Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av de i statsverkspropositionen behandlade frågorna angående redovisningen å riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader samt ändrad uppställning av riksstatens utgiftssida.

1933-03-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1933:78, Skrivelse till Konungen i anledning av de i statsverkspropositionen behandlade frågorna angående redovisningen å riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader samt ändrad uppställning av riksstatens utgiftssida.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 78.

]

Nr 78.

Godkänd av första kammaren

Godkänd av andra kammaren

den 7 mars 1933.

den 7 mars 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av de i statsverkspropositionen

behandlade frågorna angående redovisningen å

riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader

samt ändrad uppställning av riksstatens utgiftssida.

(Statsutskottets utlåtande nr 18.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1933/1934 har under punkt 3,

sid. 16—21, av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma, dag, avseende ”Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma

frågor ’ till behandling upptagits frågan örn redovisningen å riksstaten

av anslagen till expenser och till tryckningskostnader.

Vidare hava under punkt 4 av samma statsrådsprotokoll, sid. 21—25, framlagts

vissa grunder för en omläggning av riksstatens utgiftssida.

Vad till en början beträffar frågan örn redovisning av de utgifter, som för

närvarande belasta vederbörande huvudtitlars expensanslag och tryckningskostnadsanslag,

delar riksdagen departementschefens uppfattning, att utgifter

för renskrivning hädanefter böra genomgående redovisas såsom avlöningskostnader,

något som även förutsatts vid tidigare gjorda reformer på detta

område. Ej heller har riksdagen något att erinra mot, att kostnaden för blankettryck

m. m. för framtiden redovisas såsom expenser, samt att tryckningskostnadsanslagen

bekostas endast egentligt publikationstryck. Samtliga hyreskostnader

synas utan olägenhet kunna sammanföras under ett särskilt anslag å sjätte

huvudtiteln.

De av departementschefen angivna grunderna för begränsning av expensutgifterna

föranleda icke till någon erinran från riksdagens sida, i all synnerhet

som dessa grunder synas överenstämma med vad som i vissa hänseenden

redan tillämpats under de senaste åren.

Departementschefen har vidare förordat en överflyttning av expenser och

tryckningskostnader från huvudtitlarnas gemensamma förslagsanslag för dessa

ändamål till anslag för de särskilda ämbetsverken eller för viss grupp ämbetsverk

eller myndigheter. Denna uppdelning har i det föreliggande riksstatsförslaget

genomförts allenast beträffande länsstyrelserna och domkapitlen.

Riksdagen, som här nedan yttrar sig rörande sättet för redovisningen av expenser

och tryckningskostnader i allmänhet, har icke haft något att erinra mot

den verkställda omläggningen i fråga om anslagen till länsstyrelserna och domkapitlen.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 78—94.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 78.

Vad därefter särskilt beträffar tryckningskostnadsanslagen, ansluter sig''

riksdagen till departementschefens uppfattning om nödvändigheten av att

under rådande förhållanden största möjliga begränsning sker av utgifterna

tor statens tryck och finner för sin del de av Kungl. Majit genom utfärdandet

av kungörelsen den 2 december 1932 ^nr 561) vidtagna åtgärderna i detta hänseende

vara välbetänkta.

Departementschefens förslag i ovan berörda delar synes utgöra ett fullföljande

av de synpunkter rörande besparingar i huvudtitlarnas expensanslag, som

upptagits till behandling av 1927 års statsrevisorer och som statsutskottet vid

1928 års riksdag fann vara ur ekonomisk synpunkt av synnerlig vikt. Vidkommande

åter spörsmålet örn redovisning i riksstaten av utgifter för expenser och

tryck är detta en fråga, som knappast kan anses i högre grad sammanhänga med

frågan örn begränsning av statens utgifter och som bör bedömas framförallt

med hänsyn till praktiska synpunkter och önskvärdheten av att erhålla bästa

möjliga överskådlighet över utgifterna i fråga.

