Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1933,1934 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1933-05-05 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1933:6, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1933,1934 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

1

Nr 6.

Godkänd av första kammaren den 5 maj 1933.

Godkänd av andra kammaren den 5 maj 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa

av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda

framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1933,1934 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande

anslagen till kommunikationsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtande nr 6.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) Departementschefen. Uti den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna

propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1933/1934 har Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande

anslagen till kommunikationsdepartementet, upptagit ordinarie anslaget

till departementschefen med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

Beträffande detta ärende kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt

beslut.

2:o) Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2 av det vid propositionen fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1933)

har riksdagen

dels godkänt följande ordinarie avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ 135,400 kronor;

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.............................................................................. 22,000 »

Förslagsanslag 157,400 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 0. 925 33 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 6.

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Kungl. Maj. ts kansli, nu 177,000 kronor, nied 1,700 kronor till 175,300

kronor.

3:o) Extra byråchef för tekniska ärenden. Ökad föredragning i regeringsrätten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 2 och 3) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1933/1934 anvisat

dels till extra byråchef för tekniska ärenden ett extra anslag av 12,000 kronor;

dels ock till ökad föredragning i regeringsrätten ett extra anslag av 13,500

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet. Kungl. Maj:t har (punkterna 4 och 5) föreslagit riksdagen

att dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas från och med den 1

juli 1933; dels minska det ordinarie förslagsanslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

nu 167,500 kronor, med 2,700 kronor till 164,800 kronor;

dels ock till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 63,000 kronor.

Riksdagen godkänner den föreslagna nedsättningen i det ordinarie anslaget

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och har likaledes ansett sig böra bifalla

förslaget örn utgifternas för styrelsens hamnavdelning överflyttande å

det extra anslaget till styrelsens verksamhet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tilllämpas

från och med den 1 juli 1933:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 134,300

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................................. 3,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m...................... 27,000

Summa kronor 164,800;

dels minskat det ordinarie förslagsanslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

nu 167,500 kronor, med 2,700 kronor till 164,800 kronor;

dels ock till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret

1933/1934 anvisat ett extra anslag av 63,000 kronor.

5:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens inspektionsverksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6), som innefattar en sänkning av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 6.

förevarande anslag med 1,100 kronor, har riksdagen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

inspektionsverksamhet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

anslag av 45,400 kronor.

6:o) Expenser och resekostnader i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Under hänvisning till vad riksdagen anfört i sin skrivelse nr 78 angående

redovisning å riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader

får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts under

punkt 7 framställda förslag, till expenser och resekostnader i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 62,500

kronor.

7:o) Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen i riksstaten uppfört

det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt medlemmar av väg- och

vattenbyggnadskåren utan angivet belopp.

8:o) Vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter.

Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till vägingenjörer,

biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra förslagsanslag av 310,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

Den av departementschefen gjorda anslagsberäkningen innefattar vissa

poster till dyrtidstillägg. Den omständigheten, att riksdagen ännu icke fattat

beslut i fråga örn dyrtidstillägg för nästkommande budgetår åt befattningshavare

i statens tjänst, har emellertid riksdagen, särskilt med hänsyn till

förevarande dyrtidstilläggs jämförelsevis begränsade storlek, funnit icke böra

föranleda uppskov med anvisande av medel till desamma. Riksdagen förutsätter

emellertid, att dyrtidstilläggsersättningen till hithörande personal

kommer att utgå efter samma grunder, som må bliva bestämda vid avgörande

av frågan örn dyrtidstillägg åt statens befattningshavare i övrigt.

Då förevarande förslag i övrigt ej givit riksdagen anledning till erinran,

har riksdagen till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av 310,000 kronor,

att direkt utgå av automobilskattemedel.

9:o) Diverse kostnader för vägorganisationen i länen. Kungl. Majit

bär (punkt 10) föreslagit riksdagen att till diverse kostnader för vägorganisationen

i länen för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 204,500 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

Under åberopande av vad riksdagen under nästföregående punkt anfört i

fråga om dyrtidstillägg, får riksdagen, som ej haft något att erinra mot nu

förevarande förslag, anmäla, att riksdagen till diverse kostnader för vägorganisationen

i länen för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av

204,500 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 6.

