Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932H933.

1933-02-18 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1933:36, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932H933.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 36.

1

Nr 36.

Godkänd av första kammaren den 18 februari 1933.

Godkänd av andra kammaren den 18 februari 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1932H933.

(Statsutskottets utlåtande nr 13.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 3 januari 1933 avlåten proposition, nr 2, bär Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att,

med godkännande av de i protokollet berörda förslag, å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1932/1933 upptaga de inkomster och utgifter, som

framgå av ett vid propositionen fogat, bär intaget förslag till dylik tilläggsstat.

Departementschefen bar, efter erinran att systemet med tilläggsstater,

såsom förenat med vissa olägenheter, icke använts sedan år 1922, framhållit,

att detta system givetvis borde i möjligaste män begränsas. Härefter

fortsätter departementschefen:

»Då riksstaten i avsevärd mån måste kompletteras, särskilt då belt nya

inkomst- eller utgiftstitlar tillkomma, vilka röra sig örn avsevärda belopp,

är emellertid tilläggsstaten oundviklig. Sådant är förhållandet nu. Jag

anser mig i enlighet härmed böra förorda, att förslag till tilläggsstat för

budgetåret 1932/1933 förelägges riksdagen.

En av de mera framträdande olägenheterna av systemet med tilläggsstater

var tidigare, att överblicken av statsregleringens genomförande i hög grad

försvårades. Utfallet av tilläggsstaten redovisades nämligen skilt från utfallet

av riksstaten. Denna olägenhet kan emellertid undvikas, därest tillläggsstaten

formellt får karaktär av en direkt komplettering av riksstaten.

I stället för självständig litterering böra sålunda tilläggsstatens inkomst- och

utgiftstitlar erhålla samma litterering som motsvarande titlar i riksstaten,

där dylik motsvarighet förefinnes. Helt nya titlar åter böra erhålla litterering

i följd med riksstatens inkomster eller utgifter av närmast motsvarande

slag. I budgetredovisningen kunna härigenom tilläggsstatens titlar direkt

inläggas, såsom örn de varit uppförda å riksstaten. Genom särskild anmärkning

vid varje ifrågakommande inkomst- eller utgiftstitel bör samtidigt angivas,

örn och i vad mån titeln hänför sig till tilliiggsstaten.»

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 36.

387 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 36.

Tilläggsstat till riksstaten

Kronor

Inkomster:

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

3. Statens produktiva fonder:

a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel...... 83,000,000

4. Fonden för statsskuldens amortering............ 35,000,000

118,000,000

F. Lånemedel:

3. Övriga lånemedel ............................................................

79,100,000

Summa

197,100,000

Mot vad departementschefen sålunda anfört, har riksdagen intet att erinra,

och kommer riksdagen i den tilläggsstat, som riksdagen framdeles överlämnar,

att upptaga såväl inkomst- som utgiftstitlarna under den i statförslaget

angivna litterering.

När riksdagen nu i ett sammanhang prövat Eders Kungl. Maj:ts förslag

till tilläggsstat, har riksdagen först till behandling upptagit anslagsäskandena

och därefter frågan örn täckning av de beviljade anslagen.

UTGIFTERNA.

l:o) Bekämpande av arbetslösheten. Eders Kungl. Maj.t har föreslagit

riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933 till bekämpande

av arbetslösheten anvisa ett reservationsanslag, att användas enligt

i statsrådsprotokollet angivna grunder, av 42,000,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 36.

3

för budgetåret 1932 1933.

Utgifter:

A. Verkliga utgifter:

V. Femte huvudtiteln:

B. Sociala verk och inrättningar:

8. Bekämpande av arbetslösheten, reservationsanslag.

............................................

Extra

anslag

42,000,000

B. Utgifter för kapitalökning:

III. Statens utlåningsfonder:

4. Egnahemslånefonden, reservationsanslag

..............................

14. Statens bostadslånefond, reservationsanslag

...........................

VIII. Statsverkets kassafond:

Förstärkning av statsverkets

kassafond ..............................

Säger

Att täckas av

lånemedel

andra

stats-

inkomster

3,600,000

400,000

75,500,000

75,600,000

79,100,000

76,000,000

Summa

Kronor

U-.

42,000,000

155,100,000

197,100,000

Den redogörelse, statens arbetslöshetskommission lämnat i sin skrivelse till

Eders Kungl. Majit den 14 december 1932 angående arbetsmarknadens utveckling

under år 1931 och till oell med oktober månads utgång 1932, giver

oförtydbart vid handen, att arbetslöshetsläget under sagda tid avsevärt försämrats

och, såsom känt är, har försämringen därefter alltjämt fortgått.

Under det att antalet hjälpsökande arbetslösa vid utgången av december

månad 1931 uppgick till omkring 88,800, utgjorde sålunda, enligt vad riksdagen

inhämtat, motsvarande siffra vid slutet av sagda månad 1932 omkring

161,100. Den under sommarmånaderna eljest i regel inträdande minskningen

i antalet hjälpsökande arbetslösa har, procentuellt sett, varit ringa, och

antalet hjälpsökande, som i oktober 1932 utgjorde 123,600, har sedan, såsom

nämnts, i oroväckande grad ökats.

