Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

1933-05-02 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1933:95, Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 95.

1

Nr 95.

Godkänd av första kammaren den 29 april 1933.

Godkänd av andra kammaren den 2 maj 1933.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 4 punkt Bl.)

Till KONUNGEN.

Sedan 1932 års lagtima riksdag i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition,

nr 105, till nämnda riksdag antagit såsom vilande för vidare grundlagsenlig

behandling ett av konstitutionsutskottet med föranledande av propositionen

framlagt förslag till ändrad lydelse av §§ 81 och 82 regeringsformen

samt §§ 34, 36, 37, 39—41, 44, 52, 54, 55, 60, 79 och 80 riksdagsordningen,

har riksdagen vid numera företagen slutlig prövning för sin del godkänt

och antagit sistberörda förslag.

Enligt de av riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer

i nedanskrifna delar erhålla följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 81.

Denna regeringsform ---— riksdagars beslut.

Då riksdagen hos Konungen anmält sitt beslut i grundlagsfråga, skall Konungen,

därest beslutet innefattar bifall till ett av Honom framlagt förslag,

förrän riksdagen åtskilts, låta sålunda beslutad grundlagsändring genom allmän

kungörelse utfärda; och skall Konungens beslut härom meddelas riksdagen

genom öppet brev, som i vardera kammaren samtidigt uppläses av en

statsrådets ledamot, den Konungen därtill förordnat. Antager riksdagen ett

inom densamma väckt grundlagsförslag, inhämte Konungen hela statsrådets

tankar i ämnet och läte, där Han till förslaget samtycker, det tillkännagiva genom

kungörelse och öppet brev inom tid och på sätt nyss sagts. Lämnar Konungen

ej Sitt samtycke, meddele Han, förrän riksdagen åtskilts, densamma

genom skrivelse de orsaker, för vilka Han riksdagens beslut ej godkänner.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. i-4 sami. Nr 95. J

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 95.

§ 82.

Vad till ändring av grundlagarna, uti föreskriven ordning, riksdagen beslutit

och Konungen gillat, eller Konungen föreslagit och riksdagen antagit, åge,

sedan öppet brev, varom i nästföregående paragraf förmäles, blivit i riksdagens

kamrar uppläst, kraft av grundlag.

Riksdagsordningen.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra den av Honom för riksdags öppnande

bestämda tid, som må utsättas till första eller andra söckendagen efter riksdags

början. På den tid skola riksdagsmännen, sedan gudstjänst med dem hållen

är, sammankomma på rikssalen, där Konungen eller, då Han så för gott finner,

statsministern eller annan statsrådsledamot förer ordet. Vid detta tillfälle

låter Konungen till lagtima riksdag i två exemplar, därav ett tillställes

vardera kammaren, överlämna propositionen angående statsverkets tillstånd och

behov, innefattande även förslag rörande sättet att genom bevillningar fylla vad

staten utöver de ordinarie inkomsterna erfordrar, ävensom berättelse örn vad i

rikets styrelse sedan nästföregående lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit;

men om riksdagen urtima är, kungöres för densamma anledningen till

dess sammankallande och avlämnas de förslag och framställningar, vilka skola

bliva föremål för kamrarnas överläggningar; Konungen dock obetaget att sedermera

även andra förslag framställa.

Då Konungen---undersåtliga vördnad.

§ 36.

1. Vill Konungen, med upplösande av riksdag, förordna örn nya val i hela

riket till båda kamrarna eller den ena av dem, meddelar Konungen, sedan Han

låtit till rikssalen kalla riksdagen, densamma därstädes sitt beslut härom. Beslutet

må ock, där Konungen så prövar lämpligt, givas riksdagen tillkänna

genom öppet brev, som i vardera kammaren samtidigt uppläses av en statsrådets

ledamot, den Konungen därtill förordnat; och vare riksdagen efter uppläsandet

omedelbart upplöst.

2. Då riksdag skall avslutas, infinna sig, på Konungens kallelse och efter

förrättad gudstjänst, riksdagsmännen på rikssalen och framföra genom talmännen

sina välönskningar, varuppå Konungen förklarar riksdagen vara avslutad.

Vill Konungen ej själv avsluta riksdag, skall Konungens beslut örn avslutandet

meddelas riksdagen genom öppet brev, som i vardera kammaren samtidigt

uppläses av en statsrådets ledamot, den Konungen därtill förordnat; och

vare riksdagen efter uppläsandet omedelbart avslutad.

Ärendenas beredning.

§ 37.

1. Å varje--— sådant bevilja.

2. Vardera kammaren —--- ställe inträda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 95.

3

3. Därest i —---kammaren tillsättas.

4. Å urtima---förekommande ärenden.

5. Valen till —--beslutad stadga.

6. Ej må statsrådsledamot, justitieråd eller regeringsråd i utskott eller val

till utskott deltaga.