10:o) Resekostnader för vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och

vägingenjörsassistenter. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11)

Ilar riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resekostnader

för vägingengör®'', biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av 125,000 kronor,

att direkt utgå av automobilskattemedel.

ll:o) Vägbyggnader och vägunderhåll. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag

under punkterna 12—20 angående vägbyggnader och vägunderhåll kommer

riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

12:o) Hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 21) har riksdagen till hamn- och farledsundersökningar för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

13:o) Statsunderstödda fiskehamnar. Kungl. Majit har (punkt 22) föreslagit

riksdagen att till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag örn anslag till statsunderstödda fiskehamnar med

100,000 kronor har riksdagen ansett sig böra bifalla. Vid bedömande av

anslagssummans storlek har riksdagen tagit hänsyn till de ökade möjligheter

att åstadkomma förbättrade hamnanordningar av olika slag, som redan beretts

och alltjämt torde komma att öppnas genom anvisade anslag till motverkande

av arbetslöshet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till statsunderstödda fiskehamnar

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 100,000

kronor.

14:o). Handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit

riksdagen att till handelshamnar och farleder för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

Under förevarande punkt har departementschefen till behandling upptagit

frågan örn det hittills tillämpade förfaringssättet med dispenser från

det uppställda allmänna villkoret att statsbidrag till hamn- och farledsföretag

ej må utgå till arbete som påbörjats.

I § 4 av gällande kungörelse (1928: 328) angående statsbidrag till allmänna

hamnar och farleder — vilken kungörelse är gemensam för såväl handelshamnar

och farleder som fiskehamnar — stadgas sålunda bland annat:

»Bidrag må ej utgå till arbete, som påbörjats innan statsbidrag därtill

beviljats eller särskilt tillstånd till brådskande arbetes utförande blivit av

Kungl. Majit meddelat.»

Departementschefen har nu framhållit, att ifrågavarande dispensförfarande

visat sig medföra rätt vidsträckta konsekvenser för statsverket; ansökningarna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6. 5

om förliandstillstånd hade nämligen blivit allt talrikare, och vederbörande

sökande utginge härvid ifrån att statsbidrag framdeles komme att beviljas

trots det otvetydiga uttryck som i besluten gåves däråt, att besluten ej innehölle

ståndpunkttagande till bidragsfrågan. Departementschefen har därför

föreslagit, att bestämmelsen örn särskilt tillstånd till brådskande arbetes utförande

uteslötes ur 1928 års kungörelse och att i stället infördes ett stadgande,

att Kungl. Majit, då särskilda omständigheter ansåges därtill föranleda, kunde

bevilja statsbidrag trots att arbetet redan påbörjats; som förutsättning Klätt

bidrag sålunda efteråt beviljades skulle dock uppställas, att företaget utförts

efter plan, som granskats och godkänts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

samt under styrelsens ledning och kontroll och på villkor i övrigt

som styrelsen må hava föreskrivit.

De sålunda uppställda villkoren avse företagets rent tekniska utförande.

En sak, som dessutom måste vinna beaktande, synes dock riksdagen vara

företagets allmänna ekonomiska förutsättningar, i all synnerhet som statsbidragen

till handelshamnar och farleder pläga uppgå till en så väsentlig

del som inemot 2/3 av byggnadskostnaden. — Vid fiskeliamnsbyggnaderna

är statens anpart än högre; emellertid hava inga förhandsmedgivanden till

dylika företags igångsättning plägat lämnas redan på den grund att de utföras

genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg, varvid förutsättes

att hela finansieringsfrågan avgjorts innan arbetet påbörjas.

Riksdagen vill erinra, att 1932 års riksdag — på förekommen anledning

och närmast i samband med frågan örn anslag till statsunderstödda fiskehamnar

— framhållit vikten av att förslag till hamnbyggnads- och liamnförbättringsföretag

ej framlades och beslut härom ej fattades utan att dessförinnan

erforderliga utredningar förebragts och nödig klarhet vunnits ej

endast örn företagets lämpliga tekniska utförande utan ock örn det verkliga

behovet härav; beaktas borde särskilt, att det erforderliga kapitalutlägget

stöde i rimligt förhållande till den framtida praktiska nyttan av företaget.

Det synes tämligen självfallet, att de sålunda av riksdagen anförda

synpunkterna böra hava avseende ej endast på fiskeliamnsbyggnaderna utan

även, och i än högre grad, på de i regel än mera ekonomiskt vittutseende

handelshamnsföretagen liksom överhuvud på statsunderstödda hamn- och

farledsbyggnader i allmänhet.

