Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition nied förslag till avtal med Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag och Trafikaktiebolaget Grängesberg ■—Oxelösund jämte i ämnet väckta motioner.

1934-06-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1934:301, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition nied förslag till avtal med Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag och Trafikaktiebolaget Grängesberg ■—Oxelösund jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skriiielse Ar 300—301.

6:o) Bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar. Bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor. Kungl. Majit har vidare under

femte huvudtiteln (punkterna 50 och 52) föreslagit riksdagen att

dels till bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag

av 23,000 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag

av 7,000 kronor.

Då Kungl. Marits förevarande förslag icke givit riksdagen anledning till

erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom extra förslagsanslag

för budgetåret 1934/1935 anvisat

dels till bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar 23,000 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor 7,000 kronor.

Stockholm den 1 juni 1934.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 301.

Godkänd av första kammaren den 5 juni 1934.

Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1934.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts

proposition nied förslag till avtal med Luossavaara—Kiirunavaara

Aktiebolag och Trafikaktiebolaget Grängesberg

■—Oxelösund jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 122.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 27 april 1934 avlåten proposition, nr 270, har

Kungl. Majit under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl.

Majit att å statens vägnar med Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag

och Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund träffa avtal i enlighet med

vid propositionen fogat förslag.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft följande motioner, nämligen

dels två motioner, Ii 207 och 11:412, däri sammanstämmande hemställts,

Bihang till riksdagens protokoll 193i. H sami. Nr 300—303. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 301.

att riksdagen, med hänsyn till önskvärdheten av att största möjliga del

av Lapplandsmalmen utfraktas över svensk hamn, måtte bemyndiga

Kungl. Majit att tillhandahålla Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag

ett belopp av intill 500,000 kronor för utförande av en krossverksanläggning

å Svartön, som är behövlig för utfrakt av Kirunamalm över Luleå,

under förutsättning, att LKABis sammanlagda järnvägstransport till

Luleå av Kiruna- och Gellivaremalm om möjligt uppehälles i minst

1,200,000 ton årligen;

dels ock två motioner, I: 372 och II: 649, i vilka sammanstämmande hemställts,

att riksdagen ville

A. med följande modifikationer bifalla Kungl. Majits i prop. nr 270

framlagda förslag till avtal med LKAB och TGO:

1) att den i avtalets § 1 föreskrivna tilläggsavgift av tre kronor per

ton malm för transportkvantiteter per år över tre miljoner ton — vilken

avgift är avsedd att utgöra amortering av LKABis skulder från föregående

driftsår å frakttillägg och ränta, som LKAB jämlikt § 14 i 1927 och

§ 2 i 1932 års malmavtal har att erlägga för åren 1932—1936, och för vilken

avgift man därför icke bör hava rätt till avdrag vid deklaration, gällande

ett senare driftsår -— i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag rubriceras

som amorteringsavgift i stället för fraktförhöjning;

2) att därest, intill dess överenskommelse träffats mellan preferens- och

stamaktieägarna i LKAB att pro rata parte tillskjuta det kapital, som

utöver ovannämnda amorteringsavgifter kan beräknas erforderligt för täckande

av LKABis skulder å frakttillägg och ränta för nu löpande femårsperiod,

under något år överskott efter erläggandet av amorteringsavgiften

uppstår å LKABis verksamhet och brist i aktiekapitalet icke föreligger,

skall, efter det royalty erlagts för den malmkvantitet, som för året

utfraktats utöver tre miljoner ton, återstående överskott, i den mån detsamma

ej motsvaras av under året verkställd minskning av det i balansräkningen

per 30 september 1933 avsatta beloppet för framtida reglering

av frakttillägg till statens järnvägar, tagas i anspråk för ytterligare

amortering av samma skuld;

B. hos Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag till kommando

riksdag örn avtal mellan preferens- och stamaktieägarna i LKAB örn nödiga

tillskott pro rata parte till LKABis aktiekapital för täckande av

den del av bolagets skuld till statens järnvägar för femårsperioden 1932—

1936, som beräknas ej bliva täckt av under A. 1) angivna amorteringsavgift,

därvid nödiga medel till å stamaktieägarna belöpande tillskott, där

så befinnes önskvärt, kunde tänkas tillhandahållna genom statslån mot

säkerhet i hos Sveriges riksbank deponerade stamaktier i LKAB; ävensom

C. uttala önskvärdheten av att vid utväljandet av de arbetsföretag, som

skulle möjliggöras genom i propositionen (sid. 14 under § 4, sista stycket)

i utsikt ställd kredit hos statsverket, i anslutning till motionerna I: 207

och I: 354, särskilt beaktas sådana, som åsyfta, att största möjliga del av

lapplandsmalmen kan utfraktas över svensk hamn, att gruvdriften även

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 301.

vid Malmberget kan uppehållas i någorlunda överensstämmelse med 1927

års malmavtal samt att ökad användning till inhemsk förädling kan ernås

för fosforren järnmalm och slig samt för apatitslig från de lappländska

malmfälten m. m.

Förevarande nya överenskommelse mellan staten och de håda gruvbolagen

innebär en reglering av Luossavaarabolagets skuldförhållanden till

staten intill utgången av år 1936. Genom avtalet herodes Luossavaarabolaget

en tillfällig lättnad beträffande betalningen av tidigare avtalad

royalty samt i fråga örn sin skyldighet att svara för förräntningen av det

i Riksgränsbanan nedlagda kapitalet. Å andra sidan gör Luossavaarabolaget

vissa utfästelser örn malmbrytningens fortsatta upprätthållande.

För egen del har riksdagen funnit avtalet öppna en framkomlig väg för

att trygga Luossavaarabolagets likviditet samt fortbestånd och samtidigt

säkerställa gruvdriftens fortsatta gång och har alltså velat godtaga detsamma.

Beträffande motionerna I: 372 och II: 649 har riksdagen allenast velat

framhålla, att riksdagen i frågans nuvarande läge ej ansett sig böra föreslå

någon ändring i det uppgjorda avtalet. Riksdagen förutsätter emellertid,

att de av gruvdriften berörda kommunerna ej genom detta nya avtal

ställas i beskattningshänseende ofördelaktigare än tidigare, samt att

Kungl. Majit vidtager härför eventuellt erforderliga anordningar.

Motionsvis har yrkande framställts örn anslag till en krossverksanläggning

å Svartön vid Luleå. Enligt vad som inhämtats har onekligen det

förhållandet att allenast den andra utskeppningshamnen Narvik har anordningar

för malmens krossning i vissa lägen visat sig kunna medföra

svårigheter för malmens avsättning. Önskligt är självfallet att malmutskeppningen

över svensk hamn ej försvåras genom frånvaron av erforderliga

krossningsanordningar. Riksdagen har därför ansett, att utredning

bör företagas, huruvida ej den i motionerna avsedda krossverksanläggningen

å Svartön kan under gemensam medverkan av härav intresserade

olika parter åstadkommas.

Riksdagen får alltså

dels anmäla, att riksdagen bemyndigat Kungl. Majit att å statens vägnar

med Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag och Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund träffa avtal i enlighet med ett i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 27 april 1934 angivet förslag;

dels ock anhålla örn utredning rörande åstadkommande under gemensam

medverkan av därav intresserade olika parter av en krossverksanläggning

å Svartön.

Stockholm den 5 juni 1934.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.