Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1933/1934 under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, jämte åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

1933-05-05 · 127 sidor, varav 111 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 111 av 127 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1933:8, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1933/1934 under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, jämte åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

1

Nr 8.

Godkänd av första kammaren den 5 maj 1933.

Godkänd av andra kammaren den 5 maj 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar

rörande utgifterna för budgetåret 1933/1934 under riksstatens

åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till

ecklesiastikdepartementet, jämte åtskilliga beträffande

samma huvudtitel väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 8 och memorial nr 51.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) Departementschefen. Uti den till riksdagen avlåtna, den 3 januari

1933 dagtecknade propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov

för budgetåret 1933/1934 har Kungl. Majit i avseende å åttonde huvudtiteln,

innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, upptagit ordinarie

anslaget till departementschefen med oförändrat belopp, 24,000 kronor. Beträffande

detta anslag kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

2:o) Departementets avdelning av Kungl. Maurts kansli. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 1 av det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag) har riksdagen

dels från och med den 1 juli 1933 från ecklesiastikdepartementets övergångsstat

uteslutit den där uppförda registratorsbefattningen i lönegraden

B 22 ;

dels godkänt följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att

tillämpas från och med den 1 juli 1933:

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 8.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 8.

A. Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......kronor 199,300

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis

............................... » 48,500

Summa kronor 247,800

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag.........................kronor 3,000

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 258,800 kronor, med 8,000

kronor till 250,800 kronor.

3:°) Förstärkning av arbetskrafterna å departementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning

av arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets avdelning av Kungl.

Majis kansli för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 6,048 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

4:o) Riksarkivet. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har

riksdagen minskat den i staten för riksarkivet uppförda anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 30,100 kronor,

med 3,000 kronor till 27,100 kronor samt förty minskat det i riksstaten

uppförda ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet, nu 167,800 kronor, med

3,000 kronor till 164,800 kronor.

5:o) Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar,

som äro av vikt för fäderneslandets historia m. m. I enlighet med

Kungl. Majis förslag (punkt 4) har riksdagen minskat det i riksstaten under

riksarkivet uppförda ordinarie reservationsanslaget till fortsatt utgivande

genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets

historia, nu 6,000 kronor, med 2,600 kronor till 3,400 kronor.

6:°) Åtgärder för riksarkivets sigillvård. I enlighet med Kungl.

Majis förslag (punkt 5) har riksdagen till åtgärder för riksarkivets sigillvård

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,400 kronor

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maji kan finna gott

meddela.

7:o) Uppehållande av expedition i arkivlokalerna vid östermalmsgatan.

I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 6) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av

expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm

anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 4,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

3

8:o) Det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m. I an
edning

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) har riksdagen ökat dels den i

staten för landsarkivet i Uppsala upptagna anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 9,950 kronor, med 350 kronor

till 10,300 kronor, dels ock den i staten för länsarkivet i Östersund upptagna

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu

5,500 kronor, med 150 kronor till 5,650 kronor samt förty ökat det ordinarie

förslagsanslaget till landsarkiven m. m., nu 102,200 kronor, med

500 kronor till 102,700 kronor.

9:o) Bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen till bokinköp

och bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret 1933/1934 anvisat ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

10:o) Ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen, i likhet med vad

för innevarande budgetår ägt rum, till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 8,500 kronor.

ll:o) Gemensam accessionskatalog för Sveriges offentliga bibliotek.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 10) har riksdagen till

slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma

accessionskatalogens 47:e årgång, omfattande år 1932, samt för påbörjande

av redigeringen av accessionskatalogens 48:e årgång, omfattande

år 1933, för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 12,500 kronor

att användas enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

12:o) Katalogiseringsarbeten vid kungl, biblioteket. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 11) har riksdagen till katalogiseringsarbeten

inom kungl, biblioteket, enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 24,800 kronor.

13:o) Undersökning av i kammararkivet och riksarkivet befintliga

äldre arkivalieomslag m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 12) har riksdagen till undersökning av i kammararkivet och riksarkivet

befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för budgetåret 1933/1934

anvisat ett extra anslag av 4,350 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott meddela.

14:o) Anslag till stifts- och landsbiblioteket i Linköping. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 13) har riksdagen minskat det i riksstaten

under stifts- och landsbiblioteket i Linköping uppförda ordinarie

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 8.

reservationsanslaget till bokinköp, inbindning och vissa expenser, nu 8,000

kronor, med 1,000 kronor till 7,000 kronor.

15:o) Pedagogiska biblioteket i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt

14) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska

bibliotekets verksamhet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 6,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

För budgetåret 1932/1933 utgår för ändamålet ett extra anslag av 6,500

kronor.

Det av bibliotekets styrelse för år 1933/1934 uppgjorda statförslaget har följande

utseende:

Inkomster: Anslag av riksdagen.............

» » Stockholms stadsfullmäktige

Räntor .......................

......kronor 6,500

...... » 2,000

...... > 100

Summa kronor 8,600

Utgifter:

Böcker och tidskrifter.............

Bokbinderiarbete................

Trycksaker, skrivmaterialier och diverse

Arvode till bibliotekarien...........

* » assistenterna ...........

Vaktmästare....................

Belysning......................

Telefonavgift....................

Städning.......................

Försäkringsavgifter...............

Inventarier.....................

kronor

»

»

»

»

1,000

700

185

4,650

850

200

125

140

500

50

200

Summa kronor 8,600

Departementschefen har ansett sig böra under nuvarande förhållanden

förorda en sänkning av anslaget med 500 kronor.

Riksdagen vill erinra örn att 1929 års riksdag (skrivelse nr 8 A, punkten

13) vid prövning av frågan örn anslag till pedagogiska biblioteket uttalade,

att riksdagen icke kunnat undgå att finna förvaltningskostnaderna för biblioteket

höga i förhållande till bibliotekets omfattning, samt framhöll önskvärdheten

av en undersökning, örn ej administrationsutgifterna kunde nedbringas

genom bibliotekets sammanslagning med annat inom huvudstaden

beläget större bibliotek. När riksdagen gjorde detta uttalande, uppgingo berörda

förvaltningskostnader enligt då föreliggande statförslag till omkring

77 procent av totala utgiftssumman. Med anledning av vad riksdagen anfört,

verkställdes genom Kungl. Maj:ts försorg en utredning i ämnet, vilken

förelädes 1930 års riksdag. Utredningen ansågs emellertid icke giva stöd för

någon förändring av bibliotekets organisation i den av 1929 års riksdag

avsedda riktningen.

Såsom av ovan återgivna statförslag för budgetåret 1933/1934 framgår,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

5

hava administrationskostnaderna, sedan frågan senast var föremål för riksdagens

uppmärksamhet, i förhållande till totalutgifterna icke undergått någon

förskjutning nedåt; tvärtom utvisa de en tendens till stegring, i det att de

enligt berörda förslag numera utgöra omkring 80 procent av utgiftssumman.

Detta förhållande ger riksdagen anledning att ånyo upptaga tanken på en

förening av biblioteket i en eller annan form med annat bibliotek i Stockholm.

Enligt riksdagens mening är det önskvärt, att detta spörsmål genom

Kungl. Maj:ts försorg göres till föremål för ytterligare undersökning och

övervägande.

Det av Kungl. Maj:t för budgetåret 1933/1934 äskade beloppet har riksdagen

ansett sig böra bevilja.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 6,000 kronor att utgå

under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

16:o) Skandinaviske bibliotekarien vid S:te Geneviévebiblioteket

i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöning

åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te

Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag

av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit

kan finna gott meddela.

17:o) Nationalmuseet. I anledning av Kungl. Majits förslag (punkt 16)

har riksdagen minskat den i staten för nationalmuseet uppförda anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 39,200

kronor, med 5,400 kronor till 33,800 kronor samt förty minskat det i riksstaten

uppförda ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseet, nu 155,900

kronor, med 5,400 kronor till 150,500 kronor.

18:o) Nationalmuseet, ordinarie reservationsanslag. Kungl. Majit

har (punkt 17) föreslagit riksdagen att

1) i riksstaten för budgetåret 1933/1934 under rubriken Nationalmuseet,

museet, uppföra det ordinarie reservationsanslaget till målnings- och skulptursamlingarnas

ökande utan angivet belopp;

2) minska det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget

till inlösen av svenska konstnärers arbeten, nu 25,000 kronor,

med 7,000 kronor till 18,000 kronor;

3) minska det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget

till handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande, nu 4,500

kronor, med 1,500 kronor till 3,000 kronor;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

4) minska det i riksstaten under samma rubrik uppförda ordinarie reservationsanslaget

till samlingarnas vård och underhåll, nu 11,000 kronor med

1.000 kronor till 10,000 kronor;

5) minska det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget

till ökande av samlingen av konsthantverk, nu 6,000 kronor

med 2,500 kronor till 3,500 kronor;

6) minska det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget

till boksamlingen, nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till

2.000 kronor;

7) i riksstaten för budgetåret 1933/1934 under samma rubrik uppföra det

ordinarie reservationsanslaget till utländska studieresor utan angivet belopp.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 162), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att

de i momenten 3 och 5 under punkt 17 i åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie

reservationsanslagen å respektive 3,000 och 3,500 kronor sammanföras

till ett ordinarie reservationsanslag till målnings- och skulptur-, handtecknings-

och gravyrsamlingarnas ökande samt ökande av samlingen av

konsthantverk å 6,500 kronor.

I motionen har anförts följande:

Under det nu löpande budgetåret stå följande inköpsanslag till nationalmuseets

förfogande:

för målnings- och skulptursamlingarnas ökande.......... 10,000 kronor

för handtecknings- och gravyrsamligarnas ökande........ 4/500 »

för ökande av samlingen av konsthantverk............ 6''000 »

eller sammanlagt för dessa ändamål.................. 20 500 »

Detta innebär en nedskärning från närmast föregående budgetår av sammanlagt

24,000 kronor.

framlagda statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln

punkt li( har nu en ytterligare nedskärning skett, som resulterat däri, att

anslaget till målnings- och skulptursamlingarnas ökande helt strukits, under

+ U1 anan 1 a§et tllJ handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande sänkts

a Knn i ° kronor och anslaget till ökande av samlingen konsthantverk till

3,500 kronor. Den sammanlagda anslagssumman under de tvenne sistnämnda

fimn i'' S0t!/1. skulle ställas till nationalmuseets förfogande, utgör alltså

6,o00 kronor. För målnings- och skulptursamlingarnas ökande är alltså intet

belopp upptaget för nästkommande budgetår.

Då det emellertid med skäl kan förefalla olämpligt att en stor och synnerligen

viktig avdelning av museet helt berövas utvecklingsmöjligheter och

da dessa återstående 6,500 kronor säkerligen kunna bliva mest effektiva, om

etet famnas åt museiledningen att avgöra, på vilken punkt av museets ovannämnda

samhngsområden de böra sättas in, torde ovannämnda båda anslag

ora sammanslås till ett, att användas till inköp för målnings- och skulptursamiingarna,

handtecknings-, gravyr- och planschverksamlingarna samt konstsiojdsamlmgen.

Den i motionen föreslagna anordningen att till ett gemensamt anslag

sammanföra de särskilda reservationsanslagen till målnings- och skulptur
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

i

samlingarnas ökande, till handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande

samt till ökande av samlingen av konsthantverk finner riksdagen lämplig.

Anslaget synes böra erhålla beteckningen: till ökande av vissa samlingar av

konstföremål. Anslagets belopp anser riksdagen böra bestämmas till det i

motionen avsedda eller 6,500 kronor, vilket innebär, att någon kostnadsökning

i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag icke uppkommer.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till ovannämnda

motion (II: 162) — med uteslutande ur riksstaten av de därstädes under

rubriken Nationalmuseet uppförda ordinarie reservationsanslagen till målnings-

och skulptursamlingarnas ökande å 10,000 kronor, till handteckningsoch

gravyrsamlingarnas ökande å 4,500 kronor samt till ökande av samlingen

av konsthantverk å 6,000 kronor — i riksstaten för budgetåret 1933/

1934 under samma rubrik uppfört ett ordinarie reservationsanslag till ökande

av vissa samlingar av konstföremål å 6,500 kronor;

dels minskat det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget

till inlösen av svenska konstnärers arbeten, nu 25,000

kronor, med 7,000 kronor till 18,000 kronor;

dels minskat det i riksstaten under samma rubrik uppförda ordinarie reservationsanslaget

till samlingarnas vård och underhåll, nu 11,000 kronor,

med 1,000 kronor till 10,000 kronor;

dels minskat det i riksstaten under samma rubrik upptagna ordinarie reservationsanslaget

till boksamlingen, nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till

2,000 kronor;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1933/1934 under samma rubrik uppfört

det ordinarie reservationsanslaget till utländska studieresor utan angivet

belopp.

19:o) Förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) har riksdagen, i likhet med vad

för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna vid

nationalmuseet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 14,800

kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

20:o) Resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare

vid nationalmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

19) har riksdagen till resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare

vid nationalmuseet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

reservationsanslag av 3,500 kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

21 o) Försäkring och transport av konstföremål vid nationalmuseet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) bar riksdagen, i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 8.

likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försäkring och transport

av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseet,

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor.

22:o) Konservering av handtecknings- och gravyrsamlingarna vid

nationalmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) har

riksdagen till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingarna vid

nationalmuseet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag

av 2,200 kronor.

23:o) Konservering av statens tavelsamling å Drottningholms

slott. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 22) har riksdagen till

konserveringsarbeten å föremål, tillhörande statens tavelsamling å Drottningholms

slott, för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor.

24:o) Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt ram, till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare vid livrustkammaren anvisat för budgetåret 1933/

1934 ett extra anslag av 26,950 kronor att utgå efter de grunder, som Kungl.

Maj:t kan finna skäligt meddela.

25:o) Underhåll och vård av livrustkammarens samlingar. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 24) har riksdagen till underhåll och

vård av livrustkammarens samlingar anvisat för budgetåret 1933/1934 ett

extra reservationsanslag av 19,000 kronor att utgå efter grunder, som Kungl.

Majrt kan finna skäligt föreskriva.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet, samlingar m. m. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 26) har riksdagen minskat det i riksstaten

under rubrik: Naturhistoriska riksmuseet uppförda ordinarie reservationsanslaget

till samlingar m. m., nu 93,695 kronor, med 8,695 kronor till

85,000 kronor.

27:o) Särskilt arvode åt en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet,

tillika trädgårdsskötare. I enlighet med Kungl. Majrts förslag

(punkt 27) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till särskilt arvode åt en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet,

tillika trädgårdsskötare, för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag

av 300 kronor.

28:o) Ökade medel till expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseet.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 28) har riksdagen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

9

till förstärkande av den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till

samlingar m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid

Frescati för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 13,700 kronor.

29:o) Arbetsbiträden m. m. vid naturhistoriska riksmuseets botaniska

och paleozoologiska avdelningar. Vetenskapligt biträde för

bearbetning av vissa samlingar å museets evertebratavdelning. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 29—31), har riksdagen, i likhet

med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 3,150 kronor

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl

meddela;

dels till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 2,520 kronor;

dels ock till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å

naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning för budgetåret 1933/1934

anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor.

30:o) Arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 32) har riksdagen

till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 2,670 kronor.

31 :o) Ökade medel till expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseets

etnografiska avdelning. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 33) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till ökade medel till expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseets

etnografiska avdelning för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av

24,400 kronor att utgå med den fördelning och i enlighet med de närmare

bestämmelser, som av Kungl. Majit föreskrivas.

32:o) Fortsatt iordningställande av en för etnografiska museet

upplåten byggnad. Sedan 1932 års riksdag till fortsatt iordningställande

av f. d. livregementets dragoners kasernetablissement till etnografiskt museum

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med av vetenskapsakademien i skrivelse

den 31 augusti 1931 framlagt, av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 återgivet förslag

beviljat ett belopp av 96,140 kronor samt därav för budgetåret 1932/1933

såsom extra reservationsanslag anvisat 15,000 kronor, har nu Kungl. Majit

(punkt 34) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1932 års riksdag beviljade

belopp av 96,140 kronor för budgetåret 1933/1934 såsom extra reservationsanslag

anvisa 22,000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1932 års riksdag till

fortsatt iordningställande av f. d. livregementets dragoners kasernetablissement

till etnografiskt museum m. m. beviljade beloppet av 96,140 kronor

för budgetåret 1933/1934 såsom extra reservationsanslag anvisat 22,000

kronor.

33:°) Nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nordiska

museet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 190,000

kronor att under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Majit

förordnad ävensom på de övriga villkor, Kungl. Majit må föreskriva, utgå

till nämnden för att enligt dess bestämmande användas till museets ändamål.

34:o) Kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 36) har riksdagen till kulturhistoriska museet i Lund anvisat

för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 22,000 kronor att under de

villkor, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska

föreningen för södra Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader

och i främsta rummet till avlöning åt vetenskapligt

och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

35:°) Musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 37) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till musikhistoriska museet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

anslag av 4,000 kronor att på de villkor och under de förbehåll, Kungl.

Majit kan finna skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

36:o) Svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

38) har riksdagen till svenska skolmuseet anvisat för budgetåret 1933/1934

ett extra anslag av 3,500 kronor att på de villkor, Kungl. Majit kan finna

gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

37:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 39)

har riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten, nu

120,000 kronor, med 35,000 kronor till 85,000 kronor.

38:o) Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 40) har riksdagen ökat det ordinarie

förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, nu 3,000

kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

11

39:o) Ersättning för prästerskapets tionde. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 41) har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,624,400 kronor, med 10,350

kronor till 4,634,750 kronor.

40:o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande

trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 42) har riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget till

ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande trosbekännares

skattskyldighet, nu 40,000 kronor, med 10,000 kronor till 50,000

kronor.

41 :o) Stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna

med finska språket. Sedan 1932 års riksdag till tre stipendier för utbildande

vid universitet av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett

extra anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett belopp av 3,600 kronor, har nu Kungl. Majd (punkt 43) föreslagit riksdagen

att av nämnda av 1932 års riksdag anvisade extra anslag för budgetåret

1933/1934 anvisa 3,600 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1932 års riksdag beviljade

extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, för budgetåret 1933/1934 anvisat 3,600 kronor.

42:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till religiös

och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder

anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 50,500 kronor.

43:o) Kostnader förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 46) har riksdagen, i likhet med

vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande i vissa fall med

allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord, anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 10,000

kronor.

44:o) Domkapitlens expeditioner. Under hänvisning till vad riksdagen

i sin skrivelse nr 78 anfört i fråga örn upptagande å staten för domkapitlens

expeditioner av medel till expenser och tryckningskostnader, får riksdagen

anmäla, att riksdagen i enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 47)

dels i den ordinarie staten för domkapitlens expeditioner under rubrik:

expenser uppfört en anslagspost å 34,000 kronor,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels i samma stat under rubrik: tryckningskostnader uppfört en anslagspost

å 7,500 kronor,

dels ock ökat det ordinarie förslagsanslaget till domkapitlens expeditioner,

nu 279,300 kronor, med 41,500 kronor till 320,800 kronor.

45: o) Reparations- och ändringsarbeten vid domkapitlets i Göteborg

lokaler m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) har

riksdagen för utförande i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företett,

av byggnadsstyrelsen den 8 december 1932 framlagt förslag av ändrings-

och reparationsarbeten vid domkapitlets i Göteborg lokaler m. m. för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 18,000 kronor.

46:o) Kyrkors underhåll: ersättningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 49) har riksdagen minskat det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till kyrkors underhåll: ersättningar, nu 220,000 kronor,

med 20,000 kronor till 200,000 kronor.

Akademier m. m.

47:o) Vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 51) har riksdagen i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppfört det

under Vetenskapsakademien upptagna ordinarie anslaget till akademien utan

angivet belopp.

48:o) Bestridande av kostnaderna för Sveriges anslutning till den

baltisk-geodetiska kommissionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 52) har riksdagen för bestridande av kostnaderna för Sveriges anslutning

till den baltisk-geodetiska kommissionen under år 1933 och för

vissa i samband därmed stående utgifter för budgetåret 1933/1934 anvisat

ett extra reservationsanslag av 3,400 kronor.

49:o) Bestridande av kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa

internationella vetenskapliga sammanslutningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 53) har riksdagen till bestridande av kostnaderna för

Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 4,500 kronor.

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. I anledning av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) har riksdagen minskat den i staten för

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 33,600 kronor, med

3,300 kronor till 30,300 kronor samt förty minskat det i riksstaten uppförda

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

13

ordinarie förslagsanslaget till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,

nu 99,750 kronor, med 3,300 kronor till 96,450 kronor.

51 :o) Vitterhetsakademiens ordinarie reservationsanslag. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) har riksdagen beträffande de i riksstaten

under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upptagna

ordinarie reservationsanslagen

dels minskat anslaget till underhåll och förökande av de under akademiens

inseende ställda samlingar, nu 12,000 kronor, med 6,000 kronor till 6,000

kronor;

dels minskat anslaget till tryckningskostnader samt utgivande av planschverk

över fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. m., nu 10,500 kronor, med 3,500 kronor till 7,000 kronor;

dels minskat anslaget till underhåll och fortsättning av inredningen i statens

historiska museum och myntkabinettet, nu 3,000 kronor, med 2,000

kronor till 1,000 kronor;

dels uppfört anslaget till undersökning och beskrivning av fäderneslandets

fornlämningar med oförändrat belopp, 5,000 kronor;

dels minskat anslaget till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter,

nu 14,000 kronor, med 1,000 kronor till 13,000 kronor;

dels minskat anslaget till fornlämningars vård, nu 8,000 kronor, med

1,000 kronor till 7,000 kronor;

dels ock minskat anslaget till vård och underhåll av Visby ruiner och

andra byggnadsminnesmärken, nu 5,000 kronor, med 1,000 kronor till 4,000

kronor.

52:o) ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhetsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 56) har riksdagen till ökade medel till avlönande av icke-ordinarie

befattningshavare vid vitterhetsakademien för budgetåret 1933/1934 anvisat

ett extra anslag av 90,200 kronor att utgå med den fördelning och efter

de närmare grunder, som av Kungl. Majit bestämmas.

53:o) Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) har riksdagen

till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor.

54:o) Resekostnads- och traktamentsersättningar åt befattningshavare

vid vitterhetsakademien m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 58) har riksdagen till resekostnads- och traktamentsersättningar

åt befattningshavare vid vitterhetsakademien samt riksantikvariens ombud

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 8.

kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må

finna gott meddela.

55:o) Vakthållning för öppethållande av statens historiska museum.

Kungl. Majit har (punkt 59) föreslagit riksdagen att till vakthållning

för öppethållande av statens historiska museum för budgetåret 1933/

1934 anvisa ett extra anslag av 9,700 kronor att utgå i enlighet med de

närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Kungl. Majits förslag och får alltså

anmäla, att riksdagen till vakthållning för öppethållande av statens historiska

museum för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 9,700

kronor att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan

finna gott meddela.

56:o) Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblioteket.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 60) har riksdagen till vård och

underhåll av det under vitterhetsakademiens inseende ställda antikvarisktnumismatiska

biblioteket för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag

av 3,500 kronor.

57:o) Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 61) har riksdagen, i likhet med vad för

innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av det under vitterhetsakademiens

inseende ställda antikvariskt-topografiska arkivet för budgetåret 1933/

1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor.

58:o) Instrumentutrustning för vitterhetsakademien. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 62) har riksdagen till inköp av instrumentutrustning

för vitterhetsakademien för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

reservationsanslag av 600 kronor.

59:o) De under vitterhetsakademiens inseende ställda ostasiatiska

arkeologiska samlingarna. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

63) har riksdagen till den ostasiatiska arkeologiska samlingens bearbetning,

vård och underhåll samt till expenser för densamma anvisat för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 18,000 kronor.

60:o) Akademien för de fria konsterna: Undervisningsmateriel

m. m. I anledning av Kungl. Majits förslag (punkt 64) har riksdagen beträffande

det i staten för akademien för de fria konsterna upptagna ordinarie

reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. beslutat, att de

däri nu ingående anslagsposterna elevernas studieresor å 2,200 kronor och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

15

resestipendier för studier i utlandet å 4,000 kronor skola uppföras utan angivna

belopp samt förty minskat samma ordinarie reservationsanslag, nu

33,300 kronor, med 6,200 kronor till 27,100 kronor.

61 :o) Förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien

för de fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till

undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

65) har riksdagen till beredande av förstärkning av vissa anslagsposter i det

för akademien för de fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriel m. m. anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra

anslag av 10,900 kronor.

62:o) Skolan för dekorativ konst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslaS

(punkt 66) har riksdagen såsom bidrag till uppehållande av verksamheten

vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för dekorativ konst för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 18,700 kronor.

63:o) Undervisning i materiailära vid konsthögskolan. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) har riksdagen, i likhet med vad för

innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt extra lärare i materiallära vid

konsthögskolan anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 3,500

kronor.

64:o) Musikaliska akademien: Avlöningar m. m. I anledning av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68) har riksdagen minskat det i den ordinarie

staten för musikaliska akademien upptagna förslagsanslaget till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 57,500 kronor, med 2,000

kronor till 55,500 kronor samt förty minskat det i riksstaten under musikaliska

akademien med rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget,

nu 155,860 kronor, med 2,000 kronor till 153,860 kronor.

65:o) Stipendier m. m. åt tonsättare. Kungl. Majit har (punkt 69)

föreslagit riksdagen att minska det i staten för musikaliska akademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt yngre svenska musikidkare

med anlag för tonsättningskonst, till uppmuntran av inhemska tonsättare

för åstadkommande av musikaliska arbeten av högre värde samt

till belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare för av dem utförda

musikaliska arbeten, nu 15,000 kronor, med 5,000 kronor till 10,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag, vill uttrycka

den förhoppningen, att den vidtagna kraftiga begränsningen av

anslaget endast skall behöva bliva av tillfällig art.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat det i staten för

musikaliska akademien uppförda ordinarie reservationsanslaget till stipendier

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 8.

åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst, till uppmuntran

av inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska arbeten

av högre värde samt till belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare

för av dem utförda musikaliska arbeten, nu 15,000 kronor, med 5,000 kronor

till 10,000 kronor.

66:o) Förstärkning av det för musikaliska akademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till materiel och expenser m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) har riksdagen till förstärkande

av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie reservationsanslaget

till materiel och expenser m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

anslag av 11,000 kronor.

67:o) Biträde åt bibliotekarien hos musikaliska akademien. Ökad

undervisning i pianospelning och harmonilära vid musikkonservatoriet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 71 och 72) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska akademien vid vården

av biblioteket för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 1,500

kronor;

dels ock till ökad undervisning i ämnena pianospelning och harmonilära vid

musikkonservatoriet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av

3,000 kronor.

68:o) Beredande av ökat lokalutrymme åt musikaliska akademien

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73) har riksdagen till

beredande i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar

och kostnadsförslag av ökade utrymmen för musikaliska akademien med

musikkonservatoriet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag

av 38,000 kronor.

69:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 74) har riksdagen

dels för anordnande under år 1933 vid fyra folkskoleseminarier av kurser

för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

anslag av 10,000 kronor;

dels ock medgivit, att i fall, då kompletterande undervisning vid folkskoleseminarium

erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit i kurs för

utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande lärare för s. k.

övertimmar må, efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå

från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

17

70:o) Kungl, operan. Beträffande det i förslaget till riksstat för budgetåret

1933/1934 upptagna ordinarie anslaget till Kungl, operan, kominer

riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

71:o) Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i

operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

m. m. Under framhållande, att förevarande fråga får anses

oberoende av den ståndpunkt, riksdagen kan komma att intaga till det

under nästföregående punkt avsedda ärendet, får riksdagen anmäla, att riksdagen

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75) till gäldande av årspremier

för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden

och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom

av de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1933 under punkt 75 omförmälda förrådsbyggnader och

där förvarad lösegendom för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag

av 12,745 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

72:o) Uppsalauniversitet: universitetsstaten. Kungl. Maj:t har (punkt

76) föreslagit riksdagen att

dels besluta att i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl. vidtaga den ändringen, att i

stället för en professur i teoretisk filosofi och en professur i praktisk filosofi

uppföras två professurer i filosofi, den ena professuren med avlöning lika

med vad som tillkommer universitetsprofessor och den andra professuren

utan angivet belopp för lön och tjänstgöringspenningar, med rätt för Kungl.

Majit att vidtaga härav och av de utav departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna förutsättningar betingade jämkningar i utgiftsstaten;

dels för budgetåret 1933/1934 upptaga den i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala under I. Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., E. Diverse

arvoden m. m. upptagna anslagsposten: 1 lärare i utförande av ritningar

för vetenskapliga ändamål å 600 kronor utan angivet belopp;

dels för budgetåret 1933/1934 upptaga följande i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala under II. Anslag till materiel m. m. upptagna anslagsposter

utan angivet belopp, nämligen

anslagsposten å 6,050 kronor till uppvärmning, belysning m. m. av de i

Gustavianum inrymda institutionerna,

anslagsposten å 8,725 kronor till gymnastikinrättningen, samt

anslagsposten å 3,380 kronor till ridundervisningens uppehållande;

Bihang till riksdagens protokoll 1033. 14 sami. Nr 8. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels minska den under samma rubrik upptagna anslagsposten till extra

utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad, nu 68,975 kronor, med 12,845

kronor till 56,130 kronor;

dels ock minska det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,

nu 1,381,804 kronor, med 45,240 kronor till 1,336,564 kronor.

Den besparing, som uppkommer genom vakanssättning av den ena av de

två professurerna i filosofi, utgör 12,000 kronor. Vidare har Kungl. Maj:t

föreslagit dels uppförande utan angivet belopp av vissa poster i utgiftsstaten

för universitetet å tillhopa 18,755 kronor dels ock minskning av den i samma

stat upptagna posten extra utgifter med 12,845 kronor. De sålunda besparade

beloppen utgöra tillsammans 43,600 kronor. Slutligen är avsett att ur

utgiftsstaten, III. Anslag till diverse ändamål, utesluta två poster å tillhopa

1,640 kronor. Ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,

skulle således kunna minskas med 45,240 kronor.

Mot de av Kungl. Majit under denna punkt framställda förslagen har

riksdagen ingen erinran att göra annat än för så vitt angår de båda filosofiprofessurerna.

Riksdagen finner den sparsamhetssträvan, som tagit sig uttryck

i Kungl. Maj:ts förslag, värd allt erkännande och hyser den uppfattningen,

att det i nuvarande ekonomiska läge är motiverat att närmare undersöka

möjligheterna till organisatoriska förenklingar i fråga om våra högskolors

utrustning med lärarbeställningar. Å andra sidan kan riksdagen väl förstå

de betänkligheter, som från universitetshåll måste resas mot dylika ingrepp

i de bestående förhållandena, och riksdagen inser till fullo, att besparingsarbetet

på detta område kräver stor varsamhet med hänsyn till att det här

gäller mera ömtåliga värden och till sina verkningar mera svårbedömliga

åtgärder än eljest vid genomförande av förändringar inom den statliga

administrationen.

I betraktande av det relativt stora antalet professurer i filosofi och närstående

ämnen, varmed våra universitet och högskolor äro försedda, och de

möjligheter, som, enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, i allt fall förefinnas

att på ett tillfredsställande sätt uppehålla erforderlig undervisning

och examination inom filosofiens båda ämnesgrenar, vill det förefalla riksdagen

som om den ifrågasatta vakanssättningen av den ena av de två

professurerna i filosofi vid universitetet i Uppsala kan anses försvarlig. Riksdagen

vill härvid framhålla anordningens av departementschefen påpekade

karaktär av en av det brydsamma budgetläget förestavad temporär åtgärd.

Definitiva förändringar av denna art synas statsmakterna icke lämpligen

böra inlåta sig på, förrän den s. k. universitetsberedningen slutfört sitt arbete

och dess resultat blivit vederbörligen granskat.

Riksdagen har heller icke något att erinra mot att berörda anordning genomföres

på det sätt, att i stället för en professur i teoretisk filosofi och en

professur i praktisk filosofi i utgiftsstaten för universitetet uppföras två pro
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8. 19

fessurer i filosofi, den ena utan angivet belopp för lön och tjänstgöringspenningar.

Däremot delar riksdagen de betänkligheter, som av universitetsmyndigheterna

framförts mot tanken på ett inställande av den redan igångsatta

och numera långt fortskridna tillsättningsproceduren i avseende å den lediga

professuren i teoretisk filosofi. Skäligheten synes bjuda, att efter den

långvariga, mödosamma och dyrbara speciminering och den krävande sakkunnighetsbedömning,

som ägt rum, tillsättningsförfarandet får ostört föras

till slut. Ett avbrott skulle för övrigt strida mot i universitetsstatuterna

fastslagna principer och i det akademiska befordringsväsendet införa ett

moment av osäkerhet, som kan medföra allvarliga vådor.

Riksdagen anser alltså, i olikhet med departementschefen, att berörda tillsättningsprocedur

bör fortsätta. Den blivande innehavaren av tjänsten bör

utnämnas till professor i filosofi med den undervisnings- och examinationsskyldighet,

som Kungl. Majit finner skäligt att i samband med utnämningen

bestämma. Vidare bör, på sätt universitetskanslern hemställt,

i den blivande innehavarens fullmakt inryckas förbehåll om skyldighet för

denne att underkasta sig den utökning eller annan jämkning av professurens

ämnesområde, som kan bliva av Kungl. Majit föreskriven.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat att i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl. vidtaga den ändringen, att i

stället för en professur i teoretisk filosofi och en professur i praktisk filosofi

uppföras två professurer i filosofi, den ena professuren med avlöning lika

med vad som tillkommer universitetsprofessor och den andra professuren utan

angivet belopp för lön och tjänstgöringspenningar, med rätt för Kungl.

Majit att vidtaga härav och av de utav departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten

76 angivna förutsättningar betingade jämkningar i utgiftsstaten;

dels för budgetåret 1933/1934 upptagit den i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala under I. Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., E. Diverse

arvoden m. m. upptagna anslagsposten: 1 lärare i utförande av ritningar

för vetenskapliga ändamål å 600 kronor utan angivet belopp;

dels för budgetåret 1933/1934 upptagit följande i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala under II. Anslag till materiel m. m. upptagna anslagsposter

utan angivet belopp, nämligen

anslagsposten å 6,050 kronor till uppvärmning, belysning m. m. av de i

Gustavianum inrymda institutionerna,

anslagsposten å 8,725 kronor till gymnastikinrättningen, samt

anslagsposten å 3,380 kronor till ridundervisningens uppehållande;

dels minskat den under samma rubrik upptagna anslagsposten till extra

utgifter, däri inberäknad tryckningskostnad, nu 68,975 kronor, med 12,845

kronor till 56,130 kronor,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels ock minskat det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten,

nu 1,381,804 kronor, med 45,240 kronor till 1,336,564 kronor.

73:o) Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid. universitetets

i Uppsala samlingar och inrättningar m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) har riksdagen

dels minskat den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid

universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 41,700

kronor, med 3,670 kronor till 38,030 kronor;

dels uppfört den i samma avlöningsstater under: vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

upptagna anslagsposten till arvode åt instrumentmakare, nu 500 kronor,

utan angivet belopp;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till Uppsala universitet,

avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m., nu 377,400 kronor, med 4,170 kronor till 373,230

kronor.

74: o) Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän vid universitetet i Uppsala m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78) har riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra

anslag av 40,150 kronor att med särskilda belopp av Kungl. Majit användas

för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1933 under punkten 78 angivna ändamålen.

75:o) Materiel för vissa institutioner vid universitetet i Uppsala

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) har riksdagen till

materiel för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat för

budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 36,200 kronor att av

Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten 79 omförmälda

ändamålen.

76:o) Upprätthållande av verksamheten å pedagogiska seminariet

och övningsskolan vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 80) har riksdagen till upprätthållande av verksamheten

å pedagogiska seminariet och övningsskolan vid universitetet i Uppsala för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 14,100 kronor.

77:o) Bokinköp och bokbindning vid universitetsbiblioteket i Uppsala.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 81) har riksdagen till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

21

bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret

1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 103,500 kronor, varav

4,000 kronor äro avsedda till avlöning av personal vid bibliotekets bokbinderi.

78 o) Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutioner

vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

82) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels för beredande av ytterligare medel till materiel m. m. till vissa

institutioner vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1933/1934 anvisat

ett extra reservationsanslag av 120,000 kronor att utgå i enlighet med de

närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas;

dels ock till förstärkning av den i staten för universitetet i Uppsala upptagna

anslagsposten: reparationer för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

anslag av 10,000 kronor.

79:o) Lunds universitet: Universitetsstaten. Kungl. Majit har (punkt

83) föreslagit riksdagen att

ej mindre för budgetåret 1933/1934 utan angivna belopp upptaga

dels den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl. A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,

Filosofiska fakulteten uppförda professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk

språkforskning, med rätt för Kungl. Majit att vidtaga härav föranledda

formella jämkningar i utgiftsstaten,

dels den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,

Juridiska fakulteten uppförda anslagsposten å 1,800 kronor till uppehållande

av den praktiska kursen inom fakulteten,

dels ock den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl., E. Diverse arvoden uppförda anslagsposten

å 1,000 kronor till ledare för kurser i ritning och uppmätning

för vetenskapliga ändamål jämte i andra därmed sammanhängande ämnen,

än även med anledning härav minska det ordinarie anslaget till universitetet

i Lund, universitetsstaten, nu 1,243,700 kronor, med 14,800 kronor till

1,228,900 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (lii 41), vari hemställts, att riksdagen behagade medgiva,

att å Lunds universitets stat upptages ytterligare en amanuensbefattning

vid Lunds lasaretts ögonklinik, och att riksdagen för ändamålet ville anslå

ett arvode av 3,000 kronor.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande:

Ögonavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, samtidigt

universitetets ögonklinik, utgör alltsedan sin tillkomst för över 50 ar

sedan visserligen icke officiellt men har faktiskt fungerat som centralanstalt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 8.

för den slutna ögonsjukvården icke blott för Malmöhus län utan för hela

södra Sverige, först oell främst för grannlänen, Kristianstads och Kronobergs

län, men även för de övriga Smålandslänen, enkannerligen Kalmar län, med

Oland, samt Blekinge och Hallands län, som samtliga sakna egen ögonavdelning.

Klientelet för Lundaklinikens 60 sjuksängar förskriver sig också

till betydligt mera än halvparten från främmande län.

Till sitt biträde har klinikchefen sedan 1902 haft en amanuens, å universitetets

stat. Ar 1927 ansågs frekvensen å ögonkliniken hava tillvuxit så,

att denna biträdande läkarkraft blivit otillräcklig och framställning gjordes

till Malmöhus läns landsting örn anställande även av en underläkare, vilken

framställning bifölls av 1928 års landsting.

