Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet jämte i ämnet väckta motioner.
1934-05-25 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1934:269, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 269.
1
Nr 269.
Godkänd av första kammaren den 25 maj 1934.
Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1934.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 114.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935 har Kungl.
Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 208 av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående omorganisation
av gymnastiska centralinstitutet, som kunde varda riksdagen förelagd,
beräkna för gymnastiska centralinstitutet för budgetåret 1934/1935 dels ett
ordinarie förslagsanslag av 132,000 kronor, dels ock ett extra anslag av
37,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 23 februari 1934 dagtecknad proposition
(nr 157), under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att:
1. medgiva, att gymnastiska centralinstitutet må från och med budgetåret
1934/1935 omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkt,
2. i anslutning härtill medgiva, att utbildningen av sjukgymnaster vid
gymnastiska centralinstitutet skall, i huvudsaklig överensstämmelse med de
grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, samt i
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 269. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 269.
enlighet med de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva, anordnas vid serafimerlasarettet,
3. •— med uteslutande ur staten för gymnastiska centralinstitutet av följande
där nu upptagna ordinarie befattningar, nämligen 3 Överlärare i lönegraden
B 28, 4 lärare i lönegraden B 21, 2 lärarinnor i lönegraden B 18,
2 vaktmästare, tillika portvakter i lönegraden B 5 och 1 kontorsbiträde i
lönegraden B 4 — i nämnda stat uppföra från och med ingången av budgetåret
1934/1935 dels 4 lärare i lönegraden B 24, dels 4 lärarinnor i lönegraden
B 21, dels 1 kansliskrivare, tillika registrator, i lönegraden B11,
dels 2 expeditionsvakter, tillika portvakter, i lönegraden B 5, dels ock 1 expeditionsvakt,
tillika eldare, i lönegraden B 5,
4. å övergångsstat vid gymnastiska centralinstitutet från och med ingången
av budgetåret 1934/1935 uppföra lärarinnan Ingeborg Eriksson med lön
enligt lönegraden B 18,
5. vid bifall till vad under 3. hemställts minska den i det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet ingående, såsom
förslagsanslag betecknade anslagsposten: avlöningar till ordinarie tjänstemän,
nu 82,300 kronor, med 7,300 kronor till 75,000 kronor, ävensom föreskriva,
att den vid nämnda anslagspost i staten fogade anmärkningen skall utgå,
6. ur det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet
utesluta den nu där upptagna anslagsposten till vikariatsersättningar
å 1,300 kronor,
7. öka den i det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska
centralinstitutet ingående anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., nu 20,400 kronor, med 2,600 kronor till 23,000 kronor,
8. i det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet
under rubrik Övergångsstat uppföra en såsom förslagsanslag betecknad
anslagspost å 6,500 kronor,
9. vid bifall till vad under 5.—8. hemställts öka det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet, nu 106,000 kronor,
med 500 kronor till 106,500 kronor,
10. uppföra det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. vid gymnastiska
centralinstitutet med oförändrat belopp, 12,600 kronor,
11. för bestridande av kostnaderna för uppehållande under budgetåret
1934/1935 av undervisningen vid de delar av gymnastiska centralinstitutet,
där nu gällande undervisningsplaner under nämnda tid skola tillämpas, för
budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 19,500 kronor att utgå med
den fördelning och enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Majit
meddelas,
12. till bestridande av kostnader för undervisning i idrott för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 2,200 kronor,
13. till anordnande vid gymnastiska centralinstitutet av kostnadsfria övningar
i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade studentkårer
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor,
Riksdagens skrivelse Nr 269. 3
14. till kostnader för anskaffande av materiel för gymnastiska centralinstitutet
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av
11,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft vissa inom
riksdagen väckta motioner, däribland en motion (I: 314), vari hemställts,
dels att riksdagen, i enlighet med vad direktionen för gymnastiska centralinstitutet
föreslagit, måtte uttala, att institutets föreståndare icke skall äga
befattning med inspektionen över gymnastikundervisningen i riket, dels att
riksdagen, i enlighet med direktionens förslag alternativ A, ville uttala, att
fyra av de åtta lärarna vid institutet i gymnastik samt i lek och idrott
skola av Kungl. Maj:t förordnas för fyra år i sänder, vilket förordnande,
örn så prövas lämpligt, skall för en och samma person kunna två gånger
förnyas för två år i sänder.
Frågan örn gymnastiska centralinstitutets omorganisation har stått på
dagordningen ända från år 1908, och en rad av utredningar i ämnet har
framlagts. Det långvariga utredningsarbetet har, såsom redan statsutskottet
vid 1932 års riksdag framhöll, verkat synnerligen hämmande på institutets
arbete och bör ej utan tvingande skäl ytterligare förlängas. Det nu av
Kungl. Majit, på grundval av en av centralinstitutets direktion verkställd
utredning, för riksdagen framlagda omorganisationsförslagev synes —
såsom jämväl departementschefen framhållit — i sina grunddrag stå i god
samklang med den uppfattning rörande centralinstitutets framtida organisation,
för vilken riksdagen gjort sig till tolk. Med hänsyn till nu angivna
omständigheter har riksdagen ansett sig böra i princip godkänna här förevarande
förslag. Riksdagen vill emellertid framhålla, att riksdagen utgår
från att den nu föreslagna organisationsformen icke bör betraktas såsom
i detalj bindande för den fortsatta utvecklingen vid gymnastiska centralinstitutet.