Ej heller må någon, av vilken riksdagen kan fordra redo oell ansvar, inväljas

i utskott, där redovisning för hans egna ämbetsåtgärder kan förekomma. Vad

nu stadgats skall likväl ej utgöra hinder att i statsutskottet invälja förutvarande

ledamot av statsrådet, dock utan rätt för denne att inom utskottet deltaga

i behandling av ärende, varom i § 39 mom. 2 förmäles.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov till riksdagen avlåtna proposition och äga tillgång till

alla statsverkets räkenskaper och handlingar, åligger att, i den mån det icke

gäller jordbruksärenden, pensionsstaten eller riksdags- och revisionskostnader eller

kostnader för riksdagens hus och riksdagens verk, granska, utreda och uppgiva

statsverkets tillstånd och förvaltning samt föreslå vad till fyllandet av

dess behov erfordras, varvid nödiga indragningar och besparingar böra iakttagas,

så ock att föreslå beloppet av de summor, vilka, jämlikt 63 § regeringsformen,

skola för särskilda händelser avsättas. Utskottet åligger därjämte

att, antingen i den ordning § 47 stadgar gemensamt med eller eljest efter samråd

med de övriga utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor, förslagsvis

beräkna statsverkets ordinarie inkomster, uppgiva huru mycket bör genom

bevillningar utgöras samt uppgöra förslag till riksstat.

2. Utskottet tillkommer — — — ansvar yrka.

§ 40.

1. Bevillningsutskottet åligger att bereda alla dit från kamrarna hänvisade

frågor, som angå föreskrifter örn bevillnings utgörande. Utskottet har även

att, antingen i den ordning § 47 stadgar gemensamt med eller eljest efter samråd

med de övriga utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor, förslagsvis

beräkna inkomsterna av de särskilda bevillningarna samt, sedan statsverkets

behov blivit utredda och bestämda, föreslå sättet att genom bevillning åvägabringa

jämvikt i statsregleringen. Utskottet må därjämte uti bevillningsfrågor

föreslå vad det anser billigt och nyttigt.

2. Utskottet tillkommer ock att meddela utlåtanden och avgiva förslag i

anledning av de från kamrarna dit hänvisade frågor örn stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av lagar och författningar rörande kommunala skatter

samt, jämväl i andra fall än i mom. 1 avses, rörande alkoholhaltiga varor.

§ 41.

1. Bankoutskottet tillhör att undersöka och utreda riksbankens och riksgäldskontorets

styrelse och tillstånd samt att föreslå och i mål, för vilka ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 95.

skottet fått sig sådan makt av riksdagen uppdragen, giva föreskrifter om bankens

och riksgäldskontorets förvaltning ävensom att föreslå vad till fyllandet

av riksgäldsverkets behov erfordras. Utskottet skall ock meddela utlåtanden

och avgiva förslag i anledning av de från kamrarna dit hänvisade frågor,

som avse användningen av de under riksgäldskontorets förvaltning stående

utlåningsfonder.

2. Utskottet tillkommer ock att meddela utlåtanden och avgiva förslag i

anledning av de från kamrarna hänvisade frågor örn stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av lagar och författningar rörande såväl riksbanken

som andra bankinrättningar samt örn rikets mynt ävensom angående pensionsväsendet.

3. Utskottet skall jämväl undfå del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov avlåtna proposition, vad angår pensionsväsendet samt riksdags-

och revisionskostnader ävensom kostnader för riksdagens hus och riksdagens

verk, och med anledning därav liksom ock med avseende å övriga från

kamrarna dit hänvisade frågor i dessa ämnen avgiva utlåtanden och förslag.

§ 44.

Finnes fråga äga nära samband med ämne, som tillhör visst ständigt utskotts

behandling, må frågan kunna till nämnda utskott hänvisas, ändå att

den enligt föreskrifterna i §§ 38—43 skolat handläggas av annat ständigt utskott.

§ 52.

Vid kammares sammanträde äger varje dess ledamot rätt att till protokollet

fritt tala och utlåta sig i alla frågor, som under överläggning komma, och

örn lagligheten av allt, som inom kammaren sig tilldrager.

En var yttrar sig i den ordning, han därtill sig anmält och uppropad bliver.

Dock må ledamot, som under överläggningen i en fråga redan yttrat sig, på

sätt kammaren särskilt föreskriver, kunna för kort genmäle till en efterföljande

talare erhålla ordet omedelbart efter denne.

Ej må någon vara berättigad att tala utom protokollet.

Ingen må tillåta sig personligen förolämpande uttryck eller eljest uppträda

på ett mot god ordning stridande sätt. Sker det, och låter den felande sig icke

av talmannens föreställning rätta, äger talmannen fråntaga honom ordet. Har

sadant ägt rum, ma den felande för det sammanträdet icke vidare yttra sig.