Den av^ landstinget anställde underläkaren kan antagas för 3 på varandra

följande år. Han tjänstgör så gott som uteslutande vid den kliniken tillhörande

polikliniken för mindre bemedlade och är den ende som jämte

klinikchefen besitter för arbetet härstädes nöjaktig kompetens. Polikliniken

ger honom en arbetsdag på i allmänhet 12 timmar. Frivilliga, oavlönade

läkarkrafter (s. k. assistentläkare, som högst 4 månader få räkna s. k. sjukhusår

och därföre ogärna stanna längre tid) kunna på grund av den knappa

utbildningstiden endast utföra ett mycket underordnat arbete och äro därföre

för sjukvården rätt värdelösa. På själva kliniken har professorn till sitt

förfogande endast amanuensen, vars anställningstid är 1 år och vars förordnande

i allmänhet icke förlänges.

Sedan den tid då även underläkaren ansågs nödvändig (1927) har emellertid

sjukvårdsarbetet å ögonkliniken tillvuxit enormt, varom här vidfogade

tablå lämnar översikt:

1926

1927

1928

1929

1930

1931

1932

Poliklin. vårdade patienter.....

2,452

2,390

3,838

4,000

4,784

5,081

5,200

Å dessa utförda operationer......

328

333

470

464

473

516

772

Å avdelningen intagna patienter ....

646

710

813

840

953

915

994

Å dessa utförda operationer.....

431

469

706

759

845

857

957

Det framgår av denna översikt icke blott att frekvensen å kliniken stigit

ofantligt, utan den starka ökningen av särskilt ögonoperationerna demonstrerar,

hurusom numera (till skillnad mot vad tidigare varit förhållandet)

så gott som uteslutande operationsfall kunna å kliniken intagas (år 1932:

994 patienter och 957 operationer — mot år 1926: 646 patienter och 431

operationer).

Enbart denna alltjämt växande sjukvårdsverksamhet, och speciellt den beträffande

synorganet så utomordentligt viktiga och svåra operativa, har nu

högst väsentligt överskridit gränserna för vad som utgör det möjliga folden

nuvarande läkarpersonalens å ögonavd elni ogen fysiska prestationsförmåga.

Det operativa precisionsarbete, som kräves å en ögonavdelning, där

så^ gott som varje ingrepp gäller återställandet eller bevarandet av synförmågan

och sålunda avgör ett människoöde, kan icke betryggande utföras

av uttröttade människor. Detta ytterligt nervspännande arbete kan heller

icke mätas i arbetstimmar.

Det torde icke finnas, i något kulturland, en ögonavdelning av Lundaklinikens

dimensioner, som drives med ens tillnärmelsevis så få läkarkrafter

som den i Lund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Sålunda räknar Serafimerlasarettets ögonklinik, med cirka samma sängantal

som den i Lund (men sedan några år med avseende på patient- och operationsfrekvens

Lundakliniken något underlägsen), 1 biträdande lärare, 1 klinikamanuens,

1 underläkare, varjämte polikliniken har sin särskilda föreståndare

och 1 amanuens samt 1 underläkare = 5 underordnade, avlönade läkare och

1 biträdande lärare. ...

Ögonkliniken i Uppsala, med samma poliklinikfrekvens sorn i Lund, men

med mindre än halvparten både kliniksängar (29), intagna patienter och utförda

operationer, har samma antal biträdande läkare som i Lund: 1 amanuens

och 1 kommenderad militärläkare.

Ögonkliniken i Helsingfors, som till omfång och frekvens rätt nära överensstämmer

med den i Lund, har 8 klinikchefen underställda läkare, varav 5

avlönade: 1 »underläkare» (närmast motsvarande biträdande läkare^ Sverige)

och 3 »assistenter» (som anställas på 3 år [närmast motsvarande våra underläkare]);

samt därtill 4 »amanuenser» (närmast motsvarande våra assistentläkare,

anställas på 3 månader).

Ögonkliniken vid Rikshospitalet i Köpenhamn, där polikliniken är ungefär

lika stor som i Lund (5,000 patienter)1, men där polikliniskt utförda operationer,

liksom å avdelningen intagna patienter, och operationer å dessa, icke

är mera än halvparten av antalet i Lund, har 5 avlönade assistentläkare.

Rikshospitalets ögonklinik i Oslo, med en poliklinik mindre än halvparten

av den i Lund, och med ofantligt mycket färre operationer, samt en siffra

för intagna patienter ett hundratal större än i Lund men med vida färre

operationsfall, har 6 klinikchefen underställda läkare, varav 5 avlönade:

Reservelsege, assistentlaege, samtidigt poliklinikföreståndare, och 2 »kandidater»

(i Norge legitimerade läkare, motsvarande svenska amanuenser) a avdelningen,

1 å polikliniken, dessutom oavlönad 1 »hospiterende kandidat»

(e. o. amanuens). . , ... . .

På kontinentens ögonkliniker beräknas i allmänhet 1 avlönad assistent

per 1,000 patienter å polikliniken, vilket för Lundakliniken skulle betyda

5 avlönade underordnade läkare.

Patient- och operationsfrekvens å andra ögonkliniker i Norden jämförda

med Lundakliniken.

Serafi-

Univ.-

Riks-

Rigs-

merlasa-

Uppsala

ögonklin.

hosp.

hosp.

Lund

rettet

11-fors

Oslo

Kphmn

(1931)

(1931)

(1932)

(1930)

(1932)

(1932)

Ärligt antal nya poliklinikpatienter

2 8,056

5,262

2 4,591

2 2,096

2 5,000

5,200

Årligt antal polikliniska operationer

222

157

—

22

75

772

Årligt antal intagna patienter . . .

981

453

942

1,114

425

994

Årligt antal å dessa utförda operat.

807

402

3 776

723

425

957

Antal avlbnade biträdande läkare .

5

42

5

5

5

2

1 Mea en typisk storstadspoliklinik, med vida större tillblandning än i Lund av enklare

fall, som från storstaden direkt (utan läkareremiss) rådfråga å polikliniken.

2 Storstadspolikliniker, med vida rikligare tillblandning än i Lund av enklare fall, som

direkt (utan läkareremiss) rådfråga å polikliniken.

3 Sammanlagda kliniska och polikliniska operationer.

4 1 kommenderad militärläkare.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Riksdagens skrivelse Nr 8.

Behovet av ökade biträdande läkarkrafter å Lundakliniken är härmed

till full evidens klarlagt.

Intill december 1931, alltsedan 1929, har emellertid Lundakliniken utöver

de av landstinget respektive å universitetets stat avlönade 2 läkarna, förfogat

över en extra avlönad läkarkraft, därigenom att därstädes (liksom fortfarande

i Uppsala) placerats en militärläkare för utbildning. Men nu anser

generalfältläkaren, att det icke är berättigat att förnya sådan kommendering

även i Lund efter de genomförda inskränkningarna i försvarsorganisationen;

och sålunda har ögonavdelningen förlorat en av staten avlönad läkare.

Redan året innan den kommenderade inilitärläkarens tjänstgöringstid

skulle utgå (1931), gjorde klinikchefen anstalter för hans ersättande med

ytterligare en avlönad amanuens å ögonkliniken å universitetets stat. Denna

framställning, avseende riksdagspetitum härom, har sedan år efter år upprepats.

Den har av medicinska fakulteten alltid enhälligt tillstyrkts, liksom

den även tillstyrkts av konsistoriet, men däremot icke förts vidare av kanslern

för rikets universitet. Det kan här framhållas, att kanslern så förfarit

även med övriga, samtidigt framställda universitetspetita rörande personalutökning,

och att denna generella åtgärd uppenbarligen lika generellt föranletts

av det tryckta tidsläget; kanslern har till yttermera visso uttryckligen

framhållit, att de ifrågavarande petita — av konsistoriet begränsade till ett

litet fåtal — synts honom i sak väl befogade.

Då framställningen gjordes örn anställande av 3Ttterligare en amanuens å

ögonkliniken, var det naturligt, att behovet av denna utökning i huvudsak

styrktes genom anförande av svårigheten att upprätthålla den akademiska

undervisningen vid kliniken under dess ovan skildrade tillväxt, om icke

läkarkrafterna därstädes utökades. Det har allenast varit ur denna synpunkt,

som kanslern för rikets universitet haft att pröva denna angelägenhet. Nu

är det emellertid, som lätt inses, omöjligt att här exakt skilja på undervisnings-

och sjukvårdsarbete. Båda följas nära åt och kräva samtidigt beaktande.

Lika litet som undervisningen får undanskjuta kravet på högt kvalificerad

sjukvård, lika litet får hänsynen till denna senare medföra en inknappning

av undervisningen — så som i viss mån kan riskeras, därest

läkarkrafterna äro för fåtaliga.

o 1 fråga örn behovet av biträdande läkare vid kliniska sjukhus låter sig

sålunda ingen sträng uppdelning göras med hänsyn till å ena sidan sjukvård,

å andra sidan vetenskaplig forskning och undervisning. Det kliniska

sjukhuset skall tjäna alla dessa uppgifter, och vid samtligas fullgörande

mäste även de biträdande läkarna medverka oberoende av, huruvida deras

avlöning bestrides huvudsakligen av staten, såsom här i fråga om amanuenserna

är ^fallet, eller uteslutande av landstingen såsom i fråga om underläkarna.

Klart är emellertid, att även på ett kliniskt sjukhus sjukvårdens

krav i så måtto alltid kommer att göra sig starkast gällande, att desamma

städse^ i första hand och omedelbart måste så vitt möjligt fyllas, och att,

örn sålunda läkarkrafterna äro otillräckliga för samtliga uppgifters fullgörande

pa tillfredsställande sätt, det först och främst blir forskning och

undervisning som komma att bli lidande. Då det ju är ett viktigt statsintresse,

att nämnda uppgifter icke eftersättas, måste det därför också ligga

i statens eget intresse att medverka till, att tillräckliga läkarkrafter ställas

till förfogande. Såsom riksdagen har sig välbekant har också av gammalt

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund (Lunds lasarett) tillämpats

den praxis, att vid behov av ökade biträdande läkarkrafter vid de olika

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

25

klinikerna framställning härom gjorts alternerande hos stat och landsting

(amanuens respektive underläkare) utan uppdragande av någon snäv gräns

mellan sjukvårdens respektive undervisningens och forskningens krav. Enligt

denna praxis skulle det sålunda i fråga örn ögonkliniken nu ankomma

på staten att genom beviljande av ytterligare en amanuensbefattning bidraga

till fyllandet av det påvisade behovet av ökade biträdande läkarkrafter.

Det kan i detta sammanhang förtjäna framhållas, att även landstinget härigenom

automatiskt kommer att få vidkännas vissa ökade kostnader, t}7

under det att underläkarna vid Lunds lasarett helt avlönas av landstinget,

erhålla amanuenserna visserligen sin huvudsakliga avlöning av staten (3,000

kronor), men åtnjuta dessutom från landstinget naturaförmåner i form av

kost och logi, beräknat till 1,100 kronor per år. Att landstinget skulle

frångå ovannämnda praxis och nu bevilja anslag till en ny underläkare,

kan anses uteslutet, så mycket mer, som det kan förutses, att, därest ögonkliniken

kommer att fortfarande bibehållas vid sin hittillsvarande storlek,

sålunda med karaktär av riksanstalt, krav på ytterligare en biträdande läkare

utom den som nu begäres inom kort kommer att få framställas till

landstinget.

Den enda utväg, som i föreliggande fall utöver ökningen av läkarpersonalen

vore tänkbar, är nedskärningen av klinikens kapacitet, genom minskning

av sängantalet till hälften, eller vad som skulle motsvara den nuvarande

läkarpersonalens fysiska prestationsförmåga. Medicinska fakulteten

i Lund har emellertid nyligen gjort ett offentligt uttalande mot från landstingshåll

uttalad tanke på ett sådant beskärande av kliniken och dess inskränkande

till enbart det egna länets behov. Fakulteten anser nämligen

klinikverksamhetens nuvarande omfattning absolut erforderlig för att kliniken

rätt skall kunna fylla sitt ändamål i sjukvårdens, undervisningens och

specialistutbildningens tjänst.

Det kan här tillfogas, att det samlade antalet sjuksängar för ögonsjuka

vid rikets samtliga sjukvårdsinrättningar i förhållande till folkmängden är

mindre i Sverige än i något annat kulturland: cirka 200 sängar på 6 miljoner

invånare mot exempelvis i Schweiz 500 sängar på 4 miljoner.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts under denna punkt

framställda förslag.

I fråga örn den till vakanssättning föreslagna professuren ligger saken

något annorlunda till än beträffande filosofiprofessurerna i Uppsala, i det

att det här gäller en professur (i sanskrit med jämförande indoeuropeisk

språkforskning), som i flera år stått ledig utan att kompetent sökande anmält

sig och som för närvarande ej är föremål för några tillsättningsåtgärder.

Emellertid gälla även i detta fall de allmänna, mera principiella synpunkter,

riksdagen under punkten 72:o) anfört beträffande åtgärder till inskränkning

av antalet lärarbefattningar inom universitetsorganisationen och till vilka

riksdagen här tillåter sig hänvisa.

Vad beträffar det motionsvis framförda yrkandet örn inrättande av en

ny amanuenstjänst vid den oftalmiatriska kliniken, är riksdagen visserligen

av den uppfattningen, att den strängaste återhållsamhet bör för närvarande

iakttagas med avseende å nya tjänsters inrättande. Men den uttömmande

redogörelse för förhållandena vid ögonkliniken i Lund, som motionärerna

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 8.

lämnat, synes riksdagen visa, att en utökning av arbetskrafterna vid kliniken

är en tvingande nödvändighet, för så vitt kliniken skall kunna nöjaktigt

fylla sin uppgift i undervisningens och sjukvårdens tjänst. Inför de synnerligen

starka skäl för den avsedda amanuenstjänstens inrättande, som i

motionen förebragts, hava de betänkligheter, riksdagen eljest hyst gentemot

motionärernas hemställan, måst vika. Riksdagen finner sig alltså böra bifalla

berörda hemställan. Detta medför, att det ordinarie anslaget till universitetet

i Lund, universitetsstaten, nu 1,243,700 kronor, icke kan sänkas med

hela det belopp, 14,800 kronor, Kungl. Maj:t föreslagit, utan blott med

(14,800—3,000) 11,800 kronor till 1,231,900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

för budgetåret 1933/1934 utan angivna belopp upptagit:

den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater för

professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl., Filosofiska

fakulteten uppförda professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk

språkforskning, med rätt för Kungl. Maj:t att vidtaga härav föranledda

formella jämkningar i utgiftsstaten,

den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under 1. Avlöningsstater för

professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl., Juridiska

fakulteten uppförda anslagsposten å 1,800 kronor till uppehållande av

den praktiska kursen inom fakulteten samt

den i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater för

professorer och lärare m. fl., E. Diverse arvoden uppförda anslagsposten å

1,000 kronor till ledare för kurser i ritning och uppmätning för vetenskapliga

ändamål jämte i andra därmed sammanhängande ämnen,

dels med bifall till ovannämnda motion (II: 41) i utgiftsstaten för universitetet

i Lund, avdelningen I. Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl.

C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser under oftalmiatriska kliniken

uppfört ytterligare en amanuens med ett arvode av 3,000 kronor,

dels ock med anledning härav minskat det ordinarie anslaget till universitetet

i Lund, universitetsstaten, nu 1,243,700 kronor, med 11,800 kronor

till 1,231,900 kronor.

80:o) Avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

i Lunds samlingar och inrättningar m. m. I anledning av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) har riksdagen minskat den i avlöningsstater

för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar

och inrättningar under biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare, nu 30,500 kronor, med 3,000 kronor till

27,500 kronor, samt förty sänkt det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar

till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och

inrättningar m. m., nu 267,600 kronor, med 3,000 kronor till 264,600 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

27

81:o) Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän vid universitetet i Lund m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85) har riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Lund anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra

anslag av 59,385 kronor, att med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas

för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1933 under punkten 85 angivna ändamålen.

82:o) Materiel för vissa institutioner vid universitetet i Lund

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) har riksdagen till

materiel för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisat för

budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 42,225 kronor att av

Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten 86 omförmälda

ändamålen.

83:o) Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 87) har riksdagen till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1933/1934

anvisat ett extra reservationsanslag av 87,000 kronor, därav ett belopp av

2,000 kronor till bokbinderiarbeten.

84:o) Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutioner

vid universitetet i Lund. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

88) har riksdagen för beredande av ytterligare medel till materiel m. m. för

universitetet i Lund för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag

av 122,000 kronor.

85:o) Inredning av ett källarrum i patologisk-anatomiska institutionen

vid universitetet i Lund till kylrum. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 89) har riksdagen till inredning av ett källarrum i

patologisk-anatomiska institutionen vid universitetet i Lund till kylrum för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 2,810 kronor.

86:o) Karolinska mediko-kirurgiska1 institutet. Avlöningar för

professorer och lärare m. fl. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 90)

föreslagit riksdagen i fråga örn det ordinarie anslaget till karolinska institutet:

avlöningar för professorer och lärare m. fl. kommer riksdagen att

framdeles anmäla sitt beslut.

87:o) Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. vid karolinska institutet. I enlighet

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 8.

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91) har riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 65,758 kronor att med särskilda belopp av

Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten 91 angivna

ändamålen.

88:o) Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92) har

riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. för

vissa institutioner och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,

nu 81,100 kronor, med 8,120 kronor till 72,980 kronor, att av Kungl. Maj:t

fördelas i anslutning till vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten 92 angivits.

89:o) Undervisning i medicinsk rörelsebehandling. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93) har riksdagen minskat det ordinarie anslaget

till undervisning i medicinsk rörelsebehandling, nu 8,250 kronor, med

200 kronor till 8,050 kronor.

90:o) Materiel m. m. för vissa institutioner vid karolinska institutet.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 94) har riksdagen till materiel

m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat

för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 44,150 kronor

att av Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten 94

omförmälda ändamålen.

9l:o) Bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik i Stockholm

m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 95) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels såsom bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik i Stockholm

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 60,000 kronor;

dels ock till uppehållande av en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 5,700 kronor,

båda anslagen att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit

må finna gott föreskriva.

92:o) Tillbyggnadsarbeten vid karolinska institutets bibliotek. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 96) har riksdagen för utförande,

i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen den 2 juli 1930

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

29

framlagt, såsom alternativ I betecknat förslag, av vissa tillbyggnadsarbeten

vid karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek för budgetåret 1933/1934

anvisat ett extra reservationsanslag av 48,000 kronor.

93:o) Tandläkarinstitutet, avlöningar m. m. Kungl. Majit har (punkt

97) föreslagit riksdagen att för beredande av minskning av den i staten för

tandläkarinstitutet upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare, nu 52,450 kronor, med 5,000 kronor till 47,450 kronor

sänka det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar m. m. vid tandläkarinstitutet,

nu 95,100 kronor, med 5,000 kronor till 90,100 kronor.

I statsrådsprotokollet erinras örn, hurusom riksdagen i skrivelse den 15

april 1932, nr 8 A, under punkt 105 med bifall till två i ämnet väckta

motioner anhållit, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för genomförande

från och med läsåret 1932/1933 av ett av särskilda sakkunniga den 4 december

1931 framlagt förslag angående nedbringande av studiekostnaderna

för de studerande vid tandläkarinstitutet, i den mån ett sådant genomförande

kunde ske, utan att till följd därav kostnader åsamkades statsverket.

Vidare omförmäles i statsrådsprotokollet, hurusom, efter det utredning

verkställts i ämnet och universitetskanslersämbetet den 8 juli 1932 avgivit

utlåtande i frågan, Kungl. Majit genom beslut den 12 augusti 1932 anbefallde

kanslersämbetet att vidtaga den sänkning av de fastställda avgifterna

för de teoretiska undervisningskurserna samt undervisningskursen

i kirurgi för de studerande vid tandläkarinstitutet, som i huvudsaklig anslutning

till vad kanslern i sitt utlåtande den 8 juli 1932 anfört med hänsyn

till rådande förhållanden kunde befinnas skälig; och skulle det åligga

kanslersämbetet att före den 1 november 1932 till Kungl. Majit inkomma

med redogörelse för ämbetets i anledning härav vidtagna åtgärder.

Med skrivelse den 21 september 1932 har kanslern härefter till Kungl.

Majit översänt avskrift av sitt samma dag i ämnet fattade beslut, varav

framgår, att ovanberörda studieavgifter fastställts att från och med höstterminen

1932 utgå med nedsatta belopp, varvid totalsumman av de vederbörande

lärare tillkommande kursavgifterna sänkts från 360 kronor till 260

kronor och kursavgiften till läraren i kirurgi från 80 kronor till 40 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Kungl. Majits förslag.

Beträffande de ovan omtalade studieavgifterna har riksdagen med tillfredsställelse

iakttagit, att åtgärder vidtagits, varigenom berörda avgifter undergått

sänkning. Efter tagen kännedom om huru de nya bestämmelserna i

ämnet kommit att verka, anser riksdagen, att, med hänsyn till ifrågavarande''

undervisnings mera elementära karaktär, nedsättningen av avgifterna kan

göras icke oväsentligt större än som skett. Riksdagen förväntar, att Kungl.

Majit skall hava sin uppmärksamhet fästad härå.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

minskat den i staten för tandläkarinstitutet upptagna anslagsposten

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 8.

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 52,450 kronor, med

5,000 kronor till 47,450 kronor och förty sänkt det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar m. m. vid tandläkarinstitutet, nu 95,100 kronor, med 5,000

kronor till 90,100 kronor.

94:o) Tandläkarinstitutets verksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 98) har riksdagen

dels till tillfällig förstärkning av tandläkarinstitutets personal m. m. för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 82,300 kronor, att utgå med

den fördelning och i enlighet med de närmare bestämmelser, som av Kungl.

Majit föreskrivas,

dels godkänt ett av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1933 under punkten 98 framlagt förslag till

omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1933/1934,

dels ock till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret

1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av 128,000 kronor.

95:o) Statsbidrag till täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund. T enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 99) har riksdagen i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna

grunder såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år 1932 vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret 1933/

1934 ett extra anslag av 61,450 kronor.

96:o) Hyllinredning vid röntgeninstitutet vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

100) har riksdagen såsom bidrag till täckande av kostnaden för hyllinredning

i det nya filmlagerhuset vid röntgeninstitutet vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag

av 800 kronor.

97:o) ökade medel för uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet.

Kungl. Majit har (punkt 101) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 470,000 kronor till beredande av

ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets

verksamhet.

■ I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (1:167), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att

hos Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte vidtaga nödiga åtgärder

för att nedannämnda sju av serafimerlasarettets underläkare måtte erhålla

lön med 1,800 kronor per år jämte dyrtidstillägg enligt för statens befattningshavare

i s. k. nyreglerade verk gällande grunder, nämligen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

31

en underläkare vid medicinska klinikens laboratorier,

en

en

en

en

en

en

första medicinska kliniken,

andra » » ,

medicinska polikliniken,

nervpolikliniken med tjänstgöringsskyldighet även å nervkliniken,

ögonpolikliniken samt

polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar.

Motionären har till stöd för sin hemställan anfört följande:

I oktober 1931 ingick serafimerlasarettets direktion till Kungl. Maj:t med

en skrivelse, i vilken begärdes lönereglering för serafimerlasarettets underläkare.

Dessa äro nämligen i löneavseende betydligt sämre ställda än såväl

samtliga i Stockholms stads tjänst anställda underläkare som ock i jämfö

reise med underläkarna vid universitetssjukhusen i Uppsala och Lund.

Denna framställning avslogs. I 1932 års åttonde huvudtitel anförde departementschefen

i punkt 112 härom följande: »De skäl, som av direktionen

anförts för denna lönereglering, äro enligt min mening onekligen vägande.

De nu utgående lönerna torde i åtskilliga fall få anses otillfredsställande,

särskilt örn jämförelse göres med sjukhus av liknande art, som kunna tänkas

uppträda som konkurrenter örn de bästa läkarkrafterna. Med hänsyn

till nu rådande förhållanden finner jag mig emellertid förhindrad att tillstyrka

genomförandet nu av denna lönereglering.»

Hösten 1932 ingick serafimerlasarettets direktion med en förnyad framställning

till Kungl. Maj:t örn underläkarnas löner. Direktionen ansåg sig

efter Kungl. Maj:ts föregående avslag icke kunna återupptaga sin begäran

örn lönereglering för samtliga lasarettets underordnade läkare, men utbröt

vissa lönefrågor ur den ovan berörda framställningen. Den viktigaste av

dessa var direktionens begäran örn lön åt sju stycken underläkare, av vilka

fem icke ha någon lön alls och två en obetydlig lön på några hundra kronor

om året.

I den nyss för 1933 års riksdag framlagda statsverkspropositionen förklarar

sig Kungl. Maj:t icke kunna bifalla direktionens framställning i annan

mån än att de fem av ifrågavarande läkare, som icke ha fri kost,

skulle få sådan.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut skola sålunda fortfarande fem underläkare

vara utan lön och två endast avlönas med några hundra kronor om året.

De läkare, som här är fråga örn, äro män i trettioårsåldern, medicine licentiater

och legitimerade läkare.

De äro skyldiga att ägna hela sin arbetskraft åt serafimerlasarettet och

äro förbjudna att ha enskild praktik. De få ej ta betalt av de patienter,

som de behandla.

De äro således under den tid, som de inneha sina befattningar vid lasarettet,

urståndsätta att på något annat sätt försörja sig. Trots detta vill icke

Kungl. Maj:t medge dem någon lön alls för deras arbete i sina befattningar.

Det är icke underligt, att detta egendomliga regeringsbeslut i hög grad

upprör vederbörande läkare.

Fyra av de sju ifrågavarande läkarna arbeta på lasarettets polikliniker.

De lia där en mycket stor arbetsbörda. Som exempel vill jag nämna, att

k

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vid en av poliklinikerna, den medicinska, under sistförflutna år gjordes

nära 28,000 besök av sjuka. Tre läkare äro anställda vid denna poliklinik

och skola sålunda undersöka och behandla dessa 28,000 sjuka personer

under året. Av dessa tre läkare har en ingen lön alls. De övrigas mycket

klena löner skall jag i detta sammanhang icke tala örn. Det är uppenbart,

att tre läkare äro i allra minsta laget för en sådan arbetskvantitet som den

nämnda, örn undersökningar av de sjuka i överensstämmelse med den medicinska

vetenskapens och således med en omsorgsfull sjukvårds krav skola

kunna göras.

Liknande förhållanden råda vid lasarettets övriga polikliniker, så att även

där arbetsbördan för de helt oavlönade läkarna är lika stor.

Det är således uppenbart, att dessa oavlönade läkare äro oumbärliga för

serafimerlasarettets sjukvård och att poliklinikerna helt enkelt icke kunna

uppehållas utan dem.

Poliklinikerna inbringa cirka 150,000 kronor årligen. Med dessa pengar

finansieras amorteringen av lån för lasarettets ombyggnad. Läkare, som

arbeta in dessa pengar för lasarettets räkning, förvägras sålunda av Kungl.

Maj:t den lön, som direktionen beslutat tilldela dem, och anses böra vara

fullständigt oavlönade.

Den lön, som av direktionen begärts, är synnerligen anspråkslös, nämligen

1,800 kronor örn året för var. Detta är mindre än vad i Stockholm

en stor del kroppsarbetare förtjäna med avtalsenliga löner redan vid betydligt

yngre ålder än dessa läkare ha.

Det är vidare att märka, att denna ringa lön icke skulle helt och hållet

betalas av statsverket utan endast cirka 60 procent av densamma.

Man kan på anmärkningarna härom svara, att det är beklagligt, men att

tiderna äro sådana, att man är tvungen att avslå framställning örn lön.

Det är dock en egendomlig kontrast emellan en sådan ståndpunkt och

den ståndpunkt, som regeringen intar i förhållande till de arbetslösa. Väldiga

'' summor beräknas för avlöning av de arbetslösa och väldiga arbeten

planeras, vid vilkas utförande avses att de arbetslösa skola tillförsäkras avtalsenliga

löner. Jag kritiserar ej detta. Krafttag behövas utan tvivel för

lindrandet av de arbetslösas svåra läge. Men är det icke egendomligt, att

dessa unga läkare, som förrätta ett arbete, örn vars oumbärlighet och vikt

intet tvivel kan råda, skola göra detta utan ersättning. Detta förefaller så

mycket egendomligare som genom deras arbete intjänas stora penningsummor,

som staten eljest skulle få betala ur sin egen pung till sjukhusets

modernisering. För dem begäras ingalunda några avtalsenliga löner. Vid

intet av Stockholms stads sjukhus är en enda underläkare avlönad så lågt

som dessa underläkare skulle bli, om direktionens beslut om lön för dem

godkänts av Kungl. Maj:t. Ändock avslår Kungl. Majit varje lön. Örn

dessa läkare liksom arbetarna strejkade, skulle serafimerlasarettets polikliniker

nödsakas inställa sin verksamhet eller i hög grad begränsa den.

Man kan säga, att förhållandena ej äro jämförliga med kroppsarbetarnas,

ty dessa läkare taga emot de ifrågavarande oavlönade befattningarna därför,

att de ge dem utsikter till meriter, av vilka de i framtiden skörda

frukterna.

Detta är sant. Men är det därför riktigt, att det ej ges lön för utfört

arbete? Skulle detta någonsin kunna komma i fråga om det gällt arbetare,

även örn befattningarna utgöra en ingångsport till avlönade befattningar i

statens eller kommunens tjänst?

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

33

De unga läkare, som komma till dessa platser efter cirka 10 års universitetsstudier,

lia i flertalet fall skulder. För att kunna stå på dessa platser,

måste de ytterligare skuldsätta sig. Läkarna komma självfallet icke mer än

till en ringa del ur burgna hem. De flesta komma från fattiga hem, många

från arbetare- eller bondehem. De kunna icke hålla ut på dessa platser.

De kunna icke vänta tills de erhålla en avlönad befattning i lasarettets tjänst.

De kunna i flertalet fall icke ens åtaga sig en av de avlönade platserna

på grund av att lönen är så obetydlig, att ytterligare skuldsättning ändock

måste ske. Dessa platser äro emellertid de trappsteg på vilka de måste gå

för att småningom komma fram till sjukhusöverläkaretjänster, således till

de ledande befattningar, som ha ansvaret för sjukvårdens utveckling och

den kliniska medicinens framsteg i vårt land.

Regeringens lönepolitik gör det således svårt eller omöjligt för andra än

ekonomiskt starka yngre läkare att komma fram till de ledande befattningarna

i facket.

Jag kan icke finna, att man kan försvara, att läkare i 30-årsåldern, som

sköta ansvarsfulla befattningar i sjukvården och vilkas arbetskraft där icke

kan undvaras och vilka genom sitt arbete tjäna in stora summor åt statsverket,

skola vara fullständigt oavlönade.

Det kan icke vara konsekvent att samtidigt som man kämpar för principen

örn statens skyldighet att se till att medborgarna få arbete, på vilket

de kunna försörja sig med avtalsenliga löner, icke medge någon som helst

lön åt män, som göra ett högkvalificerat arbete, vilket staten icke kan undvara,

och som i flertalet fall icke ha några egna tillgångar, utan i stället

dras med skulder.

Det synes riksdagen vara ostridigt, att ifrågavarande underläkare i lasarettets

tjänst utföra ett viktigt och krävande arbete, som dessutom tillför

lasarettet betydande inkomster. I betraktande härav måste det framställda

lönekravet i och för sig betecknas såsom synnerligen rimligt. Departementschefen

har emellertid av statsfinansiella skäl ansett sig böra intaga en avvisande

hållning till detta krav. Riksdagen har av samma skäl icke kunnat

undgå att känna en viss tvekan inför motionärens hemställan, men då det

enligt riksdagens mening uppenbarligen icke kan vara skäligt, att det allmänna,

på sätt som i förevarande fall skett, utnyttjar nödvändiga och värdefulla

arbetskrafter, vilket dessutom kan leda till att ekonomiskt ej oberoende

personer utestängas från dessa tjänster, har riksdagen funnit de statsfinansiella

betänkligheterna böra vika inför billighetens fordringar och fördenskull

ansett sig böra bifalla motionärens förslag. Någon ökning av

det anslag å 470,000 kronor, som Kungl. Majit för lasarettet äskat förbudgetåret

1933/1934, lärer icke erfordras i anledning härav.

I övrigt föranleder Kungl. Majits förslag icke någon erinran från riksdagens

sida.

Riksdagen får alltså

dels anmäla, att riksdagen för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

anslag av 470,000 kronor till beredande av ökade medel för upprätthållande

under samma tid av serafimerlasarettcts verksamhet,

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 8.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr S.

dels ock anhålla, att Kungl. Majit måtte vidtaga erforderlig åtgärd för

att envar av följande underläkare vid serafimerlasarettet, nämligen en underläkare

vid medicinska klinikens laboratorier, en underläkare vid första medicinska

kliniken, en underläkare vid andra medicinska kliniken, en underläkare

vid medicinska polikliniken, en underläkare vid nervpolikliniken med

tjänstgöringsskyldighet även å nervkliniken, en underläkare vid ögonpolikliniken

samt en underläkare vid polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar,

erhåller lön å 1,800 kronor för år jämte därå belöpande dyrtidstillägg

enligt de grunder, som äro eller kunna varda bestämda för statens befattningshavare

vid s. k. nyreglerade verk.

98:o) Uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102) har riksdagen till uppehållande

av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli

1933—30 juni 1934 anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av

124,000 kronor.

99:o) Undervisning i epidemiologi. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 103) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg,

Malmö, Uppsala och Lund av klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine

kandidater anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 10,900

kronor att användas enligt av vederbörande departementschefer till statsrådsprotokollen

över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 och den 4 januari

1929 angivna grunder samt av Kungl. Majit i övrigt meddelade bestämmelser.

100:o) Tryckning av doktorsavhandlingar. Kungl. Majit har (punkt

104) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta motioner (I: 66 och I: 67), vari hemställts, att riksdagen måtte

såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i Stockholm

och Göteborg för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 6,000 kronor.

I motionen I: 66 har anförts bland annat följande:

Samma skäl, som tala för bibehållandet av anslaget för nämnt ändamål

vid universiteten och karolinska institutet, kunna även anföras för anslagets

bibehållande vid de tvenne högskolorna. När nuvarande departementschef

angivit vissa riktlinjer för en utredning örn ett bättre anordnat samarbete

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

35

såväl mellan universiteten inbördes som mellan dem och högskolorna, synes

konsekvensen fordra att samma åtgärder för att förbilliga kostnaderna för

tryckning av gradualavhandlingar böra vidtagas vid högskolorna som vid

universiteten. Om anslaget bibehålies vid universiteten, bör därför anslaget

även bibehållas vid högskolorna. Det synes därför, som om rättvisa och

billighet fordrade, att det anslag på 6,000 kronor, som hittills utgått för

nämnt ändamål åt högskolorna, borde oförändrat bibehållas. Om det likväl

visade sig nödvändigt att göra den besparing av 6,000 kronor, som åsyftats,

bör denna besparing göras proportionerligt lika å båda anslagssummorna,

så att anslagen till universiteten och högskolorna minskades vardera med

en sjättedel till respektive 25,000 och 5,000 kronor.

Ur den i motionen 1:67 lämnade motiveringen må följande här återgivas:

Vi vilja här anföra ur 1921 års statsverksproposition angående nu ifrågavarande

anslag följande yttrande av dåvarande departementschef:

»Då frågan örn statsbidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna

i Stockholm och Göteborg nu för första gången av Kungl. Majit

förelägges riksdagen, anser jag mig böra erinra örn att 1920 års riksdag vid

anmälan av sitt beslut i denna fråga uttryckligen uttalat, att det icke syntes

riksdagen föreligga något skäl att ställa de studerande vid högskolorna

i sämre ställning i förevarande hänseende än studenterna vid universiteten.

Riksdagen hade icke kunnat finna annat än att såväl billigheten som

hänsynen till statens intresse talade för ett understödjande med statsmedel

av tryckningen av doktorsavhandlingar jämväl vid högskolorna i Stockholm

och Göteborg. De oerhört stegrade tryckningskostnaderna gjorde sig givetvis

i icke mindre grad gällande vid nämnda högskolor än vid universiteten,

och fara förelåge uppenbarligen för att utan ett dylikt understöd de studerande,

som aspirerade på högre examen, skulle finna med sin fördel förenligt

att i stor utsträckning under deras sista studietid överflytta till universiteten

— något som ur synpunkt av statens utgifter för dessa institutioner

icke kunde anses önskligt.»

Denna motivering har alltfort giltighet. Frågan här gäller ej ett understöd

till de enskilda högskolorna utan ett understöd av allmän kulturell

natur. Ett indragande av detta anslag träffar enskilda personer, vilkas

utbildning staten just står i begrepp att tillgodogöra sig utan att staten

behövt ha några utgifter för densamma. Vi kunna emellertid ej underlåta

att i detta sammanhang påpeka att detta anslag är i riksstaten det enda

som utgår till förmån för de enskilda högskolorna. Statsmakterna böra beakta

den faktiska besparing för statsmakten, som ligger i tillvaron av dessa

högskolor.

Riksdagen kan, principiellt sett, icke finna det vara riktigt, att de, som

ventilera sina gradualavhandlingar vid de s. k. fria högskolorna, i nu ifrågavarande

avseende erhålla en ogynnsammare ställning än de, som utgivå

sina avhandlingar vid universiteten och karolinska institutet. Riksdagen anser

därför, i likhet med motionärerna, att ett anslag för ändamålet bör upptagas

även för nämnda högskolor. Då det emellertid är önskvärt, att den av

Kungl. Majit avsedda kostnadsbesparingen å 6,000 kronor under alla förhållanden

ernås, synes riksdagen den utvägen lämpligast, att de hittillsvarande

anslagen å 30,000 kronor till universiteten och karolinska institutet samt

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 8.

6,000 kronor till högskolorna i Stockholm och Göteborg reduceras ungefär

proportionellt därhän, att anslaget till de förra institutionerna bestämmes

till 25,000 kronor och anslaget till de senare till 5,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i anledning av Kungl. Maj:ts förslag såsom bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor,

dels ock i anledning av ovannämnda motioner (I: 66 och 1:67) såsom

bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i Stockholm

och Göteborg för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

101 :o) Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer. Institut

d’études scandinaves i Paris. Forskarstipendier för docenter vid

universiteten och karolinska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkterna 105—107) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum,

dels till ersättning för opposition å disputationsavhandling åt person, som

icke tillhör vederbörande universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets

lärarkår, för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 1,500

kronor;

dels som bidrag till uppehållande av verksamheten vid Institut d’études

scandinaves vid Paris universitet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

anslag av 2,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t må finna gott

bestämma;

dels ock till forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala

och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret

1933/1934 ett extra reservationsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet

med de grunder, Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

102:o) Uppehållande av en professur i svenska språket och litteraturen

vid universitetet i Dorpat i republiken Estland. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108) har riksdagen, i likhet med vad för

femårsperioden 1928/1933 ägt rum, för uppehållande vid universitetet i Dorpat

i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteraturen

under fem år, räknat från och med den 1 juli 1933, beviljat ett belopp av

37,500 kronor och därav för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag

av 7,500 kronor, att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl.

Majit kan finna lämpligt meddela.