Beträffande då departementschefens uttalande rörande ändrade grunder för

uppställning av riksstatens utgiftssida -— avseende icke blott ovan nämnda

anslag utan det övervägande antalet anslag — vill riksdagen framhålla, att

jämväl riksdagen är av den uppfattningen, att ur formell synpunkt den nuvarande

uppställningen av riksstates utgiftssida i många hänseenden giver anledning

till berättigad erinran. Enhetliga grunder för uppställningen saknas

och detta icke blott de olika huvudtitlarna emellan utan även inom en och samma

huvudtitel. Det är emellertid av stor vikt, att de förändringar, som i detta avseende

anses böra genomföras, med hänsyn till såväl riksdagsbehandling av anslagen

som redovisning och bokföring av desamma, genomföras på ett så praktiskt

sätt som möjligt. Departementschefen har nu såsom utgångspunkt för den

nya uppställningen angivit, att samtliga till en myndighet hänförliga utgifter

böra redovisas å anslag till samma myndighet samt att fördenskull för varje

myndighet böra i regel anvisas två anslag, nämligen ett avlöningsanslag och

ett omkostnadsanslag. För vissa enhetliga myndighetsgrupper såsom länsstyrelserna,

domkapitlen m. fl. böra dock anvisas gemensamhetsanslag för å ena

sidan avlöningar och å andra sidan omkostnader.

Det av departementschefen sålunda ifrågasatta tillvägagångssättet synes

riksdagen vara en utväg att lösa de svårigheter, som givetvis äro förenade med

spörsmålet örn en fullt rationell uppställning av riksstaten. Emellertid torde,

enligt vad riksdagen kan finna, även andra möjligheter förefinnas och andra

grunder tänkas för genomföradet av en reform på detta område. En anslagsuppdelning

efter de ändamål, till vilka anslagen anvisats, lärer sålunda även

kunna tänkas såsom utgångspunkt för uppställningen. En dylik uppdelning

förekommer också på flera ställen i nu gällande riksstat. Det är enligt riksdagens

mening önskvärt, att även denna metod underkastas närmare omprövning,

innan beslut fattas örn den framtida uppställningen av riksstaten.

Härigenom torde nämligen ett mera allsidigt bedömande kunna ske beträffande

dessa frågor, som särskilt för riksdagens del äro av mycket stor betydelse.

Riksdagen måste för övrigt finna, att, innan slutligt avgörande träffas i fråga

örn riksstatens uppställning, riksdagen bör bliva i tillfälle att mera i detalj

granska förslag härutinnan, beräkning av verkens lönestater m. m. Med utgångspunkt

från vissa allmänna minimifordringar på riksstaten och de särskilda

staternas uppställning samt på budgetredovisningen torde man böra

eftersträva att vinna största möjliga enhetlighet i uppställningen och anslut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 78—79.

3

ning till bokföringen utan att dock riksstatens uppställning skall behöva göras

beroende av den egentliga bokföringen. Riksdagen har, med hänsyn till vad

sålunda anförts, ansett erforderligt, att den utredning, som igångsatts rörande

förändrad uppställning av riksstaten, omfattar även de synpunkter på frågan,

som av riksdagen sålunda angivits. Sedan utredningen slutförts, anser riksdagen

för sin del önskvärt, att riksdagen bliver satt i tillfälle att granska resultatet,

innan förslag till riksstat, uppställd enligt nya grunder, förelägges riksdagen

för tillämpning ett visst budgetår. Därest en mera detaljerad granskning

icke kunnat i förväg av riksdagen verkställas, torde nämligen möjlighet

för riksdagen att sedermera vidtaga jämkningar i föreslagna grunder knappast

förefinnas.

Riksdagen får alltså för Eders Kungl. Majit giva till känna sin ovan uttalade

uppfattning beträffande spörsmålen örn redovisningen av expenser och tryckningskostnader

samt rörande förändringar i riksstatens uppställning.

Stockholm den 7 mars 1933.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 79.

Godkänd av första kammaren den 7 mars 1933.

Godkänd av andra kammaren den 7 mars 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

i statsverksproposition gjorda framställning angående tillfälliga

lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare.

(Statsutskottets utlåtande nr 19.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Majit, under åberopande

av statsrådsprotokollet över finansärenden samma dag, under rubrik

”För flera huvudtitlar gemensamma frågor” (punkt 7) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska

läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elentmtarskolorna i

Norrköping och Borås, elektrotekniska fackskolan i Västerås, lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp samt flottans pensionskassa skola under budgetåret

1933/1934 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret

1932/1933;

dels förklara, att i fråga örn tillerkännande av tillfälliga lönetillägg åt ickeordinarie

befattningshavare skall för budgetåret 1933/1934 gälla vad i sådant

hänseende blivit för budgetåret 1932/1933 beslutat;

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.