Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen samt till vägväsendet m. m.

1934-05-15 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1934:242, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen samt till vägväsendet m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 242.

1

Nr 242.

Godkänd av första kammaren den 15 maj 1934.

Godkänd av andra kammaren den 15 maj 1934.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa

av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda

framställningar om anslag till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt till vägväsendet m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 102.)

Till Konungen.

l:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. Uti den till riksdagen avlåtna,

den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen (nr 1) angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit i avseende

å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepar

tementet (punkterna 3—8 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag), föreslagit riksdagen
under

punkten 3

dels besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1934,

att befattningen såsom överdirektör och chef för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

skall hänföras till befattningar, vilka tillsättas genom förordnande

på viss tid, och förenas med arvode av 17,000 kronor;

att antalet ordinarie befattningar i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall

vara följande, nämligen:

Befattning.

1 överdirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ..

4 byråchefer................................................................................

1 byråchef och broinspektor ................................................

3 väginspektörer .......................................................................

1 maskininspektör .....................................................................

2 förste byråingenjörer ............................................................

1 förste revisor..........................................................................

3 byråingenjörer .....................................................................

3 revisorer ...............................................................................

1 kansliskrivare..........................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 242.

Lönegrad.

... B 30

... B 30

.. B 29

... B 28

.. B 26

.. B 24

.. B 21

. B 21

... B 11

lois 34 ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 242.

Befattning. Lönegrad.

1 förste expeditionsvakt....................................................................... B 7

3 kanslibiträden .................................................................................. B 7

2 expeditionsvakter.............................................................................. B 5

4 kontorsbiträde!!................................................................................ B 4;

att, utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas, skola i fråga om

uppdrag utom tjänsten gälla de särskilda bestämmelser, som av chefen för

kommunikationsdepartementet förordats;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångs- och tillämpningsbestämmelser,

som vid genomförandet av förberörda organisationsändringar

må erfordras;

dels ock med godkännande av det av departementschefen förordade förslaget

till stat för anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tilllämpas

från och med den 1 juli 1934, höja det ordinarie förslagsanslaget till

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, nu 164,800 kronor, med 15,500 kronor till

180,300 kronor;

under punkten 4

att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 20,700 kronor;

under punkten 5

dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till stat för

anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion,

att tillämpas från och med den 1 juli 1934;

dels ock i riksstaten upptaga ett ordinarie förslagsanslag till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion, att direkt utgå

av automobilskattemedel, med 92,500 kronor;

under punkten 6

att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektions

verksamhet för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag

av 44,300 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

under punkten 7

att till expenser och resekostnader i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,500 kronor;

samt

under punkten 8

att ur riksstaten utesluta det ordinarie reservationsanslaget till stipendier

åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen till behandling

förehaft en motion, II: 390, vari hemställts, att riksdagen, i samband

med behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag angående omorganisation

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, måtte besluta uttala sig för att sådana

bestämmelser utfärdas att statsbidrag å kostnaderna för vägunderhåll må

kunna utbetalas i förskott.

Här framlagda förslag till omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ansluter sig i stort sett till den nuvarande organisationen, dock

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 242.

med uppdelning av styrelsens tekniska byrå å en väg- oell en brobyrå samt

dessutom en inpassning i organisationen av de tre väginspektörer, som på

senaste åren tillkommit för den ekonomiska och tekniska kontrollen. Broinspektörsbefattningen

skulle ersättas av en byråchefsbefattning å den nya

brobyrån.

Genom ett bifall till förslaget skulle styrelsen erhålla en fastare organisation,

lämpad främst efter styrelsens viktiga arbetsuppgifter på vägväsendets

område. Den ändrade lokala vägadministration, som beslöts vid 1929 års

riksdag, innebar visserligen en decentralisation till länsstyrelserna av en stor

del vägärenden, särskilt statsbidragsfrågorna. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

är dock alltjämt granskare av länens flerårsplaner samt av framkomna

förslag till mera viktiga genomfartsvägar ävensom brobyggnader och

varaktiga beläggningsarbeten m. m. Även i övrigt innehar styrelsen den

ledande, kontrollerande och inspekterande ställningen i förhållande till vägingenjörerna

samt beträffande vägväsendet i övrigt. I denna sin egenskap

bär styrelsen en ej ringa del av ansvaret för vägväsendets sunda utveckling

samt också den lämpligaste användningen av de ofantliga kapitalbelopp, som

årligen nedläggas på vårt lands vägar, och riksdagen delar departementschefens

uppfattning att styrelsen för fullgörande av denna sin uppgift bör

lämnas författningsenligt stöd i erforderlig utsträckning.