103:o) Kurser i skyddskoppympning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 109) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande bud
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

getår ägt rum, till arvode å 100 kronor åt biträdande läkare samt till kostnader

för materiel m. m., 25 kronor, vid en var av två kurser i skyddskoppympning

vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund samt vid en

var av fyra dylika kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat

för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

104:o) Upprätthållande av rasbiologiska institutets verksamhet.

Kungl. Majit har (punkt 110) föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor att disponeras enligt av Kungl.

Majit fastställda grunder.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, likalydande motioner (I: 68 och lii 152), vari hemställts, att

riksdagen till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet

för budgetåret 1933/1934 ville anvisa ett extra reservationsanslag av 55,000

kronor, att disponeras enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.

Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet har i motionen I: 68

anförts följande:

Under punkt 110 av åttonde huvudtiteln äskar Kungl. Majit till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1933/

1934 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor att disponeras enligt av

Kungl. Majit fastställda grunder. Detta innebär, att rasbiologiska institutets

anslag skulle nedskäras till halva det belopp, som för närvarande utgår till

detsamma. En så avsevärd nedsättning av institutets anslag skulle enligt

vår mening verka starkt hämmande, för att icke säga förlamande, på den

i nuvarande läge mer än någonsin betydelsefulla verksamhet som rasbiologiska

institutet representerar.

Rasbiologiska institutet kom till stånd genom riksdagens beslut 1921 och

började sin verksamhet med ingången av året 1922. Efter beslut av 1920

års riksdag örn utredning för upprättande av ett svenskt rasbiologiskt institut

äskade nämligen Kungl. Majit i proposition nr 114 till 1921 års riksdag

dels'' lön på ordinarie stat åt en chef, dels ett extra förslagsanslag högst

82,550 kronor till institutets verksamhet, Statsutskottet, som enhälligt uttalade

sin principiella anslutning till Kungl. Majits förslag, såg sig erne ler

tid på grund av de statsfinansiella förhållandena då nödsakat förorda ett

lägre anslag till institutet, nämligen 60,000 kronor, ett minimibelopp, som

den blivande chefen ansett absolut nödvändigt för att börja en så viktig och

omfattande verksamhet. Utskottet, som vitsordade, att beloppet var tilltaget

i minsta laget, höll före, att ett nybildat institut av detta slag skulle undan

för undan få organisatoriskt utveckla sig. Utskottets förslag bifölls av första

kammaren utan debatt, av andra kammaren efter diskussion utan votering.

I riksdagens skrivelse nr 8 A framhålles, dels att ett mindre belopp än

60,000 kronor icke torde böra ifrågakomma, dels att institutets arbetsresultat

med den reduktion av det av Kungl. Majit begärda anslaget, som riksdagen

vidtagit, givetvis icke kunna förväntas bliva desamma som vid bifall till

Kungl. Majits förslag oförändrat.

Redan för budgetåret 1923/1924 sänktes emellertid anslaget med 5,000

kronor och utgick under tre på varandra följande år med endast 55,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 8.

kronor. _ 1926 års riksdag höjde institutets anslag till 65,000 kronor. Värdet

för institutet av denna anslagshöjning reducerades emellertid till en betydande

del därigenom, att dyrtidstilläggen härefter skulle beräknas i enlighet

med de för nyreglerade verk gällande grunder i stället för det tidigare

18 procent högre för oreglerade verk gällande dyrtidstillägget, varigenom

anslaget i realiteten kom att fortfarande understiga det ursprungligen 1921

beviljade anslaget.

Förra året sänktes institutets anslag åter på Kungl. Maj:ts förslag med

5.000 kronor. I statsverkspropositionen angavs som motivering härför, att utgifterna

å det i institutets stat ingående reseanslaget 10,000 kronor under

budgetåret 1930/1931 voro 5,465 kronor. Man skulle lätteligen härav kunna

draga den slutsatsen, att återstoden 4,535 kronor icke förbrukats. Men som

styrelsen i sin underdåniga skrivelse den 31 augusti 1932 påvisat, är den

låga siffran icke en följd av, att anslagsposten i fråga varit för högt tilltagen,

utan därav att institutets anslag för andra ändamål tvärtom varit för

knappt, och att planen för verksamheten till följd därav icke kunnat följas.

Den summa, som egentligen beräknats till reseersättningar, har sålunda’till

stor del måst användas till andra, oundgängliga utgifter, framför allt till

anställandet av nödigt antal extra biträden för att slutföra de omfattande

bearbetningarna av det material, som ligger till grund för det stora arbetet

The Race Riology of tile Swedish Lapps, vars första del nu utkommit. I

statsverkspropositionen uttalas vidare, att ändrade bestämmelser angående

resekostnadsersättning skulle hava medfört ett förbilligande av institutets

resor, ett antagande, som enligt vad styrelsen för institutet vitsordat, icke

är i verkligheten grundat.

För nästkommande budgetår hemställer styrelsen dels om ett anslag till

institutets ordinarie verksamhet på 60,300 kronor dels om ett tillfälligt ti 1- läggsanslag på 7,300 kronor för fullföljande av undersökningarna rörande

lapparna.

Kanslern yttrar härom, att, vad styrelsen anfört, bibragt kanslern den

övertygelsen, att en anslagsminskning av den storlek, som besparingsnämnden

ifrågasatt, nämligen till 50,000 kronor, skulle i hög grad försvåra och

sannolikt omöjliggöra ett fortsättande av institutets verksamhet efter de linjer,

statsmakterna tänkte sig vid institutets inrättande. En minskning av

de för institutets verksamhet disponibla medlen med nära V* under loppet

av två år måste naturligen verka nästan förlamande. Kanslern skulle därför

närmast vara böjd att avstyrka varje sänkning av det nuvarande anslaget.

Då kanslern emellertid utgår ifrån, att någon sänkning är ofrånkomlig,

har kanslern icke velat motsätta sig, att anslaget begränsas till

55.000 kronor.

Förstärkningsanslaget å 7,300 kronor anser kanslern sig med hänsyn till

den statsfinansiella situationen icke kunna tillstyrka. Kanslern vill emellertid

ifrågasätta, huruvida icke institutet för det i styrelsens skrivelse angivna

ändamålet skulle kunna utverka något anslag av lotterimedel.

Vad beträffar motiveringen till den nedskärning till hälften av anslaget,

som Kungl. Majit föreslår, har departementschefen anfört, att frågan örn

rasbiologiska institutets ställning, program och arbetsformer torde böra underkastas

en närmare utredning genom Kungl. Maj:ts försorg, och föreslår i

avvaktan härpå och av besparingshänsyn, att anslaget bestämmes till 30,000

kronor.

Vad först frågan om utredning beträffar, så bör här framhållas, dels att

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

39

utöver det klarläggande av institutets arbetsuppgifter, som föregått riksdagens

beslut örn institutets upprättande, dels att det redan föreligger ytterligare en

utredning i det »Framtida arbetsprogram för Statens institut för rasbiologi»,

som utarbetats av institutets styrelse och inlämnats till universitetskanslern

tillsammans med styrelsens yttrande i frågan om ny stadga för institutet.

Denna sistnämnda utredning, vilken sålunda verkställts av landets främsta

sakkunniga på hithörande områden, bilägges motionen.

Enligt vår mening är ett fullföljande av detta program av utomordentligt

stor betydelse. ... ,,

Nu har emellertid Kungl. Maj:t bemyndigat ecklesiastikministern att uppdraga

åt universitetskanslern att tillsammans med tie andra av ecklesiastikministern

utsedda sakkunniga verkställa en utredning örn de av statens organisationsnämnd

väckta frågorna rörande universitetens verksamhet och orga_- nisation m. m. Av de för utredningen lämnade_ direktiven framgår, att vid

densamma även bör ägnas uppmärksamhet åt rasbiologiska institutet. Det torde

emellertid vara sannolikt, att den sålunda beslutade utredningen kommer att

taga en viss, måhända ej ringa tid i anspråk, och det synes oss jämväl vara

det riktigaste, att institutets organisation och verksamhet i avvaktan pa utredningens

slutförande bibehålies vid vad de nu äro, så mycket mera sönå

det efter de utredningar i frågan, som redan verkställts, med fog kan sättas

ifråga, huruvida en ny utredning skulle kunna tänkas leda till någon mera

betydelsefull förändring i institutets villkor.

Den nedskärning av institutets anslag, som Kungl. Majit föreslår, går

långt utöver vad vare sig granskningsnämnden eller annan myndighet ansett

möjligt. Stora kostnader hava under årens lopp dock nedlagts på rasbiologisk

forskning. Därtill kommer, att, som styrelsen anfört, just en forskningsanstalt

av den art, som det rasbiologiska institutet representerar, förutsätter

en väl organiserad samverkan mellan olika, på skilda delar av forskningsområdet

väl bevandrade personer. Rasbiologien utgör icke en vetenskap

utan ett komplex av olika vetenskaper, vilka var för sig kräva sin egen fackutbildade

representant vid institutet och ett samarbete mellan dessa för ett

gemensamt mål. Man kan ej saklöst slopa en eller annan av dessa grenar, utan

att hela »urverket» kommer i olag. Med ett årligt anslag på 30,000 kronor

skulle det å andra sidan icke ens, örn man kastade alla andra hänsyn överbord,

vara möjligt att inom rimlig tid slutföra de undersökningar, som sedan

år 1926 pågått vid institutet. Det insamlade materialet skulle vara tillspillogivet,

alldenstund, såsom styrelsen framhållit, den enda forskare, som genom

sin under en lång följd av år förvärvade lokalkännedom om lapska förhållanden

och erforderliga insikter i övrigt kan fullfölja en dylik uppgift, är

institutets nuvarande chef, vilken inom en nära framtid ingår i pensions
En

annan allvarlig konsekvens av nedskärningen bleve den, att större

delen av institutets personal, vilken sedan institutets överförande till reglerat

verk år 1926 faktiskt räknat med, att deras anställningsförhållanden blivit

tryggade, måste uppsägas den 1 juli, deras i flera fall mångåriga utbildning vid

institutet i stort sett skulle vara bortkastad, deras möjligheter att under

nuvarande förhållanden inom andra verksamhetsfält skaffa sig sin utkomst

ringa och den hängivenhet, i många fall förenad med stora personliga uppoffringar,

med vilken de ägnat sig åt sitt arbete vid institutet, illa lönad.

Granskningsnämnden synes ej heller hava räknat med så vittgående åtgärder,

som att utan föregående uppsägning avskeda för verksamhetens fort
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 8.

sättande behövlig personal, som icke själv begärt sitt entledigande, på vilken

fråga också styrelsen i sin framställning om anslag närmare ingått. Även

en tillfällig nedsättning av anslaget till 30,000 kronor skulle sålunda vara

i högsta grad ödesdiger för institutets personal.

Aven från allmän synpunkt måste ett mer eller mindre fullständigt nedskärande

av rasbiologiska institutets verksamhet, örn ock endast för tillfället,

medföra betänkliga konsekvenser, då det vid ett längre fram kommande

återupptagande av verksamheten dock icke är sannolikt, att den gamla

personalen fortfarande stöde till buds utan man finge så att säga börja helt

från början igen. Universitet och högskolor i vårt land utbilda nämligen

ej rasbiologiska forskare. Sådan utbildning måste förskaffas antingen i

utlandet eller också vid rasbiologiska institutet. Det bör också ihågkommas,

att institutet är den enda institution i landet, där rasbiologisk forskning

bedrives, under det att de flesta andra vetenskapliga fack äro flerfalt repre"

senterade, och att därför en inskränkning av verksamheten vid denna enda

forskningsanstalt måste träffa forskningen som sådan mycket mera kännbart

än vad eljest skulle vara fallet.

På grund av de olika synpunkter, som ovan anförts, anse vi, att någon

mera avsevärd nedsättning av institutets anslag icke kan få ifrågakomma.

En större reduktion än den av universitetskanslern förordade å 5,000 kronor

synes oss icke tillrådlig.

Såvitt riksdagen kan finna, skulle den synnerligen kraftiga beskärning av

ifrågavarande anslag, som Kungl. Majit föreslagit, försätta det rasbiologiska

institutet i mycket stora svårigheter. Riksdagen anser i likhet med departementschefen,

att anledning förefinnes att verkställa utredning rörande de

framtida riktlinjerna för institutets verksamhet och att undersöka möjligheterna

för en omläggning av dess arbetsformer. Men till dess resultatet

av en sådan utredning föreligger till statsmakternas prövning, synes det

vara i sin ordning, att dessa draga försorg om institutets fortsatta uppehållande

och bereda detsamma ekonomisk möjlighet att, örn än i något inskränkt

omfattning, arbeta för sin uppgift, örn vars stora betydelse i varje

fall några delade meningar icke lära råda. Det vill förefalla riksdagen, som

om det anslag, Kungl. Majit ansett böra tillmätas institutet, knappast vore

tillräckligt för sistberörda ändamål. Riksdagen har därför funnit sig böra

öka anslagsbeloppet utöver vad Kungl. Majit föreslagit men har icke kunnat

gå så långt som motionärerna önska. Riksdagen har stannat vid att för

budgetåret 1933/1934 åt institutet anslå en summa av 45,000 kronor eller

15,000 kronor mer än enligt Kungl. Majits förslag.

Slutligen vill riksdagen framhålla angelägenheten av att den tilltänkta utredningen

rörande institutets program och arbetssätt snarligen måtte komma

till stånd och bedrivas med skyndsamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av Kungl. Majits förslag och ovannämnda motioner (1:68

och lii 152) till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 45,000

kronor, att disponeras enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

41

105:o) Farmaceutiska institutet: materialier m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt lil) har riksdagen minskat det i riksstaten

under rubrik Farmaceutiska institutet uppförda ordinarie reservationsanslaget

till materialier m. m., nu 22,900 kronor, med 5,000 kronor till 17,900 kronor.

Tekniska högskolan m. m.

106:o) Avlöningar till professorer m. m. vid tekniska högskolan.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) har riksdagen beslutat,

att vid tekniska högskolan skall från och med den 1 januari 1935 inrättas

en professur i skifteslära med enahanda avlönings- och pensionsförmåner,

som äro förenade med övriga professorsbefattningar vid högskolan, och med

skyldighet för professurens innehavare att vara underkastad de för dessa

förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna.

107:o) Arvoden till speciallärare vid tekniska högskolan. I anledning

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113) har riksdagen ökat den i den

ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten: arvoden till

speciallärare, nu 119,220 kronor, med 25,500 kronor till 144,720 kronor samt

förty höjt det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska

högskolan, avlöningar, med 25,500 kronor.

108:o) Arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter vid tekniska

högskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114) har

riksdagen upptagit den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda

anslagsposten: arvoden till tillfälliga lärarbiträden och assistenter, nu

52,200 kronor, utan angivet belopp samt förty minskat det i riksstaten upptagna

ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med

52,200 kronor.

109:o) Arvode till amanuens och arbetshjälp vid tekniska högskolans

bibliotek. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115) har

riksdagen ökat den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda

anslagsposten: arvode till amanuens och arbetshjälp vid biblioteket, nu

14,900 kronor, med 1,250 kronor till 16,150 kronor samt förty höjt det i

riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar,

med 1,250 kronor.

110:o) Avlöningar till icke-ordinarie förvaltningspersonal vid tekniska

högskolan. I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) har

riksdagen ökat den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda

anslagsposten: avlöningar till icke-ordinarie förvaltningspersonal, nu 5,800

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 8.

kronor, med 2,600 kronor till 8,400 kronor samt förty höjt det i riksstaten

upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med

2,600 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 107:o), 108:o), 109:o) och 110:o)

omförmälda beslut har det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid

tekniska högskolan, nu 741,120 kronor, minskats med 22,850 kronor till

18,270 kronor.

lilio) Stipendier åt studerande vid tekniska högskolan. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 117) har riksdagen höjt det under tekniska

högskolan: vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet

upptagna ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt studerande, nu 6,000

kronor, med 1,000 kronor till 7,000 kronor.

112:o) Materiel m. m. för tekniska högskolan. I anledning av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 118) har riksdagen

dels minskat den i reservationsanslaget till materiel m. m. vid tekniska

högskolan ingående, såsom särskilt reservationsanslag betecknade anslagsposten

till uppvärmning, belysning och diverse utgifter, nu 150,000 kronor,

med 11,100 kronor till 138,900 kronor;

dels under förstnämnda anslag uppfört en såsom särskilt reservationsanslag

betecknad anslagspost till tryckningskostnader å 7,500 kronor;

dels ock minskat det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. vid

tekniska högskolan, nu 328,000 kronor, med 3,600 kronor till 324,400 kronor.

113:o) ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska

högskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 47,000 kronor, att av Kungl.

Majit fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan på sätt Kungl. Majit

finner skäligt bestämma.

114:o) ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 120) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till beredande av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

anslag av 56,000 kronor.

115:o) Reparation av tekniska högskolans modellsamling. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 121) har riksdagen till reparation av

tekniska högskolans modellsamling för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

reservationsanslag av 1,500 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

43

116:o) Bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska högskolan. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) har riksdagen, i likhet med

vad för innevarande budgetår ägt rum, till bokinköp, bokbindning m. m.

för tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

eservationsanslag av 5,000 kronor.

117:o) Resekostnadsersättningar åt studerande vid tekniska högskolans

fackavdelning för lantmäteri för deltagande i exkursioner

och fältövningar. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 123) har

riksdagen till resekostnadsersättningar åt studerande vid tekniska högskolans

fackavdelning för lantmäteri för deltagande i exkursioner och fältövningar

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,400 kronor

att utgå enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelas.

118:o) Övergångskostnader för lantmäteriundervisningen. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 124) har riksdagen till övergångskostnader

för lantmäteriundervisningen för budgetåret 1933/1934 anvisat ett

extra reservationsanslag av 16,725 kronor att utgå med den fördelning och

i enlighet med de närmare bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelas.

119:o) Det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid Chalmers

tekniska institut. Anslagsposten till arvoden till assistenter och

repetitörer. I anledning av Kungl. Majits förslag (punkt 125) har riksdagen

minskat den i den ordinarie staten för Chalmers tekniska institut uppförda

anslagsposten: arvoden till assistenter och repetitörer, nu 14,000 kronor, med

10,000 kronor till 4,000 kronor samt förty sänkt det i riksstaten upptagna

ordinarie förslagsanslaget till Chalmers tekniska institut, avlöningar, nu

270,500 kronor, med 10,000 kronor till 260,500 kronor.

120:o) Materiel m. m. för Chalmers tekniska institut. I anledning

av Kungl. Majits förslag (punkt 126) har riksdagen

dels minskat den i reservationsanslaget till materiel m. m. vid Chalmers

tekniska institut ingående, såsom särskilt reservationsanslag betecknade anslagsposten

till uppvärmning, belysning och diverse utgifter, nu 35,000 kronor,

med 1,600 kronor till 33,400 kronor,

dels ock under förstnämnda anslag uppfört en såsom särskilt reservationsanslag

betecknad anslagspost till tryckningskostnader å 1,600 kronor,

varande alltså i riksstaten för budgetåret 1933/1934 det ordinarie reservationsanslaget

till materiel m. m. vid Chalmers tekniska institut uppfört med

oförändrat belopp 62,000 kronor.

121:o) Vissa extra anslag till Chalmers tekniska institut. I enlighet

med Kungl. Majlis förslag (punkterna 127—130) har riksdagen, i likhet

med vad för innevarande budgetår ägt rum,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat

för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna för budgetåret 1933/

1934 anvisat ett extra anslag av 3,300 kronor;

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1933/1934 anvisat ett

extra anslag av 17,000 kronor;

dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1933/1934 anvisat ett

extra anslag av 9,000 kronor;

dels ock till uppehållande vid Chalmers tekniska institut av undervisning

rörande arbetsledningens praktiskt ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska och

arbetspsykologiska problem för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag

av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må

finna gott meddela.

Skolöverstyrelsen.

122:o) Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare hos skolöverstyrelsen

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131)

har riksdagen minskat den i den ordinarie staten för skolöverstyrelsen ingående

anslagsposten: avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

nu 61,000 kronor, med 7,000 kronor till 54,000 kronor samt förty minskat

det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen

med 7,000 kronor.

123:o) Expenser för skolöverstyrelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 132) har riksdagen — med uteslutande av den i den ordinarie

staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten: skrivmaterialier, expenser,

bränsle samt tryckningskostnader å 78,000 kronor — i nämnda stat uppfört

en anslagspost: expenser med 68,000 kronor samt förty minskat det i riksstaten

upptagna ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 10,000

kronor.

124:o) Resekostnadsersättningar vid skolöverstyrelsen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133) har riksdagen minskat den i den

ordinarie staten för skolöverstyrelsen ingående, såsom förslagsanslag betecknade

anslagsposten: resekostnadsersättningar, nu 30,000 kronor, med 12,000

kronor till 18,000 kronor samt förty minskat det i riksstaten upptagna

ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 12,000 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 122:o), 123:o) och 124:o) omförmälda

beslut har det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu

574,200 kronor, minskats med 29,000 kronor till 545,200 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

45

125:o) Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) har riksdagen för inspektion

och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 10,000 kronor.

126:o) Bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 135) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande av

expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1933/

1934 ett extra anslag av 1,800 kronor.

127:o) Personligt lönetillägg åt konsulenten hos skolöverstyrelsen

Ingeborg Walin m. m. Kungl. Majit har (punkt 136) föreslagit riksdagen

att till personligt lönetillägg för budgetåret 1933/1934 åt konsulenten hos

skolöverstyrelsen Ingeborg Walin, att utgå under de av 1932 års riksdag

angivna förutsättningar, anvisa ett extra förslagsanslag av 900 kronor.

Riksdagens vederbörande utskott har inhämtat, att det förordnande såsom

konsulent och särskild föredragande för ärenden angående husligt arbete

hos skolöverstyrelsen, som Ingeborg Walin för närvarande innehar, avser

tiden den 1 juli 1932—den 30 juni 1933 samt att hon den 17 september

1933 uppnår 65 års ålder. Därest Kungl. Majit det oaktat skulle finna

skäligt att för budgetåret 1933/1934 meddela Ingeborg Walin förlängt förordnande,

har riksdagen intet att erinra mot att ifrågavarande personliga

lönetillägg får till henne utgå jämväl för sistnämnda budgetår.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen under nu angiven förutsättning till

personligt lönetillägg för budgetåret 1933/1934 åt konsulenten hos skolöverstyrelsen

Ingeborg Walin, att utgå under de av 1932 års riksdag angivna

villkor, anvisat ett extra förslagsanslag av 900 kronor.

128:o) Konsulenter för gymnastikundervisningen. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 137) har riksdagen till konsulentverksamhet

för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 15,600 kronor att utgå

enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Allmänna läroverken m. m.

129:o) Högre lärarinneseminariet. I förslaget till riksstat för budgetåret

1933/1934 har Kungl. Majit (punkt 138) uppfört det ordinarie anslaget

till högre lärarinneseminariet med oförändrat belopp, 149,985 kronor.

Riksdagen anmäler under punkt 131 :o) här nedan sitt beslut beträffande

disposition av ifrågavarande anslag för ändamål, vartill anslaget hittills icke

använts, nämligen för arvode åt vikarierande lektor samt för vikarie å röle
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 8.

tors undervisningsskyldighet i de fall, då förordnandet avser vakanssatt

tjänst eller helt läsår. Denna utvidgade användning av anslaget, som för

budgetåret 1931/1932 utvisade en behållning, tillförd kassafonden,’ å i runt

tal 12,700 kronor, torde emellertid icke behöva föranleda någon höjning av

anslagets belopp. Riksdagen har därför icke något att erinra mot Kungl.

Maj:ts förslag utan får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret

1933/1934 uppföit det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet med

oförändrat belopp, 149,985 kronor.

130:o) Diverse behov vid högre lärarinneseminariet. Kungl. Majit

har (punkt 139) föreslagit riksdagen att till diverse behov vid högre lärarinneseminariet

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 63,550

kronor.

För budgetåret 1932/1933 utgår för ändamålet ett extra anslag av 64,160

kronor.

Enligt det nu framlagda förslaget skulle för budgetåret 1933/1934 följande

ändamål tillgodoses med här angivna belopp:

till avlönande av 2 extra ordinarie övningsskollärare......

» uppehållande av en valfri fjärde årskurs............

» stipendier.........................

» förhyrande av lokaler för högre lärarinneseminariet samt

för de med seminariet förenade normalskolan för flickor,

realskolan och folkskolan..................

» förhyrande av lokaler för statens skolköksseminarium och

hushållsskola....................

* expenser för högre lärarinneseminariet och normalskolan

för flickor.......................

» expenser för statens skolköksseminarium och hushållsskola

» förhöjning av arvodet åt seminariets läkare

» tillfällig löneförbättring för vaktmästaren och eldaren därstädes

med 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor

för eldaren..........

kronor 5,600

» 3,300

» 1,200

» 22,850

» 10,500

» 13,550

» 5,000

» 900

» 650

Tillhopa kronor 63,550

Riksdagen har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag utom så vitt angår

posten förhöjning av arvodet åt seminariets läkare å 900 kronor, ävensom

posten avlönande av 2 extra ordinarie övningsskollärare å 5,600 kronor.

För seminarieläkaren finnes å den ordinarie staten uppfört ett arvode å

500 kronor. Tilläggsarvodet å 900 kronor tillkom genom beslut av 1921 års

riksdag i syfte att läkaren vid högre lärarinneseminariet måtte i arvodeshänseende

blivå jämställd med läkare vid enkelt folkskoleseminarium.

Riksdagen vill erinra om att Kungl. Majit, på sätt under punkt 143:o)

här nedan omförmäles, föreslagit en reduktion av läroverksläkarnas ersätt
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

47

ning, och att riksdagen bifallit detta förslag. Vidare har Kungl. Majit i

proposition till årets riksdag föreslagit en nedsättning av den till arvoden

åt läkare vid folkskoleseminarierna avsedda anslagsposten, motsvarande i

runt tal 15 procent.

Riksdagen finner det skäligt, att en minskning vidtages i fråga om läkarens

vid högre lärarinneseminariet arvode, vilket, såsom av det föregående

inhämtas, fastställdes till sitt nuvarande belopp vid en tid, då penningvärdet

var avsevärt lägre än för närvarande. En sänkning av arvodet till

1,‘200 kronor, d. v. s. med ungefär 14 procent, synes riksdagen befogad.

Vid sådant förhållande bör ovan omförmälda anslagspost å 900 kronor

minskas till 700 kronor.

Vad beträffar anslagsposten till avlönande av 2 extra ordinarie övningsskollärare

å 5,600 kronor, har riksdagens vederbörande utskott inhämtat,

att för nästa läsår en av dessa befattningar icke är för läroanstalten behövlig.

På grund härav kan nämnda anslagspost minskas till hälften eller 2,800

kronor.

I enlighet med vad riksdagen sålunda anfört, har ifrågavarande anslag

för budgetåret 1933/1934 nedsatts från det av Kungl. Majit äskade beloppet,

63.550 kronor, med 3,000 kronor till 60,550 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Majits förslag, till diverse behov vid högre

lärarinneseminariet anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av

60.550 kronor.

131:o) Arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre

lärarinneseminariet. Kungl. Majit har (punkt 140) föreslagit riksdagen

att dels bestämma, att Kungl. Majit må äga fastställa arvode för vikarierande

lektor samt för vikarie å rektors undervisningsskyldighet vid högre

lärarinneseminariet i de fall, då förordnandet avser vakanssatt tjänst eller

helt läsår, dels ock till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid

högre lärarinneseminariet för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 38,120 kronor.

För budgetåret 1932/1933 utgår för ändamålet ett extra anslag av 39,420

kronor.

Fråga har nu uppkommit örn ändring i de grunder, efter vilka arvodet

till vikarierande lektor vid seminariet i vissa fall borde beräknas.

Enligt gällande bestämmelser uppbära manliga vikarierande lektorer vid

högre lärarinneseminariet, vilka avlagt de examina och prov, som erfordras

för behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, samma årsarvode

som motsvarande befattningshavare vid de allmänna läroverken, d. v. s.

utom arvodesförhöjninng m. m., 3,300 kronor årligen, vilket efter en beräknad

tjänstgöringstid av 20 veckotimmar utgör 165 kronor för veckotimme.

Skolöverstyrelsen har föreslagit sådan ändring i bestämmelserna rörande

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 8.

arvode för vikarierande lektor samt för vikarie å rektors undervisningsskyldighet

vid högre lärarinneseminariet, att möjlighet beredes till höjning av

arvodet för sådan vikarie under förordnande å vakanssatt tjänst eller för

helt läsår till ett belopp, beräknat i enlighet med de grunder, som nu gälia

beträffande timlärare vid seminariet. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17

januari 1919 utgå arvodena åt timlärare i läroämnen med följande belopp,

för veckotimme räknat, nämligen till timlärare i seminariets högre kurs

(utom till timlärare i talövningar i främmande språk) och till timlärare i fysiologi

i seminariets lägre kurs 240 kronor, till övriga timlärare i seminariets

lägre kurs och till timlärare i hälsolära i normalskolan för flickor 200 kronor

samt till timlärare i talövningar i främmande språk ävensom till övriga

timlärare i normalskolan 140 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Då de av överstyrelsen anförda skälen för framställningen synas mig val

grundade och av utredningen i ärendet framgår, att ett bifall härtill icke

skulle medföra några konsekvenser beträffande andra lärarkategorier, vill

jag tillstyrka vidtagande av åtgärder för möjliggörande av den avsedda arvodesförhöjningen.

Härvid torde det böra ankomma på Kungl. Majit att

bestämma vikariearvodet för varje särskilt fall med iakttagande av att arvodet

icke överstiger timlärararvode och att det avväges i lämplig proportion

till den avlöning, som skulle hava tillkommit ordinarie innehavare av tjänsten.

De författningsändringar, som vid bifall till mitt förslag skulle bliva

erforderliga, torde böra vidtagas av Kungl. Majit.

Vad angår beloppet av det extra anslaget till arvoden åt extra lärare,

timlärare och vikarier vid seminariet för nästkommande budgetår har seminariets

rektor i enlighet med granskningsnämndens förslag föreslagit en

sänkning av anslaget med 2,500 kronor till 36,920 kronor. Skolöverstyrelsen

har med tillämpning av de nu föreslagna grunderna i fråga örn beräkningen

av arvodet åt vikarien å en vakanssatt lektorsbefattning beräknat, att en

höjning därutöver av 1,200 kronor skulle bliva erforderlig, i följd varav

anslagsbeloppet skulle komma att uppgå till 38,120 kronor. Jag har intet

att erinra mot denna beräkning.»

Riksdagen finner den ifrågasatta höjningen av arvodet till vissa vikarier

vid högre lärarinneseminariet skälig och har intet att erinra mot de bestämmelser,

som härutinnan av Kungl. Majit föreslagits. Emellertid anser riksdagen,

att vikariearvodena i berörda fall lämpligen böra, såsom redan nu

är förhållandet vid folkskoleseminarierna, bestridas av det ordinarie avlöningsanslaget,

d. v. s. det under punkt 129 härovan omförmälda anslaget

till högre lärarinneseminariet. Genom denna anordning kan det av Kungl.

Majit äskade extra anslaget å 38,120 kronor minskas med dels 1,200 kronor,

som överstyrelsen med avseende å en vid seminariet redan vakanssatt lektorstjänst

beräknat bliva erforderliga i anledning av arvodeshöjningen, dels ock

1,400 kronor, utgörande skillnaden mellan adjunktskompetent vikaries å

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

49

vakant lektorstjänst hittillsvarande årsarvode å 3,300 kronor och tjänstgöringspenningarn#

vid lektorstjänst, 1,900 kronor, alltså med tillhopa 2,600 kronor.

Ifrågavarande extra anslag har därför för budgetåret 1933/1934 upptagits

med ett belopp av 35,520 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

dels bestämt, att Kungl. Maj:t må äga fastställa arvode för vikarierande

lektor samt för vikarie å rektors undervisningsskyldighet vid högre lärarinneseminariet

i de fall, då förordnandet avser vakanssatt tjänst eller helt

läsår, ävensom medgivit, att sådant arvode må bestridas ur det ordinarie

anslaget till högre lärarinneseminariet,

dels ock till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre

lärarinneseminariet för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av

35,520 kronor.

132:o) Nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken

m. m. Kungl. Majit har (punkt 141) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1933/1934,

då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk

skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom

adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels besluta, att från och med budgetåret 1933/1934 arvode till tillsyningslärare

skall utgå med 350 kronor och till kvinnlig sakkunnig med 150 kronor

ävensom att arvode till tillsyningslärare vid samrealskola, som står under

ombildning från kommunal mellanskola, och vid samläroverk, som står

under ombildning från allmänt läroverk för gossar, samt vid högre flickläroverk,

som befinner sig under upprättande, skall under första läsåret av

ombildningen eller upprättandet utgå med 100 kronor, under andra läsåret

175 kronor och under tredje läsåret 250 kronor, allt för år räknat;

dels ock för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna

läroverken med den fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes, samt för

ombildning och nyinrättande av nya ordinarie övningslärarbefattningar vid

av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

3 januari 1933 under punkten 141 angivna allmänna läroverk höja det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 147,200 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär bland annat inrättandet av 7 lektors-, 11

adjunkts- och 20 ämneslärarinnetjänster.

Beträffande inrättande eller ombildning av övningslärartjänster innebär

det av Kungl. Majit, i anslutning till av skolöverstyrelsen gjord hemställan,

framlagda förslaget följande. Gymnastiklärartjänsten vid förutvarande samrealskolan

i Kristinehamn ombildas till motsvarande tjänst vid högre allmänt

läroverk. Vid samrealskolan i Sandviken inrättas en ordinarie teckningslärarbefattniug.

Vid en var av do tre största av de förutvarande kommunala

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 14 sami. Nr 8. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 8.

mellanskolorna, numera samrealskolorna i Ronneby, Hässleholm, Höganäs, Falkenberg,

Stora Tuna och Sollefteå inrättas en ordinarie gymnastiklärartjänst.

Kungl. Maj:ts under denna punkt framställda förslag har givit riksdagen

anledning till erinran allenast i vad angår inrättandet av nya lektorstjänster

och nya gymnastiklärartjänster.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, har det under senare

tid inträffat relativt ofta, att, örn man bortser från de största städerna,

till ledigförklarade lektorstjänster endast ett fåtal, stundom blott en enda

kompetent sökande anmält sig. Med hänsyn till det allmännas intresse av

att vid besättandet av dessa platser urvalet må kunna ske ur en större krets

av konkurrenter och jämväl med tanke på alla dem, som vid våra universitet

och högskolor nu bedriva studier för att skaffa sig lektorskompetens,

synes det vara riktigare att — då för genomförandet av den utav riksdagen

beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet blott 21 nya lektorsbefattningar

återstå att inrätta — gå något långsammare fram än Kungl.

Maj:t avsett. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle, såsom ovan nämnts, 7 nya

lektorstjänster inrättas under nästkommande budgetår. Riksdagen anser, att

detta antal bör begränsas till 5.

Vad beträffar de föreslagna tre nya ordinarie gymnastiklärartjänsterna

har riksdagens vederbörande utskott inhämtat, att vid ett antal samrealskolor

redan finnas inrättade ordinarie sådana tjänster, vilkas innehavare

med hänsyn till nuvarande lärjungeantal icke kunna erhålla full tjänstgöring.

Det förefaller riksdagen lämpligt, att, i den mån dylika tjänster bliva vakanta,

de genom beslut av Kungl. Majit överflyttas till andra samrealskolor,

där lärarnas arbetskraft kan till fullo utnyttjas. På detta sätt torde tills

vidare föreliggande behov av nya ordinarie gymnastiklärartjänster vid ifrågavarande

samrealskolor kunna tillgodoses. Med hänsyn tili vad nu anförts,

finner riksdagen icke erforderligt, att medel anvisas för de av Kungl.

Majit äskade tre tjänsterna.

Genom nu angivna ändringar i Kungl. Majits förslag vinnas följande

besparingar. Kostnaden för 2 lektorstjänster utgör 11,600 kronor och för

3 gymnastiklärartjänster 4,485 kronor eller tillhopa 16,085 kronor, varmed

ovan angivna, av Kungl. Majit äskade summa å 147,200 kronor följaktligen

kan minskas. Det belopp, varmed det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken behöver höjas för inrättande av nya ordinarie

ämneslärartjänster samt för ombildning och nyinrättande av ordinarie övningslärarbefattningar,

skulle alltså komma att uppgå till 131,115 kronor eller i

runt tal 131,000 kronor. A andra sidan föranleder den av riksdagen vidtagna

begränsningen av antalet nya lektorstjänster, att en merkostnad uppkommer

å anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken, vilken merkostnad bör beräknas till (2x3,300)

6,600 kronor. Vidare bör, med hänsyn till att enligt riksdagens beslut några

nya ordinarie gymnastiklärartjänster icke skola inrättas, beräknas en ökad

kostnad för extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läro
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

51

verken. Denna ökade kostnad torde kunna uppskattas till i runt tal 2,000

kronor, motsvarande arvode till timlärare för 24 veckotimmar (6 gymnastikavdelningar).

Den verkliga besparingen blir alltså i runt tal 7,400 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att tills vidare under budgetåret 1933/1934,

då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk

skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom

adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels beslutat, att från och med budgetåret 1933/1934 arvode till tillsyningslärare

skall utgå med 350 kronor och till kvinnlig sakkunnig med

ISO kronor ävensom att arvode till tillsyningslärare vid samrealskola, som

står under ombildning från kommunal mellanskola, och vid samläroverk,

som står under ombildning från allmänt läroverk för gossar, samt vid högre

flickläroverk, som befinner sig under upprättande, skall under första läsåret

av ombildningen eller upprättandet utgå med 100 kronor, under andra läsåret

175 kronor och under tredje läsåret 250 kronor, allt för år räknat;

dels ock för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna

läroverken med den fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes, samt för

ombildning och nyinrättande av ordinarie övningslärarbefattningar vid de

allmänna lärovefken höjt det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken med 131,000 kronor.

133:o) Öppnande av den fyraåriga realskollinjen vid högre allmänna

läroverket i Borås för kvinnliga lärjungar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142) har riksdagen för sin del beslutat, att

den fyraåriga linjen av realskolan vid högre allmänna läroverket i Borås

må från och med läsåret 1933/1934 öppnas även för flickor, under förutsättning

att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.

• 134:o) Praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna

läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143) har riksdagen

minskat den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken ingående posten: till praktisk utbildning av blivande lärare vid

de allmänna läroverken, nu 75,200 kronor, med 2,800 kronor till 72,400

kronor.

135:o) Arvoden (s. k. fasta arvoden) åt skolläkare vid de allmänna

läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144) har riksdagen

ökat den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu 46,875 kronor, med

2,075 kronor till 48,950 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 8.

136:o) Reservationsanslaget till de allmänna läroverken. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145) har riksdagen ökat det ordinarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 60,025 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 132:o), 134:o), 135:o) och 136:o)

omförmälda beslut har det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken, nu 8,578,500 kronor, höjts med 190,300 kronor till 8,768,800 kronor.

