Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet jämte i ämnet väckta motioner.

1934-05-25 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1934:269, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 269.

1

Nr 269.

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1934.

Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1934.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 114.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935 har Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 208 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående omorganisation

av gymnastiska centralinstitutet, som kunde varda riksdagen förelagd,

beräkna för gymnastiska centralinstitutet för budgetåret 1934/1935 dels ett

ordinarie förslagsanslag av 132,000 kronor, dels ock ett extra anslag av

37,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 23 februari 1934 dagtecknad proposition

(nr 157), under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att:

1. medgiva, att gymnastiska centralinstitutet må från och med budgetåret

1934/1935 omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet tillstyrkt,

2. i anslutning härtill medgiva, att utbildningen av sjukgymnaster vid

gymnastiska centralinstitutet skall, i huvudsaklig överensstämmelse med de

grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, samt i

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 269. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 269.

enlighet med de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva, anordnas vid serafimerlasarettet,

3. •— med uteslutande ur staten för gymnastiska centralinstitutet av följande

där nu upptagna ordinarie befattningar, nämligen 3 Överlärare i lönegraden

B 28, 4 lärare i lönegraden B 21, 2 lärarinnor i lönegraden B 18,

2 vaktmästare, tillika portvakter i lönegraden B 5 och 1 kontorsbiträde i

lönegraden B 4 — i nämnda stat uppföra från och med ingången av budgetåret

1934/1935 dels 4 lärare i lönegraden B 24, dels 4 lärarinnor i lönegraden

B 21, dels 1 kansliskrivare, tillika registrator, i lönegraden B11,

dels 2 expeditionsvakter, tillika portvakter, i lönegraden B 5, dels ock 1 expeditionsvakt,

tillika eldare, i lönegraden B 5,

4. å övergångsstat vid gymnastiska centralinstitutet från och med ingången

av budgetåret 1934/1935 uppföra lärarinnan Ingeborg Eriksson med lön

enligt lönegraden B 18,

5. vid bifall till vad under 3. hemställts minska den i det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet ingående, såsom

förslagsanslag betecknade anslagsposten: avlöningar till ordinarie tjänstemän,

nu 82,300 kronor, med 7,300 kronor till 75,000 kronor, ävensom föreskriva,

att den vid nämnda anslagspost i staten fogade anmärkningen skall utgå,

6. ur det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet

utesluta den nu där upptagna anslagsposten till vikariatsersättningar

å 1,300 kronor,

7. öka den i det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska

centralinstitutet ingående anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., nu 20,400 kronor, med 2,600 kronor till 23,000 kronor,

8. i det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet

under rubrik Övergångsstat uppföra en såsom förslagsanslag betecknad

anslagspost å 6,500 kronor,

9. vid bifall till vad under 5.—8. hemställts öka det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet, nu 106,000 kronor,

med 500 kronor till 106,500 kronor,

10. uppföra det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. vid gymnastiska

centralinstitutet med oförändrat belopp, 12,600 kronor,

11. för bestridande av kostnaderna för uppehållande under budgetåret

1934/1935 av undervisningen vid de delar av gymnastiska centralinstitutet,

där nu gällande undervisningsplaner under nämnda tid skola tillämpas, för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 19,500 kronor att utgå med

den fördelning och enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Majit

meddelas,

12. till bestridande av kostnader för undervisning i idrott för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 2,200 kronor,

13. till anordnande vid gymnastiska centralinstitutet av kostnadsfria övningar

i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade studentkårer

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 269. 3

14. till kostnader för anskaffande av materiel för gymnastiska centralinstitutet

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av

11,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft vissa inom

riksdagen väckta motioner, däribland en motion (I: 314), vari hemställts,

dels att riksdagen, i enlighet med vad direktionen för gymnastiska centralinstitutet

föreslagit, måtte uttala, att institutets föreståndare icke skall äga

befattning med inspektionen över gymnastikundervisningen i riket, dels att

riksdagen, i enlighet med direktionens förslag alternativ A, ville uttala, att

fyra av de åtta lärarna vid institutet i gymnastik samt i lek och idrott

skola av Kungl. Maj:t förordnas för fyra år i sänder, vilket förordnande,

örn så prövas lämpligt, skall för en och samma person kunna två gånger

förnyas för två år i sänder.

Frågan örn gymnastiska centralinstitutets omorganisation har stått på

dagordningen ända från år 1908, och en rad av utredningar i ämnet har

framlagts. Det långvariga utredningsarbetet har, såsom redan statsutskottet

vid 1932 års riksdag framhöll, verkat synnerligen hämmande på institutets

arbete och bör ej utan tvingande skäl ytterligare förlängas. Det nu av

Kungl. Majit, på grundval av en av centralinstitutets direktion verkställd

utredning, för riksdagen framlagda omorganisationsförslagev synes —

såsom jämväl departementschefen framhållit — i sina grunddrag stå i god

samklang med den uppfattning rörande centralinstitutets framtida organisation,

för vilken riksdagen gjort sig till tolk. Med hänsyn till nu angivna

omständigheter har riksdagen ansett sig böra i princip godkänna här förevarande

förslag. Riksdagen vill emellertid framhålla, att riksdagen utgår

från att den nu föreslagna organisationsformen icke bör betraktas såsom

i detalj bindande för den fortsatta utvecklingen vid gymnastiska centralinstitutet.