Örn och i den mån olägenheter av ett eller annat slag, som nu ej
kunnat förutses, vid förslagets förverkligande komma att framträda, utgår
riksdagen från att härav föranledda jämkningar i organisationen komma
att av Kungl. Majit vidtagas — där så erfordras efter riksdagens hörande.
Vad av departementschefen anförts i fråga örn samarbetet med karolinska
institutet har icke givit riksdagen anledning till erinran. Med anledning
av vad som framhållits rörande eventuella svårigheter för karolinska
institutet att i erforderlig utsträckning tillhandahålla lokaler för undervisning
i de teoretiskt-medicinska ämnena vill riksdagen endast understryka
vad departementschefen framhållit därom, att det torde tillsvidare
vara möjligt för centralinstitutet och karolinska institutet att genom en
klok avvägning av undervisningen mellan de båda institutens lokaler
övervinna de antydda lokalsvårigheterna.
Det framlagda förslaget till samarbete med serafimerlasarettet har icke
4
Riksdagens skrivelse Nr 269.
heller givit riksdagen anledning till erinran. I likhet nied departementschefen
biträder riksdagen lasarettsdirektionens uppfattning, att de merutgifter,
som förorsakas lasarettet genom sjukgymnastutbildningens förläggande
dit, icke rimligen höra bestridas av lasarettets medel. Då emellertid
anslag för detta ändamål icke erfordras för nästkommande budgetår,
har riksdagen icke ansett erforderligt att nu närmare ingå på denna fråga.
Däremot har riksdagen redan nu ansett sig böra något beröra frågan om
de provisoriska lokalerna för sjukgymnastikavdelningen vid serafimerlasarettet
under den till fem år beräknade övergångstid, innan utflyttningen
till Norrbackaområdet beräknats kunna ske. De preliminära kostnadsberäkningarna
för en föreslagen ombyggnad av den förutvarande
direktörsbostaden sluta på ett belopp av omkring 50,000 kronor. Departementschefen
har framhållit, att berörda spörsmål borde bliva föremål för
närmare övervägande, varvid även borde undersökas, huruvida det vore
möjligt att genom någon annan anordning vinna någon billigare lösning.
Riksdagen har icke kunnat undgå att finna den preliminärt beräknade kostnaden
för anskaffande av de provisoriska lokalerna hög — särskilt i betraktande
av den begränsade tid, under vilken de skulle tagas i anspråk för nu
avsett ändamål. Det bör enligt riksdagens förmenande icke vara omöjligt
att finna en lösning av denna fråga, som möjliggör ett iordningställande
av provisoriska lokaler för högst hälften av det preliminärt beräknade
beloppet. Riksdagen utgår härvid från att lasarettsdirektionen, i vad på
den ankommer, söker att bidraga till ernåendet av en så billig lösning som
möjligt av förevarande byggnadsfråga.
Vad departementschefen anfört i fråga örn undervisningen vid det omorganiserade
gymnastiska centralinstitutet har givit riksdagen anledning
till följande uttalanden.
Vad till en början beträffar utbildningstiden för gymnastiklärare innebär
Kungl. Maj:ts förslag, att densamma skulle bestämmas till två år.
Detta förslag överensstämmer med 1931 års riksdags uttalande i ämnet och
har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Jämväl i fråga örn sjukgymnastlinjen uttalade 1931 års riksdag sig för
en utbildningstid av två år. Departementschefen har i anslutning till centralinstitutets
direktion föreslagit en utbildningstid av tre terminer å
denna linje. Vid övervägande av denna fråga har riksdagen, örn än med
en viss tveksamhet, ansett sig böra biträda direktionens av departementschefen
upptagna förslag, särskilt med hänsyn till att den nuvarande sjukgymnastutbildningen,
såsom direktionen framhållit, ej omfattar mer än
ungefär ett år. Skulle emellertid erfarenheten utvisa, att en längre utbildningstid
å denna linje är erforderlig, utgår riksdagen från att åtgärder
för att möjliggöra detta bliva vidtagna. I detta hänseende vill riksdagen
erinra örn departementschefens uttalande att — örn i framtiden ett »prak
-
Riksdagens skrivelse Nr 269. 5
tiskt halvår» utöver den föreslagna utbildningstiden skulle visa sig erforderligt
— ett sådant lätt torde låta sig anordnas.
Frågan om inträdesfordringarna bär, såsom av statsrådsprotokollet
framgår, vid ärendets tidigare behandling vållat stora meningsskiljaktigheter.
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag — som ansluter sig till den av statsutskottet
vid 1932 års riksdag intagna ståndpunkten — innebär i huvudsak,
att inträde å centralinstitutets båda linjer skall tillkomma den, som
avlagt realexamen, förvärvat normalskolekompetens, avlagt student- eller
folkskollärarexamen eller förvärvat behörighet till ämneslärarinnebefattning
vid allmänt läroverk, i samtliga fall med närmare angivna betyg i
vissa ämnen.