Förutom dessa vidsträckta uppgifter beträffande landets vägväsen skulle

alltjämt å styrelsen vila befogenheterna såsom centralorgan för hamn- och

farledsbyggnader samt för kontrollen över det enskilda järnvägsväsendet.

Då riksdagen från nu angivna utgångspunkter granskat organisationsförslaget,

har riksdagen funnit det lämpligt avvägt, och riksdagen har därför

funnit sig böra godkänna detsamma.

Med avseende å de framtida, allmänna kvalifikationerna för befattningen

som styrelsens chef har riksdagen, i likhet med departementschefen, ansett,

att även andra personer än tekniskt utbildade skola kunna ifrågakomma,

varigenom man står friare att erhålla den, som med avseende a administrativ

erfarenhet, auktoritet och praktisk-ekonomisk ledning kan befinnas vara den

lämpligaste.

I motionen II: 390 har hemställts, att riksdagen måtte uttala sig för ett

snabbare system för vägunderhållsbidragens utbetalning. Av det nuvarande

underhållsbidraget å normalt tillhopa 75 procent utgår under ett visst år

30 procent enligt 60 § i lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet och 45 procent enligt 3 § 1 mom. a) i förordningen

den 16 maj 1930 (nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel,

i båda fallen beräknat å vägdistriktets verkliga kostnad för dylikt underhåll

under nästföregående år. Bidraget å 45 procent utbetalas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

— enligt vad som upplysts — så snart nästföregående

års underhållskostnad inom vederbörande distrikt blivit känd och vederbörligen

styrkt; det för 30-procentsbidraget å rikssal ten upptagna anslaget till

bidrag till vägunderhållet på landet m. m. bliver däremot icke tillgängligt

förrän den 1 juli det år, bidraget avser.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 242.

För egen del Ilar riksdagen ej kunnat anse någon mera allmän omläggning

av de sålunda gällande normerna för underhållsbidragens utanordning

vara påkallad. Yad särskilt 45-procentsbidraget beträffar utbetalas detta av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, så snart vägdistriktens räkenskaper för

nästföregående ar inkommit till länsstyrelsen och hunnit av vägingenjören

genomgås. Önskvärt är dock självfallet, att vägingenjörernas granskning av

vägräkenskaperna sker med den skyndsamhet, som är förenad nied tillbörlig

noggrannhet, så att onödigt dröjsmål med 45-procentsbidragets utbetalning

kan undvikas och medlen såvitt möjligt kunna komma vägdistrikten till

godo redan under bidragsårets tidigare del.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

beslutat, med tillämpning från och med den 1 juli 1934,

att befattningen såsom överdirektör och chef för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

skall hänföras till befattningar, vilka tillsättas genom förordnande

på viss tid, och förenas med arvode av 17,000 kronor;

att antalet ordinarie befattningar i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall

vara följande, nämligen:

Befattning.

Lönegrad.

1 överdirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

4 byråchefer ......................................................................

1 byråchef och broinspektor .............................................

3 väginspektörer .................................................................

1 maskininspektör ...............................................................

2 förste byråingenjörer ......................................................

1 förste revisor...................................................................

3 byråingenjörer ..................................................................

3 revisorer ............................................................................

1 kansliskrivare......................................................................

1 förste expeditionsvakt...................................................

3 kanslibiträden ..................................................................

2 expeditionsvakter............................................................

4 kontorsbiträden....................................................................