Örn och i den mån olägenheter av ett eller annat slag, som nu ej

kunnat förutses, vid förslagets förverkligande komma att framträda, utgår

riksdagen från att härav föranledda jämkningar i organisationen komma

att av Kungl. Majit vidtagas — där så erfordras efter riksdagens hörande.

Vad av departementschefen anförts i fråga örn samarbetet med karolinska

institutet har icke givit riksdagen anledning till erinran. Med anledning

av vad som framhållits rörande eventuella svårigheter för karolinska

institutet att i erforderlig utsträckning tillhandahålla lokaler för undervisning

i de teoretiskt-medicinska ämnena vill riksdagen endast understryka

vad departementschefen framhållit därom, att det torde tillsvidare

vara möjligt för centralinstitutet och karolinska institutet att genom en

klok avvägning av undervisningen mellan de båda institutens lokaler

övervinna de antydda lokalsvårigheterna.

Det framlagda förslaget till samarbete med serafimerlasarettet har icke

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 269.

heller givit riksdagen anledning till erinran. I likhet nied departementschefen

biträder riksdagen lasarettsdirektionens uppfattning, att de merutgifter,

som förorsakas lasarettet genom sjukgymnastutbildningens förläggande

dit, icke rimligen höra bestridas av lasarettets medel. Då emellertid

anslag för detta ändamål icke erfordras för nästkommande budgetår,

har riksdagen icke ansett erforderligt att nu närmare ingå på denna fråga.

Däremot har riksdagen redan nu ansett sig böra något beröra frågan om

de provisoriska lokalerna för sjukgymnastikavdelningen vid serafimerlasarettet

under den till fem år beräknade övergångstid, innan utflyttningen

till Norrbackaområdet beräknats kunna ske. De preliminära kostnadsberäkningarna

för en föreslagen ombyggnad av den förutvarande

direktörsbostaden sluta på ett belopp av omkring 50,000 kronor. Departementschefen

har framhållit, att berörda spörsmål borde bliva föremål för

närmare övervägande, varvid även borde undersökas, huruvida det vore

möjligt att genom någon annan anordning vinna någon billigare lösning.

Riksdagen har icke kunnat undgå att finna den preliminärt beräknade kostnaden

för anskaffande av de provisoriska lokalerna hög — särskilt i betraktande

av den begränsade tid, under vilken de skulle tagas i anspråk för nu

avsett ändamål. Det bör enligt riksdagens förmenande icke vara omöjligt

att finna en lösning av denna fråga, som möjliggör ett iordningställande

av provisoriska lokaler för högst hälften av det preliminärt beräknade

beloppet. Riksdagen utgår härvid från att lasarettsdirektionen, i vad på

den ankommer, söker att bidraga till ernåendet av en så billig lösning som

möjligt av förevarande byggnadsfråga.

Vad departementschefen anfört i fråga örn undervisningen vid det omorganiserade

gymnastiska centralinstitutet har givit riksdagen anledning

till följande uttalanden.

Vad till en början beträffar utbildningstiden för gymnastiklärare innebär

Kungl. Maj:ts förslag, att densamma skulle bestämmas till två år.

Detta förslag överensstämmer med 1931 års riksdags uttalande i ämnet och

har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Jämväl i fråga örn sjukgymnastlinjen uttalade 1931 års riksdag sig för

en utbildningstid av två år. Departementschefen har i anslutning till centralinstitutets

direktion föreslagit en utbildningstid av tre terminer å

denna linje. Vid övervägande av denna fråga har riksdagen, örn än med

en viss tveksamhet, ansett sig böra biträda direktionens av departementschefen

upptagna förslag, särskilt med hänsyn till att den nuvarande sjukgymnastutbildningen,

såsom direktionen framhållit, ej omfattar mer än

ungefär ett år. Skulle emellertid erfarenheten utvisa, att en längre utbildningstid

å denna linje är erforderlig, utgår riksdagen från att åtgärder

för att möjliggöra detta bliva vidtagna. I detta hänseende vill riksdagen

erinra örn departementschefens uttalande att — örn i framtiden ett »prak
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 269. 5

tiskt halvår» utöver den föreslagna utbildningstiden skulle visa sig erforderligt

— ett sådant lätt torde låta sig anordnas.

Frågan om inträdesfordringarna bär, såsom av statsrådsprotokollet

framgår, vid ärendets tidigare behandling vållat stora meningsskiljaktigheter.

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag — som ansluter sig till den av statsutskottet

vid 1932 års riksdag intagna ståndpunkten — innebär i huvudsak,

att inträde å centralinstitutets båda linjer skall tillkomma den, som

avlagt realexamen, förvärvat normalskolekompetens, avlagt student- eller

folkskollärarexamen eller förvärvat behörighet till ämneslärarinnebefattning

vid allmänt läroverk, i samtliga fall med närmare angivna betyg i

vissa ämnen.

