Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande i fråga örn ytterligare understöd från statens sida för fullbordande av järnvägsanläggningen Ulricehamn—Jönköping jämte i ämnet väckta motioner.

1934-06-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1934:313, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande i fråga örn ytterligare understöd från statens sida för fullbordande av järnvägsanläggningen Ulricehamn—Jönköping jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 313.

1

tfr 313.

Godkänd av första kammaren den 6 juni 1934.

Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1934.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande

i fråga örn ytterligare understöd från statens

sida för fullbordande av järnvägsanläggningen Ulricehamn—Jönköping

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 126.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 20 april 1934 avlåten proposition, nr 263, har ,

Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över soeialärenden för samma dag anhållit örn riksdagens yttrande

rörande en av Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag gjord framställning

örn ytterligare understöd från statens sida för fullbordande av

järnvägsanläggningen Ulricehamn—Jönköping.

I anledning av Kungl. Maj:ts förevarande proposition har i två likalydande

motioner, I: 363 och II: 640, hemställts, att riksdagen med anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 263 ville uttala sig för att järnvägsanläggningen

Ulricehamn—Jönköping skall färdigställas samt besluta,

att härför erforderliga medel skola anvisas på sätt i propositionen angives.

Inledningsvis må erinras örn att de tidigare besluten örn statens medverkan

till förevarande järnvägsanläggning fattats, utan att riksdagens hörande

då ansetts påkallat.

Enligt senast uppgjorda ekonomiska plan beräknas anläggningskostnaderna

(inberäknat viss rullande materiel) för ifrågavarande sex mil långa normalspåriga

järnvägsanläggning Ulricehamn—Jönköping till 10,660,000 kronor,

fördelade på följande sätt:

Aktiekapital ......................... 3,100,000

Anvisat till statens arbetslöshetskommission enligt Kungl. Maj:ts

beslut 16/i2 1927 och i/i 1932 ........................................................ 5,300,000

Återstående erforderliga medel............................................................ 2,260,000

Summa kronor 10,660,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 313.

1183 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 313.

Av de medel som hittills stått till förfogande för banbygget ha cirka 6.5

miljoner kronor redan nedlagts å detsamma.

Banbygget Ulricehamn—Jönköping, å vilket arbetet för närvarande genom

arbetslöshetskommissionens försorg pågår med en arbetsstyrka av cirka 300

man, utgör en direkt fortsättning av den av Borås—Jönköpings järnvägsaktiebolag

jämväl ägda och år 1917 för trafik öppnade 4 mil långa järnvägen

Borås—Ulricehamn. Att kunna genom en direkt järnväg, dragen över

Ulricehamn1), sammanknyta de båda städerna Borås och Jönköping är en

gammal tanke, som dock ej tidigare förverkligats.

U nderskattas bör visserligen icke ifrågavarande banas värde som en direkt

transportled mellan de stora handelsstäderna Borås och Jönköping med

deras folkmängd av 40,000 respektive 32,000 innevånare. En år 1927 verkställd

trafikekonomisk utredning har också givit som resultat, att man å en

direkt bana Jönköping—Ulricehamn skulle kunna påräkna en avsevärd såväl

person- som godstrafik samt att järnvägen skulle kunna ej endast bära sina

egna drift-, underhålls- och förnyelsekostnader, utan även till stor del förränta

det nedlagda anläggningskapitalet. Då skogstillgången inom trafikområdet

vore synnerligen god, medan utdrivningsförkållandena vore mycket

ogynnsamma, antogs en järnväg Ulricehamn—Jönköping kunna bliva av stor

betydelse för skogsbrukets utveckling, bland annat genom de ökade möjligheter

till uppkomsten av en träförädlingsindustri, som bananläggningen skulle

öppna.

Trots dessa gynnsamma beräkningar och förutsägelser lära dock numera

ej stora förväntningar kunna hysas örn företagets allmänna bärighet. Sedan

ifrågavarande trafikekonomiska utredningar gjordes har motortrafikens konkurrenskraft

gentemot järnvägarna och denna trafiks neddragande inflytande

på deras ekonomi ytterligare skärpts. Detta gäller bland annat lastbilarnas

användning för skogstransporter. Vägnätet inom trafikområdet har också ytterligare

utvecklats. Härtill kommer den förstärkta transportförmåga, som omkringliggande

statsbanenät uppnått genom Jönköping—Falköping—Göteborgslinjernas

elektrifiering. Därest nu till bedömande förelåge frågan örn

banföretagets igångsättning skulle någon statens ekonomiska medverkan härtill

näppeligen kunna komma ifråga.