B 30

B 30

B 29

B 28

B 26

B 24

B 21

B 21

B 11

B 7

B 7

B 5

B 4;

att, utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas, skola i fråga örn

uppdrag utom tjänsten gälla de särskilda bestämmelser, som av departementschefen

förordats;

dels bemyndigat Kungl. Majit att utfärda de övergångs- och tillämpningsbestämmelser,

som vid genomförandet av förberörda organisationsändringar

må erfordras;

dels med godkännande av det av departementschefen förordade förslaget

till stat för anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas från

och med den 1 juli 1934, höjt det ordinarie förslagsanslaget till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, nu 164,800 kronor, med 15,500 kronor till 180,300

kronor;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 242. 5

dels till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1934/1935

anvisat ett extra anslag av 20,700 kronor;

dels ej mindre godkänt det av departementschefen förordade förslaget till

stat för anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion,

att tillämpas från och med den 1 juli 1934;

än även i riksstaten upptagit ett ordinarie förslagsanslag till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion, att direkt utgå

av automobilskattemedel, med 92,500 kronor;

dels till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektions

verksamhet för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av 44,300

kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels till expenser och resekostnader i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för

budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av 40,500 kronor;

dels ock ur riksstaten uteslutit det ordinarie reservationsanslaget till stipendier

åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren.

2:o) Vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter.

Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen

dels med tillämpning från och med den 1 juli 1934 besluta,

att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

jämte därmed samhörande avlöningsbestämmelser skall äga tillämpning å

vägingenjör, dock att därvid skola i fråga örn uppdrag utom tjänsten gälla,

utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas, de särskilda bestämmelser,

som av departementschefen förordats; samt

att antalet vägingenjörer skall vara bestämt på följande sätt:

Lönegrad.

23 vägingenjörer (utom i Gotlands län) ............................................... B 28

1 vägingenjör (i Gotlands län).............................................................. B 26;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångs- och tillä rupn in gsbestämmelser,

som vid genomförandet av förberörda organisationsändring

må erfordras;

dels ock, med godkännande av ett av departementschefen förordat förslag

till stat, att tillämpas från och med den 1 juli 1934, i riksstaten uppföra

ett ordinarie förslagsanslag till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och

vägingenjörsassistenter, att direkt utgå av automobilskattemedel, med 210,000

kronor.

Den nya, till länsstyrelserna förlagda vägadministration, som fick sin

slutliga utformning vid 1930 års riksdag, innefattar, förutom vägingenjör erna,

även biträdande vägingenjörer och andra biträden. Den har trätt i stället

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän och vägkonsulenterna,

vilka tidigare voro länsstyrelsernas rådgivare och statens lokala kontrollorgan

inom vägväsendet.

I vart och ett av rikets län utom Gotlands finnes anstiilld en vägingenjör.

Samtliga dessa 23 befattningshavare äro förordnade på en tid av 6 år med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 2é2.

årligt arvode enligt 30:e löneklassen (lägst 9,540 kronor [C-ort] och högst

10,500 kronor [G-ort], vartill kommer dyrtidstillägg med cirka 600—700 kronor

för år).

Kungl. Majit har nu föreslagit, att vägingenjörsbefattningarna skola upptagas

på ordinarie stat med placering i lönegraden B 281 (dock med rätt

för de nuvarande vägingenjörerna att omedelbart åtnjuta lön enligt 30:e

löneklassen).

Med hänsyn till den korta tid, den nya lokala vägorganisationen varit

genomförd, kan visserligen tvekan hysas mot att nu definitivt binda sig för

vägingenjörernas anställande som ordinarie befattningshavare.

Det nu framlagda förslaget örn vägingenjörernas anställning på ordinarie

stat har emellertid tillkommit efter tillstyrkan år 1932 av särskilt tillkallade

sakkunniga, vilkas förslag vunnit allmän anslutning från länsstyrelserna

och ett stort antal andra i ärendet hörda myndigheter.

Erinras må att planläggningen av vägföretagen liksom ock frågorna om

statsanslag till dessa numera i en avsevärd utsträckning överflyttats till

länsstyrelsernas eget avgörande. Den stora nyttan att vid dessa ärendens

prövning hava tillgång till en fackutbildad tjänsteman lärer vara uppenbar.