137:o) Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken. Kungl. Majit har (punkt 146) föreslagit riksdagen

att till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 1,131,400 kronor.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, tjänstgjorde under

höstterminen 1932 vid de allmänna läroverken 86 kvinnliga extralärare och

under innevarande vårtermin utgör antalet sådana extralärare 97. Det torde

med hänsyn härtill vara befogat att för budgetåret 1933/1934 räkna med ett

avsevärt högre antal kvinnliga extralärare än skolöverstyrelsen gjort. Över

styrelsens siffra är 60; riksdagen anser denna siffra kunna höjas till 90.

Kostnaden för extralärare, sådan den uppskattats av skolöverstyrelsen, bör

på grund härav beräknas minskad med (30 X 300) 9,000 kronor.

A andra sidan uppkommer å detta anslag, såsom riksdagen under punkten

132 framhållit, en merutgift å 6,600 kronor genom att riksdagen beslutat

inrättandet av blott 5 nya ordinarie lektorstjänster i stället för av Kungl.

Majit äskade 7.

Då riksdagen i övrigt icke har något att erinra mot de av departementschefen

gjorda beräkningarna, bör alltså ifrågavarande anslag för budgetåret

1933/1934 bestämmas till (1,131,400 + 6,600 — 9,000) 1,129,000 kronor.

Med anledning av att skolöverstyrelsen vid sina uppskattningar ansett sig

i allmänhet icke böra räkna med upprättandet av tillfälliga parallellavdelningar

i första klassen av realskola eller första ringen av gymnasiet, där

sådana avdelningar medgivits för läsåret 1932/1933 utan att hava visat sig

erforderliga under närmast föregående år — en beräkningsgrund, mot vilken

departementschefen sagt sig icke hava något att erinra — förtjänar slutligen

framhållas, att till dylika tillfälliga parallellavdelningar icke äro att hänföra

sådana parallellavdelningar, vilka äro erforderliga för genomförande av den

av riksdagen år 1927 godkända planen för omorganisation av det högre

skolväsendet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Majits förslag, till arvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret 1933/1934

anvisat ett extra anslag av 1,129,000 kronor.

138:o) Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid

högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskole
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

53

seminarier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147) har riksdagen

till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre

lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.

139:o) Personliga lönetillägg åt vissa Övningslärare vid de allmänna

läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

i enlighet med av 1929 års riksdag godkända grunder av personliga

lönetillägg under tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 åt vissa ordinarie Övningslärare

vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra

förslagsanslag av 3,000 kronor.

140:o) Understöd åt vissa extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänna läroverk, statens folkskoleseminarier och

tekniska läroverk under förfall på grund av sjukdom. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149) har riksdagen

dels medgivit, att i fråga om rätt för extra ordinarie lärare vid högre

lärarinneseminariet, allmänna läroverk, statens folkskoleseminarier och tekniska

läroverk att under tjänstledighet på grund av sjukdom uppbära viss del

av honom eljest tillkommande arvode må från och med den 1 juli 1933

gälla de bestämmelser, som av departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten 149 angivits,

dels ock — med uteslutande av det under åttonde huvudtiteln, H. Allmänna

läroverken m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken under förfall på grund

av sjukdom — under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag till

understöd åt extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna

läroverk, statens folkskoleseminarier och tekniska läroverk under förfall på

grund av sjukdom å 8,000 kronor.

141 :o) Extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna

läroverken. Kungl. Majit har (punkt 150) föreslagit riksdagen att till

extra arvoden åt lärare i övniugsämnen vid de allmänna läroverken för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 390,000 kronor att, i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen i

statsrådsprotokollet angivits, utgå enligt den närmare fördelning, som av

Kungl. Majit bestämmes.

För budgetåret 1933/1934 har departementschefen tillstyrkt följande belopp

för de olika undervisningsgrenarna:

till extra arvoden åt teckningslärare..................kronor 128,200

» » » » gymnastiklärare................. » 135,000

» » » » musiklärare.................... » 65,700

» » » » lärarinnor i slöjd för flickor........ » 61,100

eller inalles kronor 390,000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Riksdagen finner sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag utom så vitt

angår anslagsposten till extra arvoden åt gymnastiklärare.

Vad beträffar denna anslagspost, har riksdagen vid närmare undersökning

funnit, att man vid beräkningarna i åtskilliga fall utgått från att gymnastikavdelningarna

skola vara avsevärt mindre än vad som enligt av riksdagen

tidigare godtagna beräkningsgrunder bör utgöra det normala eller två sammanslagna

klassavdelningar, utan att en sådan anordning nödvändiggjorts

av lokalförhållanden, lärjungeantal eller hänsyn till lärjungarnas åldersstadium

eller kön. Ett dylikt förfarande medför givetvis ökade kostnader för

statsverket. Då utgifterna för ifrågavarande undervisning äro relativt betydande

och sedan flera år varit stadda i stegring, synes det riksdagen angeläget,

att Kungl. Maj:t och skolöverstyrelsen hava sin uppmärksamhet fästad

därå, att gymnastikavdelningarna för framtiden såsom regel hållas vid normal

storlek och att undantag från denna regel medgivas allenast i sådana

fall, då skälig hänsyn till lokalutrymme, lärjungarnas åldersstadium eller

kön betingar en avvikelse.

Med tillämpning av nu angivna principer finner sig riksdagen efter verkställda

beräkningar böra vidtaga en minskning med 8,000 kronor av det utav

Kungl. Maj:t till extra arvoden åt gymnastiklärare äskade beloppet å 135,000

kronor. A andra sidan påkallar riksdagens under punkten 132 omförmälda

beslut ifråga örn tillgodoseendet av behovet av nya ordinarie gymnastiklärartjänster

en ökning av berörda belopp med 2,000 kronor. Ifrågavarande

anslagspost skulle alltså för budgetåret 1933/1934 upptagas med 129,000 kronor

och anslaget till extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna

läroverken följaktligen utgöra 384,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Majus förslag, till extra arvoden åt lärare i

övningsämnen vid de allmänna läroverken för budgetåret 1933/1934 anvisat

ett extra anslag av 384,000 kronor, att, i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som av riksdagen i det föregående angivits, utgå enligt den

närmare fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

142:o) Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken.

Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret

1933/1934 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i

manlig slöjd vid de allmänna läroverken utan angivet belopp.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (I: 170), vari hemställts, att riksdagen dels måtte besluta

sådan ändring, att gälla under tiden den 1 juli 1933—30 juni 1934, i de

av riksdagen fastställda grunderna för utgående av statsbidrag för undervisning

i manlig slöjd vid allmänt läroverk, att statsbidrag må utgå i sådana

fall då den för nämnda undervisning anställde läraren av denna anställning

eller tillsammans med anställning i annan skola därav har sin väsentliga

utkomst, dels ock bevilja därför erforderligt anslag.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

55

Ehuru riksdagen finner den ifrågavarande tillfälliga indragningen av slöjdanslaget

ur saklig synpunkt beklaglig, anser riksdagen dock av budgetära

skäl i detta fall annan avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag icke böra äga

rum än att av billighetsskäl medel böra för budgetåret 1933/1934 beredas

för avlönande av sådana slöjdlärare vid de allmänna läroverken, vilka av

sin anställning vid läroverken hava sin väsentliga utkomst. En liknande

anordning är, på sätt av punkten 149 här nedan framgår, av Kungl. Majit

föreslagen och av riksdagen godkänd beträffande de kommunala mellanskolorna.

Såvitt riksdagen kunnat utröna, gäller det här ett mycket litet

antal lärare, varför kostnaden för statsverket blir relativt ringa. Det erforderliga

anslagsbeloppet torde kunna uppskattas till 5,000 kronor. Då slöjdanslaget

för innevarande budgetår utgör 56,800 kronor, uppkommer i allt

fall en besparing å 51,800 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Majda

förslag och ovannämnda motion (I: 1T0), minskat det ordinarie förslagsanslaget

till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken, nu 56,800

kronor, med 51,800 kronor till 5,000 kronor att utgå enligt av riksdagen

ovan angivna grunder samt i övrigt enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna gott meddela.

143:o) Arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna

läroverken. Kungl. Majit har (punkt 152) föreslagit riksdagen

att till arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna läroverken

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 37,000

kronor.

Riksdagen anser sig med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden

böra bifalla Kungl. Majits förslag och får alltså anmäla, att riksdagen till

arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna läroverken

anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 37,000 kronor.

144:o) Förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående anslagsposten: praktisk utbildning

av blivande lärare vid de allmänna läroverken. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 153) har riksdagen till förstärkning av

den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

anslagsposten: praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 14,300 kronor.

145:o) Anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska,

engelska och franska språken. Kungl. Majit har (punkt 154) föreslagit

riksdagen att för anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska,

engelska och franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 10,500 kronor.

Riksdagen bar intet att erinra mot Kungl. Majits förslag. T detta samman
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 8.

hang vill riksdagen emellertid betona, att, därest ifrågavarande språkundervisning

genom infödda lärare skall bliva till avsedd nytta, det enligt

riksdagens mening är av vikt, att icke samma personer under någon längre tid

innehava uppdrag såsom språkassistenter, utan att, i likhet med vad som

är fallet i fråga örn de utländska lektorerna vid våra universitet, ombyte å

platserna äger rum så ofta, att man alltid kan vara säker på att vederbörande

besitter en aktuell kunskap och färdighet i det främmande språk,

vari han skall undervisa. Riksdagen förväntar, att skolöverstyrelsen beaktar

dessa synpunkter.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen för anordnande

genom infödda lärare av undervisning i tyska, engelska och franska

språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisat för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 10,500 kronor.

146:o) Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor. I

enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 155) har riksdagen, i likhet med

vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till täckande av utgifter,

som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor,

därav högst 20,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas

såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till

nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför tyngande.

147:o) Bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de allmänna

läroverken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156) har riksdagen

till bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken

anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av

30,000 kronor.

148:o) Kommunala mellanskolor. Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit

riksdagen att

dels besluta sådan ändring, att gälla under tiden den 1 juli 1933—den

30 juni 1934, i de av 1918 års lagtima riksdag fastställda grunderna för

utgående av statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid kommunal

mellanskola (riksdagens skrivelse den 19 juni 1918, nr 394, s. 81), att för

parallellavdelning må — utöver till skolan utgående statsunderstöd med

11,200 kronor för år — i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna gott meddela, utgå statsunderstöd med ett belopp av 2,800

kronor för år;

dels besluta, att varje årsklass i kommunal mellanskola skall åtnjuta skild

undervisning i läroämne, där ej skolöverstyrelsen efter av skolans styrelse

gjord ansökan medgivit undantag;

dels besluta, att kommunal mellanskola skall vara avsedd för både gossar

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

57

och flickor, därest ej i det för skolan fastställda reglementet blivit bestämt,

att skolan skall stå öppen för enbart gossar eller för enbart flickor eller

ock att, efter skolstyrelsens beprövande, en viss begränsning kan vidtagas i

fråga om intagning av endera av nämnda lärjungekategorier;

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig enlighet med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet angivit, utfärda erforderliga föreskrifter

beträffande inträdesprövning till första klassen, ämneslärarbehörighet och

förordnande av rektor vid kommunal mellanskola;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanBkolor,

nu 1,270,000 kronor, med 90,000 kronor till 1,180,000 kronor.

Genom cirkulär den 18 juni 1927 angående omorganisationen av det högre

skolväsendet m. m., föranlett av 1927 års riksdags beslut i sistnämnda fråga,

anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen att anmoda dels läroverkskollegierna

vid de allmänna läroverken samt lärarkollegierna vid högre lärarinneseminariet

i Stockholm och vid de kommunala mellanskolorna, dels föreståndar-

och lärarpersonalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna

att till överstyrelsen inkomma med förslag till de ändringar i då gällande

stadga för rikets allmänna läroverk och stadga för de kommunala mellanskolorna,

som kunde befinnas vara påkallade av riksdagens beslut rörande

ny läroverksorganisation eller som eljest kunde anses önskvärda, med skyldighet

för överstyrelsen att med eget utlåtande överlämna dessa yttranden

till Kungl. Majit.

Med skrivelse den 13 juni 1928 överlämnade skolöverstyrelsen förslag till

ändringar i då gällande läroverksstadga, varefter ny stadga för rikets allmänna

läroverk den 24 september 1928 utfärdades.

Beträffande de kommunala mellanskolorna har överstyrelsen sedermera

med skrivelse den 17 december 1931 överlämnat förslag till ny stadga för

dessa läroanstalter.

Redan tidigare hade det emellertid befunnits erforderligt att med hänsyn

till den nya läroverksstadgans bestämmelser provisoriskt lämna vissa ändrade

bestämmelser för de kommunala mellanskolorna. Sådana gåvos genom

Kungl. Majits beslut den 10 maj 1929 och den 21 augusti 1931.

Det förslag till ny stadga för kommunala mellanskolor, som skolöverstyrelsen

nu överlämnat och som utarbetats med hänsynstagande till såväl den

av Kungl. Majit den 24 september 1928 fastställda stadgan för kommunala

flickskolor som stadgan för rikets allmänna läroverk den 24 september 1928,

har departementschefen förklarat sig hava för avsikt att i sinom tid anmäla

inför Kungl. Majit. Emellertid grundar sig, framhåller departementschefen,

ifrågavarande förslag — liksom den nu gällande stadgan — i flera avseenden

på beslut eller uttalanden av riksdagen, och det framlagda förslaget

bör således, i den män en ändring i bestämmelserna ifrågasättes, i respektive

delar bringas under riksdagens prövning.

Vid en granskning av skolöverstyrelsens förslag bär departementschefen

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 8.

funnit, att vissa i nämnda förslag upptagna bestämmelser äro av den natur,

att de av överstyrelsen ifrågasatta ändringarna böra föreläggas riksdagen,

nämligen: 1. Läsårets längd; 2. Inträdesprövning; 3. Gemensam undervisning

i vissa fall för de olika årsklasserna; 4. Skolans anordning för såväl

gossar som flickor; 5. Friluftsverksamhet; 6. Ämneslärarkompetensen; och

7. Sättet för förordnande av rektor.

Beträffande läsårets längd innebär förslaget, att genom viss utsträckning

av läsåret vid de kommunala mellanskolorna likformighet i detta hänseende

åvägabringas med de allmänna läroverken. I realiteten begränsas utökningen

till tiden för inträdes- och flyttningsprövningar, för vilka vid läroverken

disponeras högst en vecka årligen.

Rörande inträdesprövning anför departementschefen:

»Vid fastställandet av de för den kommunala mellanskolan konstitutiva

bestämmelserna beslöt 1909 års riksdag att föreskriva, att inträdessökande

skulle vid offentlig prövning visa sig innehava det kunskapsmått, som inhämtas

i högsta årsklassen av folkskola, anordnad enligt då gällande normalplans

typ litt. A. I anslutning härtill äro de nu gällande stadgebestämmelserna

avfattade. Emellertid har Kungl. Maj:t genom beslut den 16 maj

1929 meddelat provisoriska föreskrifter av sådan innebörd, att lärjungarna

i den kommunala mellanskolans första klass skola genomgå samma inträdesprövning,

som numera är stadgad i fråga örn de allmänna läroverken.

Skolöverstyrelsen har i sitt stadgeförslag påkallat definitiva föreskrifter i

syfte att full likformighet även på detta område skulle inträda med den

fyraåriga realskolan. Härigenom skulle för de lärjungar, som med minst

godkända vitsord genomgått sjätte klassen av sex- eller sjuårig folkskola,

anordnad enligt någon av denna skolas huvudformer, prövningen begränsas

till ämnena modersmålet och räkning, medan övriga sökande skulle underkastas

prövning i samtliga läroämnen.

Det innebär otvivelaktigt en mindre tillfredsställande ordning, att inträdesfordringar

och inträdesprövningar följt andra normer vid den kommunala

mellanskolan än vid de allmänna läroverken. Jag anser därför uppenbart,

att, i samband med utfärdandet av ny stadga för förstnämnda läroanstalter,

en enhetlig ordning på detta område bör åstadkommas i enlighet

med de grunder som gälla för läroverkens fyraåriga realskola. Jag tillstyrker

alltså, att bemyndigande härtill utverkas av riksdagen.»

Gemensam undervisning i vissa fall för de olika årsklasserna. Beslut fattades

av 1909 års riksdag därom, att varje årsklass i kommunal mellanskola

skulle i läroämnena åtnjuta skild undervisning. Skolöverstyrelsen har

i sitt nu ifrågavarande stadgeförslag inryckt en bestämmelse av följande

lydelse:

Varje årsklass skall åtnjuta skild undervisning, där ej skolöverstyrelsen

efter av skolans styrelse gjord ansökan medgivit undantag. Ansökan örn

förening av årsklasser vid undervisningen erfordras dock ej i fråga örn

övningsämnen.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

59

Beträffande denna bestämmelse har överstyrelsen erinrat örn att överstyrelsen

i sitt förslag till stadga förordat en friare anordning av studiearbetet

och införande av s. k. fri flyttning. Med hänsyn härtill borde den hittillsvarande

bestämmelsen ersättas med den nyss anförda, vilken i stort sett

överensstämde med den, som förelåge i stadgan för högre folkskolor. Överstyrelsen

hade dock ansett sig böra föreslå, att förening av årsklass skulle

kunna utan ansökan vidtagas i fråga om samtliga övningsämnen, sålunda

icke blott i fråga om sång och gymnastik.

Skolöverstyrelsens här ifrågavarande förslag har synts departementschefen

vara ägnat att befrämja undervisningsarbetet vid mellanskolorna, och han

har därför ansett sig böra tillstyrka framställning till riksdagen örn ändring

i de nuvarande bestämmelserna på sätt överstyrelsen hemställt.

I fråga örn skyldighet för kommunal mellanskola att mottaga såväl gossar

som flickor har departementschefen anfört bland annat:

»Den hittills gällande bestämmelsen, att kommunal mellanskola skall —

därest ej mer än en sådan skola finnes inom skolområdet — vara avsedd

för både gossar och flickor, är givetvis i de flesta fall lämplig. Såsom skolöverstyrelsen

framhållit, kunna emellertid omständigheterna numera på en

ort vara sådana, att det vore önskvärt att kunna förbehålla skolan för endast

manliga eller endast kvinnliga elever eller allenast att begränsa tillströmningen

av elever av ettdera könet. En ändring i nu gällande bestämmelser

av huvudsakligen den innebörd, förslaget avser, synes mig alltså

värd att understödjas, och jag tillstyrker förslag till riksdagen i frågan.»

I sitt förslag till ny stadga för de kommunala mellanskolorna har skolöverstyrelsen

upptagit en i huvudsaklig enlighet med motsvarande föreskrift

i läroverksstadgan avfattad bestämmelse örn bestämmande av ett visst antal

dagar för främjande av idrottsliv ooh friluftsverksamhet. Härom anför departementschefen

:

»I likhet med skolöverstyrelsen finner jag det önskligt, att även för de

kommunala mellanskolorna föreskrift lämnas i fråga örn en ordnad idrottsoch

friluftsverksamhet. Jag har alltså för avsikt att i samband med anmälan

inför Kungl. Majit av frågan om ny stadga för de kommunala mellanskolorna

tillstyrka bestämmelser även i nu förevarande syfte. Vid bestämmelsernas

avfattande torde jag få anledning taga hänsyn till de förslag

i avseende på de allmänna läroverkens idrottsliga verksamhet, som

den 21 sistlidne december avgivits av de s. k. läroverkssakkunniga, vilka

haft att överväga jämväl detta spörsmål. Ingen anledning synes mig föreligga

att i nu ifrågavarande hänseende vid de kommunala mellanskolorna

tillämpa en annan ordning än vid de allmänna läroverken.»

Ämneslärarnas kompetens. Enligt § 55 i stadgan för kommunala mellanskolor

erfordras för att kunna antagas till ordinarie ämneslärare vid

kommunal mellanskola — förutom vissa allmänna villkor - att äga bellö
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 8.

righet till ordinarie lärartjänst vid sådan skola, vunnen på något av följande

sätt:

a) genom att med avseende på avlagda examina och genomgången provårskurs

uppfylla villkoren för behörighet till ordinarie ämneslärar- eller ämneslärarinnebefattning

vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium ävensom

hava under minst två läsår med nit och skicklighet vid någon under

skolöverstyrelsens inseende ställd, av staten upprättad eller statsunderstödd

läroanstalt eller ock vid läroanstalt, som genom särskilt beslut av Kungl.

Majit blivit ställd under överstyrelsens inseende, bestritt tjänstgöring, som

till omfattningen kan anses minst motsvara den, som enligt § 75 mörn. 1

i denna stadga åligger lärare med full tjänstgöring;

b) genom att med goda vitsord hava genomgått folkskoleseminarium samt

därefter med hänsyn till fortsatta väl vitsordade studier i ämnen, tillhörande

kommunala mellanskolans ämneskrets, och väl vitsordad tjänstgöring under

minst två år vid kommunal mellanskola, högre folkskola, skeppsgosseskola,

folkskolans högre avdelning, småskoleseminarium eller annan tjänstgöring

av den art, som i punkt a) avses, hava blivit av Kungl. Majit, efter skolöverstyrelsens

hörande, förklarad behörig att antagas till ordinarie lärare vid

kommunal mellanskola;

c) genom att vid universitet hava förvärvat goda vitsord örn genomgången

prövning i ämnen, tillhörande kommunala mellanskolans ämneskrets, samt

beträffande pedagogisk utbildning och undervisningsskicklighet hava antingen

med goda vitsord avlagt folkskollärarexamen och fullgjort sådan tjänstgöring,

som under b) sägs, eller ock hava på annat sätt förvärvat motsvarande

utbildning och erfarenhet samt i varje fall därefter hava på sätt under b) sägs

av Kungl. Majit förklarats behörig att antagas till ordinarie lärare vid kommunal

mellanskola.

Skolöverstyrelsen har ifrågasatt viss ändring i dessa kompetensvillkor och

har föreslagit följande lydelse av här avsedda bestämmelser:

För att kunna antagas till ordinarie ämneslärare vid kommunal realskola

erfordras:

1) att vid------------------- -

--— vitsordad; samt

6) att äga behörighet till ordinarie ämneslärartjänst vid kommunal realskola,

vunnen på något av följande sätt:

a) genom att med avseende på avlagda examina vid universitet eller

högskola och genomgången provårskurs eller ock vid vederbörligt högre

lärarinneseminarium avlagd examen uppfylla villkoren för behörighet till

ordinarie ämneslärar- eller ämneslärinnebefattning vid allmänt läroverk eller

folkskoleseminarium ävensom hava under minst två läsår med nit och skicklighet

vid någon under skolöverstyrelsens inseende ställd, av staten upprättad

eller statsunderstöd läroanstalt eller ock vid läroanstalt, som genom

särskilt beslut av Kungl. Majit blivit ställd under överstyrelsens inseende,

bestritt tjänstgöring, vilken till omfattningen kan anses minst motsvara den,

som enligt § 69 i denna stadga åligger lärare med full tjänstgöring, ägande

överstyrelsen, att då omständigheterna därtill föranleda, på gjord framställning

förklara sökande behörig till ordinarie ämneslärarbefattning utan hinder

därav, att han ej fullgjort hela den i förevarande punkt stadgade tjänstgöringen

;

b) genom att med goda vitsord hava genomgått folkskoleseminarium och

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

61

därjämte hava vid universitetet eller högskola förvärvat goda vitsord om

genomgången prövning i ämnen, tillhörande kommunala realskolans ämneskrets,

ävensom hava under minst två läsår med nit och skicklighet bestritt

sådan tjänstgöring, som i punkt a) avses, samt därefter hava blivit av

Kungl. Majit, efter skolöverstyrelsens hörande, förklarad behörig att antagas

till ordinarie lärare vid kommunal realskola.

Rörande detta överstyrelsens förslag har departementschefen anfört:

»Det förslag till ändrade bestämmelser i fråga örn kompetensfordringarna

för ämneslärare vid kommunal mellanskola, som skolöverstyrelsen sålunda

framlagt, synes mig vara lämpligt, och jag torde komma att i sinom tid

hos Kungl. Majit tillstyrka, att detsamma blir väsentligen godtaget. Det är

tydligt, att de föreslagna bestämmelserna beträffande en kategori av lärare,

nämligen den som gått folkskoleseminarievägen och därefter idkat fortsatta

studier, innebär en ej oväsentlig skärpning, i det att förslaget även av dessa

lärare kräver vid universitet eller högskola förvärvade goda vitsord örn genomgången

prövning i ämnen, tillhörande den kommunala mellanskolans

ämneskrets. Detta innebär tydligen krav på universitetsstudier för alla dem,

som icke genom studier vid högre lärarinneseminarium vunnit lärarbehörighet.

Ett sådant krav synes numera kunna med fog uppställas, så mycket

hellre som å ena sidan tillgången på läraraspiranter med nyssberörda utbildning

är mycket god och å den andra den önskvärda förbindelsen med

folkskolan och dess lärare uppehålles genom den alternativa bestämmelsen

om genomgång av folkskoleseminarium såsom ett led i kompetensens förvärvande.

Under sådana omständigheter har jag som sagt ansett de föreslagna

bestämmelserna kunna i det hela godtagas. Jag anser mig böra framhålla,

att, därest riksdagen biträder denna min ståndpunkt, motsvarande

förändring bör vidtagas i fråga örn bestämmelserna angående lärarkompetensen

vid kommunala flickskolor.»

Sältet för förordnande av rektor. Bland de av 1911 års riksdag fattade

besluten i fråga om kommunala mellanskolor avsåg ett rektorsbefattningarna

vid dessa skolor. Riksdagen beslöt, att sådan skola skulle förestås av en för

viss tid bland de ordinarie ämneslärarna förordnad rektor eller föreståndarinna,

och den nu gällande stadgan för kommunala mellanskolor föreskriver

i § 60 mom. 1, att till rektor för kommunal mellanskola skall av skolöverstyrelsen,

efter förslag av skolans styrelse, förordnas för en tid av högst

fem år i sänder en av skolans ordinarie lärare.

Skolöverstyrelsen har i sitt stadgeförslag upptagit frågan till förnyat övervägande

och för sin del ifrågasatt ändrade bestämmelser av följande lydelse:

1. För behörighet till rektorstjänst vid kommunal realskola fordras att

vara behörig till ordinarie ämneslärarbefattning vid dylik skola.

2. Rektor för kommunal realskola förordnas av skolöverstyrelsen, efter

förslag av skolans styrelse, för en tid av högst fem år i sänder.

3. Senast fem månader, innan rektorsförordnande löper till ända, skall

skolstyrelsen till skolöverstyrelsen göra anmälan därom, och därvid tillika

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 8.

anmäla, huruvida ordinarie ämneslärarbefattning är eller under tiden intill

utgången av rektorsförordnandet kan beräknas bliva ledig, och må skolstyrelsen,

örn den så anser lämpligt, föreslå förnyelse av förordnandet.

4. Därest icke skolöverstyrelsen, efter sådant förslag, som i mom. 3 sägs,

finner skäl meddela förnyat förordnande, ävensom eljest vid ledighet å rektorsbefattning

skall skolstyrelsen, under förutsättning att ordinarie ämneslärarbefattning

vid skolan samtidigt är ledig och såvitt ej skolöverstyrelsen

på därom gjord framställning annorlunda bestämmer, genom tillkännagivande

i den tidning, vari officiella meddelanden införas, kungöra rektorsbefattningen

till ansökan ledig med tillkännagivande tillika, att därest den

av överstyrelsen till rektor förordnade icke redan är ordinarie ämneslärare

vid skolan, han kommer att förordnas till innehavare av den lediga ämneslärarb

ef attningen.

5. I det fall att rektorsbefattning kungjorts till ansökan ledig i enlighet

med bestämmelserna i mom. 4, må den, som önskar komma i åtanke vid

förordnandet, senast klockan tolv på trettionde dagen efter den dag, då

kungörelsen blivit intagen i den tidning, vari officiella meddelanden införas,

hos skolstyrelsen göra anmälan därom med bifogande av de i § 51 föreskrivna

ansökningshandlingar jämte de övriga handlingar, genom vilka han

önskar ådagalägga sin lämplighet för befattningen.

6. Så snart ske kan och senast inom trettio dagar efter ansökningstidens

utgång skall skolstyrelsen efter företagen prövning av ansökningshandlingarna

insända nämnda handlingar till skolöverstyrelsen och därvid på anförda

grunder till erhållande av förordnande som rektor förorda den av

de sökande, vilken med hänsyn dels till insikter, erfarenhet och övriga egenskaper,

_ som företrädesvis erfordras hos styresmannen för en skola, dels i

tillämpliga delar till de i § 52 mom. 2 föreskrivna befordringsgrunderna

befinnes lämpligast. Vid sådant förord må hänsyn kunna tagas även till

behovet av lärarkraft vid skolan i vissa ämnen.

7. Sedan skolöverstyrelsens beslut angående förordnande av rektor vunnit

laga kraft, skall, därest till rektor förordnats annan än den, som redan innehar

ordinarie ämneslärartjänst vid skolan, skolstyrelsen för den sålunda till

rektor vid skolan förordnade utfärda förordnande å ordinarie ämneslärartjänst.

Över nu senast nämnt förordnande må besvär icke anföras.

8. Örn den till rektor förordnade redan innehar ordinarie ämneslärartjänst

vid skolan, skall med ledigförklarande och tillsättning av den samtidigt

med rektorstjänsten lediga ordinarie ämneslärartjänsten förfaras enligt

de grunder, som eljest jämlikt i denna stadga givna föreskrifter härutinnan

gälla.

9. Därest rektorsbefattning ej blivit ledigförklarad i den ordning, som i

mom. 4 föreskrives, skall skolstyrelsen hos skolöverstyrelsen förorda en av

skolans ordinarie ämneslärare till densamma, varvid i tillämpliga delar skall

gälla, vad som rörande dylikt förord är föreskrivet i mom. 6 av denna

paragraf.

10. Skolöverstyrelsens beslut örn förordnande av rektor skall tillkännagivas

i den tidning, vari officiella meddelanden införas.

Mot detta skolöverstyrelsens förslag hava vissa ledamöter av överstyrelsen

reserverat sig och anbefallt andra vägar för undvikande av de med den

nuvarande tillsättningsproceduren förenade olägenheterna. Sålunda har undervisningsrådet

Hänninger, med instämmande av fyra andra ledamöter av

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

63

ämbetsverket, gjort gällande, att den föreslagna anordningen icke syntes

tillfredsställande därutinnan, att ett allenast på viss tid av statlig myndighet

givet förordnande automatiskt skulle medföra ett förordnande såsom ordinarie

innehavare av en kommunal tjänst, ävensom att överhuvudtaget en

person skulle erhålla ordinarie anställning i kommuns tjänst utan att den

kommunala myndigheten haft bestämmanderätt därvidlag. Olägenheten av

detta förhållande skulle komma att bli särskilt framträdande i ett sådant

fall, då den till rektor förordnade av någon anledning icke skulle av överstyrelsen

anses böra komma i fråga till förnyat förordnande, varvid han

emellertid komme att kvarstå såsom ordinarie lärare vid skolan.

I stället föreslås den anordningen, att sedan rektorstjänsten och den lediga

ämneslärartjansten samtidigt ledigförklarats, den senare tjänsten skulle först

tillsättas, varvid skolstyrelsen skulle äga att taga hänsyn ej blott till i övrigt

föreskrivna befordringsgrunder utan jämväl till sådana av de sökande ådagalagda

egenskaper, som företrädesvis erfordras hos styresmannen för en skola.

Därefter skulle förslag avgivas till överstyrelsen i fråga örn förordnande å

rektorsbefattningen. Genom en dylik anordning skulle en betryggande garanti

skapas för att å rektorsbefattningen erhålla en väl kvalificerad person,

samtidigt med att den kommunala myndighetens självbestämmanderätt i

fråga om förordnande av ordinarie befattningshavare å kommunens stat

bibehölles oförkränkt.

Ytterligare har undervisningsrådet Johansson i ett särskilt yttrande framlagt

en annan form för lösning av frågan, enligt vilket rektorstjänsterna

borde brytas ut ur den kommunala begränsningen och göras till statstjänster.

Ordinarie lärartjänster skulle vid varje skola icke inrättas till större antal,

än att det utom desamma funnes fullt utrymme för en rektorstjänst. Ledig

rektorstjänst skulle tillsättas på i huvudsak samma sätt som sådan tjänst

vid en statens realskola, dock med de avvikelserna, att ansökningsrätt skulle

tillkomma samtliga ordinarie ämneslärare och ämneslärarinnor vid såväl

de allmänna läroverken och de kommunala mellanskolorna i riket, samt att

skolans styrelse skulle äga rätt att avgiva yttrande över de sökande, innan

överstyrelsen avgåve sitt underdåniga utlåtande i ärendet.

Beträffande de sålunda framkomna förslagen har departementschefen anfört:

»Frågan om rektorstjänsternas tillsättande är mycket betydelsefull men

ingalunda lättlöst. Olika meningar hava yppats om de åtgärder, som borde

vidtagas för att minska de nuvarande olägenheterna. Den förnämsta svårigheten

beträffande en ändring i de nuvarande förhållandena ligger uppenbarligen

däri, att de kommunala mellanskolorna ju icke ekonomiskt bilda

nåo-on enhet i likhet med de allmänna läroverken vare sig sinsemellan

o

eller i förhållande till nyssnämnda läroverk. Detta medför, att det icke är

möjligt att taga en lärare från vilken skola som helst samt förordna honom

till rektor vid en kommunal mellanskola. Avgår han före pensionsåldern,

linnes ingen tjänst, på vilken han kan falla tillbaka. Ej heller de båda

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 8.

förstnämnda av nyss återgivna förslag lösa frågan allmängiltigt, men de

ge under vissa förutsättningar möjlighet till ett urval, som eljest ej erbjuder

sig. Under sådana förhållanden har jag funnit skäl tala för eu omläggning

av den nuvarande ordningen och torde därvid lösningen böra sökas

enligt en av de först angivua vägarna, vilka såsom synes delvis löpa parallellt.

Motsvarande ändring bör uppenbarligen vidtagas i fråga örn kommunal

flickskola. Emellertid är enligt min mening denna fråga av den art,

att det torde böra överlämnas åt Kungl. Majit att närmare utforma de behövliga

föreskrifterna, och jag tillstyrker därför allenast förslag till riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda dylika föreskrifter.»

Kungl. Maj:ts förslag, i vad angår första stycket av Kungl. Maj:ts hemställan,

synes innebära l:o) att för budgetåret 1933/1934 statsbidrag till kommunala

mellanskolor icke må utgå för sammanlagt större antal parallellavdelningar

än under innevarande budgetår, varvid hänsyn icke må tagas

till parallellavdelningar, som upphöra i följd av förstatligande av kommunal

mellanskola, samt 2:o) sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga

om kommunal mellanskola, såvitt angår budgetåret 1933/1934, att antalet

lärjungar i varje klass eller klassavdelning i kommunal mellanskola ej må

överstiga 35, såvida icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt,

att sagda antal något överskrides, ävensom att, efter skolöverstyrelsens beprövande

i varje särskilt fall, statsbidrag må inom varje årsklass utgå till

högst så stort antal parallellavdelningar av'' årsklassen, som uppkommer med

iakttagande därav, att vid läsårets början minst 35 (nu 30) lärjungar eller,

där efter överstyrelsens beprövande särskilda skäl därtill föranleda, minst

30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning

upprättas inom densamma, dock att undantag från bestämmelsen örn

minst 35 lärjungar per avdelning såsom villkor för uppdelning icke må

ifrågakomma beträffande nyintagen klass.

Inom riksdagen hava väckts åtskilliga motioner, vari framställts vissa

erinringar mot detta Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen anser visserligen, att dessa erinringar icke kunna frånkännas

betydelse. Särskilt torde begränsningen av totalantalet parallellavdelningar

kunna leda till att många ungdomar, som av brist på arbetstillfällen söka

erhålla vidare utbildning i de kommunala mellanskolorna, utestängas härifrån.

Sist berörda förhållande måste betraktas såsom en särskilt svår olägenhet

hos de föreslagna nya grunderna. Men då de av Kungl. Majit föreslagna

restriktionerna torde få betraktas såsom en av tidsomständigheterna

framtvungen nödvändighet, har riksdagen funnit sig icke böra göra något

sådant avsteg från desamma, som kan föranleda ökade kostnader för statsverket.

Riksdagen anser sig alltså böra godkänna Kungl. Majits förslag.

I detta sammanhang vill riksdagen emellertid framhålla, att berörda begränsning

av totalantalet parallellavdelningar icke bör få hindra inrättandet av

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

65

nya kommunala mellanskolor, där sådant anses erforderligt. Begränsningen

torde därför böra uttryckligen angivas såsom avseende allenast under budgetåret

1932/1933 bestående kommunala mellanskolor, vilka fortsätta sin verksamhet

under budgetåret 1933/1934.

Vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn undantag för särskilda fall från

bestämmelsen örn skild undervisning i läroämne för varje årsklass samt beträffande

inträdesprövning till första klassen och förordnande av rektor har

icke givit riksdagen anledning till erinran.

De föreslagna skärpningarna av behörighetsvillkoren för ämneslärartjänst

synas hava goda skäl för sig. Väl kan någon tvekan råda, örn det kan

vara lämpligt att nu genomföra dessa nya bestämmelser, då frågan örn

kompetensvillkoren för tjänster av detta slag sannolikt kommer upp i ett

annat och vidare sammanhang under de närmaste åren. Men enär ett bifall

till Kungl. Majda föreliggande förslag givetvis icke får anses binda

riksdagens ställningstagande vid en sådan eventuell förnyad prövning av

spörsmålet i ett större sammanhang, har riksdagen godtagit berörda förslag.

Den föreslagna modifieringen av bestämmelsen örn skyldighet för kommunal

mellanskola att mottaga såväl gossar som flickor föranleder ingen

annan erinran från riksdagens sida, än att, därest på någon ort den kommunala

mellanskolan är den enda tillgängliga högre läroanstalten, den givetvis

icke får förbehållas endera av berörda båda lärjungekategorier.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit anledning till något uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Majda förslag,

dels beslutat, att för budgetåret 1933/1934 statsbidrag till kommunala

mellanskolor icke må, såvitt angår kommunala mellanskolor, vilka åtnjutit

statsbidrag under budgetåret 1932/1933, utgå för sammanlagt större antal

parallellavdelningar än för sistnämnda budgetår,

dels beslutat sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga örn kommunala

mellanskolor, så vitt angår budgetåret 1933/1934, att antalet lärjungar

i varje klass eller klassavdelning i kommunal mellanskola ej må överstiga

35, såvida icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda

antal något överskrides, ävensom att, efter skolöverstyrelsens beprövande i

varje särskilt fall, statsbidrag må inom varje årsklass utgå till högst så stort

antal parallellavdelningar av årsklassen, som uppkommer med iakttagande

därav, att vid läsårets början minst 35 lärjungar eller, där efter överstyrelsens

beprövande särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar komma

på varje avdelning inom årsklassen, innan ny avdelning upprättas inom

densamma; dock att undantag från bestämmelsen örn minst 35 lärjungar

per avdelning såsom villkor för uppdelning icke må ifrågakomma beträffande

nyintagen klass;

dels beslutat, att varje årsklass i kommunal mellanskola skall åtnjuta

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 11 sami. Nr 8.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 8.

skild undervisning i läroämne, där ej skolöverstyrelsen efter av skolans styrelse

gjord ansökan medgivit undantag;

dels beslutat, att kommunal mellanskola skall vara avsedd för både gossar

och flickor, därest ej i det för skolan fastställda reglementet blivit bestämt,

att skolan skall stå öppen för enbart gossar eller för enbart flickor eller ock

att, efter skolstyrelsens beprövande, en viss begränsning kan vidtagas i

fråga örn intagning av endera av nämnda lärjungekategorier;

dels bemyndigat Kungl. Majit att, i huvudsaklig enlighet med vad förut

angivits, utfärda erforderliga närmare föreskrifter i fråga örn tillämpningen

av vad riksdagen sålunda beslutat ävensom erforderliga föreskrifter beträffande

inträdesprövning till första klassen, ämneslärarbehörighet och förordnande

av rektor vid kommunal mellanskola;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor,

nu 1,270,000 kronor, med 90,000 kronor till 1,180,000 kronor.

