Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkterna 119, 122, 129 och 131, gjorda framställningar angående anslag till de allmänna läroverken och kommumunala mellanskolor jämte i ämnet väckta motioner.

1934-06-08 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1934:348, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkterna 119, 122, 129 och 131, gjorda framställningar angående anslag till de allmänna läroverken och kommumunala mellanskolor jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 348.

1

Nr 348.

Godkänd av första kammaren den 7 juni 1934.

Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1934.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln,

punkterna 119, 122, 129 och 131, gjorda framställningar

angående anslag till de allmänna läroverken och kommumunala

mellanskolor jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 103 och memorial nr 137.)

Till Konungen.

l:o) Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken. I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade

propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för

budgetåret 1934/1935 har Kungl. Maj:t (punkt 119 i det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag) föreslagit riksdagen att till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare

vid de allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra

anslag av 1,231,400 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels en motion, 1:91, vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte

uttala, att gymnasiets organisation i vad det gäller det fasta främmande levande

språket samt reallinjens bildningsmål skall anordnas i enlighet med

de av riksdagen godkända grunderna, dock med den jämkning i förstnämnda

avseende — till förmån för franska språket — som i motionen angivits;

dels två likalydande motioner (I: 92 och II: 194), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte vid beviljandet av anslag till extralärare vid de

allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 hemställa, att Kungl. Maj:t

skyndsammast vidtager åtgärder, lämpade att i möjligaste mån undanröja

de missförhållanden, som utformningen av 1933 års läroverksstadga i vissa

i motionen berörda avseenden medfört;

dels ock en motion, II: 219, vari hemställts, att riksdagen måtte vid anslaget

till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

för budgetåret 1934/1935 knyta det villkoret, dels att i latingymnasiets två

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 348. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 348.

högsta ringar engelska må kunna väljas som fast ämne i stället för franska,

om minst fern lärjungar därtill anmäla sig, dels att till realgymnasiets sex

ämneskombinationer fogas en sjunde, omfattande ämnena tyska, fysik och

kemi.

Riksdagen har ansett sig böra i ett sammanhang till behandling upptaga

dels de motionsvis framförda yrkandena örn ändringar i gällande läroverksstadga

med tillhörande kurs- och timplaner, dels frågan örn anslag till arvoden

åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken,

vilken sistnämnda fråga i vissa av de väckta motionerna anknutits till ändringsyrkandena

rörande läroverksstadgan.

Riksdagen upptager till en början förslagen örn förändringar i 1933 års

läroverksstadga m. m.

Riksdagen vill ingalunda bestrida, att åtskilliga av de anmärkningar och

farhågor beträffande den nya stadgans verkningar, som i motionerna kommit

till uttryck, kunna befinnas motiverade. Tillräckligt erfarenhetsunderlag

för ett slutligt omdöme härutinnan föreligger ännu icke. Riksdagen förväntar

emellertid, att verkningarna av den nya stadgan från början noggrant

observeras och att, i den mån erfarenheten bekräftar behovet av ändringar

i av motionärerna berörda eller andra avseenden, eller där sådant

behov redan uppenbart framträtt, Kungl. Majit vidtager nödiga jämkningar

i stadgan.

Därvid synes i första hand och snarast möjligt spörsmålet örn det fasta

språket på gymnasiets differentierade stadium böra tagas under övervägande.

I motionen I: 91 har föreslagits, att engelska skulle intaga ställningen

som obligatoriskt språk å gymnasiets båda linjer med samma timtal men

att de lärjungar, som så önskade, skulle erhålla frihet att i stället läsa

franska, varvid lämpligen minimikravet på anslutning kunde sättas till fem

vid ett läroverk. I motionen II: 219 har däremot föreslagits, att i latingymnasiets

två högsta ringar engelska skulle kunna väljas som fast ämne

i stället för franska, om minst fem lärjungar därtill anmälde sig.

Riksdagen har funnit det i motionen II: 219 framförda förslaget innebära

ett lämpligt uppslag till lösning av denna fråga. Vid anslutning till vad

i berörda motion i denna del yrkats skulle ingen förändring ske i den ställning

som fast språk å latinlinjen, som franskan erhållit genom 1933 års

läroverksstadga. Däremot skulle jämväl för latin gymnasiets elever öppnas

tillfällen till ett fördjupat studium av engelska språket i den mån de för

sin framtida levnadsbana finna sådant ändamålsenligt.