Gymnastiska centralinstitutets direktion har i överensstämmelse med
grundtanken i omorganisationsförslaget, innebärande två helt skilda utbildningslinjer,
betraktat de båda linjerna var för sig och föreslagit olika
inträdesfordringar. För gymnastiklärarlinjen har direktionen — ehuru
med tvekan — som inträdesvillkor föreslagit studentexamen med godkända
betyg i ämnena fysik, kemi och biologi med hälsolära, vidare folkskollärarexamen
eller behörighet till ämnesiärarinnebefattning vid allmänt läroverk,
i sistnämnda båda fall med kvalificerade betyg i vissa ämnen. För
inträde å sjukgymnastlinjen skulle enligt direktionens stadgeförslag som
villkor fordras realexamen, studentexamen eller avgångsbetyg från högre
flickläroverk med normalskolekompetens samt, för män, att hava avlagt
gymnastiklärarexamen.
När statsutskottet vid 1932 års riksdag ansåg samma villkor böra uppställas
i fråga örn examensmeriter vare sig det gällde män eller kvinnor,
friskgymnaster eller sjukgymnaster, voro förutsättningarna ej desamma
som nu. Det då framlagda förslaget avsåg gemensam undervisning för
frisk- och sjukgymnaster under en stor del av första utbildningsåret, varför
det ansågs vara av vikt att eleverna å de båda linjerna hade samma
förutsättningar att tillgodogöra sig den gemensamma utbildningen. Det nu
föreliggande förslaget avser däremot helt skild utbildning för frisk- och
sjukgymnaster. Enligt riksdagens förmenande är en av fördelarna med den
föreslagna linjeklyvningen just den, att inträdesfordringarna för vardera
linjen kunna anpassas efter denna linjes speciella behov utan hänsynstagande
till den andra utbildningslinjen.
När riksdagen från nu angivna utgångspunkter haft att pröva de föreliggande
förslagen örn inträdesfordringar, har riksdagen beträffande gymnastiklärarlinjen
funnit sig böra ansluta sig till vad departementschefen
förordat. Denna ståndpunkt överensstämmer, såsom redan erinrats, med
den, som intogs av statsutskottet vid 1932 års riksdag. Såsom statsutskottet
då framhöll, torde erfarenheten hava visat, att avlagd studentexamen
eller däremot svarande teoretisk utbildning — bortsett från vissa
6
Riksdagens skrivelse Nr 269.
naturvetenskapliga ämnen — icke är oundgängligen nödvändig för att eleven
skall på ett tillfredsställande sätt kunna följa undervisningen vid
gymnastiska centralinstitutet.
Därest kravet på studentkunskaper upprätthålles i berörda naturvetenskapliga
ämnen (fysik, kemi och biologi med hälsolära), vilka hava särskild
betydelse för undervisningen vid gymnastiska centralinstitutet, synes
det icke böra möta några betänkligheter att öppna institutet jämväl för
sådana, som avlagt realexamen, ävensom att låta normalskolekompetens
liksom hittills berättiga till inträde vid institutet. I detta sammanhang
vill riksdagen emellertid framhålla betydelsen av att betryggande garantier
skapas för den effektiva beskaffenheten av de fyllnadsprövningar,
vilka enligt det nu framlagda förslaget skulle bliva erforderliga.
I fråga örn inträdesfordringarna å sjukgymnastlinjen har riksdagen däremot
funnit de starkaste skälen tala för att — på sätt centralinstitutets
direktion föreslagit — den erforderliga skolbildningen för de kvinnliga
eleverna sättes till normalskolekompetens eller realexamen. Att för eleverna
å denna linje fasthålla vid de relativt höga kunskapsfordringar, som
ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag i denna del skulle innebära, kan riksdagen
icke finna motiverat.
I likhet med departementschefen finner riksdagen sjukgymnastlinjen
med hänsyn till gymnastiklärarnas försörjningsförhållanden böra i viss
utsträckning stå öppen för män, som avlagt gymnastiklärarexamen, men
bör denna linje i övrigt reserveras för kvinnliga elever.
I fråga örn elevantalet har direktionen vid sina beräkningar utgått från
att tillsvidare å friskgymnastlinjen antalet civila manliga elever skulle
bliva omkring 15 och antalet kvinnliga omkring 20 per år. I fråga örn sjukgymnastlinjen
har direktionen föreslagit, att antalet årligen intagna elever
tillsvidare måtte sättas till 20. Direktionen har i sitt förslag räknat med
att sjukgymnastutbildningen utom för kvinnliga jämväl skulle i viss utsträckning,
som av direktionen för varje läsår bestämdes, stå öppen även
för manliga elever, vilka avlagt gymnastiklärarexamen. Departementschefen
har framhållit, att antalet på de olika linjerna intagna elever icke
nu torde behöva fixeras. Att på sjukgymnastlinjen reservera ett visst antal
platser för personer, som avlagt gymnastiklärarexamen, har departementschefen
icke funnit nödvändigt.
I likhet med departementschefen finner riksdagen antalet på de olika
linjerna intagna eleverna icke nu behöva fixeras. Däremot torde, såsom
jämväl departementschefen framhållit, sådana bestämmelser böra utfärdas,
att antalet årligen vid centralinstitutet och vid de enskilda gymnastikinstituten
intagna elever så vitt möjligt avpassas med hänsyn till landets
behov av gymnastiklärare och sjukgymnaster.