149:o) Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala

mellanskolor. Kungl. Majit har (punkt 158) föreslagit riksdagen att dels

besluta sådan ändring, att gälla under tiden den 1 juli 1933—den 30 juni

1934, i de av riksdagen fastställda grunderna för utgående av statsbidrag

för undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete vid kommunala

mellanskolor, att statsbidrag må utgå allenast i sådana fall, då den

för nämnda undervisning anställde läraren har sin väsentliga utkomst av

denna anställning,

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig

och kvinnlig slöjd samt handarbete vid kommunala mellanskolor, nu 23,000

kronor, med 10,000 kronor till 13,000 kronor.

Ämnet handarbete vid de allmänna läroverken har numera erhållit den

ändrade benämningen »slöjd för flickor». Med hänsyn härtill synes benämningen

»handarbete» ej heller vidare böra komma till användning i fråga

örn de kommunala mellanskolornas motsvarande undervisning. I själva

verket täcker uttrycket »kvinnlig slöjd» även »handarbete», varför nu ifrågavarande

anslag för framtiden lämpligen bör benämnas »undervisning i manlig

och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor».

I övrigt har Kungl. Majits under här förevarande punkt omförmälda

förslag ej givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels beslutat sådan ändring, att gälla under tiden den 1 juli 1933—den

30 juni 1934, i de av riksdagen fastställda grunderna för utgående av statsbidrag

för undervisning i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor,

att statsbidrag må utgå allenast i sådana fall, då den för nämnda

undervisning anställde läraren har sin väsentliga utkomst av denna anställning;
dels

ock — med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie för
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

67

slagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete

vid kommunala mellanskolor å 23,000 kronor — underrubriken »Undervisning

i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor» uppfört ett

ordinarie förslagsanslag av 13,000 kronor.

150: o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159)

har riksdagen

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1933—30

juni 1934 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp, som

Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande

grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra

förslagsanslag av 226,000 kronor.

151:o) Kommunala flickskolor. Kungl Maj:t har (punkt 160) föreslagit

riksdagen att dels besluta sådan ändring, att gälla under tiden den 1 juli

1933—den 30 juni 1934, i de av 1928 års riksdag fastställda grunderna för

utgående av statsunderstöd till parallellavdelning av årsklass vid kommunal

flickskola (riksdagens skrivelse den 5 juni 1928, nr 356, s. 46), att för

parallellavdelning må — utöver till skolan i övrigt utgående statsunderstöd

— i enlighet med de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t kan finna gott

meddela, utgå statsunderstöd med ett belopp av 2,800 kronor för år till

parallellavdelning inom den sjuåriga lärokursens fem lägsta och inom den

sexåriga lärokursens fyra lägsta klasser samt till parallellavdelning inom de

två högsta klassernas teoretiska linje, ävensom med ett belopp av 1,400

kronor för år till parallellavdelning inom de två högsta klassernas praktiska

linje, dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor,

nu 196,000 kronor, med 129,000 kronor till 325,000 kronor.

Riksdagen har, så vitt angår första stycket av Kungl. Maj:ts hemställan,

uppfattat Kungl. Maj:ts förslag såsom innebärande följande:

Någon begränsning av totalantalet parallellavdelningar under budgetåret

1933/1934, på sätt som skett i fråga om de kommunala mellanskolorna,

skulle icke förekomma med avseende å de kommunala flickskolorna. Däremot

skulle för nämnda budgetår den ändringen vidtagas i de rörande kommunala

flickskolor gällande bestämmelserna, att antalet lärjungar i varje klass

eller klassavdelning i kommunal flickskola icke må, vad beträffar de fem

lägre klasserna av sjuårig och de fyra lägre klasserna av sexårig lärokurs,

överstiga 35 och, vad beträffar de två högsta klasserna, överstiga 30, såvida

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 8.

icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något

överskrides, ävensom att, efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt

fall, statsbidrag må utgå till parallellavdelning av årsklass inom den sjuåriga

lärokursens fem lägsta och inom den sexåriga lärokursens fyra lägsta klasser

med 2,800 kronor för år, skolande emellertid sådant bidrag utgå

till högst så stort antal parallella klassavdelningar, som uppkommer med

iakttagande därav, att vid läsårets början minst 35 lärjungar eller, där efter

överstyrelsens beprövande särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar

komma på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning

upprättas inom densamma, dock att undantag från bestämmelsen örn minst

35 lärjungar per avdelning såsom villkor för uppdelning icke må ifrågakomma

beträffande nyintagen klass; samt till parallellavdelning av årsklass

inom de två högsta klasserna med 2,800 kronor för år för parallellavdelning

inom den teoretiska linjen och med 1,400 kronor för år för parallellavdelning

inom den praktiska linjen, dock att sådant bidrag må utgå för

högst så stort antal parallella klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande

därav, att vid läsårets början minst 30 lärjungar komma på varje

sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning upprättas inom

densamma.

Dessa föreskrifter överensstämma med vad som av Kungl. Majit föreslagits

beträffande maximiantal lärjungar per klass och rätt att åtnjuta statsbidrag

för parallellavdelning vid de kommunala mellanskolorna utom på en punkt,

nämligen i fråga örn den kommunala flickskolans två högsta klasser, där

siffran 30 bibehållits oförändrad, under det att för de kommunala mellanskolorna

någon liknande åtskillnad mellan de olika skolstadierna icke gjorts

utan höjning av motsvarande siffra skett till 35 för samtliga klasser.

Riksdagen anser, att rörande totalantalet parallellavdelningar samma begränsning

bör gälla beträffande kommunala flickskolor, som av riksdagen

beslutats i fråga örn de kommunala mellanskolorna.

Den åtskillnad beträffande de två högsta klasserna, som ifrågasatts beträffande

rätt till statsbidrag för parallellavdelning vid kommunal flickskola,

kan riksdagen vidare icke godkänna. De till stöd för Kungl. Majits

förslag i denna del förebragta skälen synas riksdagen icke övertygande;

i varje fall förefaller det riksdagen icke befogat att tillerkänna de kommunala

flickskolorna denna förmånliga ställning framför de kommunala

mellanskolorna, i fråga om vilka, beträffande åtminstone den högsta klassen,

enahanda skäl kunna åberopas. Riksdagen anser alltså, att bestämmelserna

örn visst minimiantal såsom förutsättning för upprättande av till statsbidrag

berättigad parallellavdelning böra bliva helt desamma för de kommunala

flickskolorna som för de kommunala mellanskolorna. Härigenom kan, enligt

vad som framgår av skolöverstyrelsens utlåtande, en besparing göras,

motsvarande statsbidraget för 4 parallellavdelningar, eller med (4x2,800)

11,200 kronor. Riksdagen, som i övrigt icke har något att erinra mot

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

69

Kungl. Maj:ts förslag, har i anledning härav nedsatt den av Kungl. Majit

äskade summan, 325,000 kronor, med 11,000 kronor till 314,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Majda förslag,

dels beslutat, att för budgetåret 1933/1934 statsbidrag till kommunala

flickskolor icke må, såvitt angår kommunala flickskolor, vilka åtnjutit statsbidrag

under budgetåret 1932/1933, utgå för sammanlagt större antal parallellavdelningar

än för sistnämnda budgetår,

dels beslutat sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga örn kommunal

flickskola, så vitt angår budgetåret 1933/1934, att antalet lärjungar i varje

klass eller klassavdelning i kommunal flickskola icke må överstiga 35, såvida

icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt, att sagda antal något

överskrides, ävensom att, efter skolöverstyrelsens beprövande i varje särskilt

fall, statsbidrag må inom varje årsklass utgå till högst så stort antal parallella

klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets

början minst 35 lärjungar eller, där efter överstyrelsens beprövande

särskilda skäl därtill föranleda, minst 30 lärjungar komma på varje sådan

avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning upprättas inom densamma,

dock att undantag från bestämmelsen örn minst 35 lärjungar per

avdelning såsom villkor för uppdelning icke må ifrågakomma beträffande

nyintagen klass,

dels ock ökat det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor, nu

196.000 kronor, med 118,000 kronor till 314,000 kronor.

152:o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor. Kungl. Majit har (punkt 161) föreslagit riksdagen att dels

medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1933—30 juni 1934

utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.

Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder

bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 64,000 kronor.

I anslutning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört och

beslutat torde det av Kungl. Majit föreslagna anslaget kunna minskas med

ett belopp, motsvarande den beräknade kostnaden för tillfällig löneförbättring

till lärarpersonalen vid fyra parallellavdelningar eller med (4 X 500)

2.000 kronor till 62,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag,

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1933—30

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Riksdagens skrivelse Nr 8.

juni 1934 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.

Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder

bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 62,000 kronor.

153:o) Reservationsanslaget till privatläroverk. Kungl. Majit har

(punkt 162) föreslagit riksdagen att dels besluta, att statsunderstöd från

anslaget till privatläroverk må till enskild mellanskola, som befinner sig

under avveckling, utgå även örn skolan omfattar mindre än fyra årsklasser

utöver den egentliga folkskolan och oavsett huruvida skolan med avseende

å lärjungantal under de senaste tre åren uppfyller i sådant hänseende eljest

gällande villkor, samt att statsunderstöd till dylik skola, som omfattar mindre

än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan, må utgå med högst

1,200 kronor för varje sådan klass; dels minska det ordinarie reservationsanslaget

till privatläroverk, nu 664,300 kronor, med 58,600 kronor, till

605,700 kronor; dels ock i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföra de

i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor 16,400 kronor, högre flickskolor 376,900 kronor, högre

goss- och samskolor 212,400 kronor, enskilda lärarinneseminarier utan angivet

belopp, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

605,700 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (I: 77), vari hemställts, att riksdagen ville såsom villkor

för statsunderstöd till högre goss- och samskola uppställa, att befrielse från

och nedsättning i terminsavgifter medgives till den omfattning Kungl. Majit

bestämmer.

Till stöd för det i motionen framförda yrkandet har anförts bland annat:

Enligt de grunder, som av riksdagen fastställts för statsunderstöd till enskilda

mellanskolor och högre flickskolor, är vederbörande läroanstalt skyldig

att meddela befrielse från eller nedsättning i terminsavgifter till den

omfattning Kungl. Majit bestämmer. Ett motsvarande villkor saknas däremot

i fråga örn statsunderstödet till läroanstalter av gruppen högre gossoch

samskolor.

Det må ha ansetts överflödigt att uppställa en dylik fordran vid anslagsvillkorens

fastställande med hänsyn därtill, att den ifrågavarande kategorien

då begränsades på ett så snävt sätt, att den endast omfattade rena försöJcsläroverk.

Den praktiska tillämpningen har emellertid gått i den riktningen,

att i regeln ingen saklig skillnad föreligger mellan läroanstalter av denna

anslagstyp och statens läroverk i organisation eller lärjungerekrytering. Den

opaginerad Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens skrivelse Nr 8.

väsentliga avvikelsen har egentligen varit de avsevärt högre lärjungeavgifterna,

vilka för vissa klasser torde överstiga 200 kronor. Då vidare gäller,

att läroanstalter av ifrågavarande grupp åtnjuta icke obetydligt högre statsanslag

än t. ex. flickskolorna, framstår det numera knappast motiverat att

avstå&från kravet på nedsättning i eller befrielse från avgifterna i viss omfattning

för behövande lärjungar.

Till belysning av det kraftiga ekonomiska stöd, som staten lämnar de

högre goss- och samskolorna, anser jag mig böra meddela omstående siffror,

avseende den sista period för vilken ekonomiska uppgifter föreligga.

En blick på denna sammanställning torde vara tillräcklig för att övertyga

därom att vägande skäl med hänsyn till de starkt ökade stadsbidragen

sedan grundanslagets belopp fastställdes ha tillkommit tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg till avsevärda belopp — kunna anföras för att det

förut berörda villkoret örn viss befrielse från och nedsättning i terminsavgifterna

knytes jämväl till understödet åt dessa skolor. Särskilt gör sig

behovet av en sådan ordning starkt gällande vid läroanstalter å sådana

orter, där annan motsvarande statlig eller kommunal skola icke finnes inrättad.

Genom att överlåta åt Kungl. Majit att närmare fastställa omfattningen

av nedsättningen eller befrielsen, torde en önskvärd differentiering

kunna uppnås beträffande skilda skolor med hänsyn till deras uppgift och

ställning i övrigt.

Översikt av statsunderstöden till högre goss- och samskolor

läsåret 1931—1932 respektive kalenderåret 1931.

Skola

Reserva-

tions-

anslaget

Tillfällig

löneför-

bättring

Dyrtids-

tillägg

Löne- och

ålders- tillägg

Summa

Sofi Almquists skola.......

16,200

_

28,125: 57

13,437

—

5,771:10

63,533: 67

Beskowska skolan.........

19,637

14

19,088: 68

12,754

60

1,600: —

53,080: 42

Palmgrenska samskolan.....

17,900

—

22,595: 01

11,833

50

3,133: 30

55,461: 81

Stockholms samgymnasium . . .

8,500

—

23,068: 86

15,886

—

800: —

48,254: 86

Whitlockska samskolan.....

19,900

—

41,101: 70

19,484

40

8,379: 77

88,865: 87

Djursholms samskola1......

21,634

21

49,016: 54

34,731

_2

9,222: 81

114,604: 56

Saltsjöbadens samskola1.....

15,740

—

33,387: 31

21,308

—

5,737: 77

76,173:08

Sigtunastiftelsens human, läro-

11,917:48

verk1 ...............

3,333

33

4,337:15

4,247

—

—

Uppsala enskilda läroverk och

91,260: 52

privatgymnasium........

22,450

—

43,245: 31

21,863

—

3,702: 21

Fjellstedtska skolan i Uppsala .

18,500

—

16,651: 05

8,637

—

—

43,788: 05

Lunds privata elementarläroverk

17,500

—

21,297: 43

24,400

—

—

63,197: 43

Göteborgs högre samläroverk. .

17,000

—

36,160: 60

18,450

—

5,174: 75

76,785: 35

Lundsbergs skola.........

15,200

—

10,090:33

16,438

—

—

41,728: 33

Summa

213,494

68

348,165: 54 |223,469: 50 |43,521: 71

828,651:43

1 Avser kalenderåret 1931.

2 Häri ingå kronor 247 rekvirerade genom Djursholms samskola för räkning Lyceum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Nu omförmalda villkor synes kunna knytas antingen till grundanslaget

pa satt galler i fråga om flickskola, eller, därest detta av formella grunder

icke skulle anses lämpligt, vid anslaget till tillfällig löneförbättring.

Riksdagen bifaller det i besparingssyfte framställda förslaget om sådan

ändring i gällande bestämmelser i fråga om statsunderstöd till privatläroverken,

så vitt angår budgetåret 1933/1934, att grundunderstödet fastställes till högst

4,800 kronor, med iakttagande dock av de särskilda föreskrifter, som äro

eller kunna varda meddelade angående statsunderstöd till skola, som befinner

sig under avveckling.

Beträffande den av 1932 års riksdag berörda frågan om nedläggande av

ett privat flickgymnasium i Stockholm har departementschefen ansett vissa

av Honom anförda siffror rörande lärjungefrekvensen giva vid handen, att

det ännu torde vara för tidigt att vidtaga åtgärder för en sådan indragning.

Riksdagens vederbörande utskott, som i berörda siffror icke trott sig finna

tillräcklig ledning för bedömande av föreliggande fråga, har inhämtat detaljerade

uppgifter om huru vid de i Stockholm befintliga flickgymnasierna

och samgymnasierna lärjungarna fördela sig å gymnasiets olika ringar. Av

berörda uppgifter har riksdagen inhämtat, att vid ett par av dessa gymnasier

(reallinjerna vid Nya elementarskolan för flickor och Åhlinska skolan)

lärjungantalet höstterminen 1932 var synnerligen ringa. Det utgjorde i

ringarna I—IV vid Nya elementarskolan för flickor respektive 4, 5, 6 och

9 samt vid Åhlinska skolan respektive 8, 8, 4 och 10. Även vid vissa samgymnasier

är lärjungeantalet i de olika ringarna relativt litet. Berörda förhållanden

synas riksdagen — även örn i betraktande tages, att beslut redan

lärer hava fattats örn avveckling av ett av de i huvudstaden hittills uppehållna

samgymnasierna — tyda på att här föreligger en överorganisation,

vilken för staten ostridigt medför onödiga utgifter, ett förhållande, varå riksdagen

velat fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.

Det i motionen I: 77 framställda förslaget att såsom villkor för statsunderstöd

till högre goss- och samskola måtte bestämmas skyldighet för läroanstalten

att medgiva befrielse från eller nedsättning i terminsavgifter till

den omfattning, Kungl. Maj.t bestämmer, synes riksdagen äga fog för sig.

Sådan skyldighet är sedan länge gällande för enskilda mellanskolor och

högre flickskolor, och någon giltig anledning att härutinnan låta de högre

goss- och samskolorna intaga en undantagsställning torde icke föreligga.

Riksdagen har därför bifallit den i motionen gjorda hemställan.

Vad beträffar enskilda lärarinneseminarier har Kungl. Maj:t föreslagit,

att den anslagspost, som avser dessa seminarier, skulle fortfarande, liksom

för innevarande budgetår, upptagas utan angivet belopp. Då fråga örn

statsunderstöd till någon läroanstalt av denna art varken är eller under den

närmare framtiden torde bliva aktuell, synes skäl saknas att längre bibehålla

sagda anslagspost. Riksdagen har därför uteslutit densamma ur ifrågavarande

anslag.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

73

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit riksdagen anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

beslutat sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga örn statsunderstöd

till privatläroverken, så vitt angår budgetåret 1933/1934, att såsom

grundunderstöd till skola, varom här är fråga, må utgå högst 4,800

kronor, med iakttagande dock av de särskilda föreskrifter, som äro eller

varda meddelade angående skola, som befinner sig under avveckling,

dels beslutat, att statsunderstöd från anslaget till privatläroverk må till

enskild mellanskola, som befinner sig under avveckling, utgå även om skolan

omfattar mindre än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan och oavsett

huruvida skolan med avseende å lärjungantal under de senaste tre åren

uppfyller i sådant hänseende eljest gällande villkor, samt att statsunderstöd

till dylik skola, som omfattar mindre än fyra årsklasser utöver den egentliga

folkskolan, må utgå med högst 1,200 kronor för varje sådan klass,

dels med bifall till ovannämnda motion (I: 77) beslutat, att såsom villkor

för statsunderstöd till högre goss- och samskola skall gälla, att läroanstalten

skall vara skyldig medgiva befrielse från eller nedsättning i terminsavgifter

till den omfattning, Kungl. Majit bestämmer,

dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu

664,300 kronor, med 58,600 kronor till 605,700 kronor,

dels ock i riksstaten för budgetåret 1933/1934 såsom i nämnda anslag ingående

anslagsposter uppfört följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor................kronor 16,400,

högre flickskolor ................... » 376,900,

högre goss- och samskolor............ » 212,400,

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

605,700 kronor.

154:o) Understöd åt Anna-skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 163) bar riksdagen, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till understöd åt Anna-skolan i Stockholm för budgetåret

1933/1934 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela.

155:o) Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 164) har riksdagen

minskat det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, nu 520,000 kronor, med 35,000 kronor

till 485,000 kronor.

156:o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverk.

Kungl. Majit har (punkt 165) föreslagit riksdagen att dels föreskriva,

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 8.

att — utan hinder av vad i avd. A mom. 4 och mom. 10 a) och b) samt i

de till ifrågavarande avd. A fogade övergångsbestämmelser mom. 1, 2 och

3 av kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154) angående avlöning av lärarinnorna

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd

åt dessa läroanstalter m. m. med däri senare gjorda tillägg och

ändringar ävensom av vad i mom. 7 avd. A a) och b) samt avd. B b) av

kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 327) angående tillfällig löneförbättring åt

vissa lärare vid privatläroverk finnes stadgat häremot stridande — för budgetåret

1933/1934 skola i fråga örn statsunderstödda enskilda läroanstalter

gälla i huvudsak de bestämmelser, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivits; dels ock till beredande under tiden 1 juli 1933—30

juni 1934 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda

mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- och samskolor för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,917,000 kronor.

Granskningsnämnden har bland annat ifrågasatt en besparing å nu förevarande

anslagspost genom en inskränkning i privatskolornas frihet att anordna

undervisning med olika grundläggande språk i samma skola.

Skolöverstyrelsen har, enligt vad som framgår av sid. 383—384 i statsrådsprotokollet,

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreskriva,

att, utan hinder av vad i avd. A. mom. 4 och mom. 10 a) och b) samt i

de till ifrågavarande avd. A fogade övergångsbestämmelser mom. 1, 2 och

3 av kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154) angående avlöning av lärarinnorna

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd

åt dessa läroanstalter m. m. med däri senare gjorda tillägg och

ändringar ävensom av vad i mom. 7 avd. A a) och b) samt avd. B b) av

kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 327) angående tillfällig löneförbättring åt

vissa lärare vid privatläroverk finnes stadgat häremot stridande, för budgetåret

1933/1934 skall i fråga örn statsunderstödda enskilda läroanstalter gälla:

1. Med full tjänstgöring förstås, vad angår stadium, motsvarande realoch

flickskola, undervisning under 24—28 veckotimmar, i medeltal ungefär

26 veckotimmar, och vad angår stadium, motsvarande gymnasium, undervisning

i den omfattning, som är föreskriven för lektor vid högre allmänt

läroverk.

2. Såsom villkor för utgående av statsbidrag till lärarpersonalens avlöning

vid enskilda läroanstalter skall gälla:

a) Uppdelning i parallellavdelningar av årsklass må efter skolöverstyrelsens

medgivande i varje särskilt fall ske med iakttagande därav, att, vad

angår stadium, motsvarande gymnasiet och flickskolas två högsta klasser,

minst 30 och beträffande stadium, motsvarande flickskolas övriga klasser

samt realskola, minst 35 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen,

innan ny avdelning inom densamma upprättas.

b) När särskilda skäl därtill äro, må Kungl. Maj:t kunna medgiva, att

vidtagen uppdelning i parallellavdelningar må bibehållas, även örn antalet

lärjungar i varje avdelning av årsklassen understiger 30, respektive 35.

3. Lärare med full tjänstgöring, som icke uppnått pensionsåldern och

som erhållit anställning vid privatläroverk senast från och med läsåret

1924/1925, må efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall kunna

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

75

bibehållas i tjänst vid skolan utan hinder av gällande bestämmelser i fråga

om tjänstgöringens omfattning och förläggning ävensom i fråga om förutsättningarna

för uppdelning av årsklass i parallellavdelningar.

4. På därom gjord ansökning må skolöverstyrelsen, efter prövning i varje

särskilt fall, för ett år i sänder medgiva skola, där ett bedrivande av undervisningen

utan anlitande av timlärare skulle stöta på avsevärda pedagogiska

svårigheter, rätt att anlita dylika lärare, ändock att icke medeltjänstgöringen

för ämneslärarna å realskolans och flickskolans stadium uppgår till ungefär

26 veckotimmar.

5. På därom gjord ansökning må skolöverstyrelsen, efter prövning i

varje särskilt fall, för ett år i sänder medgiva skola, där ett indragande av

samtliga eller de flesta timlärartimmar skulle medföra avskedande av timlärare,

som under minst 10 år tjänstgjort vid samma skola och av denna

sin verksamhet har sin huvudsakliga utkomst, rätt att anlita denne eller

dessa timlärare, ändock att icke medeltjänstgöringen för ämneslärarna å

realskolans och flickskolans stadium uppgår till ungefär 26 veckotimmar.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

»Granskningsnämndens under här förevarande punkt behandlade förslag

avser ett nedbringande av statens kostnader för privatskolorna genom dels

skärpta villkor för uppdelning av klass i parallellavdelningar, dels ock något

utsträckt tjänstgöringsskyldighet för lärarna, varigenom här ifrågavarande

läroanstalter i nu angivna hänseenden skulle komma att bliva likställda med

statsläroverken samt de kommunala mellanskolorna och flickskolorna. Dessa

nämndens förslag hava i allt väsentligt följts av skolöverstyrelsen, som

emellertid föreslagit vissa uppmjukande övergångsbestämmelser. Ehuru jag

ingalunda förbiser de svårigheter för både skolor och enskilda lärare, vilka

kunna bliva en följd av de föreslagna åtgärderna, finner jag mig under

förhandenvarande förhållanden böra biträda förslaget, sådant detsamma utformats

av skolöverstyrelsen. På en punkt har jag dock stannat för ett

bibehållande av nuvarande förhållanden. Det gäller begränsningen i skolornas

frihet att anordna undervisning med olika grundläggande språk i

samma skola. Då jag anser det vara av betydelse för språkundervisningen

vid skolorna, att en dylik frihet alltjämt föreligger, och då genom en begränsning

i detta hänseende ej skulle besparas mer än 3,600 kronor, har jag

stannat vid att ej förorda en ändring i vad i detta avseende hittills tilllämpats.

Skolöverstyrelsens förslag innebär förändringar i tidigare av riksdagen fastställda

grunder för anslagets utgående (se härom riksdagens skrivelse den

25 maj 1925, nr 206), och det lärer följaktligen böra underställas riksdagens

prövning.

Beträffande slutligen det belopp, med vilket anslaget för här ifrågavarande

ändamål torde böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1933/1934, vill jag

framhålla följande. Skolöverstyrelsen har beräknat den för nämnda budgetår

möjliga minskningen till sammanlagt 128,600 kronor. Frånräknar

jag nyss angivna belopp av 3,600 kronor, som skulle uppstå vid borttagande

opaginerad Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 8.

av valfriheten beträffande språkundervisningen, skulle besparingen uppgå

till 125,000 kronor. Härutöver kan dock anslaget — med hänsyn till Kungl.

Maj:ts under punkt 160 i det föregående omförmälda beslut rörande ombildning

av den enskilda flickskolan i Borås till kommunal flickskola —

minskas med ytterligare 28,000 kronor. Sammanlagda anslagsminskningen

skulle sålunda bliva 153,000 kronor. Då anslagsbelastningen för budgetåret

1931/1932, enligt vad i det föregående meddelats, uppgått till i runt

tal 2,070,000 kronor, skulle i anslutning härtill anslagsbehovet för budgetåret

1933/1934 kunna beräknas till (2,070,000—153,000) 1,917,000 kronor.»

Kungl. Maj:ts förslag, i vad angår första stycket av Kungl. Maj:ts hemställan,

ansluter sig till skolöverstyrelsens förslag, sådant det finnes återgivet

å sid. 383—384 i statsrådsprotokollet. Där beröres icke frågan örn den av

granskningsnämnden föreslagna inskränkningen i den vid privatskolorna

hittills gällande valfriheten beträffande det språk, som i skolan inträder

såsom det andra främmande språket. På denna punkt innebär emellertid,

på sätt framgår av departementschefens uttalande å sid. 385 i statsrådsprotokollet,

Kungl. Maj:ts förslag, att den hittillsvarande ordningen skulle

bibehållas.

Granskningsnämnden har föreslagit, att beträffande privatläroverkens rätt

att upprätta parallellavdelningar skulle för budgetåret 1933/1934 vidare

iakttagas, att sammanlagda antalet parallellavdelningar vid dessa skolor

under nämnda budgetår borde begränsas till att omfatta högst det antal,

som förefunnits under budgetåret 1932/1933, således en bestämmelse av

samma innebörd som den, vilken beslutats beträffande de kommunala

mellanskolorna. Mot detta granskningsnämndens förslag har från departementschefens

sida icke framställts någon erinran.

Ehuru riksdagen icke förbiser, att de sålunda föreslagna ändrade grunderna

ifråga örn statsbidrag till privatskolorna kunna komma att för dessa medföra

vissa svårigheter, finner sig riksdagen av statsfinansiella skäl dock böra godkänna

desamma såsom av de rådande förhållandena betingade provisoriska

föreskrifter; dock att riksdagen, lika litet ifråga örn privatskolorna som ifråga

örn de kommunala flickskolorna, kan beträffande rätten till uppdelning i

parallellavdelningar för sin del medgiva en undantagsställning för flickskolas

två högsta klasser, rörande vilka riksdagen anser, att samma bestämmelser

böra härutinnan gälla som angående övriga klasser. Vidare vill riksdagen

ifrågasätta, att orden »och förläggning» i punkt 3. å sid. 383 i statsrådsprotokollet

uteslutas såsom obehövliga men ägnade att föranleda misstolkning.

Vad särskilt angår de föreslagna bestämmelserna örn rätt till uppdelning

i parallellavdelningar (punkt 2. a) och b) å sid. 383) vill riksdagen

ytterligare framhålla, att dessa bestämmelser, liksom beträffande de kommunala

mellanskolorna och de kommunala flickskolorna, utesluta medgivande

av undantag från bestämmelsen örn minst 35 lärjungar per avdelning, när

det gäller nyintagen klass. I fråga örn begränsningen av totalantalet paral
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

77

lellavdelningar böra givetvis icke tagas i beräkning de parallellavdelningar,

som med utgången av budgetåret 1932/1933 upphört genom att vederbörande

skola nedlagts eller är stadd i avveckling.

Vidkommande anslagsberäkningen torde det enligt riksdagens mening vara

befogat, att med hänsyn till den av riksdagen beslutade avvikelsen från

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn upprättande av parallellavdelningar i flickskolas

två högsta klasser, den angivna restriktionen i fråga örn nyintagna

klasser och den avsedda utsträckta tjänstgöringsskyldigheten för lärarna

uppskatta de besparingar, som genom de nya bestämmelserna komma att

vinnas, något högre än vad departementschefen gjort. Efter av riksdagens

vederbörande utskott inhämtade upplysningar har riksdagen ansett sig böra

bestämma anslagssumman till 1,900,000 kronor eller 17,000 kronor mindre

än vad Kungl. Majit äskat.

I övrigt föranleder Kungl. Majis förslag icke någon erinran från riksdagens

sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Majis förslag,

dels föreskrivit, att, utan hinder av vad i avd. A mom. 4 och mom. 10 a)

och b) samt i de till ifrågavarande avd. A fogade övergångsbestämmelser

mom. 1, 2 och 3 av kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154) angående

avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående

statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. m. med däri senare gjorda

tillägg och ändringar ävensom av vad i mom. 7 avd. A a) och b) samt

avd. B b) av kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 327) angående tillfällig löneförbättring

åt vissa lärare vid privatläroverk finnes stadgat häremot stridande,

för budgetåret 1933/1934 skall i fråga örn statsunderstödda enskilda läroanstalter

gälla:

1. Med full tjänstgöring förstås, vad angår stadium, motsvarande real- och

flickskola, undervisning under 24—28 veckotimmar, i medeltal ungefär 26

veckotimmar, och vad angår stadium, motsvarande gymnasium, undervisning

i den omfattning, som är föreskriven för lektor vid högre allmänt läroverk.

2. Såsom villkor för utgående av statsbidrag till lärarpersonalens avlöning

vid enskilda läroanstalter skall gälla:

a) Uppdelning i parallellavdelningar av årsklass må efter skolöverstyrelsens

medgivande i varje särskilt fall ske med iakttagande därav, att sammanlagda

antalet parallellavdelningar vid dessa skolor begränsas till att omfatta

högst det antal, som vid motsvarande skolor förefunnits under budgetåret

1932/1933 samt att, vad angår stadium, motsvarande gymnasiet, minst

30 och beträffande stadium, motsvarande högre flickskola samt realskola,

minst 35 lärjungar komma på varje avdelning inom Årsklassen, innan ny

avdelning inom densamma upprättas.

b) När särskilda skäl därtill äro, må Kungl. Majit kunna medgiva, att

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 8.

vidtagen uppdelning i parallellavdelningar må bibehållas, även om antalet

lärjungar i varje avdelning av årsklassen understiger 30, respektive 35.

3. Lärare med full tjänstgöring, som icke uppnått pensionsåldern och

som erhållit anställning vid privatläroverk senast från och med läsåret 1924/

1925, må efter Kungl. Majlis beprövande i varje särskilt fall kunna bibehållas

i tjänst vid skolan utan hinder av gällande bestämmelser i fråga om

tjänstgöringens omfattning ävensom i fråga örn förutsättningarna för uppdelning

av årsklass i parallellavdelningar.

4. På därom gjord ansökning må skolöverstyrelsen, efter prövning i varje

särskilt fall, för ett år i sänder medgiva skola, där ett bedrivande av undervisningen

utan anlitande av timlärare skulle stöta på avsevärda pedagogiska

svårigheter, rätt att anlita dylika lärare, ändock att icke medeltjänstgöringen

för ämneslärarna å realskolans och flickskolans stadium uppgår till ungefär

26 veckotimmar.

5. På därom gjord ansökning må skolöverstyrelsen, efter prövning i varje

särskilt fall, för ett år i sänder medgiva skola, där ett indragande av samtliga

eller de flesta timlärartimmar skulle medföra avskedande av timlärare,

som under minst 10 år tjänstgjort vid samma skola och av denna sin verksamhet

har sin huvudsakliga utkomst, rätt att anlita denne eller dessa timlärare,

ändock att icke medeltjänstgöringen för ämneslärarna å realskolans

och flickskolans stadium uppgår till ungefär 26 veckotimmar;

dels ock till beredande under tiden 1 juli 1933—30 juni 1934 av tillfällig

löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre

flickskolor samt högre goss- och samskolor för budgetåret 1933/1934 anvisat

ett extra förslagsanslag av 1,900,000 kronor.

157:o) Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 166)

har riksdagen till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 36,800 kronor.

158:o) Understöd åt kommunala gymnasier. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 167) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till beredande av understöd enligt Kungl. Majits beprövande

åt kommunalt gymnasium, som är förenat med en statens realskola,

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 34,000

kronor att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Kungl. Majit

må finna gott meddela.

159:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 168) har riksdagen

till understöd åt utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål anvisat

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

79

för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 12,000 kronor att under de

villkor, Kungl. Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget

Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse

med högst 6,000 kronor till vardera.

160:o) Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Kungl. Majit

har (punkt 169) föreslagit riksdagen att till fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 75,000 kronor.

I 1932 års åttonde huvudtitel framhöll dåvarande departementschefen

önskvärdheten av en ingående undersökning från såväl ekonomisk som

organisatorisk synpunkt rörande verksamheten vid ifrågavarande läroanstalt.

1932 års riksdag biträdde denna departementschefens uppfattning. Enligt

vad av statsrådsprotokollet framgår har en sådan undersökning numera

verkställts av skolöverstyrelsen. Riksdagen anser sig böra uttala sin förväntan,

att denna undersökning snart skall bära frukt i form av en rationell

omläggning av läroanstaltens organisation och arbetsuppgifter.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 70,000 kronor.

161 :o) Understöd till vissa anstalter för utbildande av lärarinnor

i kvinnlig slöjd. Kungl. Majit har (punkt 170) föreslagit riksdagen att till

understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisa

för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 19,000 kronor att under de

villkor och bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl. Majit

föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

i Göteborg samt föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths

högre handarbetsseminarium i Stockholm.

Under hänvisning till vad riksdagen förut anfört i fråga örn ändrad benämning

å ämnet »handarbete» vill riksdagen ifrågasätta, att ifrågavarande

anslag för framtiden erhåller beteckningen »understöd åt vissa anstalter för

utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd». I övrigt har riksdagen intet att

erinra mot Kungl. Majits förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understöd åt vissa anstalter

för utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd anvisat för budgetåret 1933/

1934 ett extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor och bestämmelser

och med den fördelning, som av Kungl. Majit föreskrivas, utgå till

Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg samt

föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium

i Stockholm.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Folkundervisningen.

162:o) Anslaget till folkskoleseminarierna m. m. Beträffande vad

Kungl. Maj:t (punkt 171) föreslagit riksdagen i fråga om ordinarie anslaget

till folkskoleseminarierna m. m. har riksdagen i skrivelse nr 139 anmält

sitt beslut.

163:o) Hyresersättning till rektorerna vid vissa folkskoleseminarier.

Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att till bestridande

av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer

att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1933/

1934 ett extra anslag av 16,000 kronor.

Då rektorsbefattningen vid folkskoleseminariet i Lund icke lärer komma

att tillsättas under budgetåret 1933/1934, har riksdagen ansett sig böra

minska det av Kungl. Majit äskade anslaget till 13,600 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag,

till bestridande av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna

i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer

att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 13,600 kronor.

164:o) Hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 173)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för

beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg, utan rätt för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag

åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag

av 14,000 kronor.

165:o) Uppförande av en vaktmästarbostad vid folkskoleseminariet

i Kalmar. Kungl. Majit har (punkt 174) föreslagit riksdagen att för

uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar

och kostnadsförslag, av en vaktmästarbostad vid folkskoleseminariet i

Kalmar för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

14,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta likalydande motioner (I: 39 och lii 62), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte besluta avslå Kungl. Majits förslag under punkt

174 i åttonde huvudtiteln örn anvisande för budgetåret 1933/1934 av ett

extra reservationsanslag av 14,000 kronor för uppförande av en vaktmästarbostad

vid folkskoleseminariet i Kalmar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8. 81

Till stöd för det i motionerna framförda yrkandet har i motionen I: 39

anförts bland annat:

Som bekant har frågan om den framtida folkskoleseminarieorganisationen

i vårt land hänskjutits till en särskild utredningskommitté. Huruvida seminariet

i Kalmar kommer att bibehållas som folkskoleseminarium kan således

f. n. icke med visshet bedömas. Att under sådana förhållanden påyrka,

att ny vaktmästarbostad skall anordnas, synes icke motiverat. Organisationsnämnden

erinrar visserligen därom, att den nuvarande vaktmästarbostaden

är belägen i källarvåningen, men klagomål däröver ha veterligen

icke förekommit. Det förefaller därför som örn den nuvarande vaktmästarbostaden

utan någon påvisad olägenhet skulle kunna användas för sitt

ändamål ännu ett eller annat år, till dess frågan örn seminarieorganisationen

är mogen för lösning. Att byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen tillstyrkt

förslaget örn den nya vaktmästarbostadens uppförande är naturligt, dock

endast under förutsättning, att seminariet i Kalmar kommer att bibehållas,

men så länge visshet därutinnan icke förefinnes, torde frågan böra vila tills

vidare i avvaktan på utredningens resultat.