De nya vägingenjörsbefattningarna ha visat sig fylla sin uppgift som

ett viktigt lokalt led i vägorganisationen, något som talar för att nuvarande

provisorium, innefattande vägingenjörernas tillsättning allenast på förordnande,

utbytes mot en mera fast organisation, varigenom också bör vinnas

större trygghet för en fortsatt god rekrytering av vägingenjörkåren.

Riksdagen har alltså funnit sig böra godkänna Kungl. Maj:ts förevarande

förslag örn upptagande av 24 vägingenjörsbefattningar å ordinarie stat, varav

23 i lönegraden B 28 och en, avsedd för Gotlands län, i lönegraden B 26.

Vid bifall alltså till Kungl. Maj:ts förslag skulle utgifterna, inberäknat

kallortstillägg för tjänstemän i Umeå och Luleå, å anslaget till vägingenjörer,

biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1934/1935

te sig på följande sätt:

Stat.

Vägingenjörer: Kronor Kronor

Avlöning till 24 vägingenjörer, förslagsvis.............................. 239,600

Vikariatsersättningar samt särskilda förmåner åt vägingenjörerna,

förslagsvis................................................................. 15,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis ...................................................■■■■ 18,200

Förslagsvis 272,800

Biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter:

Avlöning jämte särskilda förmåner till 9 biträdande vägingenjörer

ävensom vikariatsersättningar, förslagsvis ............... 53,000

Avlöning jämte särskilda förmåner till 14 vägingenjörsassistenter,

förslagsvis ....................................................... 57,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis ........................................................ 9,700

Förslagsvis 119,700

) Lönegraden B 28 omfattar löneklasserna 28—31.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 242.

Tillfälliga väyingenjörsassistenter: Kronor Kronor

Avlöning .................................. 38,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis ......................................................... 3,400

_Förslagsvis 41,400

Summa kronor 433,900

Avgår:

Ersättningar på grund av förrättningar, utförda åt vägdistrikt m. fi. 223,900

Återstår att anvisa på riksstaten................................................ kronor 210,000

Riksdagen, som bifallit Kungl. Majrts förevarande förslag, får anmäla, att

riksdagen

dels med tillämpning från och med den 1 juli 1934 beslutat,

att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

jämte därmed samhörande avlöningsbestämmelser skall äga tillämpning å

vägingenjör, dock att därvid skola i fråga örn uppdrag utom tjänsten gälla,

utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas, de särskilda bestämmelser,

som av departementschefen förordats; samt

att antalet vägingenjörer skall vara bestämt på följande sätt:

Lönegrad.

23 vägingenjörer (utom i Gotlands län)........................................... B 28

1 vägingenjör (i Gotlands län) ....................................................... B 26;

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att utfärda de övergångs- och tillämpningsbestämmelser,

som vid genomförandet av förberörda organisationsändring

må erfordras;

dels ock med godkännande av det av departementschefen förordade förslaget

till stat, att tillämpas från och med den 1 juli 1934, i riksstaten uppfört

ett ordinarie förslagsanslag till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och

vägingenjör sassistenter, att direkt utgå av automobilskattemedel, med 210,000

kronor.

3:o) Diverse kostnader för vägorganisationen i länen. Resekostnader

för vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 10 och 11) har riksdagen

för budgetåret 1934/1935 anvisat

dels till diverse kostnader för vägorganisationen i länen ett extra förslagsanslag

av 190,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels ock till resekostnader för vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter

ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor, att direkt utgå

av automobilskattemedel.

4:o) Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands

och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands

län. Kungl. Maj:t har (punkt 14) — i samband med framställt anslagsäskande

— föreslagit riksdagen besluta, att till byggande av ödebygdsväg,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 242.

som utföres annorledes än genom statens försorg, må utgå statsbidrag med

högst 85 procent av den beräknade kostnaden, där ej på grund av särskilda

skäl högre bidrag prövas böra beviljas.

I skrivelse den 5 april 1934 nr 6 har riksdagen under punkt 6:o) anmält

sitt redan fattade beslut örn anslag till ödebygdsvägar ävensom, att riksdagen

framdeles ämnade anmäla sitt beslut beträffande Kungl. Maj:ts förslag

örn ändring i villkoren för bidrag från anslaget, vilken fråga sammanhängde

med förslaget till ny väglagstiftning.