Med hänsyn till det sålunda rådande läget å arbetsmarknaden och de

utvecklingstendenser, som, på sätt av arbetslöshetskommissionens förenämnda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 36.

skrivelse framgår, göra sig gällande inom de olika yrkesgrenarna, har riksdagen,

lika med departementschefen, funnit tydligt, att en avsevärd medelsförstärkning

erfordras för att möjliggöra ett fullföljande av den statliga verksamheten

för arbetslöshetens bekämpande i den omfattning, som påkallas av

den nuvarande och väntade situationen å arbetsmarknaden. I betraktande

av storleken av det förstärkningsanslag, arbetslöslietskommissionen för sin

del beräknat för berörda ändamål, kan det visserligen ifrågasättas, örn ej det

av Eders Kungl. Majit nu äskade anslaget vore väl högt tillmätt. Då emellertid

grunderna för anslagets beräkning måste anses tämligen osäkra och då, i

händelse av ytterligare försämring å arbetsmarknadens nuvarande läge, det

synes riksdagen angeläget, att tillräckliga medel finnas till förfogande för

återstående delen av innevarande budgetår, har riksdagen ansett sig kunna

anvisa det av Eders Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet eller sålunda

42,000,000 kronor.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen icke ifrågasatt

någon ändring av grunderna för arbetslöshetskommissionens verksamhet.

Riksdagen intager samma ståndpunkt, men saknar anledning att i detta

sammanhang ingå på frågan örn arbetslöshetskommissionens avveckling.

Riksdagen anser sålunda, att tyngdpunkten av hjälpverksamheten alltjämt i

görligaste mån bör förläggas till arbetslinjen, särskilt de statskommunala

reservarbetena, och att vid utdelande av kontantunderstöd noga beaktas, att

en rationell avvägning mellan de båda hjälpformerna, arbete och understöd,

på ett ur samhällets synpunkter riktigt sätt upprätthålles. I övrigt vill

riksdagen erinra örn sistlidet års riksdags uttalande ifråga örn lönesättningen

vid reservarbetena.

Enligt det föreliggande förslaget skulle av det nu äskade anslaget till bekämpande

av arbetslösheten ett belopp av 1,000,000 kronor ställas till Eders

Kungl. Majits förfogande för att efter prövning av Eders Kungl. Majit användas

till främjande av företagsverksamhet. Medel härtill har, såsom statsrådsprotokollet

utvisar, beviljats med enahanda belopp av 1932 års riksdag.

På grund av det nu rådande, särskilt svårartade läget — synnerligast på

vissa arbetsmarknader — har riksdagen ställt detta belopp till Eders Kungl.

Majits förfogande för att användas för ifrågavarande ändamål.

Riksdagen vill emellertid erinra därom, att det belopp, som för samma

ändamål av fjolårets riksdag ställdes till Eders Kungl. Majits förfogande,

angavs vara avsett till främjande av företagsverksamhet, varigenom i största

möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen måtte kunna beredas. Detta av

fjolårets riksdag sålunda gjorda uttalande anser riksdagen böra alltjämt vara

vägledande vid det nu äskade anslagets användning. Riksdagen vill sålunda

understryka angelägenheten därav, att anslaget icke kommer till sådan användning,

att menliga verkningar uppkomma för annan enskild verksamhet

av liknande art med härav följande faror för därstädes ökad arbetslöshet.

Riksdagen anser det ofrånkomligt, att ifrågavarande stöd får en rent tillfällig

karaktär och ej utgår i sådana former eller för sådana ändamål, vilka kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 36. O

göra fortsatt understöd svårt att undvika och som antingen formellt eller

faktiskt härutinnan kunna binda statsmakterna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933 till bekämpande

av arbetslösheten anvisat ett reservationsanslag av 42,000,000 kronor, att

användas enligt i statsrådsprotokollet över finansärenden den 3 januari 1933

angivna grunder samt i överensstämmelse med vad riksdagen i detta avseende

här ovan anfört.

2:o) I skrivelse den 14 februari 1933, nr 28, har riksdagen anmält, att riksdagen

i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag på tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1932/1933 såsom kapitalökning för egnahemslånefonden

anvisat ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav 3,600,000 kronor

att utgå av lånemedel.

3:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1932/1933 för kapitalökning å statens bostadslånefond

anvisa ett reservationsanslag av 75,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förevarande

förslag, får anmäla, att riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1932/1933 för kapitalökning å statens bostadslånefond anvisat ett reservationsanslag

av 75,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

4:o) Förstärkning av statsverkets kassafond. I enlighet med Eders

Kungl. Majits förslag får riksdagen anmäla, att riksdagen å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1932/1933 för förstärkning av statsverkets kassafond

anvisat ett anslag av 75,600,000 kronor.

INKOMSTERNA.

5:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1932/1933 upptaga följande inkomster sålunda:

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

3. Statens produktiva fonder:

a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ... kronor 83,000,000

4. Fonden för statsskuldens amortering......... » 35,000,000 118,000,000

F. Lånemedel.

3. Övriga lånemedel .......................................................... kronor 79,100,000.

I enlighet med riksdagens i skrivelse nr 28 och här ovan anmälda beslut

hava — sammanstämmande med vad Eders Kungl. Majit äskat — å tilläggsstaten

anvisats anslag till belopp av 197,100,000 kronor.

På sätt av riksdagens skrivelse nr 35 närmare framgår, har Eders Kungl.

Majits förslag att av rusdrycksmedelsfondens tillgångar taga i anspråk 83

miljoner kronor för finansiering av tilläggsstaten ej givit riksdagen anledning

till erinran. Jämväl i övrigt har täckning för de å tilläggsstaten an
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 36.

visade anslagen synts böra beredas i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts

förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förslag, å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagit

följande inkomster sålunda:

I anspråk tagna kapitaltillgångar.

Statens produktiva fonder:

Statsverkets fond av rusdrycksmedel ..... kronor 83,000,000

Fonden för statsskuldens amortering ............ » 35,000,000 H8 000 000

Lånemedel.

Övriga lånemedel ............................................................... kronor 79,100,000

Summa kronor 197,100,000.

Stockholm den 18 februari 1933.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1933. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.