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, befinner sig frågan örn den framtida

folkskoleseminarieorganisationen i vårt land för närvarande under utredning,

och det kan sålunda icke med visshet bedömas, huruvida Kalmarseminariet

för framtiden kommer att bibehållas. Med hänsyn härtill synes

det riksdagen icke vara lämpligt, att staten nu nedlägger kostnader på seminarieanläggningen

för ett ändamål av förevarande slag. På grund av vad

sålunda anförts finner sig riksdagen, i enlighet med de i ämnet väckta motionerna,

böra avslå Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till ovannämnda motioner

(1:39 och 11:62), avslagit Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

166:o) Vissa anslag till småskoleseminarierna m. m. Beträffande

vad Kungl. Maj:t (punkt 175) föreslagit riksdagen i fråga om vissa anslag

till småskoleseminarierna m. m. har riksdagen i skrivelse nr 139 anmält

sitt beslut.

167:o) Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176) har riksdagen, i likhet med

vad för innevarande budgetår ägt rum, till tilläggsersättning för expenser

åt folkskolinspektörer för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av

10,400 kronor.

168:o) Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer. Kungl. Maj:t

har (punkt 177) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie förslagsanslaget

till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, nu 220,000 kronor, med

70,000 kronor till 150,000 kronor.

En så betydande nedsättning av här ifrågavarande anslag som den av

Kungl. Maj:t förslagna synes kunna medföra, att det åtminstone i fråga örn

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 8. 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 8.

en del av inspektörerna icke blir möjligt att effektivt utnyttja deras arbetskrafter,

och riksdagen har därför icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter

mot förslaget. Då emellertid anslagsminskningen torde få betraktas

som en tillfällig åtgärd, fram tvungen av det förhandenvarande budgetära

läget, har riksdagen dock icke velat ifrågasätta någon avvikelse från förslaget.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget

till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, nu 220,000 kronor,

med 70,000 kronor till 150,000 kronor.

169:o) Statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) har riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor,

nu 51,700,000 kronor, med 1,000,000 kronor till 52,700,000 kronor,

dels ock medgivit, att nedannämnda lärare må tillerkännas rätt att för

uppfattning i högre lönegrad i förekommande fall tillgodoräkna sig:

ordinarie folkskollärare den tid han tjänstgjort såsom tills vidare anställd

nomadlärare och därvid åtnjutit avlöning såsom lönetursberättigad folkskollärare,

samt

lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare

vid folkskola, vilken kan komma i åtnjutande av ålderstillägg, den tid han

tjänstgjort såsom tills vidare anställd nomadlärare och därvid åtnjutit avlöning

såsom lönetursberättigad småskollärare.

170:o) Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamåi. I enlig

het med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 181) har riksdagen minskat det ordinarie

förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamåi, nu

200,000 kronor, med 8,000 kronor till 192,000 kronor.

171:o) Särskilda lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med

icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling. I enlighet

med Kungl. Majda förslag (punkt 182) har riksdagen ökat det ordinarie

förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling, nu 76,000

kronor, med 3,000 kronor till 79,000 kronor.

172:o) Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn i de fyra

nordligaste länen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183) har

riksdagen — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie

anslaget- till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, å 548,000 kronor — i riksstaten uppfört ett ordinarie

reservationsanslag till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

60

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, å 548,000 kronor.

173:o) Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn i andra

delar av riket än de fyra nordligaste länen. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 184) har riksdagen till inackorderingsbidrag för vissa

skolpliktiga barn i andra delar av riket än de fyra nordligaste länen för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

174:o) Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga

barn. Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att, dels i huvudsak

godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna ändrade

grunderna för statsbidrag till anordnande av skolskjutsar, dels i riksstaten

för budgetåret 1933/1934 såsom bidrag för anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 150,000 kronor.

Sedan skolöverstyrelsen anbefallts utarbeta förslag till grunder för utgående

av statsbidrag för ifrågavarande ändamål, har skolöverstyrelsen med

skrivelse den 6 september 1932 avlämnat förslag i detta avseende.

Skolöverstyrelsen anför bland annat följande:

Den av 1932 års riksdag uttalade grundsatsen för disponerandet av skolskjutsanslaget,

nämligen att bidrag framför allt skulle ifrågakomma, där

genom skolskjutsar det allmännas utgifter för skolväsendet kunde nedbringas,

har följts vid fördelningen av hittills beviljade anslag, och riksdagens

önskemål har alltså redan tillgodosetts. Överstyrelsen hyser emellertid den

uppfattningen, att, även örn besparingssynpunkten alltid bör vara den dominerande,

det dock bör finnas möjlighet att i vissa fall genom statsbidrag

till skolskjutsar underlätta barns skolgång, där vägarna äro särskilt långa

och svåra.’ I de flesta dylika fall, vilka till antalet hittills varit ringa, hava

besparingar tillika kunnat antagas komma att framdeles uppstå, även om

sådana icke kunnat av vederbörande skoldistrikt vid ansökningens ingivande

direkt påvisas. Genom skolskjutsars anordnande med bidrag av

statsmedel hava också i allmänhet vunnits vissa förbättringar i skolväsendets

organisation.

I nu gällande författning finnas inga föreskrifter örn minimiväglängder

såsom villkor för statsbidragens utgående. Saknaden av dylika har. icke

medfört någon svårighet för överstyrelsen att avgöra, i vilka fall statsbidrag

till skolskjutsar bort till- eller avstyrkas. Ett fastslående av vissa väglängder

skulle också medföra avsevärda svårigheter, måhända till och med bestämda

hinder, för ett så smidigt och, med hänsyn till resultatet, så rättvist

tillvägagångssätt som möjligt vid statsbidragens fördelning.

Skulle gällande bestämmelser för statsbidragen ändras så, att bidragen

ruge rekvireras i huvudsaklig överensstämmelse med sättet för rekvisition

; v” statsbidrag till lärares avlöning, det vill säga utan central prövning,

torde emellertid närmare föreskrifter örn skolvägarnas längd vara ofrånkomliga.

Överstyrelsen finner det för sin del befogat,, att statsbidrag med större

belopp än halva kostnaden kan ifrågakomma i sådana fall, där det klart

opaginerad Kontrollera mot PDF

04

Riksdagens skrivelse Nr 8.

framgår, att besparingarna för statsverkets del för skolväsendet i övrigt äro

väsentligt större än de besparingar, som komma skoldistriktet till godo, och

där det finnes skäl befara, att örn högre statsbidrag icke beviljas, skoldistriktet

på grund av högt skattetryck icke kan anordna skjutsar, varigenom varje

''besparing omöjliggöres. Överstyrelsen vill emellertid erinra därom, att redan

enligt nu gällande författning statsbidrag kan utgå med högre belopp än

hälften av kostnaden. Hittills har dock statsbidrag i regel beviljats med

blott halva kostnaden.

Riksdagen har framhållit angelägenheten av att vid disponerandet av skolskjutsanslaget

framför allt sådana fall komma i fråga till bidrag, där genom

anordnande av skolskjutsar det allmännas utgifter för skolväsendet kunna

nedbringas. En allmän föreskrift om att statsbidrag skall utgå med 2/s eller

3/4 av kostnaderna skulle, enligt överstyrelsens mening, kunna först och

främst i så måtto äventyra åsyftade besparingar, att statens utgifter för skolväsendet

i övrigt icke kunde minskas i den omfattning, som fallet bleve,

om nuvarande huvudbestämmelse fortfarande komme att gälla. Det torde

också, därest central prövning av ansökningarna icke förekomme, kunna

befaras, att ett i regel med högre belopp än hälften utgående bidrag skulle

föranleda anordnande av skolskjutsar i en del fall, där sådana strängt taget

.''icke vore behövliga.

Statsbidrag till skolskjutsar synes icke böra utgå, där åsyftade besparingar

i fråga örn skolväsendet kunna uppnås med mindre kostnader för det allmänna,

om inackordering med anlitande av bidrag ur vederbörande för

detta ändamål anvisade anslag äger rum än örn skolskjutsar anordnas.

Aven örn överstyrelsen anser, att vissa skäl anförts för en höjning av nu

med i regel 50 procent utgående statsbidrag till 2/s eller SA av kostnaderna,

hyser dock överstyrelsen så starka betänkligheter mot en generell föreskrift

örn sådan höjning, att överstyrelsen icke finner sig böra tillstyrka en dylik.

Överstyrelsen vill dock särskilt framhålla vikten av, att de bestämmelser

angående statsbidragens storlek, som framdeles kunna komma att utfärdas,

givas sådan formulering, att högre statsbidrag än halva kostnaden allt fortfarande

kan beviljas i de fall, då tillräckliga skäl härför kunna anföras,

dock i intet fall med högre belopp än 75 procent.

Genom bestämmandet av vissa allmänna grunder, enligt vilka statsbidrag

till skolskjutsar kunde utgå och rekvireras på i stort sett samma sätt som

statsbidrag till lärares avlöning, skulle tvivelsutan vissa fördelar uppnås i

jämförelse med nuvarande förhållanden. Emellertid resa sig betydande svårigheter

i vägen för fastställandet av sådana allmänna grunder, att ett genomförande

av en dylik ordning för statsbidrags utgående blir möjlig och

med avseende på resultatet tillfredsställande.

En klassificering av skolskjutsarna, så att bestämda belopp för olika vägsträckor

och gällande för hela landet kunde fastställas, anser överstyrelsen

omöjlig att genomföra utan att högst betydande olägenheter därav skulle

följa. Närmare föreskrifter om skolvägarnas längd bleve säkerligen ofrånkomliga,

därest en decentralisation i fråga örn prövningen av ansökningarna

skulle bliva genomförd. Vid utfärdandet av dylika "föreskrifter bleve det

emellertid nödvändigt att så fixera minimiväglängden, att den kunde tilllämpas

i regel, eller med andra ord kilometertalet måste sättas så lågt, att

det kunde gälla för det stora flertalet fall. Överstyrelsen befarar emellertid,

att en sådan föreskrift komme att leda till det resultatet, att minimiväglängden

komme att betraktas som den normala och skoldistrikt följakt
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

85

ligen anse sig berättigat till statsbidrag för anordnande av skolskjuts, så

snart skolväg uppginge till denna längd.

En utveckling i sådan riktning komme givetvis att föranleda en högst

betydande ökning i totalkostnaden för skolskjutsars anordnande och därmed

i kraven på statsbidrag.

Det kan antagas, att fastställandet av vissa allmänna grunder för skjutskostnadernas

beräkning skulle medföra, att det intresse, som nu visat sig

förefinnas hos skoldistrikten att träffa avtal örn skolskjutsars utförande till

lägsta möjliga priser, minskades. Särskilt kan det förmodas, att detta skulle

bliva fallet, därest det regelmässiga statsbidraget bleve höjt till 2/3 eller 3/4

av kostnaderna. En betydande ökning av statens utgifter för ifrågavarande

ändamål skulle följaktligen kunna tänkas bli följden av en dylik

bestämmelse.

Överstyrelsen tillåter sig vidare framhålla, att, även om vissa allmänna

grunder bleve fastställda, det dock samtidigt måste givas möjligheter till

undantag, till exempel rätt att medgiva statsbidrag, även om vissa skoldistrikts

kostnad för skolskjuts anordnande bleve högre än den, som erhölles

med tillämpning av de allmänna föreskrifterna.

Varje särskild ansökning bör givetvis prövas med hänsyn till förhållan:

dena inom vederbörande skoldistrikt. Därvid bör, bland annat, hänsyn tagas

till bebyggelse, ekonomiska förhållanden, skolväsendets ståndpunkt och

övriga omständigheter, som kunna inverka på ansöknings bedömande.

Men skall denna prövning med avseende å från rikets olika delar inkomna

ansökningar kunna giva i möjligaste mån tillfredsställande resultat, torde

den böra vara enhetlig och jämförande. Skulle prövningen verkställas av

vederbörande länsstyrelser och folkskolinspektörer, synes det överstyrelsen

icke möjligt att önskvärd jämnhet i bedömandet av olika fall och förhållanden

kunde vinnas.

Överstyrelsen anser det följaktligen ur nu angivna synpunkter så gott

som ofrånkomligt, att en central prövning, åtminstone i viss omfattning,

av.inkomna ansökningar allt fortfarande förekommer.

Överstyrelsen förordar en föreskrift med innebörd, att ansökning om

statsbidrag till här ifrågavarande ändamål första gång skall prövas av

central myndighet men att därefter, så länge inga sådana förändringar, som

kunna anses böra föranleda ny prövning, äga rum med avseende å skjutssträckor

och kostnader, statsbidrag till det fastställda beloppet må få rekvireras

hos och utanordnas av länsstyrelsen, sedan folkskolinspektören vitsordat,

att lämnade uppgifter äro riktiga och att ingen betydande förändring

i förutsättningarna för statsbidragets utgående skett. Emellertid torde vissa

mindre avvikelser böra tillåtas äga rum. Om till exempel statsbidrag med

halva kostnaden för en skolskjuts beviljats efter central prövning, och skjuts

nästföljande läsår skall beröra samma skolor och vägsträckor, men kostnaden

på grund av minskat barnantal eller i anledning av andra omständigheter

kan nedbringas och statsbidraget följaktligen kan och bör nedsättas i

förhållande till den lägre totalkostnaden, torde statsbidrag till beviljad del

av kostnaden böra få rekvireras utan att förnyad ansökning ingives och

underkastas central prövning.

I fråga särskilt om barnantalet torde böra få gälla, att mindre växlingar

i detta icke skola behöva föranleda ny ansökning. Om till exempel den

ursprungliga ansökningen avsett 12 barn men detta antal något minskaä

utan att skjutsning därför blir obehövlig och utan att kostnaderna kunna

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 8.

nedbringas, torde ny ansökning till central myndighet icke böra ifrågakomma.

Detsamma torde böra få gälla örn barnantalet ökas utan att kostnaderna

för skjutsnings verkställande därför bliva större.

Så snart en mera betydande omläggning av verksamheten äger rum, bör

förnyad granskning från den centrala myndighetens sida äga rum.

Skulle länsstyrelse vid prövning av ingiven rekvisition av statsbidrag finna

sådana avvikelser förekomma från de förhållanden, som legat till grund för

den centrala myndighetens beslut örn statsbidrag, att länsstyrelse icke finnér

sig böra utanordna rekvirerat belopp, torde ärendet böra för prövning och

avgörande överlämnas till den centrala myndighet, som fördelar statsbidragen.

Ett överlämnande till överstyrelsen av fördelningen av statsbidrag till

skolskjutsar synes starkt motiverat bland annat på grund av den tidsvinst,

som därigenom skulle komma att uppstå.

Överstyrelsen finner det synnerligen angeläget, att sådana förändrade föreskrifter

komma till stånd, som möjliggöra tidigare beslut än nu är fallet,

samt föreslår bestämmelser i sådant syfte.

Överstyrelsen anser, att såsom regel bör gälla att ansökningar örn statsbidrag

till skolskjutsår skola ingivas före den 1 januari närmast före det

budgetår, för vilket bidrag önskas. Ett medgivande torde böra lämnas av

innehåll, att överstyrelsen, därest den erhåller uppdraget att verkställa fördelningen

av statsbidragen, må kunna till prövning upptaga ansökning, som

icke ingivits inom föreskriven tid.

Alla ansökningar böra göras enligt formulär, som överstyrelsen torde få

i uppdrag att utarbeta, därest den ifrågasatta anslagsförändringen kommer

till stånd.

Enligt nu gällande författning nr 143/1926 § 4 mom. 2 kan skoldistrikt,

sedan Kungl. Majit medgivit att statsbidrag får utgå, på därom hos vederbörande

länsstyrelse gjord anmälan, efter ingången av det budgetår bidraget

avser i förskott erhålla högst 2/3 av det beviljade bidraget. Dylikt förskott

avräknas vid statsbidragets slutliga utanordnande.

Överstyrelsen tillstyrker för sin del, att sådan rätt till förskott fortfarande

medgives och att den får omfatta jämväl dels skoldistrikt, som tilldelats

statsbidrag på grund av ansökningar, vilka inkommit senare än den 1 januari,

dels skoldistrikt, som utan förnyad central prövning av ansökning, är

berättigad hos länsstyrelse rekvirera statsbidrag.

Av föredragande departementschefens yttrande i propositionen nr 134 till

1932 års riksdag angående ändrade bestämmelser beträffande fortsättningsskolans

organisation m. m. sid. 65, framgår, bland annat, att Kungl. Majit

enligt gällande författningsbestämmelser ansett sig oförhindrad att disponera

medel ur hittills beviljade anslag jämväl till skolskjutsar för fortsättningsskolbarn.

Riksdagen har icke framställt någon erinran i anledning av detta

uttalande. Härigenom torde få anses fastslaget, att uttrycket skolpliktiga barn

även omfattar fortsättningsskolbarn, varför ett särskilt omnämnande av

dessa i den författning, som kan komma att utfärdas, icke synes erforderligt.

För egen del har departementschefen anfört:

»Med hänsyn till vad i ärendet förekommit är jag icke för närvarande

beredd att föreslå några allmänt gällande normerande föreskrifter. Emellertid

synes mig bristen på dylika bestämmelser icke böra utgöra ett ovillkorligt

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

87

hinder emot anslagets förändring till förslagsanslag. Då ett konsekvent genomförande

av överstyrelsens förslag till ändrade villkor för statsbidrags

utgående synes förutsätta förändring av anslagsnaturen, vill jag därför tillstyrka,

att anslaget förändras till förslagsanslag.

Flertalet av de av skolöverstyrelsen föreslagna ändringarna i villkoren för

statsbidrags utgående synas ändamålsenliga och kunna av mig tillstyrkas.

Statsbidrag synes sålunda böra utgå, företrädesvis då genom anordnande

av skolskjutsar besparingar i det allmännas utgifter för skolväsendet i övrigt

uppstå eller då skolgången vid särskilt lång eller svår skolväg avsevärt

underlättas. På de av skolöverstyrelsen anförda skälen bör statsbidrag utgå

med i regel hälften av kostnaderna för skolskjutsarnas anordnande. Då

särskilda förhållanden därtill föranleda, synes bidrag böra utgå med högre

belopp, dock i intet fall med mer än s/4 av kostnaderna.

Beslutanderätten i dessa frågor torde dock böra förbehållas Kungl. Majit.

Det föreslagna förändrade förfarandet vid prövning av fråga om statsbidrag

synes särskilt ägnat att underlätta granskningen av ansökningarna,

och genom överstyrelsens förslag rörande förkortning av prövningsproceduren

och förändring av tiderna för ansökningarnas ingivande undanskaffas

en betydande olägenhet i det nuvarande systemet, som vållat stora svårigheter

för skoldistrikten ätt i förväg vid beräknandet av kostnaderna för distriktets

skolväsen räkna med statsbidrag till anordnande av skolskjutsar.

Under budgetåret 1933/1934 synas övergångsbestämmelser böra meddelas

i stort sett i överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen föreslagit.

Då det nuvarande anslaget visat sig vara i det stora hela taget tillräckligt,

torde förslagsanslaget för budgetåret 1933/1934 böra bestämmas till

150,000 kronor.

Närmare föreskrifter för statsbidrags utgående m. m. torde böra fastställas

av Kungl. Majit.»

De föreslagna ändrade grunderna för utgåendet av skolskjutsbidragen

anser sig riksdagen böra i allt väsentligt godkänna, dock att, när allenast

besvärlig skolväg åberopas såsom skäl för understöd, sådant enligt riksdagens

mening må utgå endast i särskilda fall, då vid synnerligen lång eller svår

skolväg skolgången genom skjutsning avsevärt underlättas.

Inför förslaget att ändra anslagets natur till förslagsanslag har riksdagen

känt en viss tvekan med hänsyn till att några fixerade normer för statsbidragens

utgående icke visat sig möjliga att nu uppställa. I betraktande av

do avsevärda besparingar i skolorganisatoriskt hänseende, som genom ifrågavarande

anordning vinnas, och de stora fördelar, det för skoldistrikten erbjuder

att vid planerandet av skolskjutsar kunna, därest i övrigt förutsättningarna

därför äro för handen, räkna med bidrag av statsmedel, bär

riksdagen emellertid ansett sig böra medgiva den ifrågasatta ändringen av

anslagets natur.

1 övrigt föranleder Kungl. Majda förslag ingen annan erinran från riks
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dagens sida, än att det för vinnande av en för skoldistrikten önskvärd snabbhet

i behandlingen av förevarande understödsfrågor synes vara förtjänt av

Kungl. Maj:ts övervägande, om ej en sådan uppdelning av ärendenas prövning

lämpligen borde ske, att endast de fall, där statsbidrag till högre belopp

än 50 procent av kostnaderna ifrågasättes eller där understöd äskas

allenast till underlättande av besvärlig skolväg, underställas Kungl. Maj:t

och prövningsrätten i övrigt överlämnas åt skolöverstyrelsen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen

dels i huvudsak godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 under punkten 185 föreslagna

ändrade grunderna för statsbidrag till anordnande av skolskjutsar,

dock med iakttagande av vad riksdagen ovan anfört,

dels ock i riksstaten för budgetåret 1933/1934 såsom bidrag för anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn uppfört ett ordinarie förslagsanslag

av 150,000 kronor.

175:o) Avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vissa barnhem intagna barn i skolåldern. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186) har riksdagen

dels medgivit, att kustsanatoriet Apelviken må efter särskild prövning av

Kungl. Maj:t kunna tillerkännas rätt att erhålla bidrag till avlönande av

lärare vid kustsanatoriets fortsättningsskola, att enligt de närmare föreskrifter,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, utgå huvudsakligen efter samma

grunder och i samma ordning, som äro eller kunna varda stadgade angående

statsbidrag till avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,

dels ock till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern beviljat för budgetåret

1933/1934 ett extra förslagsanslag av 42,500 kronor.

176:o) Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola. Kungl. Majit har (punkt 187) föreslagit riksdagen

att dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna

ändringarna i gällande grunder för statsbidrag till undervisning i slöjd vid

folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, dels ock minska det

ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola, nu 3,330,000 kronor, med 765,000 kronor till

2,565,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förebaft

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 73 och 11:114),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Majits förslag

i vad det avser ändrade grunder för statsbidrag till undervisning i slöjd vid

folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, samt att de härav be
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

89

tingade höjningarna av det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av

berörda undervisning måtte av riksdagen beviljas;

dels ock två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 74 och

II: 151), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att godkänna

de av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i gällande grunder för statsbidrag

till undervisningen i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller

särskilda slöjdskolor med det undantag, att statsbidrag enligt nu gällande

grunder måtte utgå i sådana fall, då den för nämnda undervisning anställde

läraren har sin väsentliga utkomst av denna anställning eller då vederbörande

skoldistrikt vid tjänstens annonsering eller annorledes före den 1

januari 1933 bundit sig för utbetalande av minst nu gällande minimiarvode.

Kungl. Maj:t har funnit nödvändigt att vidtaga en avsevärd beskärning

av bär ifrågavarande anslag dels genom skärpning av villkoren för statsbidrags

åtnjutande, i vad angår lärjungeantalet, dels ock genom nedsättning

av den till lärarna utgående ersättningen. Riksdagen finner det vara ett beklagligt

förhållande, att åtgärderna för inskränkning av statsutgifterna kommit

att så hårt drabba detta anslag, enär enligt riksdagens mening slöjden,

särskilt vad de kvinnliga eleverna angår, bör till de mest nyttiga och såsom

uppfostringsmedel mest värdefulla bland skolämnena, åtminstone för de

lärjungar, som tillhöra det egentliga folkskolestadiet. Vidare komma, såsom

bland annat i de i ämnet väckta motionerna framhållits, de föreslagna ändringarna

otvivelaktigt att på många håll medföra olägenheter av ekonomisk

art för skoldistrikten.

Å andra sidan är det nödvändigt att under de rådande förhållandena

tillmäta besparingssynpunkterna synnerlig vikt. Riksdagen finner sig därför

icke kunna motsätta sig att inskränkningar nu göras även på detta område.

Med hänsyn härtill kan riksdagen icke bifalla motionerna I: 73 och II: 114,

i vilka påyrkas, att de nuvarande grunderna måtte helt bibehållas oförändrade.

Emellertid anser riksdagen, att Kungl. Maj:ts förslag i vissa avseenden

medför sådana olägenheter, att riksdagen icke kan i alla delar godkänna

detsamma.

Genom fastställande av siffran 10 såsom ovillkorligt minimum för lärjungeantalet

i slöjdavdelning kommer ett mycket stort antal barn, ofta i

fattiga, glest bebyggda skoldistrikt, att bliva i avsaknad av slöjdundervisning.

Denna konsekvens av Kungl. Maj:ts förslag finner riksdagen vara till

stor skada och har fördenskull sökt efter någon utväg, varigenom utan kostnadsökning

kretsen av de barn, som genom berörda skärpning av villkoren

skulle komma att berövas förmånen av slöjdundervisning, kunde i någon

mån begränsas. En sådan utväg har riksdagen trott sig finna i följande

anordning.

Det i § 3 av statsbidragskungörelsen medgivna undantaget från regeln

om minst 10 lärjungar skulle icke, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, bortfalla

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 8.

utan alltjämt bibehållas men begränsas att gälla endast det egentliga folkskolestadiet

och förses med en undre gräns för lärjungeantalet sålunda, att

såsom villkor för dess tillämpning stadgas, att lärjungarna äro till antalet

minst 6.

Den härav föranledda kostnadsökningen i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag kan enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat beräknas

till i runt tal 220,000 kronor.

För att uppväga denna merkostnad kan enligt riksdagens mening utan

större olägenhet för undervisningen den ändringen i gällande bestämmelser

vidtagas, att maximibidraget per slöjdavdelning, som nu är beräknat efter

136 timmar, i stället beräknas efter ett till siffran 124 sänkt timantal.

Härigenom erhålles en kostnadsminskning av i runt tal 236,000 kronor,

vadan slutresultatet skulle bliva en utgiftssänkning med 16,000 kronor mera

än den minskning, som skulle ernås enligt Kungl. Maj:ts förslag.

Vad angår Kungl. Maj:ts förslag örn nedsättning av lärararvodena finner

riksdagen, att med hänsyn till den statsfinansiella situationen näppeligen

några mera vägande skäl kunna häremot anföras, såvitt angår de fall —

och dessa utgöra flertalet — där läraren sköter slöjdundervisningen såsom

en bisyssla. Däremot synes frågan ligga något annorlunda till i de visserligen

relativt fåtaliga fall, där skoldistrikten för ändamålet anställt särskilda

lärarkrafter, för vilka slöjdlärartjänsten utgör huvudsyssla. I dessa fall,

som i regel förekomma endast i städerna, är skoldistriktet rättsligen förpliktat

att till läraren utbetala en lön, som bestämts under förutsättning att

skoldistriktet från statsverket kunde påräkna understöd till lärarens avlönande

enligt hittills gällande grunder. Det synes riksdagen, som örn i denna

del Kungl. Maj:ts förslag örn nedsättning av lärararvodena förde till obilliga

konsekvenser. Detta förhållande har påtalats i motionerna I: 73 och II: 114.

Härutinnan har vidare i motionerna I: 74 och II: 151 påkallats sådan ändring

i Kungl. Maj:ts förslag, att statsbidrag till undervisning i slöjd måtte

utgå enligt nu gällande grunder i de fall, då den för nämnda undervisning

anställda läraren har sin väsentliga utkomst av denna anställning eller då

vederbörande skoldistrikt vid tjänstens annonsering eller annorledes före den

1 januari 1933 bundit sig för utbetalande av minst nu gällande minimiarvode.

I likhet med motionärerna anser riksdagen, att på denna punkt skäligheten

bjuder, att en modifikation av Kungl. Maj:ts förslag vidtages. Riksdagen

kan dock icke finna, att den påkallade avvikelsen från Kungl. Maj:ts

förslag bör givas en så vidsträckt eller i varje fall till sina gränser svårbestämbar

räckvidd, som motionärerna synas hava avsett. Enligt riksdagens

mening bör modifikationen avse sådana fall, där slöjdlärartjänst är för beredande

av pensionsrätt åt innehavaren reglerad jämlikt § 5 i reglementet

för statens pensionsanstalt. För dylika tjänster torde statsbidraget böra

utgå efter oförändrade grunder, dock att även här den av riksdagen ovan

angivna begränsningen till högst 124 timmar synes böra ske.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

91

Sistberörda avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag medför en merkostnad

av i runt tal 83,000 kronor. Avräknas härifrån förenämnda belopp å

16,000 kronor återstår ett belopp av 67,000 kronor, varmed den av Kungl.

Maj:t äskade anslagssumman bör höjas. I enlighet härmed skulle anslaget

för budgetåret 1933/1934 komma att utgöra 2,632,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och ovannämnda motioner (I: 73,

II: 114, I: 74 och II: 151),

dels godkänt följande ändringar i grunderna för utgåendet av statsbidrag

för undervisning i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola

med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som

i anledning härav må finnas erforderliga:

1. Lärare, som av skoldistrikt är anställd för undervisning i slöjd för

gossar eller för flickor vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola,

skall, därest statsbidrag utgår till lärarens avlöning, i arvode erhålla,

där lärartjänsten för beredande av pensionsrätt åt tjänstinnehavaren är reglerad

jämlikt § 5 i reglementet för statens pensionsanstalt, minst 1 krona 20 öre för

varje undervisningstimme och eljest minst 1 krona för undervisningstimme.

2. Skoldistrikt, som i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola

anordnat undervisning i slöjd, må av statsmedel erhålla bidrag till lärarens

avlöning, beräknat, där lärartjänsten för beredande av pensionsrätt åt tjänstinnehavaren

är reglerad jämlikt § 5 i reglementet för statens pensionsanstalt,

efter 1 krona 8 öre för undervisningstimme, och eljest efter 90 öre för

undervisningstimme, dock att i intet fall statsbidraget må utgå med högre

belopp för slöjdavdelning under ett kalenderår än 133 kronor 92 öre respektive

lil kronor 60 öre, motsvarande statsbidrag för 124 timmar.

3. Å det egentliga folkskolestadiet må slöjdavdelning omfatta ett lägre

antal deltagare än 10, dock lägst 6, under förutsättning att den består av

samtliga de detta stadium tillhörande gossar respektive flickor, vilka prövas

skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen.

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i

folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, nu 3,330,000 kronor,

med 698,000 kronor till 2,632,000 kronor.

177:o) Undervisningsmateriel m. m. för folkskolan. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188) har riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, nu 8,000 kronor,

med 5,000 kronor till 3,000 kronor.

178:o) Understödjande av folkskolebarns ferieresor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189) har riksdagen i riksstaten för budgetåret

1933/1934 upptagit det ordinarie förslagsanslaget till understödjande av

folkskolebarns ferieresor utan angivet belopp.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr S.

179:o) Svensk undervisning för svenska barn i utlandet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190) har riksdagen, i likhet med vad

för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra

anslag av 15,800 kronor, att utgå till upprätthållande av svensk undervisning

åt svenska harn: i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst

6,000 kronor, i Hamburg med högst 2,700 kronor och i Paris med högst

4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan

finna lämpligt fastställa.

180:o) Understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor.

Kungl. Majit har (punkt 191) föreslagit riksdagen att dels godkänna de av

departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna ändrade grunderna för

statsbidrag till avlönande av lärare vid fortsättningsskolor; dels ock minska

det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,

nu 5,100,000, med 965,000 kronor till 4,135,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels en inom riksdagen väckt motion (1:173), vari hemställts, att riksdagen

dels måtte besluta avslå Kungl. Maj:ts förslag till ändrade grunder för statsbidrag

till avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, dels ock företaga den

av ett bifall till detta yrkande betingade höjningen av det ordinarie förslagsanslaget

till avlönande av lärare vid fortsättningsskolor med 965,000 kronor

till 5,100,000 kronor;

dels ock en inom riksdagen väckt motion (II: 57), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att arvodet till lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskola

skall utgå med samma belopp för timme som nu eller 2 kronor.

Till stöd för det i motionen II: 57 framförda yrkandet har anförts:

Eftersträvansvärda besparingar hava genomförts under åttonde huvudtiteln.

Det är naturligt, att på enskilda punkter härav betänkligheter eller ändringsyrkanden

väckas. Att yrka ändring föranleder oss Kungl. Maj:ts förslag att

nedsätta arvodet för lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskolorna

från nuvarande belopp 2 kronor till 1 krona 75 öre.

Skolöverstyrelsen har avstyrkt en dylik nedsättning och därvid bland annat

uttalat, att de fast anställda lärarinnorna i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan

i regel hava av skoldistrikt tillförsäkrats en fast årslön, beräknad med

hänsyn till det hittills utgående statsbidraget för undervisningen. En minskning

i minimiarvodet och därmed även av statsbidraget skulle i dessa fall

leda till motsvarande ökning av skoldistriktets utgifter. Det här ifrågavarande

arvodet lärer också under alla förhållanden vara så lågt satt, att man

även med bortseende från nyss nämnda olägenhet svårligen kunde ifrågasätta

en minskning av dessa arvoden. Undervisningen i hushållsgöromål

handhaves också nästan uteslutande av lärarinnor, som därav hava sin

huvudsakliga utkomst.

Att lärarinnorna i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan befinna sig i

en annan ställning än de folkskollärare som undervisa där, är särskilt tydligt

av sistnämnda förhållande, att de av denna undervisning hava sin

huvudsakliga — om icke enda — utkomst. Att undervisningen i fråga

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

93

röner allmän uppskattning, torde kunna utläsas av antalet timmar, 222,500,

jämfört med t. ex. motsvarande siffra för »yrkesbetonad» undervisning,

185,000. Vid en jämförelse med sistnämnda undervisning, vad arvodena

angår, befinner sig likväl undervisningen i hushållsgöromål icke i någon

gynnad ställning. Medan kompetens för den förra kan vinnas efter några

veckors kurser, erfordras det för anställning inom den senare en mera kostsam

och tidskrävande utbildning.

Härtill kan fogas, att årsinkomsten för ifrågavarande lärarinnor icke alltid

är i samma grad viss som för andra lärare, därför att tillgången på elever

kan i sådan grad variera, att beräknat antal årskurser icke kommer till

stånd — i sådana fall nämligen, där icke, såsom ovan sagts, en reglering

skett av fast lön ■— att de ingen pensionsrätt äga enligt lag, samt att, där

skolköket är flyttande, tjänstgöringen ofta är förenad med olägenheter.

I likhet med granskningsnämnden och departementschefen anser riksdagen,

att under förhandenvarande förhållanden viss nedsättning i nu utgående

arvoden till lärare vid fortsättningsskolor bör ske. Det förslag i detta hänseende,

som Kungl. Maj:t framlagt, har icke givit riksdagen anledning till

erinran mer än i ett hänseende, nämligen i fråga örn arvodet till lärarinnor

i hushållsgöromål. Detta arvode utgår för närvarande med 2 kronor för

undervisningstimme men har nu föreslagits skola sänkas till 1 krona

75 öre.

Det bör emellertid framhållas, att ifrågavarande undervisning har mycket

stor betydelse för det uppväxande kvinnliga släktet, att lärarinnorna i hushållsgöromål,

vilkas utbildning är ganska lång och dyrbar, såsom regel hava

sin huvudsakliga utkomst av denna undervisning och att den ersättning, de

åtnjuta för sitt arbete, är i betraktande av vad nyss anförts ifråga om

undervisningens betydelse och lärarinnornas utbildning relativt låg. Med

hänsyn till nu angivna förhållanden finner sig riksdagen böra bifalla det

motionsvis framkomna förslaget om ett bibehållande av dessa arvoden vid

nuvarande belopp, 2 kronor för undervisningstimme.

Riksdagen bifaller alltså motionen II: 57 ävensom motionen I: 173, i vad

densamma avser här ifrågavarande undervisning.

Då antalet undervisningstimmar i hushållsgöromål beräknats till i runt

tal 222,500, uppstår genom riksdagens beslut en kostnadsökning i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag med 55,625 kronor eller i avrundat tal 55,000

kronor. Det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare

vid fortsättningsskolor, nu 5,100,000 kronor, bör med anledning härav för

budgetåret 1933/1934 upptagas med 4,190,000 kronor, innebärande en minskning

i förhållande till innevarande budgetår med 910,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels i anledning av Kungl. Majda förslag och motionen I: 173 samt med

bifall till motionen II: 57 beslutat, att arvodet till lärare i fortsättningsskola

och ersättuingsskola skall utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola

minst 2 kronor och för undervisningstimme i ersättuingsskola minst 1 krona

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 8.

35 öre, dock att arvodet för undervisning i manlig eller kvinnlig slöjd skall

utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 1 krona 50 öre och

för undervisningstimme i ersättningsskola minst 1 krona 10 öre samt arvodet

för undervisning i hushållsgöromål i fortsättningsskola minst 2 kronor för

undervisningstimme ävensom att för undervisning i ämnet arbetskunskap, i

den mån undervisning i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål ej ingår däri,

till lärare, som förklarats därtill berättigad, arvodet skall utgå med minst

2 kronor 50 öre för undervisningstimme,

dels ock med anledning härav minskat det ordinarie förslagsanslaget till

understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, nu 5,100,000

kronor, med 910,000 kronor till 4,190,000 kronor.

181:o) Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor. Kungl.

Majit har (punkt 192) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser för lärare

vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag

av 32,800 kronor, att utgå enligt Kungl. Majits bestämmande och

på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle för nästa budgetår medel till begynnelsekurser

utgå endast för sådana kurser i kvinnlig slöjd. Riksdagen anser,

att med hänsyn till rådande förhållanden begynnelsekurser även i sistnämnda

ämne utan större olägenhet kunna undvaras under år 1934. Några medel

härtill böra därför enligt riksdagens mening icke beräknas för budgetåret

1933/1934. På grund härav kan det av Kungl. Majit äskade beloppet,

32,800 kronor, nedsättas med 4,500 kronor till 28,300 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av Kungl. Majits förslag, till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 28,300

kronor, att utgå enligt Kungl. Majits bestämmande och på de villkor, Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva.

182:o) Understöd åt högre folkskolor. Kungl. Majit har (punkt 193)

föreslagit riksdagen att dels besluta sådan ändring, att gälla under tiden

den 1 juli 1933—den 30 juni 1934, i de av 1918 års lagtima riksdag fastställda

grunderna för utgående av statsunderstöd till parallellavdelning av

årsklass vid högre folkskola (riksdagens skrivelse den 24 maj 1918 nr 248,

sid. 81), att för parallellavdelning må — utöver till skolan utgående statsunderstöd

med 2,400 kronor för årsklass av allmän högre folkskola och med

2,650 kronor för årsklass av yrkesbestämd högre folkskola — i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela, utgå

statsunderstöd med samma belopp, dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt högre folkskolor, nu 930,000 kronor, med 15,000

kronor till 915,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riks
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

95

dagen väckta, likalydande motioner (I: 76 och II: 156), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att för budgetåret 1933/1934 för utfående

av statsunderstöd till parallellavdelningar vid högre folkskolor skall gälla,

att antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i högre folkskola ej

må överstiga 35, såvida icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt,

att sagda antal något överskrides, ävensom att statsbidrag må inom varje

årsklass utgå till så stort antal parallellavdelningar av årsklassen, som uppkommer

med iakttagande därav, att vid läsårets början minst 35 lärjungar

eller, där efter skolöverstyrelsens beprövande särskilda skäl därtill föranleda,

minst 30 lärjungar komma på varje avdelning av årsklassen, innan ny avdelning

upprättas inom densamma.