Gymnastiska centralinstitutets direktion har i överensstämmelse med

grundtanken i omorganisationsförslaget, innebärande två helt skilda utbildningslinjer,

betraktat de båda linjerna var för sig och föreslagit olika

inträdesfordringar. För gymnastiklärarlinjen har direktionen — ehuru

med tvekan — som inträdesvillkor föreslagit studentexamen med godkända

betyg i ämnena fysik, kemi och biologi med hälsolära, vidare folkskollärarexamen

eller behörighet till ämnesiärarinnebefattning vid allmänt läroverk,

i sistnämnda båda fall med kvalificerade betyg i vissa ämnen. För

inträde å sjukgymnastlinjen skulle enligt direktionens stadgeförslag som

villkor fordras realexamen, studentexamen eller avgångsbetyg från högre

flickläroverk med normalskolekompetens samt, för män, att hava avlagt

gymnastiklärarexamen.

När statsutskottet vid 1932 års riksdag ansåg samma villkor böra uppställas

i fråga örn examensmeriter vare sig det gällde män eller kvinnor,

friskgymnaster eller sjukgymnaster, voro förutsättningarna ej desamma

som nu. Det då framlagda förslaget avsåg gemensam undervisning för

frisk- och sjukgymnaster under en stor del av första utbildningsåret, varför

det ansågs vara av vikt att eleverna å de båda linjerna hade samma

förutsättningar att tillgodogöra sig den gemensamma utbildningen. Det nu

föreliggande förslaget avser däremot helt skild utbildning för frisk- och

sjukgymnaster. Enligt riksdagens förmenande är en av fördelarna med den

föreslagna linjeklyvningen just den, att inträdesfordringarna för vardera

linjen kunna anpassas efter denna linjes speciella behov utan hänsynstagande

till den andra utbildningslinjen.

När riksdagen från nu angivna utgångspunkter haft att pröva de föreliggande

förslagen örn inträdesfordringar, har riksdagen beträffande gymnastiklärarlinjen

funnit sig böra ansluta sig till vad departementschefen

förordat. Denna ståndpunkt överensstämmer, såsom redan erinrats, med

den, som intogs av statsutskottet vid 1932 års riksdag. Såsom statsutskottet

då framhöll, torde erfarenheten hava visat, att avlagd studentexamen

eller däremot svarande teoretisk utbildning — bortsett från vissa

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 269.

naturvetenskapliga ämnen — icke är oundgängligen nödvändig för att eleven

skall på ett tillfredsställande sätt kunna följa undervisningen vid

gymnastiska centralinstitutet.

Därest kravet på studentkunskaper upprätthålles i berörda naturvetenskapliga

ämnen (fysik, kemi och biologi med hälsolära), vilka hava särskild

betydelse för undervisningen vid gymnastiska centralinstitutet, synes

det icke böra möta några betänkligheter att öppna institutet jämväl för

sådana, som avlagt realexamen, ävensom att låta normalskolekompetens

liksom hittills berättiga till inträde vid institutet. I detta sammanhang

vill riksdagen emellertid framhålla betydelsen av att betryggande garantier

skapas för den effektiva beskaffenheten av de fyllnadsprövningar,

vilka enligt det nu framlagda förslaget skulle bliva erforderliga.

I fråga örn inträdesfordringarna å sjukgymnastlinjen har riksdagen däremot

funnit de starkaste skälen tala för att — på sätt centralinstitutets

direktion föreslagit — den erforderliga skolbildningen för de kvinnliga

eleverna sättes till normalskolekompetens eller realexamen. Att för eleverna

å denna linje fasthålla vid de relativt höga kunskapsfordringar, som

ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag i denna del skulle innebära, kan riksdagen

icke finna motiverat.

I likhet med departementschefen finner riksdagen sjukgymnastlinjen

med hänsyn till gymnastiklärarnas försörjningsförhållanden böra i viss

utsträckning stå öppen för män, som avlagt gymnastiklärarexamen, men

bör denna linje i övrigt reserveras för kvinnliga elever.

I fråga örn elevantalet har direktionen vid sina beräkningar utgått från

att tillsvidare å friskgymnastlinjen antalet civila manliga elever skulle

bliva omkring 15 och antalet kvinnliga omkring 20 per år. I fråga örn sjukgymnastlinjen

har direktionen föreslagit, att antalet årligen intagna elever

tillsvidare måtte sättas till 20. Direktionen har i sitt förslag räknat med

att sjukgymnastutbildningen utom för kvinnliga jämväl skulle i viss utsträckning,

som av direktionen för varje läsår bestämdes, stå öppen även

för manliga elever, vilka avlagt gymnastiklärarexamen. Departementschefen

har framhållit, att antalet på de olika linjerna intagna elever icke

nu torde behöva fixeras. Att på sjukgymnastlinjen reservera ett visst antal

platser för personer, som avlagt gymnastiklärarexamen, har departementschefen

icke funnit nödvändigt.

I likhet med departementschefen finner riksdagen antalet på de olika

linjerna intagna eleverna icke nu behöva fixeras. Däremot torde, såsom

jämväl departementschefen framhållit, sådana bestämmelser böra utfärdas,

att antalet årligen vid centralinstitutet och vid de enskilda gymnastikinstituten

intagna elever så vitt möjligt avpassas med hänsyn till landets

behov av gymnastiklärare och sjukgymnaster.

