Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 38 § 1 memi. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen den 28 september 1928 m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.
1933-06-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1933:319, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 38 § 1 memi. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen den 28 september 1928 m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 319.
L
Nr 319.
Godkänd av första kammaren den 19 juni 1933.
Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1933.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 38 §
1 memi. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen den 28 september
1928 m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 64.)
Till Konungen.
Under åberopande av bevillningsutskottets, av riksdagen godkända betänkande
nr 64, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen
härmed för Eders Kungl. Majit tillkännagiva, att riksdagen, som icke
kunnat oförändrad bifalla Eders Kungl. Marits den 24 februari 1933 dagtecknade
proposition nr 171, i vad den avser ändringar i kommunalskattelagen
och förslag till ersättningsskatt, med anledning tillika av motionerna
I: 267, I: 276, II: 439 och II: 450,
dels antagit vid propositionen fogat förslag till lag örn ändrad lydelse
av 38 § 1 mom. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370) med den ändring att 64 § 2 mom. erhåller följande lydelse:
64 §.
2 mom. Har bolag eller annan juridisk person för ekonomisk verksamhet
sitt säte i utlandet, men utövas den verkliga ledningen av företaget
här i riket, skall företaget enligt denna lag betraktas som svensk ekonomisk
förening, såvida företaget, direkt eller genom förmedling av juridisk
person, huvudsakligen äges eller på annat därmed jämförligt sätt
innehaves av svenska fysiska personer och företagets verksamhet väsentligen
består i förvaltning av eller handel med värdepapper eller annan
därmed likartad lös egendom.
dels ock antagit vid propositionen fogat förslag till förordning örn ersättningsskatt
med den ändring att 1 § och övergångsbestämmelserna
samt anvisningarna erhålla följande lydelse:
Bihang lill riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 319.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 319.
1 §.
Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, vars verksamhet
väsentligen består i förvaltning av fastighet eller av värdepapper
eller annan därmed likartad lös egendom, eller sådant företag, som enligt
64 § 2 mom. kommunalskattelagen skall, ändå att dess säte är i utlandet,
i beskattningsavseende betraktas såsom svensk ekonomisk förening,
vid disponerandet av sin vinst för visst verksamhetsår underlåtit
att besluta vinstutdelning, ehuru sådan underlåtenhet icke skäligen kan
anses påkallad av företagets ställning, eller ock beslutat vinstutdelning,
med belopp, som med hänsyn till ställningen må anses mer än skäligt
ringa, och göra omständigheterna sannolikt, att ett väsentligt syfte härvid
varit att bereda fysiska personer, vilka ägt del i företaget, lindring
i deras beskattning här i riket, skall av företaget erläggas särskild skatt
till staten, benämnd ersättningsskatt.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1934.
Taxering enligt förordningen må ej avse tidigare verksamhetsår än
det, som gått till ända närmast före den 1 mars 1934.
Anvisningarna.
1. Den omständigheten att visst inkomstbelopp stundom beskattas avsevärt
lägre hos aktiebolag och vissa andra juridiska personer än hos fysiska
personer kan föranleda ägare av förmögenhet, som icke hava behov
av att förbruka mera än någon del av dess avkastning, att bereda sig
lindring i beskattningen genom att placera förmögenheten i ett dem tillhörigt
aktiebolag eller annat dylikt företag, vars vinst helt eller delvis
får kvarbliva hos företaget utan att utdelas. Örn i förmögenheten ingått
svenska aktier, banklotter eller föreningsandelar, skulle en sådan åtgärd
dessutom medföra den förmån, som följer av att svenska aktiebolag, solidariska
bankbolag och ekonomiska föreningar i allmänhet icke äro skattskyldiga
för utdelning från andra sådana företag.
Ersättningsskatten avser att i sådana fall, då företagets verksamhet
väsentligen består i förvaltning av fastighet eller av värdepapper eller
annan därmed likartad lös egendom, göra vidtagandet av anordningar
med det nämnda syftet mindre lockande och att, där de förekomma, bereda
det allmänna ersättning för av dem föranledd skatteminskning. Såsom
en förutsättning för förordningens tillämpning skall därför gälla, att
förmögenhetsägaren genom nämnda anordning berett sig fördel i beskattningsavseende.
Den omständigheten att förordningen icke riktar sig mot
fonderingen såsom sådan utan allenast mot visst, av lagstiftningen icke
avsett utnyttjande av skatteförmåner, som genom fondering kunna vin
-
3
Riksdagens skrivelse Nr 319.
nas, måste väl beaktas vid prövningen av uppkommande frågor och bör
föranleda till varsamhet vid förordningens tillämpning.
2. Vid övervägande, huruvida eller med vilket belopp utdelning skäligen
bort äga rum, bör hänsyn tagas till sådana omständigheter som att
lagstadgad avsättning till reservfonden skall ske eller att fondering i viss
omfattning kan vara påkallad exempelvis för bibehållande av en jämn
utdelningskvot.
3. När det gäller att bedöma, huruvida det kan anses sannolikt att ett
väsentligt syfte med ett företags återhållsamma utdelningspolitik varit
att bereda dess delägare eller vissa av dem lindring i deras beskattning,
bör hänsyn tagas till deras ställning till företaget samt till deras inbördes
förhållanden. Merendels torde en förutsättning för tillämpning av förordningen
vara, att större delen av företagets aktie-, lott- eller andelskapital
äges av en person eller att företagets delägare eller flertalet av
dem äro inbördes förbundna genom nära släktskap eller andra personliga
band eller gemensamma intressen. Fysiska personer kunna äga del
i ett företag antingen direkt eller genom förmedling av företag, som varit
med det förstnämnda företaget och i förekommande fall med varandra
förbundna såsom moder- och dotterföretag. För att tvenne företag skola
anses stå i förhållande till varandra av moder- och dotterföretag bör i
allmänhet krävas, att det ena företagets innehav av aktier, lotter eller
andelar i det andra förlänar detsamma bestämmande inflytande å det
andra företaget.
4. Det till ersättningsskatt beskattningsbara beloppet kan bestämmas
med utgångspunkt från den i räkenskaperna redovisade vinsten för räkenskapsåret
eller från det enligt förordningen örn statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt taxerade belopp, som åsatts företaget för dess inkomst
under verksamhetsåret i fråga. Avdrag skall ske för lagstadgad avsättning
till reservfond samt för erforderlig skatteavsättning, så ock för
vinstutdelning, som av företaget beslutats under året efter verksamhetsåret.
Även i övrigt göras sådana tillägg eller avdrag, som synas påkallade
för att få fram det belopp, som kan anses hava utan giltig orsak undantagits
från utdelning. Verkställes taxeringen med utgångspunkt från
det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, bör sålunda
till detsamma läggas behållna beloppet av aktieutdelningar o.
dyl., för vilka frikallelse från skattskyldighet åtnjutes. Verkställes
åter taxeringen med utgångspunkt från den i räkenskaperna redovisade
vinsten, kan det tänkas, att tillägg bör ske med beloppet av företagna
oskäliga avskrivningar. Finner beskattningsmyndigheten. att viss fondering
av de ifrågavarande vinstmedlen kan anses skälig utöver de nyss
4 Riksdagens skrivelse Nr 319.
omförmälda avsättningarna, må avdrag ske även för dylik fondavsättning.
Därjämte får riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts proposition
nr 171, i vad den avser förslag till ändrad lydelse av 31 § taxeringsförordningen,
icke föranlett någon riksdagen åtgärd.
Stockholm den 19 juni 1933.
Med undersåtlig vördnad:
881767. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.