Kungl. Majds förslag innebär, vad angår första stycket av Kungl. Maj:ts

hemställan, att för budgetåret 1933/1934 skulle i fråga örn de högre folkskolorna

gälla samma begränsningar med avseende å parallellavdelningarna

och lärjungantalet per klass, som beslutats beträffande de kommunala mellanskolorna

och för vilka riksdagen redogjort under punkten 148 här ovan.

De betänkligheter, riksdagen under punkten 148 anfört gentemot de föreslagna

inskränkningarna i rätten att åtnjuta statsbidrag för parallellavdelningar

vid kommunala mellanskolor, äga giltighet även här. Av skäl, som

riksdagen under samma punkt framhållit, anser sig riksdagen likväl böra i

stort sett giva sin anslutning till Kungl. Maj:ts förslag. I ett avseende kan

emellertid riksdagen icke godkänna detta förslag, nämligen vad angår den

ifrågasatta begränsningen av totalantalet parallellavdelningar för de yrkesbestämda

högre folkskolornas vidkommande. Dessa skolor hava under den

rådande starkt utbredda ungdomsarbetslösheten en särskilt viktig uppgift

att bereda utrymme för de ynglingar och tiickor, som vilja begagna sin

nödtvungna frihet till att förskaffa sig vidare utbildning för kommande

praktisk verksamhet. För att icke alltför många av dessa skola hindras härifrån,

synes det riksdagen synnerligen önskvärt, att de yrkesbetonade högre

folkskolorna undantagas från nyssnämnda begränsning. Riksdagen har därför

beslutat en sådan avvikelse från Kungl. Majda förslag. Detta innebär, att

riksdagen bifallit motionerna I: 76 och II: 156, såvitt de avse sistberörda skolor.

Jämväl i fråga om lärjungeantalet vid de yrkesbestämda högre folkskolorna

anser emellertid riksdagen vissa andra uppmjukande bestämmelser erforderliga,

för att icke dessa skolors arbete må genom de ifrågasatta mera rigorösa

föreskrifterna beredas avsevärda svårigheter. Sålunda anser riksdagen, att

i de fall, då undervisningsarbetets natur är av sådan beskaffenhet, att det

skulle medföra betydande olägenheter att vid undervisningen i yrkesämne

sammanhålla ett så stort antal lärjungar som 30, skolöverstyrelsen bör äga

rätt att medgiva uppdelning i parallellavdelningar även vid ett lägre lärj

ungeantal.

Vid åtskilliga yrkesbestämda högre folkskolor förekommer, att lärjungarna

allt efter arbetets inriktning på olika yrken äro uppdelade på särskilda linjer,

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens skrivelse Nr 8.

t. ex. en hushållslinje, en handelslinje o. s. v. Enligt vad riksdagen erfarit,

tolkas statsbidragsförfattningen på sådant sätt, att om vid en och samma

skola sådan linjedelning är för handen och lärjungeantalet i en klass å

någon av dessa linjer icke uppgår till det för åtnjutande av statsbidrag för

parallellavdelning stadgade minimum, statsbidrag icke utgår för denna klass

utan beräknas efter sammanslagning av klassen med avdelning, tillhörande

annan linje, så att minimisiffran uppnås. En dylik tolkning anser sig riksdagen

icke kunna godtaga. Vid statsbidragets beräkning böra, enligt riksdagens

mening, i förevarande hänseende de olika linjerna betraktas, som

om de vore var för sig självständiga skolor.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit riksdagen anledning till

erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till ovannämnda

motioner (I: 76 och II: 156), i vad angår begränsningen av totalantalet parallellavdelningar

vid yrkesbestämda högre folkskolor,

dels beslutat, att för budgetåret 1933/1934 statsbidrag till allmänna högre

folkskolor icke må, såvitt angår allmänna högre folkskolor, vilka åtnjutit

statsbidrag under budgetåret 1932/1933, utgå för sammanlagt större antal

parallellavdelningar än för sistnämnda budgetår,

dels beslutat sådan ändring i gällande bestämmelser i fråga örn högre

folkskolor, så vitt angår budgetåret 1933/1934, med rätt för Kungl. Majit

att utfärda de närmare föreskrifter, som med anledning härav må anses

erforderliga,

att antalet lärjungar i varje klass eller klassavdelning i högre folkskola

ej må överstiga 35, såvida icke skolans styrelse i särskilt fall finner nödvändigt,

att sagda antal något överskrides, ävensom att, efter skolöverstyrelsens

beprövande i varje särskilt fall, statsbidrag må inom varje årsklass

utgå till högst så stort antal parallellavdelningar av årsklassen, som uppkommer

med iakttagande därav, att vid läsårets början minst 35 lärjungar

eller, där efter överstyrelsens beprövande särskilda skäl därtill föranleda,

minst 30 lärjungar komma på varje avdelning inom årsklassen, innan ny

avdelning upprättas inom densamma; dock att, vad angår allmän högre folkskola,

undantag från bestämmelsen örn minst 35 lärjungar per avdelning

såsom villkor för uppdelning icke må ifrågakomma beträffande nyintagen

klass, samt att, då vid yrkesbestämd högre folkskola undervisningsarbetets

natur är av sådan beskaffenhet, att det skulle medföra betydande olägenheter

att vid undervisningen i yrkesämne sammanhålla ett så stort antal

lärjungar som 30 i en klassavdelning, skolöverstyrelsen må äga medgiva

uppdelning i parallellavdelningar även vid ett lägre lärjungeantal än det

sistnämnda,

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre

folkskolor, nu 930,000 kronor, med 15,000 kronor till 915,000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

97

183:o) Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 194) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till provisorisk avlöningsförbättring

åt lärare vid högre folkskolor, att utgå enligt samma grunder,

som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, beviljat för budgetåret

1933/1934 ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

184:o) Anordnande av slöjd i högre folkskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195) bär riksdagen

dels beslutat, att statsbidrag till anordnande av slöjd i högre folkskola

skall under budgetåret 1933/1934, därest skolöverstyrelsen icke, då särskilda

omständigheter därtill kunna föranleda, medgiver undantag, utgå endast i

följande fall:

1) till undervisning i slöjd i sådana yrkesbestämda högre folkskolor eller

linjer av dylika skolor, vilkas undervisning är anordnad i anslutning till

teknisk utbildning eller husligt arbete;

2) till undervisning i slöjd i sådana högre folkskolor, i vilka denna undervisning

bestrides av lärare med densamma som huvudsaklig sysselsättning;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till anordnande av slöjd i högre folkskolor med oförändrat

belopp, 80,000 kronor.

185:o) Understöd åt folkhögskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 196) bar riksdagen

ej mindre beslutat att till folkhögskola må under budgetåret 1933/1934

såsom understöd till anordnande av parallellundervisning utgå, då sådan

undervisning med hänsyn till elevernas olika förkunskaper eller behovet

av uppdelning i skilda arbetslag prövas nödvändig:

dels vid folkhögskolas huvudkurs eller därmed samtidigt pågående kurser,

då elevantalet inom den ifrågavarande kursen överstiger 25, högst 1,000

kronor samt för endera av vare sig manliga eller kvinnliga kursen inom

första årskurs, då elevantalet inom den ifrågavarande kursen överstiger 40,

ytterligare högst 1,000 kronor;

dels ock vid fristående kvinnlig kurs eller därtill ansluten andra årskurs,

då elevantalet inom den ifrågavarande kursen överstiger 25, högst 750 kronor

samt, vad första årskursen beträffar, då elevantalet inom densamma

överstiger 40, ytterligare högst 750 kronor;

än även minskat det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor,

nu 1,030,000 kronor, med 20,000 kronor till 1,010,000 kronor.

186:o) ökat understöd åt folkhögskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 197) har riksdagen till ökat understöd åt folkhögskolor anvisat

för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 44,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 8. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse Nr 8.

187:o) Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198) har riksdagen

till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor, att utgå

enligt samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930,

beviljat för budgetåret 1933/1934 ett extra förslagsanslag av 85,000 kronor.

188:o) Stipendier åt elever vid folkhögskolor. Kungl. Majit har

(punkt 199) i förslaget till riksstat för budgetåret 1933/1934 uppfört det

ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor med oförändrat

belopp, 410,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot vad departementschefen i

detta ärende anfört, får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret

1933/1934 uppfört det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid

folkhögskolor med oförändrat belopp, 410,000 kronor.

189:o) Understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom

republiken Estland. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 200),

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

understöd åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå

på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

190:o) Befrämjande av dövstumundervisningen. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 201) har riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp,

165,000 kronor;

dels ock medgivit, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1933/

1934 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor

Kungl. Majit bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.

191 :o) Tidning för dövstumma. Tysta skolan å Lidingön. Understöd

åt svenska föreningen för dövas väl. T enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkterna 202—204) har riksdagen, i likhet med vad för

innevarande budgetår ägt rum,

dels till understöd för utgivande av Tidning för dövstumma anvisat för

budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 1,000 kronor att utgå enligt de

bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl meddela;

dels till understöd åt Tysta skolan å Lidingön anvisat för budgetåret

1933/1934 ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva;

dels ock till understöd åt Svenska föreningen för dövas väl anvisat för

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

99

budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 6,000 kronor att utgå under de

villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

192:o) Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 205) har riksdagen

dels höjt den i staten för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

upptagna inkomsten av elevavgifter, nu 46,500 kronor, med 11,500 kronor

till 58,000 kronor,

dels med uteslutande ur staten för institutet och förskolan av en första

lärarinna vid institutet i samma stat uppfört ytterligare en ämneslärarinna

vid institutet med den lön och de övriga förmåner, som enligt staten tillkomma

sådan ämneslärarinna,

dels ock i anledning härav minskat det ordinarie anslaget till institutet

och förskolan, nu 103,150 kronor, med 11,800 kronor till 91,350 kronor.

193:o) Förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och

förskolan för blinda å Tomteboda m. m. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 206) har riksdagen

dels till förstärkning av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag

av 45,300 kronor;

dels ock till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever vid nämnda

institut för samma budgetår anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000

kronor.

194:o) Förskolan för blinda i Växjö. Kungl. Majit har (punkt 207)

föreslagit riksdagen att dels i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföra

det ordinäre anslaget till förskolan för blinda i Växjö med oförändrat belopp,

20,600 kronor, dels ock till förstärkning av det ordinarie anslaget till

förskolan för blinda i Växjö anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag

av 4,700 kronor, därav 600 kronor till hyresersättning åt en lärarinna

vid nämnda skola, utan rätt för henne att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg.

Riksdagen har intet att erinra mot Kungl. Majits förslag.

Emellertid har riksdagen uppmärksammat, att elevantalet vid ifrågavarande

skola sedan några år varit statt i sjunkande, vilket torde sammanhänga

därmed, att överhuvudtaget antalet av dem, som lida av blindhet, numera

alltjämt minskas. Berörda förhållande synes riksdagen utgöra anledning att

taga under övervägande möjligheten att nedlägga denna läroanstalt och

överföra eleverna till Tomtebodainstitutet, vilket som bekant nyligen fått

sina lokaler utvidgade. Tidpunkten för ett sådant övervägande förefaller

särskilt lämplig just nu med hänsyn till att, enligt vad riksdagens vederbörande

utskott inhämtat, rektorsbefattningen för närvarande endast uppe
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 8.

hålles på förordnande och två av skolans tre lärarinnor äro pensionsmässiga.

Det synes riksdagen angeläget att Kungl. Majit ägnar uppmärksamhet åt

denna fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppfört det ordinarie anslaget

till förskolan för blinda i Växjö med oförändrat belopp, 20,600 kronor,

dels ock till förstärkning av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda

i Växjö anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 4,700 kronor,

därav 600 kronor till hyresersättning åt en lärarinna vid nämnda skola,

utan rätt för henne att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg.

195:o) Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208) har riksdagen

dels godkänt de av departementschefen under punkt 208 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 förordade ändringarna

i staten för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda att tillämpas från

och med den 1 juli 1933,

dels i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppfört det ordinarie anslaget

till avlöningar vid hantverksskolan med oförändrat belopp, 17,300 kronor,

dels ock ökat det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser

m. m. vid hantverksskolan, nu 11,000 kronor, med 9,500 kronor till 20,500

kronor.

196:o) Förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till

hantverksskolan i Kristinehamn för blinda m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209) har riksdagen

dels till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till materialier,

expenser m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret

1933/1934 anvisat ett extra anslag av 9,050 kronor,

dels ock till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever, vilka överflyttas

till hantverksskolan från institutet för blinda å Tomteboda, för samma

budgetår anvisat ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

197:o) Beredande av fria frakter för arbetsmaterialier till blinda

hantverkare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210) har riksdagen

till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans

i Kristinehamn för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare,

anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 3,000

kronor.

198:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) har riksdagen

s. 101 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

101

dels godkänt de av departementschefen under punkt 211 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 förordade ändringarna

i staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte att tilllämpas

från och med budgetåret 1933/1934,

dels ock i anledning härav minskat det ordinarie anslaget till ifrågavarande

anstalt, nu 102,400 kronor, med 20,400 kronor till 82,000 kronor.

199:o) Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 212) har riksdagen till avlöning av extra ordinarie

lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 5, <00

kronor.

200:o) Understöd åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) har riksdagen, i likhet

med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt hantverksskolan

i Uppsala för blinda kvinnor anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra

anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

201 :o) Understöd åt blindlärarelever. I enlighet med Kungl. Majlis

förslag (punkt 214) har riksdagen till understöd åt blindlärarelever anvisat

för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

202:o) Tryckning av blindskrifter. De blindas förening. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkterna 215 och 216) har riksdagen, i likhet

med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels till tryckning av blindskrifter anvisat för budgetåret 1933/1934 ett

extra reservationsanslag av 7,000 kronor,

dels ock till understöd åt De blindas förening anvisat för budgetåret 1933/

1934 ett extra anslag av 100,000 kronor att utgå på de villkor och enligt

de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Yrkesundervisningen.

203:o) Tekniska läroverk. Kungl. Majit har i förslaget till riksstat för

budgetåret 1933/1934 uppfört det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk

med oförändrat belopp, 475,000 kronor (punkt 217).

I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 83 och lii 172) har

emellertid hemställts, att riksdagen ville dels medgiva, att en ny ordinarie

lektorstjänst får inrättas vid tekniska elementarskolan i Borås från och med

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrivelse Nr 8.

den 1 juli 1933, dels besluta höja det ordinarie reservationsanslaget till tekniska

läroverk, vilket anslag i årets statsverksproposition är upptaget till

482,000 kronor, med 1,600 kronor.

Till stöd för det i motionerna framförda yrkandet har i motionen I: 83

anförts bland annat:

Genom beslut 1929 medgav riksdagen, att en textilteknisk avdelning skulle

få anordnas vid tekniska elementarskolan i Borås i stället för den dåvarande

byggnadstekniska avdelningen.

Angående behovet av lärarkrafter vid den textiltekniska avdelningen

hade skolans styrelse förutsatt, att man till en början på grund av svårigheten

att finna kompetenta aspiranter till ordinarie lärarbefattning skulle

uppehålla undervisningen med extra lärare, och att man således finga ställa

önskemålet om en huvudlärare, likställd med de ordinarie lektorerna vid

skolan, på framtiden. Därjämte anförde styrelsen, att lektoratet i byggnadskonst

med ritning skulle med hänsyn till den föreslagna indragningen

av byggnadstekniska avdelningen kunna utbytas mot en eller flera extralärartjänster.

Emellertid ansåg styrelsen, att denna senare fråga icke skulle

bliva aktuell, förr än textillektoratet komme att besättas.

.Nu har styrelsen för elementarskolan hos Kungl. Maj:t gjort framställning

örn inrättandet av ett ordinarie lektorat i textilteknik, och i yttrande,

avgivet den 7 december 1932, har skolöverstyrelsen bland annat anfört, att

den anser det synnerligen önskvärt, att ifrågavarande lektorstjänst inrättas

snarast möjligt.

Den ifrågasatta indragningen av byggnadslektoratet motsätter sig skolöverstyrelsen

främst därför, att undervisningen i byggnadslära även efter

den genomförda omorganisationen enligt överstyrelsens mening är av stor

betydelse för _ de kvarvarande linjerna. Därjämte anför skolöverstyrelsen,

att en sådan indragning icke synes kunna ske, förr än den nuvarande innehavaren

av lektoratet avgår.

För den tekniska elementarskolan är det uppenbarligen fördelaktigt, örn

byggnadslektoratet tills vidare får finnas kvar, och ett överförande av tjänsten

på övergångsstat lär icke omedelbart kunna medföra någon kostnadsminskning.

På grund härav synes det slutliga ståndpunktstagandet till denna

fråga måhända lämpligen böra uppskjutas till dess tjänsten blir ledig.

Det är endast det bekymmersamma statsfinansiella läget, som förmått departementschefen

att ställa sig avvisande till ett krav, som han i övrigt

finner värt allt behjertande och som av skolöverstyrelsen på starka skäl

förordats. Då ett bifall till framställningen skulle föranleda en anslagshöjning

av endast 1,600 kronor, synes det oss likväl, att framställningen trots

budgetsvårigheterna borde kunna av riksdagen tillmötesgås.

1929 års riksdag medgav, att en textilteknisk avdelning skulle få anordnas

vid tekniska elementarskolan i Borås i stället för den tidigare byggnadstekniska

avdelningen (se härom närmare 1929 års åttonde huvudtitel,

punkten 231, och riksdagens skrivelse av samma år nr 208). Undervisningen

i textilteknik har hittills uppehållits med extra lärarkrafter. Förslag föreligger

emellertid nu örn inrättande av en ordinarie lärarbefattning i ämnet.

Anslagsökningen på grund härav har beräknats till 1,600 kronor.

Då genom inrättandet av denna lärarbefattning ett viktigt stöd gives åt

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

103

den textiltekniska fackutbildningen, som 1929 års riksdag fann angeläget att

befrämja, och då vidare kostnadsökningen begränsas till ett relativt obetydligt

belopp, anser riksdagen sig böra bifalla vad i motionerna yrkats.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt ej givit riksdagen anledning till erinran,

bör det ordinarie reservationsanslaget till de tekniska läroverken höjas med

1.600 kronor utöver det av Kungl. Majit föreslagna beloppet, alltså till

476.600 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till ovannämnda motioner

(I: 83 och II: 172),

dels medgivit, att vid tekniska elementarskolan i Borås må från och med

den 1 juli 1933 inrättas en ny ordinarie lektorstjänst;

dels ock ökat det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu

475,000 kronor, med 1,600 kronor till 476,600 kronor.

204:o) Fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Örebro.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218) har riksdagen till uppehållande

av en fjärde parallellavdelning i andra och tredje årsklasserna vid

tekniska läroverket i Örebro anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag

av 16,000 kronor.

205:o) Undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan

i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan

i Norrköping anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av

1.600 kronor att utgå under villkor att enahanda belopp för samma ändamål

tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare.

206:o) Laboratorieutrustning och undervisningsmateriel vid tekniska

elementarskolan i Norrköping. Sedan 1932 års riksdag till laboratorieutrustning

och undervisningsmateriel vid tekniska elementarskolan i

Norrköping beviljat ett belopp av 50,000 kronor samt därav för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, har

nu Kungl. Maj:t (punkt 220) föreslagit riksdagen att av nämnda, av 1932

års riksdag beviljade belopp, 50,000 kronor, för budgetåret 1933/1934 såsom

extra reservationsanslag anvisa 5,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till laboratorieutrustning och

undervisningsmateriel vid tekniska elementarskolan i Norrköping av 1932

ars riksdag beviljade beloppet, 50,000 kronor, för budgetåret 1933/1934 såsom

extra reservationsanslag anvisat 5,000 kronor.

207:o) Parallellavdelning till tredje klassen vid tekniska elementarskolan

i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrivelse Nr 8.

221) har riksdagen till uppehållande av parallellavdelning till tredje klassen

vid tekniska elementarskolan i Norrköping anvisat för budgetåret 1933 1934

ett extra anslag av 7,000 kronor.

208:o) Parallellavdelning till tredje klassen vid tekniska gymnasiet

i Härnösand. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222) har

riksdagen till uppehållande av parallellavdelning till tredje klassen vid tekniska

gymnasiet i Härnösand anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra

anslag av 2,975 kronor.

209:o) Motion om anslag till parallellavdelningar vid tekniska

fackskolan i Eskilstuna. I en inom riksdagen väckt motion (II: 119) har

hemställts, att riksdagen måtte, i likhet med vad för budgetåret 1932/1933

är fallet, till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i

Eskilstuna anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 6,300 kronor.

Till stöd för det i motionen framförda yrkandet har anförts:

I 1932 års statsverksproposition upptogs under J. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk punkt 8 [223] ett extra anslag å 6,300 kronor till uppehållande

av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna. Detta

belopp beviljades sedermera av riksdagen.

Vid granskningsnämndens prövning av anslagens behövlighet (våren 1932)

föreslogs indragning av anslaget, och beloppet har ej heller upptagits i årets

statsverksproposition.

Genom denna indragning bliva minst ett fyrtiotal elever vid skolan, vilka

i regel sakna medel att fortsätta sina studier vid andra läroanstalter, nödsakade

att avbryta dessa, kanske för alltid.

Skolan får sina elever från verkstäderna, huvudsakligen från arbetarklassen.

Dess egenart — skolan är den enda i sitt slag i riket — gör det möjligt

för obemedlade ynglingar att skaffa sig teknisk elementarutbildning.

Dess verksamhet och dess förmåga att utbilda dugligt befäl, dugliga konstruktörer

och ingenjörer är känd och erkänd inom de industrikretsar där

behov av dylik duglig personal föreligger. Det synes därför vara synnerligen

dålig hushållning att strypa till denna utbildning på sätt granskningsnämnden

förordat och Kungl. Maj:t vidtagit.

Det har talats och skrivits mycket om nödvändigheten av att anordna

studiekurser för den arbetslösa ungdomen. De sista årens stora tillslutning

till skolan är till avsevärd del en följd av dessa maningar. Med vetskap

örn, att mera tid än annars stått till buds för studierna, hava eleverna börjat

i lärlingsskolan och under förhoppning att få fortsätta i fackskolan.

Då lärlingsskolan utgör grunden för fackskolan, blir deras utbildning blott

halvfärdig, om överbyggnaden ej får fullbordas. Vinner Kungl. Maj:ts förslag

bifall, grusas på ett hårdhänt sätt förhoppningarna för dem, som sökt

att på bästa sätt använda den tid, som den oförvållade arbetslösheten givit

dem.

Anslag för här ifrågavarande ändamål har beviljats under en lång följd

av år, från och med budgetåret 1925/1926 med det nu i motionen begärda

beloppet, 6,300 kronor. En indragning av anslaget måste för en betydande

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

105

del av skolans elever nödvändiggöra ett avbrott i studierna, vilket för dem

kommer att medföra kännbara olägenheter. Härtill kommer vidare, att den

föreslagna indragningen i ej oväsentlig utsträckning kan beräknas komma

att drabba ungdom, som under arbetslöshet söker vinna förbättrad yrkesutbildning.

Nu anförda skäl synas riksdagen så starkt tala för att anslag för ändamålet

beviljas även för nästkommande budgetår, att riksdagen, trots den särskilda

tyngd, som besparingssynpunkterna för närvarande äga, finner sig

böra anvisa sådant anslag. Mot det begärda beloppet, 6,300 kronor, eller

samma belopp som för ändamålet utgår för innevarande budgetår, har riksdagen

icke funnit något att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen med bifall till ovannämnda motion

(II: 119) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i

Eskilstuna anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 6,300 kronor.

210:o) Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

de tekniska fackskolorna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

223) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000

kronor att utgå enligt av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser.

211:o) Förhöjt understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224) har riksdagen till beredande av förhöjt

understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp, anvisat

för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 120,000 kronor att utgå under

förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd,

själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga

lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant bidrag,

motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning

och under de villkor i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt bestämma.

212:o) Understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter

för yrkesundervisning. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 225)

har riksdagen

dels medgivit, att statsunderstöd må årligen, oavsett örn den undervisning,

som avses, har obligatorisk karaktär eller icke, utgå till av kommun, landsting,

annan kommunal samfällighet eller förening av flera dylika upprättad

anstalt för yrkesundervisning:

1. till avlöning åt rektor och övriga lärare med belopp, som ej må överstiga

två tredjedelar av sammanlagda beloppet av den till dem för den tid,

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse Nr 8.

understödet avser, utgående avlöning, och som, beräknat efter antalet under

visningstimmar, må utgå

a) i lärlingsskola för industri, hantverk eller handel i samtliga läroämnen

utom dem, som avse husligt arbete, med högst 2 kronor 35 öre för undervisningstimme;
b)

i lärlingsskola för husligt arbete eller hushållsskola ävensom i lärlingsskola

för industri eller hantverk i läroämnen, som avse husligt arbete, med

högst 1 krona 50 öre för undervisningstimme;

c) i yrkesskola för industri, hantverk eller handel eller ettårig handelsskola

med högst 2 kronor 55 öre för undervisningstimme;

d) i yrkesskola för husligt arbete med högst 1 krona 65 öre för undervisningstimme;
e)

i verkstadsskola eller annan närstående, ej förut nämnd anstalt för yrkesundervisning

med högst 2 kronor 35 öre för undervisningstimme;

2. till ersättning åt föreläsare vid fristående föreläsningar eller serier av

dylika vid yrkesskola med högst 10 kronor för föreläsningstimme, när reseoch

traktamentsersättning icke utgår till föreläsaren, och med högst 20 kronor

för föreläsningstimme, när rese- och traktamentsersättning utgår, dock att

understödsbeloppet ej må överstiga hälften av sammanlagda beloppet av de

till föreläsarna för den tid, understödet avser, utgående arvoden och förekommande

rese- och traktamentsersättningar;

3. till undervisningsmateriel med belopp, motsvarande en tredjedel eller

i vissa undantagsfall intill hälften av kostnaderna för densamma;

dels bestämt, att statsunderstöd må utgå under följande villkor:

1. a) att anstalten är anordnad i enlighet med de i stadga för den kommunala

yrkesundervisningen ävensom i fastställt reglemente meddelade föreskrifter

;

b) att undervisningen, såvida ej av tillfälligt påkommet förfall annan anordning

nödvändiggöres, bestrides av lärare, som blivit i vederbörlig ordning

förklarade behöriga eller eljest av skolöverstyrelsen godkända för ifrågavarande

undervisning;

c) att anstalten har till sitt förfogande lokaler samt inrednings- och undervisningsmateriel,

som godkännas av skolöverstyrelsen;

2. att undervisningen i lärlingsskola är för lärjungarna avgiftsfri;

3. att undervisningsmateriel, för vilkens anskaffning "eller underhåll statsunderstöd

beviljats, av skolöverstyrelsen godkännes, och att materielen icke

utan överstyrelsens medgivande och under iakttagande av därvid angivna

villkor avyttras eller eljest användes för andra ändamål, än vid understödets

beviljande avsetts;

4. att statsunderstöd till undervisningsmateriel icke må utgå för inköp

av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till försäljning avsedda

alster;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlöning

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8. 107

av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 830,000 kronor,

med 100,000 kronor till 730,000 kronor.

213:o) Understöd för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning. I enlighet med Kungl. Majda förslag

(punkt 226) har riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till understöd

för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,

nu 110,000 kronor, med 30,000 kronor till 80,000 kronor.

214:o) Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227) har riksdagen i riksstaten för

budgetåret 1933/1934

dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning

åt lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 450,000 kronor,

med 70,000 kronor till 380,000 kronor,

dels ock minskat det ordinarie reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 45,000 kronor,

med 25,000 kronor till 20,000 kronor.

215:o) Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228) har riksdagen

till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1933M934

anvisat ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor.

216:o) Tekniska skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 229) har riksdagen

dels minskat det ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm, nu

102,575 kronor, med 8,000 kronor till 94,575 kronor,

dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 33,000 kronor

under villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,

7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp

som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska

fonden.

217:o) Bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 230) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

dels såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i

Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad under punkt

243 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 an
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrivelse Nr 8.

givits, anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 20,000 kronor

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna

för verksamhetens uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget, samt

med rätt för Kungl. Majit att meddela de närmare föreskrifter i fråga örn

nämnda anslag, som av Kungl. Majit prövas erforderliga;

dels ock såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare

vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning anvisat för

nämnda budgetår ett extra anslag av 8,050 kronor att utgå under förutsättning

att återstoden av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under

de ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Kungl. Majit

i huvudsaklig anslutning till nu gällande grunder finner skäligt föreskriva.

218:o) Vävskolan i Borås. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

231) har riksdagen till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås

anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 13,050 kronor att utgå

med de belopp, till de ändamål och under de villkor, som under punkt 231

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1933 angivits.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

219:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Majit har (punkt

233) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt folkbiblioteksväsendet, nu 850,000 kronor, med 65,000 kronor till

785,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som i

statsrådsprotokollet angivits, utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit må äga meddela.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 70 och lii 163),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att uppföra det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet med 788,000

kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som i statsverkspropositionen

angivits, och med de jämkningar, som i motionerna föreslagits,

utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga

meddela;

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 71 och lii 312), i

vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att anslag till centralbiblioteken

måtte för budgetåret 1933/1934 utgå efter samma grunder som

för innevarande budgetår;

dels ock en inom riksdagen väckt motion (lii 113), vari hemställts, att

riksdagen måtte vidtaga sådan ändring av bestämmelserna för erhållande

av statsbidrag till skolbibliotek, att skolförbunden bliva jämställda med de

vanliga skoldistrikten.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

109

I motionen I: 70 har anförts huvudsakligen följande:

I statsverkspropositionens åttonde huvudtitel föreslås, under punkt 233

(sid. 570), att hittills utgående anslag till arvoden till en andre bibliotekskonsulent

samt till biträden hos bibliotekskonsulenterna jämte vikariatsersättningar,

som för innevarande budgetår utgår med 23,000 kronor och för

nästa budgetår med hänsyn till vissa uppflyttningar i löneklass föreslagits

förhöjt med 1,000 kronor till 24,000 kronor, måtte reduceras till 18,000

kronor. Anslaget skulle rubriceras som »arvoden till extra personal inom

skolöverstyrelsen».

Vid bedömandet av möjligheterna till den sålunda ifrågasatta anslagsreduktionen

bör hänsyn tagas till följande omständigheter.

Så sent som vid 1929 års riksdag var frågan om arbetskrafterna för

ifrågavarande ändamål föremål för riksdagens prövning. Skolöverstyrelsen

föreslog då anställandet av två nya befattningshavare. I kungl, propositionen

nr 141 upptogs överstyrelsens förslag, varvid Kungl. Majit efter en

utförlig motivering uttalade, att ingen tvekan rådde örn att anställandet av

ytterligare arbetskraft vore oavvisligen av behovet påkallat (sid. 102—103).

Riksdagen beslöt också i enlighet med Kungl. Majlis förslag.

Under ole fyra år, som sedan dess förflutit, har folkbiblioteksverksamhetens

omfattning starkt stegrats. Erfarenheten har också givit vid handen,

att arbetskraften är tilltagen i knappaste laget, och behandlingen av biblioteksansökningarna

har, fastän olika åtgärder vidtagits för forcering av ärendenas

handläggning samt för granskningsprocedurens förenkling, tagit avsevärd

tid. Sålunda ha ansökningarna örn statsunderstöd till kommunala

och med dem likställda folkbibliotek, vilka ingivits före den 15 februari,

först i slutet av året kunnat beviljas, och anslagen till riksförbund för bedrivande

av biblioteksverksamhet i samband med studiecirkelarbete, som

ingivas före den 1 maj, lia delvis beviljats i början av året därpå men till

en del först inemot mitten av året.

Den vid föregående års riksdag beslutade nedsättningen av biblioteksanslagen

med 20 procent samt den i innevarande års statsverksproposition

föreslagna ytterligare reduceringen för flertalet bibliotek med 20 procent

därutöver medför ingen minskning av behovet av arbetskrafter, då granskningen

av ansökningshandlingarna tar lika lång tid i anspråk, örn statsunderstödet

till det särskilda biblioteket utgår med reducerat belopp. En

minskning av arbetskrafterna utan vidtagande av andra åtgärder skulle därför

få till nödvändig konsekvens en stark försening av anslagsbevillningen

till biblioteken, vilket givetvis skulle bli till allra största men för folkbiblioteksverksamheten

i dess helhet.

Enda möjligheten till en reducering av arbetskrafterna skulle därför vara,

om samtidigt någon av de arbetsuppgifter, som för närvarande åligga skolöverstyrelsen

och dess bibliotekskonsulenter, kunde bortfalla. En undersökning

av möjligheterna till sådana åtgärder ger till resultat, att på de flesta

punkter även en temporär omläggning måste anses utesluten utan antingen

ett eftersättande av den nödvändiga kontrollen eller en genomgripande rubbning

av de grunder för statsunderstödens utgående, som så nyligen av riksdagen

beslutats och som visat sig väl lämpade att främja biblioteksverksamheten

i vårt land.

Eli möjlighet till en begränsning av arbetsuppgifterna genom en omläggning

på en särskild punkt utan rubbning av organisationen i övrigt torde

dock kunna vinnas, därest det skulle avses lämpligt att åtminstone för till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Riksdagens skrivelse Nr 8.

fället suspendera den föreskrift, som gäller i fråga om flertalet bibliotek, att

statsunderstödet utgår i form av bundna böcker valda ur av skolöverstyrelsen

utgivna kataloger. Syftet med denna föreskrift, som går tillbaka på

1912 års reglering av statens understödjande av folkbiblioteken, angavs av

vederbörande departementschef i kungl, propositionen vid 1912 års riksdag

och var att skapa en garanti beträffande bokbeståndets kvalitet.

1929 års riksdag beslöt att bibehålla denna form för anslagens utgående

för de mindre biblioteken (se kungl, propositionen 1929 nr 141 sid. 81),

under det att statsunderstöden skulle utgå kontant till de större bibliotek,

vilka hade bibliotekarie, vars kompetens prövats av skolöverstyrelsen. Även

då anfördes som skäl till statsunderstödens utgående i form av böcker hänsynen

till behovet av en garanti för bokbeståndets kvalitet. Skäl kunna

givetvis anföras för att en dylik förhandskontroll av bibliotekens bokinköp

med därav följande konsekvenser i fråga örn granskning dels av rekvisitionslistor,

dels av räkningar nu kan anses vara mindre oundgänglig än

tidigare. Framför allt hava biblioteken nu så vant sig vid att använda de

av skolöverstyrelsen utgivna katalogerna som hjälpmedel — för övrigt i

största utsträckning även vid valet av böcker, vilka inköpas för egna medel

— att man torde ha att räkna med sannolikheten av att så i regel skulle

ske även örn skyldigheten i denna riktning skulle bortfalla. Det bör också

påpekas, att även örn statsunderstöden skulle utbetalas kontant och alltså

förhandsgranskningen i fråga örn de böcker, som skulle utgå i statsunderstöd,

skulle bortfalla, all kontroll av bokinköpen ej därmed skulle försvinna.

Det bör nämligen påpekas, att biblioteken i samband med ingivandet av

statsbidragsansökan äro skyldiga att lämna förteckning på under senaste år

inköpta böcker. I författningen ingår också föreskrift att skolöverstyrelsen

må till bibliotek, vars bokbestånd överstyrelsen ej finner i stort sett vara

av tillfredsställande beskaffenhet ur moralisk eller konstnärlig synpunkt, bevilja

understöd allenast under förbehåll att biblioteket ställer sig till efterrättelse

de anvisningar om bokbeståndet, som lämnas av skolöverstyrelsen.

Därjämte gäller en bestämmelse örn skyldighet för biblioteken att överhuvud

underkasta sig den kontroll och de villkor, som skolöverstyrelsen

kan finna nödiga och lämpliga.

Trots de betänkligheter, som måste möta en omläggning på denna punkt

av de år 1929 beslutade villkoren för statsunderstödens utgående, torde av

ovan angivna skäl och med hänsyn till den stora vikten att nu vinna en

reduktion av anslaget till arbetskrafter här angivna möjlighet till besparing

i innevarande situation ej böra skjutas åt sidan. Man torde alltså tills

vidare kunna försvara ett suspenderande av föreskriften örn statsunderstödens

utgående i vissa fall i form av böcker.

För det granskningsarbete, som är en följd av här ifrågavarande föreskrifter,

åtgår en arbetskraft, nämligen en kansliskrivare — den som anställts

hos överstyrelsen med stöd av det kungl, brev, som bemyndigar överstyrelsen

att för ändamålet anställa en extra kansliskrivare så länge som

intet statsunderstöd utgår till bokförmedlingsanstalt. Genom en omläggning

av här antydd natur skulle man därför kunna räkna med en årlig besparing

örn cirka 3,000 kronor.

Någon ytterligare reducering av arbetskrafter kan av ovan angivna skäl

ej ske utan de allvarligaste förseningar av handläggningen av ansökningshandlingar

och andra ärenden.

Besparingen på personalkontot i jämförelse med vad av skolöverstyrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

lil

föreslagits skulle alltså enligt här framlagda plan bliva 3,000 kronor i stället

för av Kungl. Majit föreslagna 6,000 kronor.

I motionen I: 71 har anförts följande:

Förra årets riksdag beslöt bibehålla det till centralbiblioteken utgående

anslaget å 60,000 kronor oreducerat. Riksdagen ansåg, att då anslagen till

folkbiblioteken i övrigt starkt beskuros, vore det av vikt att bibehålla anslagen

till centralbiblioteken oförändrade med hänsyn till deras uppgift att

supplera de smärre folkbiblioteken i deras arbetsuppgifter. Riksdagen ansåg

tillika, att då vissa bibliotek åtagit sig att för vissa delar av vårt land fungera

som centralbibliotek och därför anställt personal och iklätt sig betydligt

utsträckta uppgifter, det knappast kunde anses som riktigt att staten

undandroge sig de förpliktelser, som varit en förutsättning för detta åtagande.

Vid uppgörandet av årets statsverksproposition ha såväl skolöverstyrelsen

som statskontoret utgått ifrån att den av riksdagen fastslagna principen

borde respekteras. Icke desto mindre har departementschefen föreslagit

riksdagen att frångå sin förut intagna ståndpunkt, detta dock utan att förebringa

någon som helst motivering.