En fråga, som har nära samband med antalet elever å sjukgymnastlinjen,

anser sig riksdagen emellertid böra något närmare beröra, nämligen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 269.

möjligheterna till övergång från gymnastiklärar- till sjukgymnastlinjen.

Denna möjlighet har, såsom tidigare erinrats, ansetts böra hållas öppen

med hänsyn till gymnastiklärarnas försörjningsmöjligheter. I vilken utsträckning

sådan övergång kommer att ske är svårt att förutse. Därest

övergång kommer att äga rum i större utsträckning skulle antalet platser

för dem, som närmast hava för avsikt att direkt och i första hand ägna sig

åt sjukgymnastverksamheten, bliva starkt begränsat, varigenom den

statliga utbildningen av på lasarett m. m. verksamma sjukgymnaster

skulle bliva lidande. Å andra sidan kan givetvis icke en avlagd gymnastiklärarexamen

få hindra en annars kompetent inträdessökande att vinna

inträde å sjukgymnastlinjen. Här förevarande frågor synas vara av beskaffenhet

att höra Wiva föremål för ytterligare överväganden, sedan

någon erfarenhet hunnit vinnas rörande verkningarna av den nu föreslagna

organisationen.

Vad departementschefen anfört rörande titeln gymnastikdirektör, timplanerna,

läsårets början och de med dimissionsrätt försedda enskilda

gymnastikinstituten har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Beträffande den militära instruktör sutbildning en innebär direktionens

förslag att den militära instruktörskursen helt skall skiljas från institutet,

ävensom att officerare skola kunna kommenderas till institutet för erhållande

av högre gymnastisk utbildning, dock icke till större antal än 3 å 5

per kurs. Förslaget har i stort sett godtagits av de militära myndigheterna.

Beträffande antalet till institutet kommenderade officerare har emellertid

framhållits, att detsamma borde höjas till det av 1931 års riksdag förutsatta,

d. v. s. minst 10 å 12 elever årligen. Departementschefen ävensom

t. f. chefen för försvarsdepartementet hava anslutit sig till denna de militära

myndigheternas uppfattning.

Direktionen har vid sitt förslag utgått från ett antal civila manliga elever

i varje årskurs av gymnastiklärarlinjen av omkring 15. Även örn —

såsom förut anförts —- antalet elever å de olika linjerna icke nu torde

behöva fixeras, synes man dock kunna räkna med ungefär denna siffra

i det följande. Därest till nyssberörda antal av omkring 15 lägges det av de

militära myndigheterna förordade antalet av kommenderade officerare,

10 ä 12, skulle antalet manliga elever i en årskurs på gymnastiklärarlinjen

komma att uppgå till 25 å 27. Enligt vad riksdagen erfarit, torde emellertid

antalet samtidigt undervisade elever vid en lärarutbildningsanstalt av

här förevarande slag icke lämpligen böra överstiga 20 å 22. överskrides

detta antal lärer man vidare få räkna med vissa merkostnader, enligt uppgift

uppgående till omkring 3,000 kronor, vartill eventuellt skulle komma

kostnaderna för en extra militär idrottslärare. Med hänsyn till nu angivna

förhållanden och då vidare frågan örn den militära instruktörskursens

organisation ännu icke blivit löst, anser sig riksdagen böra utgå från, att

antalet kommenderade militära elever, åtminstone för närvarande, begrän
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 269.

sas till 5 å 7 per år. Enligt vad riksdagen erfarit, har antalet kommenderade

officerare under de senaste åren aldrig överstigit 9, vadan någon

större beskärning av de hittills utnyttjade möjligheterna icke sker på

grund av riksdagens sålunda intagna ståndpunkt.

I övrigt har förslaget i denna del icke givit riksdagen anledning till

erinran.

Vad departementschefen anfört rörande lärarbehovet har icke givit riksdagen

anledning till erinran.

Riksdagen övergår härefter till de delar av förslaget, som avse anslagsbehov

m. m., och börjar därvid med frågan örn tillsättande av de åtta lärarbefattningarna

i gymnastik samt i lek och idrott.

I detta hänseende har direktionen såsom alternativ A föreslagit, att fyra

av berörda lärare skulle av Kungl. Majit förordnas för kortare tid, under

det att de fyra återstående skulle tillsättas såsom ordinarie befattningshavare.

Detta förslag har tillstyrkts av skolöverstyrelsen under förutsättning

att bestämmelse utfärdades därom att ordinarie befattning som gymnastiklärare

vid statlig läroanstalt, vars innehavare erhölle här avsett förordnande

som lärare vid gymnastiska centralinstitutet, skulle i vederbörlig

ordning återbesättas med ordinarie innehavare, vilken skulle vara

underkastad skyldighet att mottaga förflyttning till annan ordinarie gymnastiklärarbefattning,

då den föregående innehavarens förordnande vid

centralinstitutet upphörde. Lärarkollegiet och svenska gymnastiklärarsällskapet

hava däremot tillstyrkt direktionens såsom alternativ B betecknade

förslag, att samtliga här ifrågavarande lärare skulle anställas på

ordinarie stat, och till detta förslag har departementschefen givit sin anslutning.