Enligt Kungl. Maj:ts av riksdagen numera godkända förslag skall hittillsvarande

särbestämmelser rörande ödebygdsvägarnas anläggning genom statens

försorg upphöra att gälla samt ödebygdsvägarna framdeles såsom regel

byggas av vägdistrikten och ej som hittills genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

försorg. I anslutning härtill erfordras bestämmelser örn statsbidrag

till ödebygdsvägarnas byggnad.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

härutinnan anfört och tillstyrkt, får anmäla, att riksdagen beslutat,

att till byggande av ödebygdsväg, som utföres annorledes än genom statens

försorg, må utgå statsbidrag med högst 85 procent av den beräknade kostnaden,

där ej på grund av särskilda skäl högre bidrag prövas böra beviljas.

5:o) Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator

och vägar i städerna. Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga vägar å landsbygden. Bidrag till vägunderhållet på landet m. m.

Kungl. Maj:t har (punkterna 19—21) föreslagit riksdagen

under punkt 19

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator

och vägar i städerna för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag

av 10,142,640 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels ock antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 maj 1930 (nr 161) örn fördelning

av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 maj 1930 örn fördelning

av automobilskattemedel skall i nedan angiven del hava följande ändrade

lydelse:

1 §•

De under —--statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande

lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet utgående statsbidragen

till vägunderhåll och vinterväghållning jämte vad som enligt särskilda

bestämmelser må utgå såsom ytterligare vägunderhållsbidrag till ödebygdsvägar,

dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av

kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt för vägorganisationen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 242.

i länen, dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade anslag skall av automobilskattemedel

utgå som bidrag till byggande av landsvägar och vanliga

bygdevägar, enkla bygdevägar, ödebygdsvägar samt tillfartsvägar till inlandsbanan,

dels ock vad som jämlikt i sådant avseende meddelade bestämmelser

skall av dylika medel ställas till lantbruksstyrelsens förfogande att användas

till fiskerinäringens befrämjande.

Till understödjande--- 120,000 kronor.

Av återstående---och broar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1934, dock att hittills gällande

bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret

1933/1934 influtna automobilskattemedlen;

under punkt 20

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar

å landsbygden för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av

40,570,560 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels ock medgiva, att av landsbygdens andel för budgetåret 1934/1935 av

automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt belopp av högst

1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera

betungade väghållningsdistrikt för 1934 års kostnader för vägunderhåll och

vinterväghållning, att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen

örn fördelning av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 procent och

i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen tillstyrkta

grunderna;

under punkt 21

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på

landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel, nu 15,150,000 kronor,

med 150,000 kronor till 15,300,000 kronor;

dels ock antaga följande

Förslag

till

Förordning

om särskilt tilläggsbidrag till underhåll av ödebygdsväg.

Härigenom förordnas som följer:

Sedan ödebygdsväg övertagits till allmänt underhåll, lämnas av statsmedel,

utöver sådant bidrag, som avses i 60 § andra stycket i gällande lag

angående vägliållningsbesvärets utgörande på landet, särskilt tilläggsbidrag,

motsvarande sex tiondelar av vägliållningsdistriktets verkliga kostnad för

vägens underhåll under nästföregående år. Har vägen under nästföregående

år ej varit övertagen till allmänt underhåll, må, när särskilda omständigheter

därtill föranleda, i den ordning Konungen förordnar, bestämmas, att

tilläggsbidraget skall utgå å beräknade kostnaden för vägens underhåll under

löpande året.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1934.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 242. lois 34 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 242.

I statsverkspropositionen förutsattes, att ej endast anslaget till landsvägar

och vanliga bygdevägar å 5,250,000 kronor utan även anslagen till enkla

bygdevägar, ödebygdsvägar och tillfartsvägar till inlandsbanan å tillhopa

3,050,000 kronor skulle utgå av automobilskattemedel.