En fråga, som har nära samband med antalet elever å sjukgymnastlinjen,
anser sig riksdagen emellertid böra något närmare beröra, nämligen
7
Riksdagens skrivelse Nr 269.
möjligheterna till övergång från gymnastiklärar- till sjukgymnastlinjen.
Denna möjlighet har, såsom tidigare erinrats, ansetts böra hållas öppen
med hänsyn till gymnastiklärarnas försörjningsmöjligheter. I vilken utsträckning
sådan övergång kommer att ske är svårt att förutse. Därest
övergång kommer att äga rum i större utsträckning skulle antalet platser
för dem, som närmast hava för avsikt att direkt och i första hand ägna sig
åt sjukgymnastverksamheten, bliva starkt begränsat, varigenom den
statliga utbildningen av på lasarett m. m. verksamma sjukgymnaster
skulle bliva lidande. Å andra sidan kan givetvis icke en avlagd gymnastiklärarexamen
få hindra en annars kompetent inträdessökande att vinna
inträde å sjukgymnastlinjen. Här förevarande frågor synas vara av beskaffenhet
att höra Wiva föremål för ytterligare överväganden, sedan
någon erfarenhet hunnit vinnas rörande verkningarna av den nu föreslagna
organisationen.
Vad departementschefen anfört rörande titeln gymnastikdirektör, timplanerna,
läsårets början och de med dimissionsrätt försedda enskilda
gymnastikinstituten har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Beträffande den militära instruktör sutbildning en innebär direktionens
förslag att den militära instruktörskursen helt skall skiljas från institutet,
ävensom att officerare skola kunna kommenderas till institutet för erhållande
av högre gymnastisk utbildning, dock icke till större antal än 3 å 5
per kurs. Förslaget har i stort sett godtagits av de militära myndigheterna.
Beträffande antalet till institutet kommenderade officerare har emellertid
framhållits, att detsamma borde höjas till det av 1931 års riksdag förutsatta,
d. v. s. minst 10 å 12 elever årligen. Departementschefen ävensom
t. f. chefen för försvarsdepartementet hava anslutit sig till denna de militära
myndigheternas uppfattning.
Direktionen har vid sitt förslag utgått från ett antal civila manliga elever
i varje årskurs av gymnastiklärarlinjen av omkring 15. Även örn —
såsom förut anförts —- antalet elever å de olika linjerna icke nu torde
behöva fixeras, synes man dock kunna räkna med ungefär denna siffra
i det följande. Därest till nyssberörda antal av omkring 15 lägges det av de
militära myndigheterna förordade antalet av kommenderade officerare,
10 ä 12, skulle antalet manliga elever i en årskurs på gymnastiklärarlinjen
komma att uppgå till 25 å 27. Enligt vad riksdagen erfarit, torde emellertid
antalet samtidigt undervisade elever vid en lärarutbildningsanstalt av
här förevarande slag icke lämpligen böra överstiga 20 å 22. överskrides
detta antal lärer man vidare få räkna med vissa merkostnader, enligt uppgift
uppgående till omkring 3,000 kronor, vartill eventuellt skulle komma
kostnaderna för en extra militär idrottslärare. Med hänsyn till nu angivna
förhållanden och då vidare frågan örn den militära instruktörskursens
organisation ännu icke blivit löst, anser sig riksdagen böra utgå från, att
antalet kommenderade militära elever, åtminstone för närvarande, begrän
-
8 Riksdagens skrivelse Nr 269.
sas till 5 å 7 per år. Enligt vad riksdagen erfarit, har antalet kommenderade
officerare under de senaste åren aldrig överstigit 9, vadan någon
större beskärning av de hittills utnyttjade möjligheterna icke sker på
grund av riksdagens sålunda intagna ståndpunkt.
I övrigt har förslaget i denna del icke givit riksdagen anledning till
erinran.
Vad departementschefen anfört rörande lärarbehovet har icke givit riksdagen
anledning till erinran.
Riksdagen övergår härefter till de delar av förslaget, som avse anslagsbehov
m. m., och börjar därvid med frågan örn tillsättande av de åtta lärarbefattningarna
i gymnastik samt i lek och idrott.
I detta hänseende har direktionen såsom alternativ A föreslagit, att fyra
av berörda lärare skulle av Kungl. Majit förordnas för kortare tid, under
det att de fyra återstående skulle tillsättas såsom ordinarie befattningshavare.
Detta förslag har tillstyrkts av skolöverstyrelsen under förutsättning
att bestämmelse utfärdades därom att ordinarie befattning som gymnastiklärare
vid statlig läroanstalt, vars innehavare erhölle här avsett förordnande
som lärare vid gymnastiska centralinstitutet, skulle i vederbörlig
ordning återbesättas med ordinarie innehavare, vilken skulle vara
underkastad skyldighet att mottaga förflyttning till annan ordinarie gymnastiklärarbefattning,
då den föregående innehavarens förordnande vid
centralinstitutet upphörde. Lärarkollegiet och svenska gymnastiklärarsällskapet
hava däremot tillstyrkt direktionens såsom alternativ B betecknade
förslag, att samtliga här ifrågavarande lärare skulle anställas på
ordinarie stat, och till detta förslag har departementschefen givit sin anslutning.
