd ersättningsskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1934.

Taxering enligt förordningen må ej avse tidigare verksamhetsår än

det, som gått till ända närmast före den 1 mars 1934.

Anvisningarna.

1. Den omständigheten att visst inkomstbelopp stundom beskattas avsevärt

lägre hos aktiebolag och vissa andra juridiska personer än hos fysiska

personer kan föranleda ägare av förmögenhet, som icke hava behov

av att förbruka mera än någon del av dess avkastning, att bereda sig

lindring i beskattningen genom att placera förmögenheten i ett dem tillhörigt

aktiebolag eller annat dylikt företag, vars vinst helt eller delvis

får kvarbliva hos företaget utan att utdelas. Örn i förmögenheten ingått

svenska aktier, banklotter eller föreningsandelar, skulle en sådan åtgärd

dessutom medföra den förmån, som följer av att svenska aktiebolag, solidariska

bankbolag och ekonomiska föreningar i allmänhet icke äro skattskyldiga

för utdelning från andra sådana företag.

Ersättningsskatten avser att i sådana fall, då företagets verksamhet

väsentligen består i förvaltning av fastighet eller av värdepapper eller

annan därmed likartad lös egendom, göra vidtagandet av anordningar

med det nämnda syftet mindre lockande och att, där de förekomma, bereda

det allmänna ersättning för av dem föranledd skatteminskning. Såsom

en förutsättning för förordningens tillämpning skall därför gälla, att

förmögenhetsägaren genom nämnda anordning berett sig fördel i beskattningsavseende.

Den omständigheten att förordningen icke riktar sig mot

fonderingen såsom sådan utan allenast mot visst, av lagstiftningen icke

avsett utnyttjande av skatteförmåner, som genom fondering kunna vin
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 319.

nas, måste väl beaktas vid prövningen av uppkommande frågor och bör

föranleda till varsamhet vid förordningens tillämpning.

2. Vid övervägande, huruvida eller med vilket belopp utdelning skäligen

bort äga rum, bör hänsyn tagas till sådana omständigheter som att

lagstadgad avsättning till reservfonden skall ske eller att fondering i viss

omfattning kan vara påkallad exempelvis för bibehållande av en jämn

utdelningskvot.

3. När det gäller att bedöma, huruvida det kan anses sannolikt att ett

väsentligt syfte med ett företags återhållsamma utdelningspolitik varit

att bereda dess delägare eller vissa av dem lindring i deras beskattning,

bör hänsyn tagas till deras ställning till företaget samt till deras inbördes

förhållanden. Merendels torde en förutsättning för tillämpning av förordningen

vara, att större delen av företagets aktie-, lott- eller andelskapital

äges av en person eller att företagets delägare eller flertalet av

dem äro inbördes förbundna genom nära släktskap eller andra personliga

band eller gemensamma intressen. Fysiska personer kunna äga del

i ett företag antingen direkt eller genom förmedling av företag, som varit

med det förstnämnda företaget och i förekommande fall med varandra

förbundna såsom moder- och dotterföretag. För att tvenne företag skola

anses stå i förhållande till varandra av moder- och dotterföretag bör i

allmänhet krävas, att det ena företagets innehav av aktier, lotter eller

andelar i det andra förlänar detsamma bestämmande inflytande å det

andra företaget.

4. Det till ersättningsskatt beskattningsbara beloppet kan bestämmas

med utgångspunkt från den i räkenskaperna redovisade vinsten för räkenskapsåret

eller från det enligt förordningen örn statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt taxerade belopp, som åsatts företaget för dess inkomst

under verksamhetsåret i fråga. Avdrag skall ske för lagstadgad avsättning

till reservfond samt för erforderlig skatteavsättning, så ock för

vinstutdelning, som av företaget beslutats under året efter verksamhetsåret.

Även i övrigt göras sådana tillägg eller avdrag, som synas påkallade

för att få fram det belopp, som kan anses hava utan giltig orsak undantagits

från utdelning. Verkställes taxeringen med utgångspunkt från

det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, bör sålunda

till detsamma läggas behållna beloppet av aktieutdelningar o.

dyl., för vilka frikallelse från skattskyldighet åtnjutes. Verkställes

åter taxeringen med utgångspunkt från den i räkenskaperna redovisade

vinsten, kan det tänkas, att tillägg bör ske med beloppet av företagna

oskäliga avskrivningar. Finner beskattningsmyndigheten. att viss fondering

av de ifrågavarande vinstmedlen kan anses skälig utöver de nyss

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 319.

omförmälda avsättningarna, må avdrag ske även för dylik fondavsättning.

Därjämte får riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts proposition

nr 171, i vad den avser förslag till ändrad lydelse av 31 § taxeringsförordningen,

icke föranlett någon riksdagen åtgärd.

Stockholm den 19 juni 1933.

Med undersåtlig vördnad:

881767. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.