Örn riksdagen alltså ej velat motsätta sig den av departementschefen påyrkade

författningsändringen i fråga örn bidrags beviljande till redan igångsatta

företag, har detta skett under den uttryckliga förutsättningen, att, då bidragsfrågan

avgöres, trygghet föreligger, ej endast för att företaget utföres på

ett tekniskt tillfredsställande sätt, utan ock för att detsamma har ett mot

bygguadskostnaderna rimligen svarande praktiskt och ekonomiskt berättigande.

I övrigt har vad departementschefen under förevarande punkt anfört ej

givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 300,000

kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 6.

15:o) Underhåll av fiskehamnar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 24) har riksdagen till underhåll av fiskehamnar för budgetåret 1033/1934

anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

16:o) Uthamn för Haparanda och Tornedalen. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 25), enligt vilket återstoden av det för ifrågavarande

hamnbyggnadsföretag erforderliga anslagsbeloppet nu skulle beviljas, har

riksdagen till uthamn för Haparanda och Tornedalen för budgetåret 1933/1934

anvisat ett extra reservationsanslag av 144,500 kronor.

17:o) Marklösen för inomskärsfarled Ramsvikskilen—Ålstenshamn. Kungl.

Majit har under punkt 26 föreslagit riksdagen att till marklösen för inomskärsfarled

Ramsvikskilen—Ålstenshamn för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

Under åberopande av vad departemenschefen i ärendet anfört, får riksdagen

anmäla, att riksdagen till marklösen för inomskärsfarled Ramsvikskilen—Ålstenshamn

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av

30,000 kronor.

Vägtrafikväsendet.

18:o) Bidrag till skjutsentreprenader. Kungl. Majit har (punkt 27) föreslagit

riksdagen att i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas

i ämnet, beräkna en minskning av det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till skjutsentreprenader, nu 30,000 kronor, med 10,000 kronor till

20,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 10 februari 1933

avlåten proposition, nr 98, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag föreslagit

riksdagen dels att — med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget

till »Bidrag till skjutsentreprenader» — i riksstaten under sjätte

huvudtiteln upptaga ett ordinarie förslagsanslag till bidrag till skjutsentreprenader

m. m. med 16,000 kronor; dels ock bemyndiga Kungl. Majit att medgiva

utbetalande från nämnda anslag av statsbidrag till anordningar för

beredande av skjuts och härbärge åt resande i enlighet med de i det vid

Kungl. Majits proposition nr 97 fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 10 februari 1933 angivna huvudgrunder.

Riksdagen har numera, på sätt riksdagen i skrivelse nr 123 anmält, bifallit

Kungl. Majits proposition nr 97 med förslag till förordning örn upphävande

av stadgan örn skjutsväsendet den 22 juni 1911 (nr 63).

Med hänsyn härtill har riksdagen ansett sig jämväl böra bifalla propositionen

nr 98.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels — med uteslutande ur

riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget »Bidrag till skjutsentreprenader»

i riksstaten under sjätte huvudtiteln upptagit ett ordinarie förslagsanslag

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 6.

till bidrag till skjutsentreprenader m. m. med 16,000 kronor; dels ock bemyndigat

Kungl. Maj:t att medgiva utbetalande från nämnda anslag av statsbidrag

till anordningar för beredande av skjuts och härbärge åt resande i

enlighet med de i det vid Kungl. Maj:ts proposition nr 97 fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 10 februari

1933 angivna huvudgrunder.

19:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 28) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till registrering av motorfordon för budgetåret 1933/1934 anvisat

ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

20:o) Besiktning av motorfordon. På grund av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 29), vilket ej givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen

till besiktning av motorfordon för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

förslagsanslag av 1,000,000 kronor.

Luftfartsväsendet.

21 :o) Understöd av regelbunden luftfart. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 30) har riksdagen till understöd av regelbunden luftfart för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 640,000 kronor.

22:o) Radiotjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 31) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till radiotjänst för luftfarten för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

anslag av 40,000 kronor.

23:o) Väderlekstjänst för luftfarten. Med bifall till Kungl. Majits förslag

under punkt 33, som innebär en såsom ofrånkomlig ansedd ökning å 2,500

kronor av förevarande anslag i förhållande till det för innevarande budgetår

beviljade beloppet, har riksdagen till väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret

1933/1934 anvisat ett extra anslag av 47,500 kronor.

24:o) Telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) har riksdagen till telegramkostnader

för väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

förslagsanslag av 10,000 kronor.

25:o) Expeditionsplattform å Bulltofta flygplats. Kungl. Majit har under

punkt 34 föreslagit riksdagen att till expeditionsplattform å Bulltofta flygplats

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört, har riksdagen ansett sig

böra medgiva, att erforderliga medel nu anvisas till ifrågavarande ändamål.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till expeditionsplattform å Bulltofta

flygplats för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av

20.000 kronor.