I motionen I: 314 har, i överensstämmelse med alternativ A, hemställts
att riksdagen måtte utverka, att fyra av här ifrågavarande åtta
lärare skola av Kungl. Majit förordnas för fyra år i sänder, vilket förordnande,
örn så prövades lämpligt, skulle för en och samma person kunna
två gånger förnyas för två år i sänder.
Riksdagen har funnit starka skäl tala för ett bifall till det av direktionen
såsom alternativ A framförda och i motionen I: 314 upptagna förslaget.
Fördelarna för gymnastiska centralinstitutet av den föreslagna anordningen
finner riksdagen avgjort överväga de befarade olägenheterna för
de skolor, varifrån lärarna sannolikt mestadels skulle tagas. Genom ett
bifall till vad skolöverstyrelsen föreslagit rörande formen för tillsättande
av vikarier för här ifrågavarande lärare synas därjämte de flesta av nyssberörda
olägenheter kunna undvikas. Med hänsyn härtill anser sig riksdagen
böra bifalla vad i motionen I: 314 i här förevarande avseende föreslagits
samt medgiva, att ordinarie gymnastiklärarbefattning vid statlig
läroanstalt, vars innehavare erhåller här avsett förordnande som lärare
vid gymnastiska centralinstitutet, skall i vederbörlig ordning återbesättas
med ordinarie innehavare, vilken skall vara underkastad skyldighet att
9
Riksdagens skrivelse Nr 269.
mottaga förflyttning till annan ordinarie gymnastiklärarbefattning, då
den föregående innehavarens förordnande vid centralinstitutet upphör.
Direktionen har föreslagit en ''placering i lönegrad B 26 av samtliga ordinarie
lärare, manliga såväl som kvinnliga. Departementschefen har förordat
en lönegradsplacering av B 24 för manliga lärare och B 21 för kvinnliga
lärare, varvid emellertid den medicinskt utbildade läraren i sjukdomslära
skulle placeras i lönegraden B 26.
Kungl. Majlis förslag, som står i överensstämmelse med vad som förordades
av statsutskottet vid 1932 års riksdag, har icke givit riksdagen
anledning till erinran.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot direktionens av
departementschefen biträdda förslag, att till föreståndare för centralinstitutet
skulle på förslag av direktionen av Kungl. Majit utnämnas en
av lärarna eller annan person för en tid av högst sex år, att han härför
skulle uppbära ett arvode av 3,000 kronor för år samt att, därest föreståndaren
vore lärare och så önskade, hans undervisningsskyldighet skulle
kunna av direktionen minskas med högst hälften och till den delen upprätthållas
av extra lärare.
I fråga örn inspektionen av gymnastikundervisningen innebär direktionens
förslag, att föreståndaren icke skulle befatta sig med inspektionen
över gymnastikundervisningen i riket. Departementschefen har ansett frågan
kunna tillsvidare lösas på det sätt, att institutets föreståndare skulle
vara skyldig mottaga uppdrag att inspektera gymnastikundervisningen
men att dessa åligganden ej borde självskrivet tillkomma honom. I den
mån föreståndaren er holle Kungl. Majits uppdrag att i begränsad omfattning
verkställa inspektion av gymnastikundervisningen i riket, skulle
— utöver den honom såsom föreståndare tillkommande befrielsen från
undervisningsskyldighet — en ytterligare befrielse måhända kunna ifrågasättas.
Frågan härom torde emellertid, framhåller departementschefen, få
bliva föremål för närmare övervägande. I motionen I: 314 har yrkats bifall
till vad direktionen i detta hänseende föreslagit.
I likhet med vad i motionen I: 314 framhållits tinner riksdagen det vara
ägnat att vålla allvarliga betänkligheter örn, på sätt i propositionen föreslagits,
föreståndarebefattningen sammankopplas med gymnastikinspektionen.
Föreståndarens huvuduppgift är, såsom vidare i motionen framhållits,
att leda gymnastisk forskning och undervisning vid institutet. Om
han samtidigt skall vara inspektör, bliva hans åligganden alltför omfattande
för att nöjaktigt kunna medhinnas av en person. Det av direktionen
framlagda och av skolöverstyrelsen under vissa förutsättningar tillstyrkta
förslaget örn gymnastikinspektionens samlande till skolöverstyrelsen finner
riksdagen däremot innebära de största möjligheterna för ett tillfredsställande
anordnande av denna för hela det uppväxande släktet betydelsefulla
fråga. Frågan örn gymnastikinspektionens ordnande synes emellertid
10
Riksdagens skrivelse Nr 269.
böra bliva föremål för närmare utredning genom Kungl. Maj:ts försorg.
Då den ifrågasatta nya organisationen av inspektionen lärer böra träda
i kraft från och med budgetåret 1935/1936, torde denna utredning böra så
bedrivas, att förslag i ämnet kan föreläggas 1935 års riksdag. För budgetåret
1934/1935 Ilar ingen ändring i nu bestående förhållanden ifrågasatts.