I motionen I: 314 har, i överensstämmelse med alternativ A, hemställts

att riksdagen måtte utverka, att fyra av här ifrågavarande åtta

lärare skola av Kungl. Majit förordnas för fyra år i sänder, vilket förordnande,

örn så prövades lämpligt, skulle för en och samma person kunna

två gånger förnyas för två år i sänder.

Riksdagen har funnit starka skäl tala för ett bifall till det av direktionen

såsom alternativ A framförda och i motionen I: 314 upptagna förslaget.

Fördelarna för gymnastiska centralinstitutet av den föreslagna anordningen

finner riksdagen avgjort överväga de befarade olägenheterna för

de skolor, varifrån lärarna sannolikt mestadels skulle tagas. Genom ett

bifall till vad skolöverstyrelsen föreslagit rörande formen för tillsättande

av vikarier för här ifrågavarande lärare synas därjämte de flesta av nyssberörda

olägenheter kunna undvikas. Med hänsyn härtill anser sig riksdagen

böra bifalla vad i motionen I: 314 i här förevarande avseende föreslagits

samt medgiva, att ordinarie gymnastiklärarbefattning vid statlig

läroanstalt, vars innehavare erhåller här avsett förordnande som lärare

vid gymnastiska centralinstitutet, skall i vederbörlig ordning återbesättas

med ordinarie innehavare, vilken skall vara underkastad skyldighet att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 269.

mottaga förflyttning till annan ordinarie gymnastiklärarbefattning, då

den föregående innehavarens förordnande vid centralinstitutet upphör.

Direktionen har föreslagit en ''placering i lönegrad B 26 av samtliga ordinarie

lärare, manliga såväl som kvinnliga. Departementschefen har förordat

en lönegradsplacering av B 24 för manliga lärare och B 21 för kvinnliga

lärare, varvid emellertid den medicinskt utbildade läraren i sjukdomslära

skulle placeras i lönegraden B 26.

Kungl. Majlis förslag, som står i överensstämmelse med vad som förordades

av statsutskottet vid 1932 års riksdag, har icke givit riksdagen

anledning till erinran.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot direktionens av

departementschefen biträdda förslag, att till föreståndare för centralinstitutet

skulle på förslag av direktionen av Kungl. Majit utnämnas en

av lärarna eller annan person för en tid av högst sex år, att han härför

skulle uppbära ett arvode av 3,000 kronor för år samt att, därest föreståndaren

vore lärare och så önskade, hans undervisningsskyldighet skulle

kunna av direktionen minskas med högst hälften och till den delen upprätthållas

av extra lärare.

I fråga örn inspektionen av gymnastikundervisningen innebär direktionens

förslag, att föreståndaren icke skulle befatta sig med inspektionen

över gymnastikundervisningen i riket. Departementschefen har ansett frågan

kunna tillsvidare lösas på det sätt, att institutets föreståndare skulle

vara skyldig mottaga uppdrag att inspektera gymnastikundervisningen

men att dessa åligganden ej borde självskrivet tillkomma honom. I den

mån föreståndaren er holle Kungl. Majits uppdrag att i begränsad omfattning

verkställa inspektion av gymnastikundervisningen i riket, skulle

— utöver den honom såsom föreståndare tillkommande befrielsen från

undervisningsskyldighet — en ytterligare befrielse måhända kunna ifrågasättas.

Frågan härom torde emellertid, framhåller departementschefen, få

bliva föremål för närmare övervägande. I motionen I: 314 har yrkats bifall

till vad direktionen i detta hänseende föreslagit.

I likhet med vad i motionen I: 314 framhållits tinner riksdagen det vara

ägnat att vålla allvarliga betänkligheter örn, på sätt i propositionen föreslagits,

föreståndarebefattningen sammankopplas med gymnastikinspektionen.

Föreståndarens huvuduppgift är, såsom vidare i motionen framhållits,

att leda gymnastisk forskning och undervisning vid institutet. Om

han samtidigt skall vara inspektör, bliva hans åligganden alltför omfattande

för att nöjaktigt kunna medhinnas av en person. Det av direktionen

framlagda och av skolöverstyrelsen under vissa förutsättningar tillstyrkta

förslaget örn gymnastikinspektionens samlande till skolöverstyrelsen finner

riksdagen däremot innebära de största möjligheterna för ett tillfredsställande

anordnande av denna för hela det uppväxande släktet betydelsefulla

fråga. Frågan örn gymnastikinspektionens ordnande synes emellertid

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 269.

böra bliva föremål för närmare utredning genom Kungl. Maj:ts försorg.

Då den ifrågasatta nya organisationen av inspektionen lärer böra träda

i kraft från och med budgetåret 1935/1936, torde denna utredning böra så

bedrivas, att förslag i ämnet kan föreläggas 1935 års riksdag. För budgetåret

1934/1935 Ilar ingen ändring i nu bestående förhållanden ifrågasatts.