Emellertid finner riksdagen skäligt, att motsvarande valfrihet beträffande

det fasta språket i gymnasiets två högsta ringar, som sålunda föreslagits

skola under viss förutsättning tillkomma latingymnasiets elever, jämväl tillförsäkras

realgymnasiets elever på så sätt, att det medgives, att i realgymnasiets

två högsta ringar franska skall under motsvarande förutsättning

kunna väljas som fast språk i stället för engelska.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 348.

I fråga om matematikundervisningen å realgymnasiet hava i motionerna

I: 91 samt I: 92 oell II: 194 framförts vissa anmärkningar. Det har sålunda

framhållits, att genom den år 1933 vidtagna beskärningen av nämnda undervisning

en lucka uppstått mellan realgymnasiets och vissa fackhögskolors,

speciellt tekniska högskolans, undervisning. I de i här förevarande sammanhang

av riksdagen behandlade motionerna hava vidare upptagits vissa

andra under förarbetena för 1933 års läroverksstadga icke närmare berörda

ändringar i 1928 års läroverksstadga, främst biologiens ställning samt tillvalsgrupperna

å realgymnasiet.

Riksdagen har icke funnit skäl föreligga för riksdagen att ingå på någon

närmare prövning av dessa frågor. Vid det övervägande, som riksdagen i

det föregående förutsatt skola komma till stånd, torde alla dessa spörsmål

bli föremål för prövning. Riksdagen vill dock i detta sammanhang särskilt

framhålla önskvärdheten av att matematikundervisningen så ordnas, att berörda

lucka mellan realgymnasiets och vissa fackhögskolors undervisning

utf ylles.

Härefter vill riksdagen övergå till frågan örn det belopp, med vilket anslaget

till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken må böra uppföras för budgetåret 1934/1935.

Kungl. Maj:ts förslag, som slutar å ett belopp av 1,231,400 kronor eller

102,400 kronor mera än innevarande budgetår, innebär i tre hänseenden

ändringar i de beräkningsgrunder, som legat till grund för bestämmandet

av det för innevarande budgetår utgående anslaget. Till en början har för

beredande av möjlighet av viss uppdelning vid undervisning å begynnelsestadiet

i modersmålet och de främmande levande språken av klassavdelningar,

vilkas lärjungantal överstiger 30, beräknats föreligga ett behov av omkring

450 lärartimmar, motsvarande tjänstgöring för ungefär 17 extralärare,

vilket enligt vedertagna grunder antagits skola draga en kostnad av 51,000

kronor. Vidare har för beredande av möjlighet att upprätta nya parallellavdelningar

i de fall, där eljest ett större antal kompetenta inträdessökande

förväntas bliva avvisade från första klassen av realskolan eller första ringen

av gymnasiet, beräknats medel för omkring 25 nya parallellavdelningar,

80,000 kronor. Vid framläggandet av detta förslag har departementschefen

jämväl framhållit den rådande arbetslösheten bland extralärarna. Slutligen

har departementschefen med hänsyn till erfarenheterna från innevarande

läsår ansett sig böra räkna med en säkerhetsmarginal av 10 extralärarbefattningar

mot 5 för innevarande budgetår.

Vad först beträffar frågan örn uppdelning av klass i mindre avdelningar

vid undervisning å begynnelsestadiet i modersmålet och de främmande

levande språken har riksdagen med hänsyn till de stora och från alla håll

vitsordade fördelar av pedagogisk art, som en uppdelning som den nu

ifrågasatta måste medföra, ansett sig böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag i

denna del. Riksdagen utgår härvid från att uppdelning av klass eller klass
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 348.

avdelning i vidare omfattning än vad nu ifrågasatts icke kommer att ske

utan att riksdagen dessförinnan — i den mån en dylik uppdelning är förbunden

med ökade kostnader — satts i tillfälle att pröva frågan.