I anslutning till vad sålunda anförts har riksdagen beslutat att, med
bifall till motionen I: 314 i nu förevarande del, hos Kungl. Majit hemställa
örn verkställande av utredning och framläggande för 1935 års riksdag av
förslag till organisation av inspektionen över gymnastikundervisningen.
Vad av departementschefen föreslagits rörande biträdande föreståndare
har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Icke heller mot vad som föreslagits i fråga örn arvodena till de extra
lår arkrafterna har riksdagen funnit något att invända. Med hänsyn till
vad riksdagen i det föregående beslutat beträffande förordnande på viss
tid av fyra lärare i gymnastik samt i lek och idrott har riksdagen emellertid
att i detta sammanhang yttra sig rörande de arvoden, som böra fastställas
för berörda lärare.
Direktionen har, med utgående från att jämväl de ordinarie lärarna i
gymnastik samt i lek och idrott skulle placeras i lönegraden B 26, för här
ifrågavarande lärare föreslagit ett årligt arvode av 8,500 kronor. En ledamot
av direktionen har, med utgångspunkt från att de ordinarie lärarna
komme att placeras i lönegraden B 24, föreslagit ett arvode av 7,500 kronor.
Mot detta belopp, som något understiger begynnelselönen i lönegraden
B 24 (7,668 kronor) har riksdagen icke funnit något att erinra, för så vitt
angår de manliga lärarna. För de ordinarie kvinnliga lärarna har riksdagen
tidigare, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, godtagit lönegraden
B 21. Med hänsyn till att begynnelseavlöningen i denna lönegrad uppgår
till 6,420 kronor, finner riksdagen sig böra för nu ifrågavarande kvinnliga
lärare avse ett årligt arvode av 6,300 kronor.
I fråga örn förvaltningspersonalen innebär direktionens förslag, att den
nuvarande föreningen av kontorsbiträdes- och sekreterarbefattningarna
skulle upphöra, att sekreterarbefattningen borde tillsättas med särskild
arbetskraft och att på denna arbetskraft borde läggas de göromål, som
rätteligen tillhörde sekreterartjänsten men hittills påvilat dels föreståndaren,
dels i viss utsträckning den kvinnliga tjänstemannen. Arvodet till
sekreteraren borde utgå med 1,550 kronor och till en kamrerare med 1,800
kronor för år. Den nuvarande kontorsbiträdesbefattningen i lönegraden
B 4 borde ersättas med en kansliskrivarbefattning, tillika registrator, i
lönegraden B 11. Departementschefen har biträtt förslaget örn inrättandet
av en kansliskrivarbefattning, varförutom han för sekreterargöromålens
fullgörande förordat ett arvode av 600 kronor. På grund av särskilda förhållanden,
för vilka i statsrådsprotokollet redogjorts, har departements
-
11
Riksdagens skrivelse Nr 269.
chefen såsom ett provisorium föreslagit den anordningen, att ett särskilt
anslag å 1,000 kronor tillsvidare anvisas för handhavande av kamrerargöromålen.
Mot det föreslagna sekreterararvodet har riksdagen icke funnit något att
erinra. Jämväl förslaget örn inrättandet av en kansliskrivarbefattning,
vars innehavare tillika skulle handhava registratorsgöromålen, har riksdagen
funnit sig böra biträda. Likaledes biträder riksdagen — som vid
sin behandling av här förevarande frågor icke kunnat undgå att, i likhet
med departementschefen, i viss mån taga hänsyn till de nuvarande personalförhållandena
vid gymnastiska centralinstitutet -— förslaget, att såsom
en provisorisk anordning ett särskilt anslag tills vidare anvisas för handhavande
av kamrerargöromålen. Riksdagen vill emellertid understryka,
att sistberörda anslag endast synes höra utgå under den tid, då innehavaren
av den nuvarande kontorsbiträdesbefattningen — vilken, såsom departementschefen
föreslagit och riksdagen i annat sammanhang medgiver,
är avsedd att överflyttas till den nyinrättade kansliskrivarhefattningen
— kommer att kvarstå vid sistberörda befattning. Riksdagen vill vidare
framhålla, att innehavaren av den sålunda av riksdagen beslutade kansliskrivarbefattningen
redan nu i viss utsträckning synes böra tagas i anspråk
för att biträda med en del mindre kvalificerade kamrerargöromål,
varigenom en avlastning av kamrerarens arbetsbörda bör kunna ernås.
Med hänsyn härtill har riksdagen funnit sig höra ansluta sig till det av
Kungl. Maj: t föreslagna kamrerararvodet å 1,000 kronor.
Vad departementschefen anfört rörande anslag till vaktpersonalen, bibliotekarietjänsten,
särskilda kostnader för undervisning i idrott, resestipendier
åt lärare, stipendier för elever, övningar i gymnastik för Stockholms
förenade studentkårer samt materiel har icke givit riksdagen anledning
till erinran.
Med anledning av vad riksdagen i det föregående anfört höra alltså de
olika posterna i den blivande staten för gymnastiska centralinstitutet vid
fullt genomförd organisation beräknas på följande sätt.