I anslutning till vad sålunda anförts har riksdagen beslutat att, med

bifall till motionen I: 314 i nu förevarande del, hos Kungl. Majit hemställa

örn verkställande av utredning och framläggande för 1935 års riksdag av

förslag till organisation av inspektionen över gymnastikundervisningen.

Vad av departementschefen föreslagits rörande biträdande föreståndare

har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Icke heller mot vad som föreslagits i fråga örn arvodena till de extra

lår arkrafterna har riksdagen funnit något att invända. Med hänsyn till

vad riksdagen i det föregående beslutat beträffande förordnande på viss

tid av fyra lärare i gymnastik samt i lek och idrott har riksdagen emellertid

att i detta sammanhang yttra sig rörande de arvoden, som böra fastställas

för berörda lärare.

Direktionen har, med utgående från att jämväl de ordinarie lärarna i

gymnastik samt i lek och idrott skulle placeras i lönegraden B 26, för här

ifrågavarande lärare föreslagit ett årligt arvode av 8,500 kronor. En ledamot

av direktionen har, med utgångspunkt från att de ordinarie lärarna

komme att placeras i lönegraden B 24, föreslagit ett arvode av 7,500 kronor.

Mot detta belopp, som något understiger begynnelselönen i lönegraden

B 24 (7,668 kronor) har riksdagen icke funnit något att erinra, för så vitt

angår de manliga lärarna. För de ordinarie kvinnliga lärarna har riksdagen

tidigare, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, godtagit lönegraden

B 21. Med hänsyn till att begynnelseavlöningen i denna lönegrad uppgår

till 6,420 kronor, finner riksdagen sig böra för nu ifrågavarande kvinnliga

lärare avse ett årligt arvode av 6,300 kronor.

I fråga örn förvaltningspersonalen innebär direktionens förslag, att den

nuvarande föreningen av kontorsbiträdes- och sekreterarbefattningarna

skulle upphöra, att sekreterarbefattningen borde tillsättas med särskild

arbetskraft och att på denna arbetskraft borde läggas de göromål, som

rätteligen tillhörde sekreterartjänsten men hittills påvilat dels föreståndaren,

dels i viss utsträckning den kvinnliga tjänstemannen. Arvodet till

sekreteraren borde utgå med 1,550 kronor och till en kamrerare med 1,800

kronor för år. Den nuvarande kontorsbiträdesbefattningen i lönegraden

B 4 borde ersättas med en kansliskrivarbefattning, tillika registrator, i

lönegraden B 11. Departementschefen har biträtt förslaget örn inrättandet

av en kansliskrivarbefattning, varförutom han för sekreterargöromålens

fullgörande förordat ett arvode av 600 kronor. På grund av särskilda förhållanden,

för vilka i statsrådsprotokollet redogjorts, har departements
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 269.

chefen såsom ett provisorium föreslagit den anordningen, att ett särskilt

anslag å 1,000 kronor tillsvidare anvisas för handhavande av kamrerargöromålen.

Mot det föreslagna sekreterararvodet har riksdagen icke funnit något att

erinra. Jämväl förslaget örn inrättandet av en kansliskrivarbefattning,

vars innehavare tillika skulle handhava registratorsgöromålen, har riksdagen

funnit sig böra biträda. Likaledes biträder riksdagen — som vid

sin behandling av här förevarande frågor icke kunnat undgå att, i likhet

med departementschefen, i viss mån taga hänsyn till de nuvarande personalförhållandena

vid gymnastiska centralinstitutet -— förslaget, att såsom

en provisorisk anordning ett särskilt anslag tills vidare anvisas för handhavande

av kamrerargöromålen. Riksdagen vill emellertid understryka,

att sistberörda anslag endast synes höra utgå under den tid, då innehavaren

av den nuvarande kontorsbiträdesbefattningen — vilken, såsom departementschefen

föreslagit och riksdagen i annat sammanhang medgiver,

är avsedd att överflyttas till den nyinrättade kansliskrivarhefattningen

— kommer att kvarstå vid sistberörda befattning. Riksdagen vill vidare

framhålla, att innehavaren av den sålunda av riksdagen beslutade kansliskrivarbefattningen

redan nu i viss utsträckning synes böra tagas i anspråk

för att biträda med en del mindre kvalificerade kamrerargöromål,

varigenom en avlastning av kamrerarens arbetsbörda bör kunna ernås.

Med hänsyn härtill har riksdagen funnit sig höra ansluta sig till det av

Kungl. Maj: t föreslagna kamrerararvodet å 1,000 kronor.

Vad departementschefen anfört rörande anslag till vaktpersonalen, bibliotekarietjänsten,

särskilda kostnader för undervisning i idrott, resestipendier

åt lärare, stipendier för elever, övningar i gymnastik för Stockholms

förenade studentkårer samt materiel har icke givit riksdagen anledning

till erinran.

Med anledning av vad riksdagen i det föregående anfört höra alltså de

olika posterna i den blivande staten för gymnastiska centralinstitutet vid

fullt genomförd organisation beräknas på följande sätt.