Väckes förslag, att den ledamot, som sålunda sig förgått, därjämte må av talmannen

erhålla varning eller att saken bör till laga domstols behandling överlämnas,

skall beslut däröver av kammaren vid nästa sammanträde utan föregående

överläggning fattas.

§ 54.

Konungens skrivelser---dess yttrande.

Propositionerna böra vid lagtima riksdag avlämnas inom sextio dagar från

dess öppnande, och må proposition ej senare avlåtas, utan så är, att Konungen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 95.

5

finner någon under riksdagen inträffad händelse därtill föranleda eller prövar

uppskov med framställningen lända riket till men.

§ 55.

Motion må av riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras inom tolv dagar

från riksdags öppnande. Dock må motion, som föranledes av kungl, proposition,

vilken efter öppnandet till riksdagen avlåtits, väckas sist vid det sammanträde,

som infaller näst efter tio dagar från propositionens avlämnande i

kammare. I sistnämnda fall äge likväl kammare, därest den med hänsyn till

infallande helg eller ärendets synnerliga omfattning finner sådant nödigt, medgiva

utsträckning av motionstiden, dock längst till det sammanträde, som infaller

näst efter tjugu dagar från propositionens avlämnande. Fråga örn sådan

utsträckning må ej väckas senare än vid andra sammanträdet efter det, då propositionen

avläts.

I frågor---är samlad.

Motion bör — — — beskaffenhet sammanföras.

Konungens propositioner,---genast avgöras.

§ 60.

1. När ärende---överläggningen slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall, mom. 3 upptager, proposition framställas

1 den ordning, här nedan i detta mom. stadgas.

Kan fråga bliva föremål för bifall eller avslag, bör talmans första proposition

lyda på bifall. Örn denna besvaras med nej, och anmärkningar i saken

blivit under överläggningen gjorda, bör den följande propositionen i enlighet

med dem uppställas. Innefattar ett förslag flera delar, som ej lämpligen

kunna i ett sammanhang avgöras, bör särskild proposition å vardera delen framställas

i enahanda ordning, som nu är föreskriven.

Proposition skall alltid endast med ja eller nej besvaras, och talmannen tillkännagive

sin uppfattning av det svar, som lämnats, varvid skall bero, såvida

ej votering begäres, vilken då ej må vägras; envar i övrigt obetaget att låta sin

särskilda mening i protokollet antecknas. Ingen må försöka att beslutet genom

ny överläggning uppriva.

Då voteras skall, bör voteringsproposition jämte tydlig kontraproposition

genast författas, justeras och uppläsas, samt omröstningen strax därefter verkställas;

men ej må proposition göras, örn votering skall äga rum, ej heller någon

omröstning därom tillåtas. Omröstningen skall ske öppet. Befinnas de

avgivna rösterna lika delade, nedlägge talmannen i en därtill avsedd rösturna

en ja-sedel och en nej-sedel, båda lika till storlek och utseende, tryckta och

omärkta samt var för sig slutna och hoprullade, och avgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som en av kammarens ledamöter på anmodan av talmannen

upptager ur rösturnan.

3. Fråga, varom i första punkten av 110 § regeringsformen eller 32 §

2 mom. eller i sista stycket av 52 § i denna riksdagsordning förmäles, skall all
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 95.

tid avgöras genom votering. I ty fall galle angående voteringsproposition

jämte kontraproposition vad i nästföregående mom. sägs; dock bör justerad

proposition anslås och därefter omröstning genast äga rum. Sådan omröstning

skall alltid ske med tryckta och omärkta, enkla, slutna och hoprullade sedlar,

och bör, till undvikande av lika röstetal för ja och nej, i mål, där blott enkel

pluralitet erfordras, talmannen vid varje omröstning före sedlarnas uppräkning

en bland dem uttaga och genast förseglad avlägga. Örn vid sammanräknandet

av de övriga sedlarna rösterna befinnas lika delade, skall den förseglade

sedeln öppnas och avgöra beslutet. Är pluralitet redan vunnen, bör den avlagda

sedeln ouppbruten genast förstöras.

§ 79.

De framställningar till Konungen, vilka riksdagen beslutar, skola, ävensom

svaren på Hans till riksdagen avlåtna förslag, genom skrivelser till Konungen

avlämnas.

§ 80.

I mål--— ärendet berett.

Uppsättandet och expedierandet av andra för bägge kamrarna gemensamma

skrivelser besörjes genom ett särskilt riksdagens kansli under inseende av två

inom första och två inom andra kammaren därtill utsedda ledamöter, vilka

jämväl, tillika med kamrarnas talmän och vice talmän, tillkommer att utse

och förordna de tjänstemän, som riksdagen anser för detta kansli erforderliga.

Ej må expedition över något riksdagens beslut utgå förr än den blivit inför

kamrarna justerad. Från riksdagen utgående expeditioner undertecknas

av talmännen.

Stockholm den 2 maj 1933.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1933. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

331229

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.