26:o) Flyttning av elektriska ledningar för anordnande av landningsfält

för flygplan. Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart.

Extra besiktningar av luftfartyg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna 35—37) har riksdagen dels till flyttning av elektriska ledningar flyr

anordnande av landningsfält för flygplan för budgetåret 1933/1934 anvisat ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor; dels, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till biträde vid handläggning av ärenden rörande

luftfart för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 11,600 kronor;

dels ock, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till extra besiktningar

av luftfartyg för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av

1.000 kronor.

Byggnadsväsende^

27:o) Byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsens verksamhet. Med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 38 och 39) har riksdagen

dels godkänt följande stat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas från och

med den 1 juli 1933:

Stat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .......................... 184,800

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 4,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..................... 60,700

Summa kronor 250,000;

dels minskat det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen, nu 256,300

kronor, med 6,300 kronor till 250,000 kronor;

dels ock till byggnadsstyrelsen§ verksamhet för budgetåret 1933/1934 anvisat

ett extra förslagsanslag av 115,000 kronor.

28:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Länsarkitekter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 40 och 41) har

riksdagen

dels till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret

1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor; dels ock

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till länsarkitekter för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av 80,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6. 9

29:o) Byggnader och reparationer. Förstärkning av reservationsanslaget

till byggnader och reparationer. I förslaget till riksstat för budgetåret

1933/1934 har Kungl. Majit upptagit det ordinarie reservationsanslaget till

byggnader oell reparationer nied oförändrat belopp 525,000 kronor. Därjämte

har Kungl. Majit (punkt 42) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av reservationsanslaget till byggnader och reparationer för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 375,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen dels för

budgetåret 1933/1934 upptagit det ordinarie reservationsanslaget till byggnader

och reparationer med oförändrat belopp 525,000 kronor; dels ock till

förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och reparationer för budgetåret

1933/1934 anvisat ett extra anslag av 375,000 kronor.

30:o) Nybyggnad för Kungl. Majits kansli. Med bifall till Kungl. Majits

förslag (punkt 43) om fortsatt anslag till det nya kanslihusbygget — vilket

förslag, vad budgetåret 1933/1934 beträffar, avser gamla kanslihusbyggnadens

rivning och grundläggningsarbeten för den nya byggnaden — har riksdagen

medgivit, att till nybyggnad för Kungl. Majits kansli må av fonden för anordnande

av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp

av 685,000 kronor.

31 :o) Ny värmeledning i fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm.

Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 45) har riksdagen till ny

värmeledning i fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm för budgetåret

1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor.

32:o) Ökade lokaler för länsstyrelsen i Kronobergs län. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (pirnkt 46), som avser beredande av de för länsstyrelsen

erforderliga utrymmena genom utnyttjande av den nyuppförda lantmäterikontorsbyggnadens

vind, har riksdagen till ökade lokaler för länsstyrelsen

i Kronobergs län för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

33:o) Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Gotlands län. Med bifall

till Kungl. Majits förslag (punkt 47), enligt vilket landsstatshusets i Visby

vindsvåning skulle inredas till tjänstelokaler och byggnadens yttertak omläggas,

har riksdagen till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Gotlands län

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 44,000 kronor.

34:o) Ökade lokaler för länsstyrelsen i Hallands län. Kungl. Majit har

under punkt 48 föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i

ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till ökade lokaler för länsstyrelsen

i Hallands län för budgetåret 1933/1934 beräkna ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr G. aas as 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Därefter Ilar Kungl. Majit i en till riksdagen den 10 februari 1933 avlåten

proposition, nr 95, (punkt 1 av det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit

riksdagen att till ökade lokaler för länsstyrelsen i Hallands län för

budgetåret 1933/1934 under sjätte huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

Erinringar hava av länsstyrelsen framförts mot ifrågavarande ombyggnadsförslag

med hänsyn till att en av de tre, av en gårdskarl och två expeditionsvakter

disponerade bostadslägenheterna måste tagas i anspråk för

de avsedda nya tjänstelokalerna. Med hänsyn till den i äi-endet lämnade

utredningen har riksdagen dock ej velat motsätta sig ombyggnadsföretagets

genomförande.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till ökade lokaler för länsstyrelsen

i Hallands län för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

35:o) Konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 49), som innebär en nedsättning av ifrågavarande

anslag med 5,000 kronor i förhållande till det för ändamålet under

nu löpande budgetår utgående beloppet, har riksdagen till konserveringsarbeten

d Bohus fästningsi-uin för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor.