Med anledning av vad riksdagen beslutat rörande tillsättande på förordnande

av fyra lärare i gymnastik samt i lek och idrott kan det av departementschefen

beräknade ordinarie förslagsanslaget till avlöning av

ordinarie tjänstemän, 83,076 kronor, minskas med (2 X 8,580+2 X 6,816) =

30,792 kronor till 53,184 kronor eller i avrundat tal 53,000 kronor.

Den i den ordinarie staten för gymnastiska centralinstitutet för närvarande

ingående anslagsposten till vikariatsersättningar finner riksdagen

i likhet med departementschefen böra uteslutas ur staten.

Den av departementschefen beräknade anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare bör ökas med de av riksdagen beslutade

arvodena till de för viss tid förordnade lärarna i gymnastik samt i lek och

idrott, d. v. s. (2 X 7,500 + 2 X 6,300) = 27,600 kronor till 71,600 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdag ens skrivelse Nr 269.

Sedan gymnastiska centralinstitutets omorganisation fullständigt genomförts,

skulle alltså följande anslag för dess räkning upptagas i riksstaten:
-

I. Ordinarie anslag.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......kronor 53,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... » 71,600

Summa förslagsanslag kronor 124,600

Materiel m. m., reservationsanslag ........................ kronor 13,000

Stipendier för elever, reservationsanslag.................. » 3,000

Särskilda kostnader för undervisning i idrott, reservationsanslag

.................................................. » 5,500

II. Extra anslag.

Anordnande av kostnadsfria övningar i gymnastik för medlemmar

av Stockholms förenade studentkårer............ » 1,000

Summan av dessa anslag utgör 147,100 kronor.

De för budgetåret 1933/1934 för här ifrågavarande ändamål utgående

anslagen uppgå till 128,810 kronor. En fullt genomförd omorganisation av

gymnastiska centralinstitutet enligt vad riksdagen beslutat medför alltså

för statsverket en kostnadsökning av (147,100 —128,810 =) 18,290 kronor,

dyrtidstilläggen oberäknade. Härtill komma de ytterligare kostnader, som

eventuellt kunna föranledas av sjukgymnastutbildningens förläggande till

serafimerlasarettet.

Slutligen övergår riksdagen till förslaget i vad detsamma avser övergångsanordningar.

Förslaget örn tidpunkten för den nya organisationens genomförande har

icke givit riksdagen anledning till erinran.

Förslaget örn att den nuvarande föreståndaren —• vars förordnande departementschefen

förklarat sig hava för avsikt att förlänga för budgetåret

1934/1935 —- under denna tid skulle, förutom det föreslagna föreståndararvodet

av 3,000 kronor, få uppbära ett tilläggsarvode av 3,000 kronor, har

riksdagen — med hänsyn till att det här gäller en tillfällig anordning —

icke velat motsätta sig.

Riksdagen medgiver vidare, på sätt departementschefen förordat, dels

att det nuvarande kontorsbiträdet Agda Johanna Linnéa Åkerberg, född

Bondeson, utan ansökan överflyttas till den nya kansliskrivarbefattningen,

dels ock att de nuvarande lärarna majoren A. G. Schmiterlöw och kaptenen

N. E. Hellsten likaledes utan ansökan överflyttas, den förre till den ordinarie

manliga lärarbefattningen i pedagogisk gymnastik, den senare till

motsvarande befattning i lek och idrott.

I detta sammanhang har departementschefen berört frågan örn kompen
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 269.

sation åt bär ifrågavarande befattningshavare för den minskning i deras

nuvarande löneförmåner, som de måste vidkännas genom att de överflyttas

till nyssnämnda befattningar. Departementschefen bar i överensstämmelse

med den ståndpunkt, som intogs av statsutskottet vid 1932 års riksdag,

ansett sig icke kunna tillstyrka någon dylik kompensation.

Såsom departementschefen erinrat, ansåg sig statsutskottet vid 1932 års

riksdag icke kunna biträda ett av Kungl. Majit framlagt förslag örn kompensation

åt bär ifrågavarande befattningshavare. Statsutskottet anförde

då, att det förefölle utskottet, som örn det då framlagda förslaget ur principiell

synpunkt och med hänsyn till eventuella konsekvenser vore ägnat

att framkalla synnerligen starka betänkligheter. I fråga örn nämnda befattningshavare

kunde förhållandena på intet sätt anses säregna, utan

liknande omständigheter kunde tänkas vid andra organisatoriska omläggningar

bliva icke alltför sällsynta. Vad sålunda av statsutskottet anfördes

äger enligt riksdagens förmenande allt fortfarande giltighet.

Vad departementschefen anfört beträffande lärarinnan Ingeborg Eriksson

ävensom ifråga örn dispositionen av lärarkrafterna under budgetåret

1934/1935 har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Med anledning av vad riksdagen i det föregående anfört rörande tillsättande

på förordnande av fyra lärare i gymnastik samt i lek och idrott

kan det av Kungl. Majit för nästkommande budgetår beräknade ordinarie

anslaget till avlöningar av ordinarie tjänstemän, 74,436 kronor, minskas

med (2 X 8,580 -j- 2 X 6,816 =) 30,792 kronor till 43,644 kronor eller i avrundat

tal 43,600 kronor.