Såsom nyss erinrats, har vidare för upprättande av omkring 25 nya parallellavdelningar

för beredande av utrymme för godkända inträdessökande

beräknats ett belopp av 80,000 kronor. De skäl, som av departementschefen

anförts för viss uppmjukning av gällande bestämmelser rörande upprättande

av parallellavdelningar, hava synts riksdagen hava mycket fog för sig.

För att bedöma behovet av nya avdelningar av här förevarande art har

riksdagens vederbörande utskott under hand från skolöverstyrelsen inhämtat

detaljerade uppgifter rörande godkända inträdessökande lärjungar till första

klassen av realskolan eller första ringen av gymnasiet, vilka höstterminen

1933 måst avvisas på grund av platsbrist. De sålunda erhållna uppgifterna

giva vid handen, att vid vissa skolor antalet dylika avvisade inskränker sig

till några få. Riksdagen har emellertid ansett sig böra utgå från att parallellavdelning

av här förevarande slag ej må upprättas, därest icke minst 10

godkända inträdessökande eljest kunna förväntas bliva avvisade och icke

kunna vinna inträde i annat statligt läroverk, respektive kommunal mellanskola,

å samma ort. Från denna utgångspunkt har riksdagen efter sin granskning

av berörda uppgifter funnit sig kunna vidtaga en nedsättning av de

beräknade nya parallellavdelningarna till högst 10. Såsom departementschefen

föreslagit, torde det få ankomma på Kungl. Majit att på framställning

av skolöverstyrelsen inom det sålunda angivna antalet medgiva upprättande

av nya parallellavdelningar, där eljest ett större antal inträdessökande

skulle bliva avvisade från berörda klasser, respektive ringar. Kostnaderna

för de av riksdagen sålunda beslutade 10 parallellavdelningarna

kunna efter sedvanliga grunder beräknas till 30,000 kronor, vilket innebär

en anslagsminskning i förhållande till Kungl. Majda förslag med 50,000

kronor.

Förslaget örn beräknande av en reserv av 10 extralärartjänster har riksdagen

ansett sig böra bifalla.

Då Kungl. Majits förslag i övrigt icke givit riksdagen anledning till erinran,

skulle anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 behöva upptagas med ett

belopp av (1,231,400 — 50,000) 1,181,400 kronor.

Vad i motionen II: 219 yrkats därom, att vid beviljandet av här förevarande

anslag skulle knytas vissa villkor rörande undervisningens anordnande,

kan riksdagen med den ställning, riksdagen i det föregående intagit till vissa

i samband med 1933 års läroverksstadga gjorda yrkanden, icke bifalla.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla att riksdagen,

i anledning av Kungl. Majits förslag, till arvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 anvisat

ett extra anslag av 1,181,400 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 348.

2:o) Extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken.

I den till riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1934/1935

har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 122 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för nämnda dag) föreslagit riksdagen att till extra arvoden åt lärare i övningsämnen

vid de allmänna läroverken för budgetåret 1934 1935 anvisa ett

extra anslag av 383,520 kronor att, i huvudsaklig överensstämmelse med de

grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, utgå

enligt den närmare fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner (I: 32 och II: 95), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville

höja den i det extra anslaget till extra arvoden åt lärare i övningsämnen

vid de allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 ingående posten:

extra arvoden åt gymnastiklärare utöver det i statsverkspropositionen under

punkt 122 föreslagna beloppet 129,000 kronor med 13,000 kronor till

142,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle anslagsposten till extra arvoden åt

gymnastiklärare — bortsett från en av Brommaläroverkets inrättande föranledd

ökning av 1,400 kronor — för budgetåret 1934/1935 utgå med

samma belopp som för innevarande budgetår. I likhet med vad i motionerna

framhållits finner emellertid riksdagen en höjning av denna anslagspost

oundgänglig.

Till en början komma enligt skolöverstyrelsens beräkningar sammanlagt

53 gymnastiktimmar att erfordras för de nya undervisningsavdelningar, som

från och med läsåret 1934/1935 övertagas av staten vid de kommunala

mellanskolor, som stå under förstatligande, samt vid de läroverk, som på

grund av riksdagens beslut stå under utvidgning. Den härav betingade

kostnadsökningen, 4,590 kronor, synes kräva en motsvarande ökning av här

förevarande anslagspost, därest icke svårigheter skola uppstå för gymnastikundervisningen

vid de äldre statsläroverken.

