Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis propositioti med förslag till tilläggsstat för budgetåret 1933/1934, i vad den rör anslag till statliga och statskommunala reservarbeten samt till främjande av bostadsbyggande.

1934-05-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1934:263, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis propositioti med förslag till tilläggsstat för budgetåret 1933/1934, i vad den rör anslag till statliga och statskommunala reservarbeten samt till främjande av bostadsbyggande.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 262—263.

Mot Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, till redigering och utgivning av tidskriften

iTjuder rättelser för sjöfarande» för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra

reservationsanslag av 38,000 kronor.

Stockholm den 25 maj 1934.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 263.

Godkänd av första kammaren den 23 maj 1934.

Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1934.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis

propositioti med förslag till tilläggsstat för budgetåret

1933/1934, i vad den rör anslag till statliga och statskommunala

reservarbeten samt till främjande av bostadsbyggande.

(Statsutskottets utlåtande nr lil.)

Till Konungen.

1:°) Statliga och statskommunala reservarbeten. I den till riksdagen

den 2 mars 1934 avlåtna propositionen (nr 230) med förslag till tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1933/1934 har Kungl. Majit under avdelning

Utgifterna, IV. 6., Statliga och statskommunala reservarbeten, föreslagit

riksdagen att dels, med ändring av vad 1933 års riksdag enligt

skrivelse nr 356 därutinnan förklarat, besluta, att den vid ingången av

budgetåret 1933/1934 å reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten

förefintliga reservationen i sin helhet skall kvarstå å sagda anslag,

dels ock å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1933/1934 till statliga

och statskommunala reservarbeten anvisa ett reservationsanslag av

15,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

I överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t föreslagit har riksdagen ansett

sig böra medgiva, att den vid ingången av budgetåret 1933/1934 å reservationsanslaget

till bekämpande av arbetslösheten förefintliga reservationen

i sin helhet må kvarstå å sagda anslag.

Vad angår anslagsbehovet å tilläggsstat för löpande budgetår har, såsom

nämnts, Kungl. Maj:t upptagit det erforderliga anslaget till statliga

och statskommunala arbeten till 15,000,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 263.

Vid den prövning, riksdagen ägnat frågan härom i det läge, vari den nu

befinner sig, har från arbetslöshetskommissionen inhämtats, att enligt

föreliggande uppgifter de för kommissionens verksamhet disponibla

behållningarna å reservationsanslaget till statliga och statskommunala

reservarbeten den 31 mars 1934 uppgingo till omkring 15,600,000 kronor

samt att behållningen å reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten

samma dag utgjorde cirka 9,800,000 kronor. Sammanlagt uppgå

sålunda dessa behållningar till omkring 25,400,000 kronor. Enligt vad

kommissionen för närvarande ansåge sig kunna bedöma, skulle medelsåtgången

under återstående delen av innevarande budgetår å anslaget

till statliga och statskommunala reservarbeten kunna uppskattas till

20,150,000 kronor. Härvid vore emellertid att märka, att beräkningen —

särskilt vad beträffade statskommunala reservarbeten — måste bliva

synnerligen osäker, enär icke med större säkerhet kunde på förband beräknas,

i vilken omfattning kommunerna komme att framställa anspråk

på förskott till beviljade arbeten eller i vilken utsträckning statsbidrag

till materialkostnader komme att utgå. Omöjligt vore sålunda icke, att

medelsåtgången för dessa arbeten kunde komma att bliva större än vad

kommissionen beräknat, c linder antagande emellertid att kommissionens

beräkningar visade sig riktiga, skulle å anslaget till statliga och statskommunala

reservarbeten uppkomma ett underskott å 4,538,000 kronor.

Vad medelsåtgången å anslaget till bekämpande av arbetslösheten beträffade,

syntes denna böra beräknas under återstoden av innevarande budgetår

till i runt tal 5,000,000 kronor. Härigenom skulle å detta anslag uppkomma

ett överskott på 4,819,000 kronor. Därest detta överskott finge

disponeras för täckande av bristen å förstnämnda anslag, skulle sålunda

redan beviljade medel komma att räcka för innevarande budgetår. Emellertid

uppkomme bär en marginal å endast 300,000 kronor. Kommissionen

ville erinra örn att i ovan angivna belopp avseende disponibla medel jämväl

inräknats utestående fordringar till ett belopp överstigande 1,000,000

kronor, vilka alla icke kunde beräknas med säkerhet inflyta under budgetåret.