I sin skrivelse nr 6 har riksdagen anmält, att riksdagen beslutat, att

täckning för sistnämnda tre anslag, sammanlagt 3,050,000 kronor, skall beredas

från allmänna budgeten och ej från automobilskattemedlen. Riksdagens

beslut medför höjningar i städernas och landsbygdens totala andelar i bilskattemedlen

för nästkommande budgetår. Städernas andel höjes från

10,142,640 kronor till 10,752,640 kronor och landsbygdens från 40,570,560

kronor till 43,010,560 kronor, på sätt framgår av följande tabell:

1934/1935 års automobilskattemedel.

75,000,000 kr.

Till vägunderhåll m. m. Väg- och Yägorganisationen Vägbyggnads- Återstod att fördelas mellan

enligt väglagen (30 % å vatten- i länen anslag städer och landsbygd

verklig resp. uppskattad byggnads- 550,000 kr. 5,250,000 kr. 53,763,200 kr.

kostnad för år 1933) styrelsen

15,300,000 kr. 136,800 kr.

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)

10,752,640 kr. _43,010,560 kr,

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

6,451,584 kr. 36,558,976 kr.

Vägdistriktens direkta underhålls- Tillfälligt extra tilläggs- Länens ordinarie andelar

bidrag (45 % å verklig kostnad bidrag för år 1934 11,808,976 kr.

för år 1934) 1,800,000 kr.

22,950,000 kr.

Då riksdagen, på sätt ovan angivits, ej bifallit Kungl. Maj:ts förslag örn

väganslagens täckning från automobilskattemedlen i större utsträckning än

hittills, erfordras i denna del ingen ändring i förordningen örn automobilskattemedlens

fördelning.

Riksdagen, som i övrigt bifallit Kungl. Majlis under ifrågavarande punkter

framställda förslag, får anmäla, att riksdagen

dels till förbättring och underhåll av för automobil^afiken viktiga gator och

vägar i städerna för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av

10,752,640 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels antagit följande

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 maj 1930 (nr 161)

örn fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 maj 1930 örn fördelning

av automobilskattemedel skall i nedan angiven del hava följande ändrade

lydelse:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 242.

1 §•

De under--— statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande

lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet utgående statsbidragen

till vägunderhåll och vinterväghållning jämte vad som enligt särskilda

bestämmelser må utgå såsom ytterligare vägunderhållsbidrag till ödebygdsvägar,

dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av

kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt för vägorganisationen

i länen, dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade anslag skall av automobilskattemedel

utgå som bidrag till byggande av landsvägar och vanliga

bygdevägar, dels ock vad som jämlikt i sådant avseende meddelade bestämmelser

skall av dylika medel ställas till lantbruksstyrelsens förfogande att

användas till fiskerinäringens befrämjande.

Till understödjande — --- 120,000 kronor.

Av återstående — — — och broar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1934, dock att hittills gällande

bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret

1933/1934 influtna automobilskattemedlen.

dels till förbättring och underhåll av för automobil^-afiken viktiga vägar å

landsbygden för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av

43,010,560 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels medgivit, att av landsbygdens andel för budgetåret 1934/1935 av

automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt belopp av högst

1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera

betungade väghållningsdistrikt för 1934 års kostnader för vägunderhåll och

vinterväghållning, att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen

örn fördelning av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 procent

och i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen angivna

grunderna;

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på

landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel, nu 15,150,000 kronor,

med 150,000 kronor till 15,300,000 kronor;

i dels ock antagit följande

Förordning

örn. särskilt tilläggsbidrag till underhåll av ödebygdsväg.

Härigenom förordnas som följer:

Sedan ödebygdsväg övertagits till allmänt underhåll, lämnas av statsmedel,

utöver sådant bidrag, som avses i 60 § andra stycket i gällande lag angående

väghållningsbesvärets utgörande på landet, särskilt tilläggsbidrag, motsvarande

sex tiondelar av väghållningsdistriktets verkliga kostnad för vägens

underhåll under nästföregående år. Har vägen under nästföregående år ej

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 242.

varit övertagen till allmänt underhåll, må, när särskilda omständigheter därtill

föranleda, i den ordning Konungen förordnar, bestämmas, att tilläggsbidraget

skall utgå å beräknade kostnaden för vägens underhåll under löpande

året.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1934.

Stockholm den 15 maj 1934.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1934. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.