I själva verket hava dock arbetena å banan redan fortskridit så långt att

berättigade förväntningar på deras slutförande kunna hysas från de av banan

berörda orterna. Av de numera beräknade totalkostnaderna för banan,

10,660,000 kronor, ha, såsom nämnts, inemot 6.5 miljoner kronor redan nedlagts

å densamma. Enligt vad som framgår av handlingarna är banvallen

färdigställd och terasserad längs nästan hela sträckan. På grund av de

ogynnsamma terrängförhållandena ha utförda schaktnings- och sprängningsarbeten

samt banvallar måst bliva av ett osedvanligt stort omfång. Stationshusen

äro byggda. Även bangårdarna och erforderliga tillfartsvägar stå till

en stor del färdiga.

t) Avståndet Jönköping—Borås förkortas från 145 till 104 km., Jönköping—Ulricehamn

från 116 till 59 km.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 313.

Tvivelsutan skulle ett inställande av banbygget, sedan nu arbetena under

statens direkta medverkan i så stor omfattning utförts, innebära stor missräkning

för bygdens befolkning. Ett dylikt uppgivande av planerna på arbetenas

fullbordan skulle vara desto kännbarare som de lokala uppoffringarna

i vissa fall varit högst avsevärda. För exempelvis Bottnaryds och

Strängsereds socknar, som med upplånat kapital tecknat aktier till belopp

av 125,000 respektive 75,000 kronor, innebära utgifterna för det sålunda upplånade

kapitalets förräntning och amortering en ökad utdebitering av över

3 kronor respektive 5 kronor per skattekrona. Den sammanlagda insatsen

från kommuner och enskilda för banbyggets tillkomst uppgår till 3,100,000

kronor. I jämförelse med de ofta nog obetydliga bidrag som från lokalt

håll i liknande fall påfordrats måste dessa ekonomiska uppoffringar betraktas

som avsevärda.

Beaktas måste också att ett nedläggande av arbetena ej utan vidare kan

äga rum. Företaget kan ej definitivt från arbetslöshetskommissionens sida

uppges utan en viss ytterligare kapitalförbrukning för slutförande av en del

påbörjade schaktnings-, bank- och vägportsarbeten eller för undanröjande

av de olägenheter som dessa medföra. Bland dessa märkes särskilt den påbörjade

omgrävningen intill Jönköping av Tabergsån jämte därmed sammanhängande

arbeten för framförande av landsvägstrafiken och trafiken å Yaggerydsbanan.

Banarbetenas nyttiggörande som väganläggning anses ej kunna

ifrågakomma.

Vid den prövning riksdagen ägnat ärendet, har riksdagen kommit till den

uppfattningen att staten nu nödgas medverka till banbyggets slutförande, och

hinder bör sålunda icke möta för att statens arbetslöshetskommission fortsätter

ur dess synpunkt lämpliga arbeten å anläggningen. Riksdagen förutsätter

också att en ytterligare utredning kommer till stånd såväl angående

statens medverkan beträffande banans iordningsställande som under vilka

villkor trafiken skall skötas. I sistnämnda hänseende finner riksdagen förtjänt

av övervägande, huruvida ej banan Borås—Jönköping bör övertagas och

trafikeras av statens järnvägar. Genom en dylik anknytning med statens

järnvägar skulle, såsom järnvägsstyrelsen framhållit, minskas det omedelbara

behovet av kapital för anskaffning av rullande materiel samt minskas

olägenheterna av konkurrensen med de redan befintliga statsbanelinjerna.

Riksdagen får alltså till Kungl. Maj:ts kännedom meddela vad här ovan

blivit anfört beträffande den riksdagen underställda frågan örn fullbordande

av järnvägsanläggningen Ulricehamn—Jönköping.

Stockholm den 6 juni 1934.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.