Kommissionen bar vidare reserverat cirka 1,000,000 kronor till väglånefonden

samt för vissa andra av statsmakterna beslutade utgifter avseende

Aktiebolaget Kreditkassan m. m. jämväl reserverat ett belopp å 1,000,000

kronor. Ehuru dessa sistnämnda belopp icke syntes komma att tagas

helt i anspråk före utgången av innevarande budgetår, kunde dock dels

med hänsyn till svårigheterna att beräkna den omfattning, i vilken utestående

fordringar komme att inflyta, dels med hänsyn till den ovisshet,

som kännetecknade kalkylerna beträffande medelsåtgången till statskommunala

reservarbeten, de redan beviljade medlen icke med säkerhet kunna

antagas vara tillfyllest till budgetårets slut. För mötande av oförutsedda

utgifter syntes därför ett belopp å 5,000,000 kronor böra upptagas å tillläggsstaten

för innevarande budgetår. Enär detta belopp närmast av
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 263.

såge att täcka ett underskott, uppkommet å anslaget till statliga och

statskommunala reservarbeten, vilket anslag utginge av lånemedel, syntes

omnämnda tilläggsanslag jämväl böra utgå av dylika medel.

Riksdagen, som funnit sig kunna godtaga arbetslöshetskommissionens

senaste beräkningar av det för innevarande budgetår erforderliga förstärkningsanslaget

till statliga och statskommunala reservarbeten, får sålunda

under hänvisning till det anförda anmäla, att riksdagen i anledning

av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

dels, med ändring av vad 1933 års riksdag enligt skrivelse nr 356 förklarat,

beslutat, att den vid ingången av budgetåret 1933/1934 å reservationsanslaget

till bekämpande av arbetslösheten förefintliga reservationen

i sin helhet skall kvarstå å sagda anslag'';

dels ock å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1933/1934 till statliga

och statskommunala reservarbeten anvisat ett reservationsanslag av

5,000,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen framdeles

sitt beslut.

2:o) Främjande av bostadsbyggande. Kungli Majit har i den under

punkt 1 omförmälda propositionen linder avdelning Utgifterna, IV. 9.,

Främjande av bostadsbyggande, föreslagit riksdagen att å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1933/1934 till främjande av bostadsbyggande, att

utgå enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, anvisa ett reservationsanslag

av 10,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Enligt vad riksdagen erfarit hava ansökningar gjorts örn lån från

det belopp å 5,000,000 kronor, som enligt 1933 års riksdags beslut i första

hand skulle avses till bostadsbyggnadsverksamhet i städer och stadsliknande

samhällen, till ett sammanlagt belopp överstigande 8,000,000 kronor,

och det tillgängliga anslagsbeloppet har redan till sin huvudsakliga

del — 4,600,000 kronor — disponerats. Överskott, vilket skulle kunna användas

för bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden, uppkommer

tydligen icke å dessa medel.

Med hänsyn till det stora antalet ansökningar örn förbättringsbidrag

och nybyggnadslån, som ej kunna tillgodoses genom det för innevarande

budgetår anvisade anslaget, torde det sålunda — även örn en mera skärpt

gallring av ansökningarna kan befinnas nödig — vara lämpligt, att verksamheten

med dylika bidrag och lån tillsvidare fortsättes.

Riksdagen har härvid velat framhålla följande.

Verksamheten med förbättringsbidrag och nybyggnadslån är icferd''degränsad

till någon viss grupp av landsbygdsbefolkningen. Garantier hava

dock dels genom maximering av bidrags- och lånebeloppen och dels genom

krav på bostadslägenheternas behövlighet för framtiden skapats för

att verksamheten må komma att avse huvudsakligen smärre lägenheter.

Vidare gäller beträffande förbättringsbidrag, att dylikt må beviljas alle
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 263.