Samma skäl som föranledde riksdagen att förra året bibehålla anslaget

oförändrat tala dock i år med ännu större styrka. Den föreslagna större

minskningen av anslagen till folkbiblioteken ökar nödvändigheten utav att

centralbiblioteken kunna bispringa de smärre biblioteken och enskilda lånesökande

så verksamt som möjligt. Centralbiblioteken ha åtagit sig att supplera

folkbibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri utlåning av böcker,

som erfordras för studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibliotek och

genom biblioteksteknisk rådgivning. Såsom exempel på den starka stegringen

i centralbibliotekens verksamhet kan nämnas, att antalet boklån

utom de orter, där biblioteken äro belägna, ökats från 7,676 (år 1931) till

20,769 (år 1932). Det är sannolikt att under innevarande år antalet boklån

kommer att ökas med något 10,000-tal. Samtidigt ha vandringsbibliotek

utsänts till ett antal av 254 (år 1931 var antalet lil). Om centralbiblioteken

skola kunna fylla sin viktiga funktion, dubbelt viktig i tider av besparing

på folkbiblioteksanslagen i övrigt, är det nödvändigt att bibehålla

dem vid de anslag, som voro förutsättningen för deras startande. Med

ökade utgifter för centralbiblioteken på grund av åtagna förpliktelser vore

det orimligt, att staten samtidigt minskade sitt anslag.

Kungl. Majlis förslag innebär en stark inknappning av de till folkbiblioteksverksamheten

utgående understöden, vilka även förra året kraftigt beskuros.

Riksdagen har av statsfinansiella skäl icke ansett sig böra — bortsett

från nedan angivna ändringar i fråga om anslagsposterna till arvoden

åt extra personal inom skolöverstyrelsen och till centralbiblioteken — göra

någon annan avvikelse från Kungl. Majits förslag än att det må ankomma

på Kungl. Majit att pröva, huruvida understöd må för budgetåret 1933/

1934 utgå även till sådana bibliotek av hithörande slag, som förut icke åtnjutit

statsbidrag. Med hänsyn härtill torde en höjning av anslaget med

3,000 kronor böra beräknas. Samtidigt vill riksdagen såsom sin mening

uttala, att det är önskvärt, att härmed en gräns må vara satt för reduktionerna

på detta område.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens skrivelse Nr 8.

Å posten arvoden till extra personal inom skolöverstyrelsen har Kungl.

Majit föreslagit en nedsättning från 24,000 kronor med 6,000 kronor till

18,000 kronor. I motionerna I: 70 och II: 163 har påyrkats, att denna nedsättning

måtte begränsas till 3,000 kronor, i följd varav biblioteksanslaget

borde höjas med motsvarande belopp. Motionärerna hava ansett, att den

enda personalinskränkning, som kan ske utan att arbetet försenas och kontrollens

effektivitet blir lidande, är, att den kansliskrivare indrages, som nu

på grund av bestämmelsen örn att statsunderstödet, där det icke överstiger

visst belopp, skall utgå i form av böcker, har att syssla med kontrollen

över bokinköpen, och att i samband härmed nyssnämnda bestämmelse provisoriskt

upphäves. Riksdagen har funnit den av motionärerna framlagda

utredningen övertygande och vill därför medgiva en ändring av angiven

innebörd. Dock anser riksdagen icke erforderligt, att i anledning härav

någon höjning vidtages av det utav Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet,

vilket, på sätt av förestående tablå framgår, med 2,800 kronor överstiger

summan av de äskade särskilda anslagsposterna.

Det i motionerna I: 71 och lii 312 framställda yrkandet, att anslag till

centralbiblioteken måtte få utgå efter oförändrade grunder, d. v. s. med ett

årsanslag av 10,000 kronor för bibliotek i stället för av Kungl. Majit föreslaget

belopp av 8,000 kronor för bibliotek, finner riksdagen behjärtansvärt.

Särskilt avseende torde här böra fästas vid det förhållandet, att kommunerna

iklätt sig vissa ökade fasta kostnader under antagande, att oförändrat understöd

skulle vara att påräkna. Även bör man beakta att, såsom i motionerna

framhålles, centralbibliotekens betydelse växer i och med att småbibliotekens

resurser bliva mindre. Riksdagen anser sig därför böra i fråga örn centralbibliotekens

understöd intaga samma ståndpunkt som 1932 års riksdag, då

ävenledes förslag av Kungl. Majit framställdes örn reducering av dessa understöd,

d. v. s. att sakskäl och billighetshänsyn bjuda, att de få utgå oförändrade.

Riksdagen bifaller alltså det i motionerna 1:71 och 11:312 framställda

yrkandet. I anledning härav torde i enlighet med numera iakttagen

praxis vid bestämmande av förslagsanslagens belopp en ökning av den utav

Kungl. Majit äskade anslagssumman böra vidtagas. Den erforderliga ökningen

utgör (6x2,000) 12,000 kronor.

I motionen lii 113 framställt förslag, att skolförbund skola i anslagshänseende

jämställas med skoldistrikt, synes äga fog för sig. Då ett bifall till

motionen icke torde medföra några nämnvärda ekonomiska konsekvenser,

har riksdagen medgivit, att i gällande bestämmelser örn utgående av ifrågavarande

understöd må vidtagas den ändring, som i motionen föreslagits.

Kungl. Majda förslag, i vad det här ovan icke särskilt berörts, bar icke

givit riksdagen anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Majda förslag och ovannämnda motioner 1:70

och lii 163 samt med bifall till ovannämnda motion lii 113 ävensom ovan
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

113

nämnda motioner 1:71 och 11:312, minskat det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 850,000 kronor, med 50,000

kronor till 800,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som av riksdagen angivits, utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t må äga meddela.

220:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 234) har riksdagen

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor;

dels medgivit, att av detta anslag må enligt av Kungl. Maj:t fastställda

villkor användas

högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt skolöverstyrelsen i frågor

rörande föreläsningsverksamheten,

högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för förmedling av

populärvetenskapliga föreläsningar,

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för

av dem havda resekostnader för föreläsare samt

det belopp, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt, till understöd för utgivande

av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;

dels medgivit, att för tiden den 1 juli 1933—den 30 juni 1934 ej mindre

det minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall för

helt budgetår räknat anordnas av anstalt eller förening, varom här är fråga,

skall utgöra 5 än även det lägsta understöd, som av statsmedel må utgå till

dylik anstalt, skall utgöra 100 kronor för helt budgetår;

dels ock medgivit, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att under samma

tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja de ytterligare lättnader i

fråga om villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas erforderliga.

221:o) Anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser. Arbetarnas

bildningsförbund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

235 och 236) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

dels till anordnande av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser)

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor

att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t äger bestämma,

dels ock såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av

dess organisations- och administrationskostnader anvisat för budgetåret 1933/

1934 ett extra anslag av 30,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar

sig för ändamålet för samma tid disponera från annat håll bekomna medel

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 14 sami. Nr 8. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens skrivelse Nr 8.

till minst lika stort belopp som statsbidraget och i övrigt enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

222:o) Anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 237) har riksdagen till anordnande av s. k. universitetscirklar

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag av

6.000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t

finner gott meddela.

223:o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens

främjande. Kungl. Majit har (punkt 238) föreslagit riksdagen

att till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens

främjande anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av

271.000 kronor att utgå under de villkor, som av Kungl. Majit prövas lämpliga,

samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda

ändamålen med högst de av departementschefen angivna beloppen.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 79 och lii 165),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att bland de till

nykterhetens främjande under åttonde huvudtiteln anvisade beloppen för

budgetåret 1933/1934 upptaga ett belopp av 3,500 kronor till internationella

byrån i Lausanne mot alkoholismen;

dels ock två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 80 och lii 160),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville från avkastningen av rusdrycksmedelsfonden

anvisa ett belopp av 20,000 kronor för upprätthållande

av rikskommitténs mot den olagliga rusdryckshanteringen verksamhet under

hudgetåret 1933—1934.

Departementschefen har lämnat följande tablå över här ifrågavarande anslagsäskanden,

utvisande anslagens belopp under budgetåret 1923/1924 samt

under budgetåren 1931/1933, de belopp, som av vederbörande organisationer

äskats och av skolöverstyrelsen tillstyrkts ävensom de anslagsbelopp, som

han under förhandenvarande omständigheter ansett sig böra föreslå för

budgetåret 1933/1934.

Till stöd för det i motionerna I: 79 och lii 165 framförda yrkandet har

i motionen I: 79 anförts huvudsakligen följande:

Sedan år 1907 verkar i Lausanne internationella byrån mot alkoholismen.

Byråns uppgift är att utgöra en opartisk och tillförlitlig upplysningscentral

för alla viktigare frågor, som gälla alkoholismens bekämpande.

Byrån verkar dels genom en på särdeles högt plan stående trespråkig

tidskrift dels genom varannan vecka utgående, likaledes trespråkig korrespondens,

innehållande uppgifter örn alla viktigare ändringar inom lagstiftningen

på området i olika länder, upplysningar om de för saken verkande

organisationernas verksamhet i alla länder o. s. v. ävensom viktigare statistiska

data. Denna korrespondens tillställes de olika centrala organisationerna

s. 115 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

115

För

1923/1924

beviljat

anslag

Kronor

För

1931/1932

beviljat

anslag

Kronor

För

1932/1933

beviljat

anslag

Kronor

För 1933 1934

Anslagets ändamål

av veder- börande

organisa- tion

begärt

anslag

Kronor

av skol- överstyrel- sen till- styrkt

anslag

Kronor

av depar- tements- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

1) Anordnande av en so- cial fortbildningskurs

för lärare m. fl.....

41,500

32,000'')

2) Anordnande av en all- män utbildningskurs i

alkoholfrågan för stu- die- och ungdomsledare

m. fl............

19,000

16,000

11,200

11,000

11,000

11,000

3) Föreläsnings- och in- struktionsverksamhet

för nykterhetens främ- jande m. m.......

27,000

200,000

140,000

140,000

100,000

100,000

4) Främjande av central- förbundets för nykter- hetsundervisning verk- samhet ..........

23,500

31,500

33,375

33,800

33,575

30,575

5) Främjande av Sveriges

nykterhetssällskaps re- presentantförsamlings

upplysningsbyrås verk- samhet ..........

10,000

12,000

12,000

12,000

12,000

12,000

6) Främjande av riksut- skottets för de kristnas

nykterhetsrörelse verk- samhet ..........

5,000

5,000

5,000

5,000

7) Främjande av rikskom- mitténs mot den olag- liga rusdryckshanterin- gen verksamhet ....

26,000

28,000

8) Främjande av svenska

sällskapets för nykter- het och folkuppfostran

verksamhet.......

5,000

5,000

3,425

5,000

3,425

3,425

9) Främjande av Sveriges

storloges av I. 0. G. T.

studie- och ungdoms- verksamhet .......

21,000

31,000

31,000

38,000

31,000

31,000

10) Främjande av Sveriges

blåbandsförenings stu- die- och ungdomsverk- samhet ..........

6,000

9,000

9,000

12,000

9,000

9,000

11) Främjande av national- templarordens studie- och ungdomsverksam- het ............

7,500

11,000

11,000

14,000

11,000

11,000

12) Främjande av nykter- hetsorden Verdandia

studie- och ungdoms- verksamhet .......

3,000

5,000

5,000

5,000

5,000

5,000

*) Avser en hygienisk fortbildningskurs.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Riksdagens skrivelse Nr 8.

För

1923/1924

beviljat

anslag

Kronor

För

1931/1932

beviljat

anslag

Kronor

För

1932/1933

beviljat

anslag

Kronor

För 1933''1934

Anslagets ändamål

av veder- börande

organisa- tion

begärt

anslag

Kronor

av skol- överstyrel- sen till- styrkt

anslag

Kronor

av depar- tements- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

13) Främjande av Sveriges

studerande ungdoms

helnykterhetsförbunds

verksamhet.......

6,000

6,000

6,000

7,500

6,000

6,000

14) Främjande av nykter- hetsföreningen Vita

bandets upplysnings- och ungdomsverksam- het ............

3,000

5,000

5,000

6,500

5,000

5,000

15) Främjande av Sveriges

lärares nykterhetsför- bunds verksamhet. . .

4,500

7,000

7,000

7,000

7,000

7,000

16) Främjande av svenska

läkarnas nykterhetsför- enings verksamhet. . .

5,000

5,000

5,000

5,000

5,000

17) Främjande av järnvägs- männens helnykterhets

förbunds verksamhet .

1,000

3,000

3,000

6,500

3,000

3,000

18) Främjande av Sveriges

polismäns helnykter- hetsförbunds verksam

het............

1,000

1,000

1,000

1,000

1,000

19) Främjande av svenska

tullpersonalens helnyk- terhetsförbunds verk- samhet ..........

500

500

1,000

500

500

20) Främjande av motorfö- rarnas helnykterhets- förbunds verksamhet .

15,000

15,000

15,000

15,000

18,000

21) Bidrag till uppehållan- de av internationella

byråns i Lausanne för

alkoholismens bekäm- pande (Bureau interna- tional contre 1’alcool- isme) verksamhet . . .

1,500

2,500

2,500

3,500

2,500

2,500

22) Arvode åt den hos skol- överstyrelsen anställde

konsulenten för nykter- hetsundervisning och

nykterhetsupplysning .

2,500

3,000

3,000

2,000

2,000

23) Utarbetande och utgiv- ning av ny upplaga av

skolöverstyrelsen s

»Handbok i alkoholfrå- gan» ...........

24) Främjande av nykter- het på andra än ovan

anförda sätt och mot- arbetande av drycken- skapens följder.....

10,000 |

3,000

3,000

3,000

s. 117 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

117

för alkoholismens bekämpande i olika länder samt de pressorgan och enskilda,

som önska taga del därav. I Lausanne har dessutom under de

gångna 25 åren samlats ett synnerligen förnämligt internationellt bibliotek,

innehållande den väsentligaste betydelsefullare litteraturen på området. Detta

bibliotek står till forskares förfogande.

Byrån åtager sig även att för staters och enskildas räkning utföra utredningar

rörande sådant som rör området för byråns verksamhet (alkohollagstiftning,

statistik m. m.).

Slutligen är byrån det organ, som förbereder och organiserar de stora,

under de olika staternas auspicier tid efter annan hållna internationella

kongresserna för alkoholismens bekämpande, till vilka stater och korporationer

pläga sända officiella representanter.

Byrån finansieras genom ekonomiska bidrag från ett stort antal stater i

Europa samt från större nykterhetsorganisationer och enskilda.

Under de ekonomiskt vanskliga tider som följt efter kriget har byrån på

grund av valutadeprecieringen i många länder haft svårigheter och har nödgats

avskeda en del personal samt tillsvidare inställa utgivandet av den

värdefulla årsbok, som förut varje år utkommit med aktuella data angående

kampen mot alkoholismen i alla länder. Tidskriften, korrespondenserna och

den övriga nämnda verksamheten ha dock alltjämt kunnat upprätthållas.

Då nu även de nordiska ländernas valuta försämrats i förhållande till den

schweiziska, har det svenska statsbidraget, som under guldmyntfotens tid

tillförde byrån omkring 3,500 schw. francs årligen, nedsjunkit till cirka

2,300 francs, ehuru det belopp i svenska kronor, som vår stat beviljar, alltjämt

är nominellt samma summa som förr, 2,500 kronor. Då staten i övrigt

gottgör kursförluster på svenska kronor, som gå till utlandet, hemställa

vi, att denna byrå, vars utomordentliga saklighet och objektivitet är allmänt

vitsordat, bland annat av kungl, skolöverstyrelsen i Sverige, som även betygar

dess nytta för vårt land, måtte få det av Kungl. Majit föreslagna,

formellt oförändrade men i realiteten högst väsentligt sänkta anslaget höjt

så, att det åtminstone i någon mån kunde närma sig vad det i verkligheten

var före valutadeprecieringen. En sådan höjning har, som av statsverkspropositionen

framgår, varmt förordats av konsulenten för nykterhetsfrågorna

inom kungl, skolöverstyrelsen.

Till stöd för det i motionerna I: 80 och II: 160 framförda yrkandet har i

motionen I: 80 anförts bland annat:

I skrivelse av den 2 maj 1932 har rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen

anhållit, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen hemställa

örn ett anslag av 28,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för

understödjande av den av kommittén bedrivna verksamheten.

Granskningsnämnden bar, under förmenande, att det anslag, som beviljats

rikskommittén för innevarande budgetår, måste betraktas såsom ett engångsanslag

för att giva kommittén ett stöd vid igångsättande av dess verksamhet,

föreslagit att anslag för detta ändamål icke måtte beräknas för budgetåret

1933/1934.

Skolöverstyrelsen har i likhet med granskningsnämnden förordat att för

budgetåret 1933/1934 medel icke måtte anvisas för ändamålet, och har överstyrelsen

därvid förutsatt att rikskommittén enligt en antydan i kommitténs

skrivelse till Konungen av november 1931 skulle med innevarande budgetår

slutföra sin verksamhet.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Riksdagens skrivelse Nr 8.

I likhet med granskningsnämnden och skolöverstyrelsen har statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet ansett,att anslag ej borde anvisas

för budgetåret 1933/1934 till främjande av rikskommitténs verksamhet.

Vad först beträffar frågan örn det för innevarande budgetår beviljade anslagets

karaktär av engångsanslag för att bereda ett stöd vid igångsättande

av verksamheteten, vilja vi framhålla, att redan i sin skrivelse av november

1931 kommittén framhöll att då det väsentligaste av det arbete, som

kommittén ville organisera, måste komma att utföras av de lokala organisationerna,

främst nykterhetsföreningarna, rikskommittén icke kunde begära

att dessa organisationer jämväl skulle bestrida med rikskommitténs centrala

arbete förenade kostnader. Visserligen hade de till rikskommittén anslutna

nykterhetssällskapen givit ett anslag vid kommitténs start, men det sades

då ifrån att detta måste betraktas som ett engångsanslag och att vidare anslag

från detta håll icke av rikskommittén kunde påräknas. Med de minskade

inkomster dessa sällskap under den senaste tiden fått vidkännas torde ej

heller vara möjligt för dem att i fortsättningen giva kommittén något sådant

ekonomiskt understöd, så att kommittén kan fortsätta med sin verksamhet.

Det torde även få anses fullt riktigt att det arbete, som av rikskommittén

utföres och som syftar till att vara ett stöd åt rent statliga organ, nämligen

tull och polis, i deras arbete för upprätthållandet av en lagstiftning,

som samhället av sociala hänsyn ansett sig nödsakat genomföra, i sin helhet

eller åtminstone till väsentliga delar bestrides av statsmedel.

Beträffande de synpunkter, som av skolöverstyrelsen framförts, nämligen

att kommittén i och med innevarande budgetår borde kunna slutföra sin

verksamhet, har denna ståndpunkt visserligen stöd i kommitténs egen framställning

av november 1931, där kommittén bland annat skriver »kommittén

har räknat med att dess arbete skall behöva fortgå till och med utgången

av nästa budgetår, alltså något över ett och ett halvt år». Det är

emellertid att märka att detta skrevs på en tidpunkt, då kommitténs arbete

ännu ej kommit igång, och mycket mindre något resultat av kommitténs

verksamhet kunde föreligga. När nu något mer än ett år förflutit sedan

kommitténs verksamhet påbörjades, torde det vara lättare att bedöma, huruvida

en fortsatt verksamhet från kommitténs sida ur samhällelig synpunkt

kan vara motiverad och därför värd att i fortsättningen understödjas.

Att olaglig rusdryckshantering alltjämt fortgår och att därför åtgärder för

bekämpandet av denna olagliga hantering äro av behovet påkallade torde

icke här behöva framhållas.

Huruvida och i vad mån rikskommitténs verksamhet är av beskaffenhet

att medverka till förhindrandet av olovlig rusdryckshantering är givetvis

svårt att bedöma. Att emellertid ännu mycken propaganda erfordras, innan

den allmänna opinionen på ett tillfredsställande sätt reagerar mot denna

form av olagligheter, är dock uppenbart, och utan denna reagens från allmänhetens

sida torde myndigheternas kamp mot smugglare, hembrännare

och langare i längden bli fruktlös.

Vad beträffar resultatet av kommitténs verksamhet är det mycket svårt

för att icke säga omöjligt att bedöma detta. Vad som tydligen kan konstateras

är dock, att bland allmänheten och särskilt bland arbetarklassen den

propagandaverksamhet som bedrivits väckt uppmärksamheten på den fara,

som den olagliga rusdryckshanteringen utgör, och gjort att man numera,

särskilt på arbetsplatserna, reagerar på ett helt annat sätt än tidigare, då

spritlangare uppträda och utbjuda sin vara.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

119

Det må till detta endast tilläggas, att kommittén från skilda håll fått röna

förståelse och understöd i sitt arbete. Att kommittén ännu ej vunnit så

stora synliga resultat är väl sant och att smuggling ännu i rätt stor utsträckning

förekommer. Men vid bedömande av smugglingens omfattning

får man akta sig för att mäta denna i förhållande till de rätt talrika beslag,

som under den senaste tiden gjorts. Att dessa beslag kunnat göras,

kan möjligen lia sin förklaring i en ny inställning från allmänhetens sida,

så att den nu är mer villig än tidigare att biträda tull och polis vid sökandet

efter smugglarnas vägar och langarnas gömställen.

Beträffande kommitténs medelsbehov för dess fortsatta verksamhet under

budgetåret 1933/1934 vilja vi hänvisa till det av kommittén uppgjorda statförslaget

i dess skrivelse till Konungen av den 2 maj 1932. Nämnda statförslag

slutar på ett belopp av 30,000 kronor.

Emellertid beräknar kommittén, enligt vad vi inhämtat, att därest samma

sparsamhet, som hittills tillämpats, även i fortsättningen kommer att iakttagas,

något av de medel, som beviljats kommittén för innevarande budgetår,

skall finnas kvar vid detta års utgång. Det synes lämpligt, att kommittén

får disponera dessa besparingar även under nästa budgetår. Aven på, den

för nästa budgetår uppgjorda statens utgiftsposter torde vissa besparingar

kunna göras. Sålunda utgår lönen till ombudsmannen med endast 3,000

kronor i stället för i staten beräknade 6,000 kronor. Aven på posten pressmeddelanden

(3,000 kronor) torde någon besparing kunna ske, då enligt vad

vi inhämtat något honorar för författandet av sådana pressmeddelanden i

regel ej utgår, liksom ej heller honorar beräknas för författandet av de

skrifter som kommittén utger. Om kommittén även i fortsättningen iakttager

samma ekonomiska försiktighet och sparsamhet som hitintills präglat

dess arbete och under förutsättning att kommittén får bibehålla de besparingar,

som kunna uppstå på innevarande års stat, sa torde statsbidraget

tullkommitténs fortsatta verksamhet under budgetåret 1933/1934 kunna begränsas

till 20,000 kronor, vilket belopp dock synes vara det minsta som

bör ifrågakomma för att verksamheten på ett tillfredsställande sätt skall

kunna upprätthållas.

Därvid hava vi utgått ifrån att kostnaderna för det lokala arbete^ aven i

fortsättningen som hittills skall bestridas av medel, som anskaffas på orten,

anslag från organisationer m. fl., och att rikskommittén endast i undantagsfall

skall bidraga till dessa kostnader samt att kommittén liksom hitintills

kan räkna med medverkan från många frivilliga krafter, vilka utan ersättning

äro villiga göra den personliga insats i detta arbete, som förvisso är

det betydelsefullaste. Vi vilja i detta sammanhang påpeka att rikskommitténs

medlemmar, liksom medlemmarna i de lokala kommittéerna redan nedlagt

ett betydande arbete, för vilket de icke påräknat eller påräkna någon

som helst ersättning.

Det i motionerna I: 79 och II: 165 gjorda yrkandet örn höjning av det

till internationella byrån i Lausanne mot alkoholismen utgående anslaget

från 2,500 kronor till 3,500 kronor avser endast att bereda gottgörelso för

den minskning, som det sedan flera år till här ifrågavarande ändamål utgående

anslaget undergått genom den svenska valutans depreciering i förhållande

till den schweiziska. Riksdagen finner höjningen skälig och bifaller

därför det i nämnda motioner gjorda yrkandet.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Riksdagens skrivelse Nr 8.

I motionerna I: 80 och II: 160 har hemställts örn ett anslag å 20,000

kronor för upprätthållande av rikskommitténs mot den olagliga rusdrvckshanteringen

verksamhet under budgetåret 1933/1934.

Departementschefen har, i likhet med skolöverstyrelsen, utgått från att

på sätt framhölls i den framställning av rikskommittén, som låg till

grund för 1932 års riksdags beslut om anvisande av anslag för ändamålet

för budgetåret 1932/1933 — anslag för detta ändamål icke skulle vidare

ifrågakomma. Emellertid finner sig riksdagen böra bifalla motionärernas

hemställan.

Vad riksdagen sålunda med bifall till ovannämnda motioner ansett sig

böra bevilja innebär en kostnadsökning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag

med 21,000 kronor.

Riksdagen har emellertid funnit sig böra minska en del av de utav Kungl.

Maj:t föreslagna anslagsbeloppen, nämligen anslaget till föreläsnings- och

instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande m. m. (nr 3 i tablån)

från föreslagna 100,000 kronor med 5,000 kronor till 95,000 kronor; anslaget

till främjande av riksutskottets för de kristnas nykterhetsrörelse verksamhet

(nr 6 i tablån) från föreslagna 5,000 kronor med 1,000 kronor till

4,000 kronor; anslaget till främjande av svenska läkarnas nykterhetsförenings

verksamhet (nr 16 i tablån) från föreslagna 5,000 kronor med 2,000

kronor till 3,000 kronor; samt anslaget till främjande av motorförarnas helnykterhetsförbunds

verksamhet (nr 20 i tablån) från föreslagna 18,000 kronor

med 3,000 kronor till det av sistnämnda organisation själv äskade beloppet,

15,000 kronor.

Summan av de sålunda vidtagna minskningarna utgör 11,000 kronor.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag ej givit riksdagen anledning till erinran.

De av riksdagen beslutade ändringarna i Kungl. Maj.-ts förslag föranleda

en ökning av det utav Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, 271,000 kronor,

med 10,000 kronor till 281,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till ovannämnda motioner

(I: 79 och II: 165 samt I: 80 och II: 160), till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande anvisat för budgetåret

1933/1934 ett extra reservationsanslag av 281,000 kronor att utgå under

de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, samt till de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1933 under punkt 238 omförmälda ändamålen med högst de av departementschefen

angivna beloppen, dock med iakttagande av de ändringar härutinnan,

sorn föranledas av vad riksdagen ovan angivit.

224:o) Musikföreställningar för allmänheten. Kungl. Maj:t har (punkt

239) föreslagit riksdagen att till understöd åt föreningar, som anordna god

orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8. ''121

ningars och orkestrars verksamhet anvisa för budgetåret 1933/1934 ett extra

anslag å 57,000 kronor.

Alltsedan år 1919 har här ifrågavarande anslag utgått med 57,000 kronor

för år, så fördelade, att 18,500 kronor använts till understöd åt en var av

Gävleborgs läns, Nordvästra Skånes och Norrköpings orkesterförening samt

1.500 kronor till inspektion av dessa föreningars verksamhet.

Riksdagen finner sig böra bifalla Kungl. Majits förslag, i vad detsamma

avser oförändrade understöd åt de tre orkesterföreningarna. Däremot håller

riksdagen före, att det till inspektion av dessa föreningars verksamhet beräknade

beloppet, 1,500 kronor, utan olägenhet torde kunna minskas med

500 kronor till 1,000 kronor. För budgetåret 1933/1934 skulle sålunda ett

anslag av tillhopa 56,500 kronor bliva erforderligt.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med anledning av Kungl.

Maj:ts förslag, till understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik

för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars

verksamhet anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag å

56.500 kronor.

225:o) Folkliga musikskolan i Arvika. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 240) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång

kurs under verksamhetsåret 1933/1934 beviljat för budgetåret 1933/1934 ett

extra anslag av 6,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna

gott föreskriva.

226:o) Statens biografbyrå. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

241) har riksdagen minskat den i nuvarande ordinarie stat för statens biografbyrå

ingående anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

nu 5,300 kronor, med 600 kronor till 4,700 kronor samt den i samma

stat ingående anslagsposten hyra, bränsle och diverse expenser m. m., nu

24,000 kronor, med 13,700 kronor till 10,300 kronor, skolande sistnämnda

anslagspost hädanefter avse allenast bränsle och diverse expenser m. m.;

samt förty minskat det i riksstaten under statens biografbyrå med rubrik:

Statens biografbyrå uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 75,300 kronor,

med 14,300 kronor till 61,000 kronor.

227:o) Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående

ändamål. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till befrämjande

av vissa i samband med biografväsendet stående ändamål för budgetåret

1933/1934 anvisat ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor att utgå

med den fördelning och enligt de närmare villkor, som av Kungl. Majit

bestämmas.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Riksdagens skrivelse Nr 8.

228:o) Vissa kostnader för utdelning av statens studielån. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243) har riksdagen, i likhet med vad

för innevarande budgetår ägt ruin, för budgetåret 1933/1934 anvisat

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens studielån ett

extra förslagsanslag av 1,850 kronor;

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år

1934 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra

anslag av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

229:o) Gymnastiska centralinstitutet. I förslaget till riksstat för budgetåret

1933/1934 har Kungl. Maj:t uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet med oförändrat belopp,

106,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t (punkt 244) föreslagit riksdagen att minska det

för gymnastiska centralinstitutet uppförda ordinarie reservationsanslaget till

materiel m. m., nu 13,000 kronor, med 400 kronor till 12,600 kronor.

Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag har ej givit

riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppfört det under gymnastiska

centralinstitutet upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar med oförändrat

belopp, 106,000 kronor;

dels ock minskat det för gymnastiska centralinstitutet uppförda ordinarie

reservationsanslaget till materiel m. m., nu 13,000 kronor, med 400 kronor

till 12,600 kronor.

230:o) Extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 245 och 246) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels till extra personal för gymnastiska centralinstitutet m. m. för budgetåret

1933/1934 anvisat ett extra anslag av 7,410 kronor att utgå med den

fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes;

dels ock till ökat arvode åt föreståndaren för gymnastiska centralinstitutet

för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 2,800 kronor.

231:o) Understödjande av gymnastik och idrott. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 247) har riksdagen till understödjande av gymnastik

och idrott anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 80,000

kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000 kronor, att utgå på

de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

123

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

232:o) Förstärkande av reservationsanslaget till utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 248) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor.

233:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare. Sedan 1931

års riksdag till understöd under tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1934

åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljat ett anslag

av 60,000 kronor att efter grunder och på villkor, som av Kungl. Majit

bestämdes, efter sakkunnigas hörande av Kungl. Majit fördelas mellan därav

förtjänta vitterhetsidkare, samt därav för ett vart av budgetåren 1931/1933

såsom extra anslag anvisat 20,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 249)

föreslagit riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade anslag å

60.000 kronor för budgetåret 1933/1934 såsom extra anslag anvisa 20,000

kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1931 års riksdag till understöd

under tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1934 åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 60,000 kronor

att efter grunder och på villkor, som av Kungl. Majit bestämdes, efter sakkunnigas

hörande av Kungl. Majit fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare,

för budgetåret 1933/1934 såsom extra anslag anvisat återstoden,

20.000 kronor.

234:o) Ortnamnskommissionen. Bestridande av med landsmålsundersökningarna

i riket förenade kostnader. Nusvensk ordbok. Äldre

svensk folkmusik. Föreningen Pietas. Svenska naturskyddsföreningen.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 250 255) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels till ortnamnskommissionen för bestridande av med ortnamnsundersökningarna

i riket förenade kostnader för budgetåret 1933/1934 anvisat ett

extra anslag av 6,500 kronor att utgå med den närmare fördelning och enligt

de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva;

dels till bestridande av med landsmålsundersökningarna i riket förenade

kostnader för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 70,880 kronor

att utgå i enlighet med den närmare fördelning och enligt de grunder, Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva;

dels såsom understöd åt docenten O. Östergren för fortsatt utgivande av

bans arbete »Nusvensk ordbok» anvisat för budgetåret 1933/1934 ett extra

anslag av 8,000 kronor;

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Riksdagens skrivelse Nr 8.

dels för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens utgivning

samt för böcker och materiel anvisat för samma budgetår ett extra

reservationsanslag av 4,000 kronor; de båda sistnämnda anslagen att utgå

på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma;

dels till utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils

Anderssons efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik anvisat för

budgetåret 1933/1934 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå

på de villkor, som av Kungl. Majit bestämmas;

dels till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1933 anvisat

för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 1,000 kronor under villkor

att föreningen till statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom

föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över

behandlade föremål;

dels ock till främjande av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av 1,000 kronor att utgå under

de villkor, som av Kungl. Majit bestämmas.

235:o) Magnetisk uppmätning av Sveriges fastland. Sedan 1928 års

riksdag till magnetisk uppmätning av Sveriges fastland beviljat ett belopp

av 60,000 kronor samt av nämnda belopp anvisat för ett vart av budgetåren

1928/1933 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, har nu Kungl.

Majit (punkt 256) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp av 60,000

kronor för budgetåret 1933/1934 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,

10,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1928 till magnetisk uppmätning

av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor för budgetåret

1933/1934 såsom extra reservationsanslag anvisat återstoden, 10,000

kronor.

236:o) Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 257) har riksdagen, i likhet med

vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt ryske undersåten

Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra anslag av

3,000 kronor.

237:o) Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande

av hans Rosa-forskningar. Sedan 1929 års riksdag såsom understöd

åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren

1929/1934 av hans Rosa-forskningar beviljat ett belopp av 24,000 kronor,

och riksdagen därav anvisat för vart och ett av budgetåren 1929/1931 såsom

extra anslag 4,800 kronor ävensom för vart och ett av budgetåren 1931/

1933 3,575 kronor att utgå under förutsättning, att Matsson odelat ägnade

sig åt dessa forskningar, samt på de villkor i övrigt, Kungl. Majit kunde

finna gott föreskriva, har nu Kungl. Majit (punkt 258) föreslagit riksdagen

s. 125 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

125

att av nämnda av 1929 års riksdag beviljade anslag å 24,000 kronor för

budgetåret 1933/1934 anvisa såsom extra anslag 3,575 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom understöd åt kontraktsprosten

L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av

hans Rosa-forskningar beviljade anslaget å 24,000 kronor för budgetåret

1933/1934 anvisat såsom extra anslag 3,575 kronor.

238:o) Understöd åt doktor Paul Rosenius för hans arbete »Sveriges

fåglar och fågelbon». Sedan 1931 års riksdag till understöd åt doktor

Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren 1931/1937 av hans arbete

»Sveriges fåglar och fågelbon» beviljat ett belopp av 24,000 kronor och

därav för vart och ett av budgetåren 1931/1933 såsom extra anslag anvisat

ett belopp av 4,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 259) föreslagit riksdagen

att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade belopp av 24,000

kronor för budgetåret 1933/1934 anvisa såsom extra anslag ett belopp av

4,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1931 års riksdag till understöd

åt doktor Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren 1931/1937

av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» beviljade beloppet av 24,000

kronor för budgetåret 1933/1934 anvisat såsom extra anslag ett belopp av

4.000 kronor.

239:o) Understöd åt stationsinspektoren K. Tirén för fullföljandet

och avslutandet av hans samlings- och forskningsarbete beträffande

lapparnas musik. Sedan 1931 års riksdag såsom understöd åt stationsinspektoren

Karl Tirén för fullföljandet och avslutandet av hans samlingsoch

forskningsarbete beträffande lapparnas musik beviljat ett belopp av

9.000 kronor och därav för vart och ett av budgetåren 1931/1933 såsom

extra anslag anvisat 3,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit

kunde finna gott föreskriva, har nu Kungl. Majit (punkt 260) föreslagit

riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade anslag å 9,000 kronor

för budgetåret 1933/1934 såsom extra anslag anvisa återstoden, 3,000

kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom understöd åt stationsinspektoren

K. Tirén för fullföljandet och avslutandet av hans samlingsoch

forskningsarbete beträffande lapparnas musik beviljade anslaget å 9,000

kronor för budgetåret 1933/1934 såsom extra anslag anvisat återstoden, 3,000

kronor.

240:o) Anslag till en internationell konsthistorisk kongress år

1933 i Stockholm. Sedan 1931 års riksdag till bestridande av kostnaderna

för hållande av en internationell konsthistorisk kongress i Stockholm år

1933 beviljat ett anslag av 15,000 kronor samt därav för vart och ett av

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Riksdagens skrivelse Nr 8.

budgetåren 1931/1933 såsom extra reservationsanslag anvisat 5,000 kronor,

har nu Kungl. Majit (punkt 261) föreslagit riksdagen att av nämnda av

1931 års riksdag beviljade anslag av 15,000 kronor för budgetåret 1933/1934

såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden, 5,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till bestridande av kostnaderna

för hållande av en internationell konsthistorisk kongress i Stockholm

år 1933 beviljade anslaget av 15,000 kronor för budgetåret 1933/1934 såsom

extra reservationsanslag anvisat återstoden, 5,000 kronor.

Diverse.

241:o) Rese- och traktamentspenningar. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 262) har riksdagen minskat det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,

nu 40,000 kronor, med 8,000 kronor till 32,000 kronor.

242:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 263)

har riksdagen minskat det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda

ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 140,000 kronor, med

70.000 kronor till 70,000 kronor.

243:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Majlis förslag (punkt 264) har riksdagen minskat det i riksstaten

under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till

kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 175,000 kronor, med

75.000 kronor till 100,000 kronor.

244:o) Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 265) har riksdagen minskat det i riksstaten

under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 320,000 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 37,500 kronor), med 60,000 kronor till 260,000 kronor.

245:o) Tryckningskostnader. Beträffande Kungl. Majits förslag (punkt

266) angående det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer

riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.

246:o) Tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. Kungl.

Majit har (punkt 269) föreslagit riksdagen att för beredande av tillfälligt

lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

för budgetåret 1933/1934 under åttonde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag

av 4,600 kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8.

127

För budgetåret 1932/1933 utgår för här ifrågavarande ändamål ett anslag

med samma belopp, som nu äskats för budgetåret 1933/1934.

I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning

angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare har riksdagen den 7 sistlidne mars, såvitt angår

dylika befattningshavare, tillhörande institutioner under åttonde huvudtiteln,

dels beslutat, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska

läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna

i Norrköping och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås skola

under budgetåret 1933/1934 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda bestämmelser

som för budgetåret 1932/1933; dels ock förklarat, att i fråga

om tillerkännande av tillfälliga lönetillägg åt icke ordinarie befattningshavare

skall för budgetåret 1933/1934 gälla vad i sådant hänseende blivit för budgetåret

1932/1933 beslutat.

I anslutning härtill skall under åttonde huvudtiteln ett extra förslagsanslag

uppföras för ändamålet. Mot det av Kungl. Majit härför beräknade

beloppet, 4,600 kronor, har riksdagen icke något att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för beredande av tillfälligt lönetillägg

åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare för

budgetåret 1933/1934 under åttonde huvudtiteln anvisat ett extra förslagsanslag

av 4,600 kronor.

247:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 273) har riksdagen till reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett extra förslagsanslag av 32,000 kronor.

248:o) övriga ordinarie anslag. I avseende å de i nu gällande riksstat

uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan blivit särskilt omnämnda,

har någon förändring icke ifrågasatts.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde

huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten för

budgetåret 1933/1934 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 5 maj 1933.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.