36:o) Smärre ombyggnadsarbeten för länsstyrelserna i Älvsborgs, Väst

manlands och Kopparbergs län. Kungl. Majit har (punkt 89) föreslagit

riksdagen att till smärre ombyggnadsarbeten för länsstyrelsen i Älvsborgs

län m. fl. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

23,300 kronor.

De föreslagna ombyggnadsarbetena å landsstatshusen i Vänersborg och

Falun samt inom Västerås slott har riksdagen ansett böra i enlighet med

föreliggande förslag komma till utförande under nästkommande budgetår.

Med bifall alltså till Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen till

smärre ombyggnadsarbeten för länsstyrelserna i Alvsborgs, Västmanlands och

Kopparbergs län för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag

av 23,300 kronor.

37:o) Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län. I enlighet

med Kungl. Majits förslag under punkt 51, som ej givit anledning till erinran

från riksdagens sida, har riksdagen till förbättrade lokaler för länsstyrelsen

i Värmlands län för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag

av 19,200 kronor.

38:o) Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län. Kungl. Majit

har under punkt 52 föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till förbättrade lokaler för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 6.

länsstyrelsen i Örebro län för budgetåret 1933/1934 beräkna ett extra reservationslag

av 40,000 kronor.

Sedermera bär Kungl. Majit i en till riksdagen den 10 februari 1933 avlåten

proposition, nr 95, (punkt 2 av det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit

riksdagen att till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län för

budgetåret 1933/1934 under sjätte huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag

av 48,500 kronor.

De ifrågasatta omändringsarbetena inom Örebro slott synas på ett lämpligt

sätt tillgodose länsstyrelsens behov av förbättrade arkivlokaler, varjämte

vägingenjörens expedition skulle kunna inrymmas inom slottet. Den framlagda

byggnadsplanen har ej givit riksdagen anledning till erinran. Densamma

bör dock allenast betraktas som preliminär, vadan alltså möjlighet bör stå

öppen att i densamma vidtaga de jämkningar, som kunna befinnas påkallade

och som kunna genomföras inom det anvisade anslagets ram. Riksdagen

får anmäla, att riksdagen till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Orebro län

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 48,500 kronor.

39:o) Ökade lokaler för lantmäterikontoret i Gävleborgs län m. m.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag under punkt 53 har riksdagen till ökade

lokaler för lantmäterikontoret i Gävleborgs län rn. m. för budgetåret 1933/1934

anvisat ett extra reservationsanslag av 43,000 kronor.

40:o) Hyreskostnader. Kungl. Majit har under punkt 54 föreslagit riksdagen

att i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie förslagsanslag

till hyreskostnader med 253,000 kronor.

Såsom riksdagen redan tidigare i sin skrivelse nr 78 anfört, synas statens

hyreskostnader utan olägenhet kunna sammanföras under ett särskilt anslag

å sjätte huvudtiteln.

Under åberopande härav och då Kungl. Majlis förevarande förslag ej,

givit riksdagen anledning till erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen

i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppfört ett ordinarie förslagsanslag till

hyreskostnader med 253,000 kronor.

Diverse.

41 :o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 55) har riksdagen till ersättning åt statens järnvägar för

av Kungl. Maj.t medgivtia lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor.

42:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Riksdagen,

som icke funnit anledning till erinran emot Kungl. Majlis under punkt 50

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 6.

framställda förslag, bär minskat det ordinarie förslagsanslaget till postav gifte)''

för tjänstebrev och d tili ka försändelser, nu 4,700.000 kronor, med 250,000 kronor

till 4,450,000 kronor.

43:o) Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. Under erinran om vad

riksdagen i sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning å riksstaten av

anslagen till expenser och tryckningskostnader, får riksdagen anmäla, att

riksdagen, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 57, minskat det

ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu

85,000 kronor, med 9,000 kronor till 7G,000 kronor.

44:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) har riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 80,000

kronor, med 10,000 kronor till 70,000 kronor.

45:o) Tryckningskostnader. Beträffande det ordinarie förslagsanslaget

till ti-yckningskostnader kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.

Övriga ordinarie anslag.

46:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen beslutat, att samtliga de ordinarie

anslag under sjätte huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

skola i riksstaten för budgetåret 1933/1934 upptagas med oförändrade

belopp.

Stockholm den 5 maj 1933.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1933. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.