7

nast, om sökanden prövas vara i behov av ekonomiskt bistånd för byggnadsföretagets

genomförande inom den närmare tiden. Med dessa begränsningar

står emellertid, inom ramen av tillgängliga medel, verksamheten

öppen för landsbygdens samtliga befolkningskategorier, och verksamheten

avser, bland annat, att bereda möjligheter till upprustning av

lantarbetarnas ej sällan bristfälliga lönebostäder. Såsom framgår av den

redogörelse, som lämnats i Kungl. Maj:ts proposition nr 234, hava emellertid

ansökningar örn bidrag och lån för förbättring av lönebostäderna

endast gjorts i relativt ringa omfattning, och av de 33,435 lägenheter,

vilka egnahemsnämnderna vid preliminär granskning av ansökningarna

ansett böra ifrågakomma till erhållande av bidrag och lån, utgöra ej

fler än 837 eller alltså endast omkring 2.3 procent lönebostäder. Då

landsbygdens befolkningsgrupper enligt riksdagens mening böra på ett

sins emellan så långt möjligt rättvist sätt tillgodonjuta ifrågavarande

statshjälp, vill riksdagen uttala, att vid fördelningen av ifrågavarande

förstärkningsanslag de ansökningar, som avse lönebostäderna, böra i

större mån än hittills skett beaktas.

Den ifrågavarande verksamheten tjänar framför allt två, var för sig

betydelsefulla ändamål, nämligen, å ena sidan, att bereda arbetstillfällen

samt, å andra sidan, att åstadkomma förbättringar av bostadsförhållandena

på landsbygden. Synnerligen angeläget är ej mindre att genom

ifrågavarande statshjälp i första hand sådana bostäder förbättras, där

förbättringsbehovet är som störst, än även att de förbättringsarbeten, som

utföras, ur hygieniska och ekonomiska synpunkter äro ändamålsenliga.

En maktpåliggande uppgift påvilar med hänsyn härtill egnahemsnämnderna,

vilka också nedlagt ett betydande arbete vid de utredningar i anledning

av inkomna ansökningar, som nämnderna enligt gällande bestämmelser

hava att företaga. Svårigheterna att erhålla en likformig behandling

av ifrågavarande ärenden synas emellertid icke hava kunnat övervinnas.

På grund härav får riksdagen framhålla nödvändigheten av, att

egnahemsnämnderna — med biträde, då så kräves, av sakkunniga personer

— före det slutliga beslut meddelas i erforderlig mån till förnyad

prövning upptaga sådana ansökningar, som anses vara av beskaffenhet

att kunna bifallas.

Mot förslaget örn framflyttning av tidpunkten, då byggnadsföretagen

skola vara fullbordade, har riksdagen icke funnit skäl till erinran liksom

ej heller mot att i övrigt hittills tillämpade regler skola gälla för användningen

av förstärkningsanslaget.

Vad slutligen angår det belopp, som bör anvisas såsom förstärkningsanslag,

har riksdagen med hänsyn till det anförda funnit anslaget kunna

begränsas till 8,000,000 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1933/1934 till främjande av bostadsbyg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 263—264.

gande, att utgå i överensstämmelse med vad riksdagen i det föregående

förordat, anvisat ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen framdeles

sitt beslut.

Stockholm den 28 maj 1934. i >;

Med undersåtlig vördnad:

—

Nr 264.

Godkänd av {Örsta kammaren den 23 maj 1934.

Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1934.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.-ts

proposition med förslag till förordning angående grunder

för förvaltningen av viss kronoegendom.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 76.)

:i. ; • '' ■ i , v ..{l>v

Till Konungen.

I en den 23 februari 1934 avlåten proposition, nr 174, har Eders Kungl.

Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogat förslag till förordning angående grunder för förvaltningen

av viss kronoegendom.

Under åberopande av jordbruksutskottets bifogade, av riksdagen godkända

utlåtande, nr 76, får riksdagen anmäla, att riksdagen, med förklaring

att ifrågavarande proposition icke kunnat i oförändrat skick antagas,

för sin del antagit i jordbruksutskottets ovannämnda utlåtande

tillstyrkta förslag till förordning angående grunder för förvaltningen av

viss kronoegendom.

Stockholm den 23 maj 1934. , , f

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.