Med anledning av vad riksdagen beslutat rörande tillsättande på förordnande
av fyra lärare i gymnastik samt i lek och idrott kan det av departementschefen
beräknade ordinarie förslagsanslaget till avlöning av
ordinarie tjänstemän, 83,076 kronor, minskas med (2 X 8,580+2 X 6,816) =
30,792 kronor till 53,184 kronor eller i avrundat tal 53,000 kronor.
Den i den ordinarie staten för gymnastiska centralinstitutet för närvarande
ingående anslagsposten till vikariatsersättningar finner riksdagen
i likhet med departementschefen böra uteslutas ur staten.
Den av departementschefen beräknade anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare bör ökas med de av riksdagen beslutade
arvodena till de för viss tid förordnade lärarna i gymnastik samt i lek och
idrott, d. v. s. (2 X 7,500 + 2 X 6,300) = 27,600 kronor till 71,600 kronor.
12
Riksdag ens skrivelse Nr 269.
Sedan gymnastiska centralinstitutets omorganisation fullständigt genomförts,
skulle alltså följande anslag för dess räkning upptagas i riksstaten:
-
I. Ordinarie anslag.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......kronor 53,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... » 71,600
Summa förslagsanslag kronor 124,600
Materiel m. m., reservationsanslag ........................ kronor 13,000
Stipendier för elever, reservationsanslag.................. » 3,000
Särskilda kostnader för undervisning i idrott, reservationsanslag
.................................................. » 5,500
II. Extra anslag.
Anordnande av kostnadsfria övningar i gymnastik för medlemmar
av Stockholms förenade studentkårer............ » 1,000
Summan av dessa anslag utgör 147,100 kronor.
De för budgetåret 1933/1934 för här ifrågavarande ändamål utgående
anslagen uppgå till 128,810 kronor. En fullt genomförd omorganisation av
gymnastiska centralinstitutet enligt vad riksdagen beslutat medför alltså
för statsverket en kostnadsökning av (147,100 —128,810 =) 18,290 kronor,
dyrtidstilläggen oberäknade. Härtill komma de ytterligare kostnader, som
eventuellt kunna föranledas av sjukgymnastutbildningens förläggande till
serafimerlasarettet.
Slutligen övergår riksdagen till förslaget i vad detsamma avser övergångsanordningar.
Förslaget örn tidpunkten för den nya organisationens genomförande har
icke givit riksdagen anledning till erinran.
Förslaget örn att den nuvarande föreståndaren —• vars förordnande departementschefen
förklarat sig hava för avsikt att förlänga för budgetåret
1934/1935 —- under denna tid skulle, förutom det föreslagna föreståndararvodet
av 3,000 kronor, få uppbära ett tilläggsarvode av 3,000 kronor, har
riksdagen — med hänsyn till att det här gäller en tillfällig anordning —
icke velat motsätta sig.
Riksdagen medgiver vidare, på sätt departementschefen förordat, dels
att det nuvarande kontorsbiträdet Agda Johanna Linnéa Åkerberg, född
Bondeson, utan ansökan överflyttas till den nya kansliskrivarbefattningen,
dels ock att de nuvarande lärarna majoren A. G. Schmiterlöw och kaptenen
N. E. Hellsten likaledes utan ansökan överflyttas, den förre till den ordinarie
manliga lärarbefattningen i pedagogisk gymnastik, den senare till
motsvarande befattning i lek och idrott.
I detta sammanhang har departementschefen berört frågan örn kompen
-
13
Riksdagens skrivelse Nr 269.
sation åt bär ifrågavarande befattningshavare för den minskning i deras
nuvarande löneförmåner, som de måste vidkännas genom att de överflyttas
till nyssnämnda befattningar. Departementschefen bar i överensstämmelse
med den ståndpunkt, som intogs av statsutskottet vid 1932 års riksdag,
ansett sig icke kunna tillstyrka någon dylik kompensation.
Såsom departementschefen erinrat, ansåg sig statsutskottet vid 1932 års
riksdag icke kunna biträda ett av Kungl. Majit framlagt förslag örn kompensation
åt bär ifrågavarande befattningshavare. Statsutskottet anförde
då, att det förefölle utskottet, som örn det då framlagda förslaget ur principiell
synpunkt och med hänsyn till eventuella konsekvenser vore ägnat
att framkalla synnerligen starka betänkligheter. I fråga örn nämnda befattningshavare
kunde förhållandena på intet sätt anses säregna, utan
liknande omständigheter kunde tänkas vid andra organisatoriska omläggningar
bliva icke alltför sällsynta. Vad sålunda av statsutskottet anfördes
äger enligt riksdagens förmenande allt fortfarande giltighet.
Vad departementschefen anfört beträffande lärarinnan Ingeborg Eriksson
ävensom ifråga örn dispositionen av lärarkrafterna under budgetåret
1934/1935 har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Med anledning av vad riksdagen i det föregående anfört rörande tillsättande
på förordnande av fyra lärare i gymnastik samt i lek och idrott
kan det av Kungl. Majit för nästkommande budgetår beräknade ordinarie
anslaget till avlöningar av ordinarie tjänstemän, 74,436 kronor, minskas
med (2 X 8,580 -j- 2 X 6,816 =) 30,792 kronor till 43,644 kronor eller i avrundat
tal 43,600 kronor.