Anslaget till avlöning till icke-ordinarie befattningshavare bör för nästkommande

budgetår ökas med de av riksdagen beslutade arvodena till

de för viss tid förordnade lärarna i gymnastik samt i lek och idrott, d. v. s.

(2 X 7,500 + 2 X 6,300 =) 27,600 kronor från det av Kungl. Majit föreslagna

beloppet 23,000 kronor till 50,600 kronor.

Departementschefens i här förevarande sammanhang framlagda förslag,

i vad desamma avse materiel, stipendier åt elever, undervisning i idrott,

kostnadsfria övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade

studentkårer, bestridande av undervisningen vid de delar av institutet,

där hittills gällande undervisning splaner skola tillämpas under budgetåret

193411935 ävensom engångsanslag hava icke givit riksdagen anledning till

erinran.

Summan av de utav riksdagen för budgetåret 1934/1935 beslutade anslagen

utgör 149,000 kronor eller 3,800 kronor mindre än enligt Kungl. Majits

förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

beslutat,

. ej mindre i anledning av Kungl. Majits förslag samt med bifall till ovan
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 269.

nämnda motion I: 314, i vad densamma avser tillsättande på förordnande

av vissa lärarbefattningar i gymnastik samt i lek och idrott,

1. medgiva,

a) att gymnastiska centralinstitutet må från och med hudgetåret 1934—- 1935 omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 23

februari 1934 tillstyrkt, dock med iakttagande av vad riksdagen ovan

anfört,

b) att ordinarie gymnastiklärarbefattning vid statlig läroanstalt, vars

innehavare erhåller förordnande att på av riksdagen angivet sätt uppehålla

lärarhefattning i gymnastik eller i lek och idrott vid gymnastiska

centralinstitutet, skall i vederbörlig ordning återbesättas med ordinarie

innehavare, vilken skall vara underkastad skyldighet att mottaga förflyttning

till annan ordinarie gymnastiklärarbefattning, då den föregående

innehavarens förordnande vid centralinstitutet upphör,

2. i anslutning härtill medgiva, att utbildningen av sjukgymnaster vid

gymnastiska centralinstitutet skall, i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 23 fehruari 1934 angivits, samt i enlighet med de

närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, anordnas

vid serafimerlasarettet,

3. — med uteslutande ur staten för gymnastiska centralinstitutet av följande

där nu upptagna ordinarie befattningar, nämligen 3 Överlärare i

lönegraden B 28, 4 lärare i lönegraden B 21, 2 lärarinnor i lönegraden B 18,

2 vaktmästare, tillika portvakter, i lönegraden B 5 och 1 kontorsbiträde i

lönegraden B 4 — i nämnda stat uppföra från och med ingången av budgetåret

1934/1935

a) 2 lärare i lönegraden B 24,

b) 2 lärarinnor i lönegraden B 21,

c) 1 kansliskrivare, tillika registrator, i lönegraden B 11,

d) 2 expeditionsvakter, tillika portvakter, i lönegraden B 5,

e) 1 expeditionsvakt, tillika eldare, i lönegraden B 5,

4. å övergångsstat vid gymnastiska centralinstitutet från och med ingången

av budgetåret 1934/1935 uppföra lärarinnan Ingeborg Eriksson med

lön enligt lönegraden B18,

5. minska den i det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska

centralinstitutet ingående, såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten:

avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 82,300 kronor, med

38,700 kronor till 43,600 kronor, ävensom föreskriva, att den vid nämnda

anslagspost i staten fogade anmärkningen skall utgå,

6. ur det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet

utesluta den nu där upptagna anslagsposten till vikariats- •

ersättningar å 1,300 kronor,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 269.

7. öka den i det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska

centralinstitutet ingående anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m., nu 20,400 kronor, med 30,200 kronor till

50,600 kronor,

8. i det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska centralinstitutet

under rubrik övergångsstat uppföra en såsom förslagsanslag

betecknad anslagspost å 6,500 kronor,

9. minska det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid gymnastiska

centralinstitutet, nu 106,000 kronor, med 3,300 kronor till 102,700 kronor,

10. uppföra det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. vid

gymnastiska centralinstitutet med oförändrat belopp, 12,600 kronor,

11. för bestridande av kostnaderna för uppehållande under budgetåret

1934/1935 av undervisningen vid de delar av gymnastiska centralinstitutet,

där nu gällande undervisningsplaner under nämnda tid skola tilllämpas,

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 19,500 kronor,

att utgå med den fördelning och enligt de närmare bestämmelser, som av

Kungl. Majit meddelas,

12. till bestridande av kostnader för undervisning i idrott för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra anslag av 2,200 kronor,

13. till anordnande vid gymnastiska centralinstitutet av kostnadsfria

övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade studentkårer

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor,

14. till kostnader för anskaffande av materiel för gymnastiska centralinstitutet

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av

11,000 kronor,

än även med bifall till ovannämnda motion 1: 314, i vad densamma avser

inspektionen över gymnastikundervisningen, hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte låta verkställa utredning och för 1935 års riksdag framlägga

förslag till organisation av berörda inspektion.

Stockholm den 25 maj 1934.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.