Anslaget till avlöning till icke-ordinarie befattningshavare bör för nästkommande
budgetår ökas med de av riksdagen beslutade arvodena till
de för viss tid förordnade lärarna i gymnastik samt i lek och idrott, d. v. s.
(2 X 7,500 + 2 X 6,300 =) 27,600 kronor från det av Kungl. Majit föreslagna
beloppet 23,000 kronor till 50,600 kronor.
Departementschefens i här förevarande sammanhang framlagda förslag,
i vad desamma avse materiel, stipendier åt elever, undervisning i idrott,
kostnadsfria övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade
studentkårer, bestridande av undervisningen vid de delar av institutet,
där hittills gällande undervisning splaner skola tillämpas under budgetåret
193411935 ävensom engångsanslag hava icke givit riksdagen anledning till
erinran.
Summan av de utav riksdagen för budgetåret 1934/1935 beslutade anslagen
utgör 149,000 kronor eller 3,800 kronor mindre än enligt Kungl. Majits
förslag.
I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
beslutat,
. ej mindre i anledning av Kungl. Majits förslag samt med bifall till ovan
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 269.
nämnda motion I: 314, i vad densamma avser tillsättande på förordnande
av vissa lärarbefattningar i gymnastik samt i lek och idrott,
1. medgiva,
a) att gymnastiska centralinstitutet må från och med hudgetåret 1934—- 1935 omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 23
februari 1934 tillstyrkt, dock med iakttagande av vad riksdagen ovan
anfört,
b) att ordinarie gymnastiklärarbefattning vid statlig läroanstalt, vars
innehavare erhåller förordnande att på av riksdagen angivet sätt uppehålla
lärarhefattning i gymnastik eller i lek och idrott vid gymnastiska
centralinstitutet, skall i vederbörlig ordning återbesättas med ordinarie
innehavare, vilken skall vara underkastad skyldighet att mottaga förflyttning
till annan ordinarie gymnastiklärarbefattning, då den föregående
innehavarens förordnande vid centralinstitutet upphör,
2. i anslutning härtill medgiva, att utbildningen av sjukgymnaster vid
gymnastiska centralinstitutet skall, i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 23 fehruari 1934 angivits, samt i enlighet med de
närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anordnas
vid serafimerlasarettet,
3. — med uteslutande ur staten för gymnastiska centralinstitutet av följande
där nu upptagna ordinarie befattningar, nämligen 3 Överlärare i
lönegraden B 28, 4 lärare i lönegraden B 21, 2 lärarinnor i lönegraden B 18,
2 vaktmästare, tillika portvakter, i lönegraden B 5 och 1 kontorsbiträde i
lönegraden B 4 — i nämnda stat uppföra från och med ingången av budgetåret
1934/1935
a) 2 lärare i lönegraden B 24,
b) 2 lärarinnor i lönegraden B 21,
c) 1 kansliskrivare, tillika registrator, i lönegraden B 11,
d) 2 expeditionsvakter, tillika portvakter, i lönegraden B 5,
e) 1 expeditionsvakt, tillika eldare, i lönegraden B 5,
4. å övergångsstat vid gymnastiska centralinstitutet från och med ingången
av budgetåret 1934/1935 uppföra lärarinnan Ingeborg Eriksson med
lön enligt lönegraden B18,
5. minska den i det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska
centralinstitutet ingående, såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten:
avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 82,300 kronor, med
38,700 kronor till 43,600 kronor, ävensom föreskriva, att den vid nämnda
anslagspost i staten fogade anmärkningen skall utgå,
6. ur det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet
utesluta den nu där upptagna anslagsposten till vikariats- •
ersättningar å 1,300 kronor,
15
Riksdagens skrivelse Nr 269.
7. öka den i det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska
centralinstitutet ingående anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m., nu 20,400 kronor, med 30,200 kronor till
50,600 kronor,
8. i det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet
under rubrik övergångsstat uppföra en såsom förslagsanslag
betecknad anslagspost å 6,500 kronor,
9. minska det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska
centralinstitutet, nu 106,000 kronor, med 3,300 kronor till 102,700 kronor,
10. uppföra det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. vid
gymnastiska centralinstitutet med oförändrat belopp, 12,600 kronor,
11. för bestridande av kostnaderna för uppehållande under budgetåret
1934/1935 av undervisningen vid de delar av gymnastiska centralinstitutet,
där nu gällande undervisningsplaner under nämnda tid skola tilllämpas,
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 19,500 kronor,
att utgå med den fördelning och enligt de närmare bestämmelser, som av
Kungl. Majit meddelas,
12. till bestridande av kostnader för undervisning i idrott för budgetåret
1934/1935 anvisa ett extra anslag av 2,200 kronor,
13. till anordnande vid gymnastiska centralinstitutet av kostnadsfria
övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade studentkårer
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor,
14. till kostnader för anskaffande av materiel för gymnastiska centralinstitutet
för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av
11,000 kronor,
än även med bifall till ovannämnda motion 1: 314, i vad densamma avser
inspektionen över gymnastikundervisningen, hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte låta verkställa utredning och för 1935 års riksdag framlägga
förslag till organisation av berörda inspektion.
Stockholm den 25 maj 1934.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.