Under punkt l:o) i det föregående har riksdagen vidare i anledning av

Kungl. Maj:ts förslag medgivit inrättande av högst 10 nya parallellavdelningar

vid de allmänna läroverken för att bereda utrymme för sådana godkända

inträdessökande, som eljest på grund av platsbrist måste avvisas.

Jämväl på grund härav lärer en ökning av här förevarande anslagspost —

— enligt vedertagna beräkningsgrunder uppgående till 1,800 kronor — bliva

erforderlig.

Skolöverstyrelsen har vidare i sina anslagsäskanden utgått från att viss

ersättning skulle tillerkännas de gymnastiklärare, som vid de större läroverken

hava att planlägga och ordna lärjungarnas friluftsverksamhet. Kostnaderna

härför hava av överstyrelsen för nästkommande läsår beräknats till

5,480 kronor. Riksdagen har emellertid icke ansett sig kunna på den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 348.

föreliggande utredningen medgiva, att den ifrågasatta ersättningen, vilken

måste anses innebära en direkt löneförbättring för berörda lärare, må utgå.

Någon förhöjning av anslagsposten till extra arvoden åt gymnastiklärare

bliver alltså icke av denna anledning erforderlig.

De förhöjningar av berörda anslagspost, som riksdagen ansett sig böra

vidtaga, uppgå sålunda till (4,590 -4- 1,800) 6,390 kronor eller i avrundat

tal 6,000 kronor, med vilket belopp det av Kungl. Majit äskade anslaget

av riksdagen höjts.

Vad i övrigt under här förevarande punkt anförts och föreslagits har icke

givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis

förslag ävensom ovannämnda motioner (1:32 och 11:95), till extra arvoden

åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken för budgetåret 1934/

1935 anvisat ett extra anslag av 389,520 kronor att, i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934 under punkten 122

ävensom av riksdagen i det föregående angivits, utgå enligt den närmare

fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes.

3:o) Kommunala mellanskolor. I den till riksdagen den 3 januari 1934

avlåtna propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för

budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt

129 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att dels besluta,

att de bestämmelser, som gälla för budgetåret 1933/1934 angående statsunderstöd

till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola,

skola äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1934/1935, dels ock

minska det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu

1,180,000 kronor, med 96,500 kronor till 1,083,500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner, (I: 96 och lii 174), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att Kungl. Majit på framställning av vederbörande styrelser för

kommunala mellanskolor må efter hörande av skolöverstyrelsen medgiva

upprättande av nya parallellavdelningar vid sådana skolor, där eljest ett

större antal inträdessökande förväntas bliva avvisade från första klassen.

I anledning av Kungl. Majits förslag beslöt 1933 års riksdag, att för

budgetåret 1933/1934 statsbidrag till kommunala mellanskolor icke finge,

såvitt anginge kommunala mellanskolor, vilka åtnjutit statsbidrag under

budgetåret 1932/1933, utgå för sammanlagt större antal parallellavdelningar

än för sistnämnda budgetår.

Enligt Kungl. Majits här förevarande förslag skulle, jämte andra, berörda

bestämmelse äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1934/1935.

Riksdagen vill emellertid erinra, att riksdagen under punkt Ilo) i det

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bilcsdagens skrivelse Nr 348.

föregående, i anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag, beslutat

anvisa medel för upprättande vid de allmänna läroverken i enlighet med

närmare angivna grunder av visst antal parallellavdelningar för att bereda

möjlighet att mottaga sådana godkända inträdessökande, som annars måste

avvisas på grund av platsbrist. I likhet med motionärerna har riksdagen

funnit en motsvarande uppmjukning av de för de kommunala mellanskolorna

i här förevarande hänseende gällaude bestämmelserna motiverad och

önsklig. På grund härav har riksdagen — efter en detaljundersökning

rörande antalet godkända, men av utrymmesskäl avvisade inträdessökande

vid de kommunala mellanskolorna höstterminen 1933 — funnit sig böra

medgiva, att Kungl. Maj:t må äga rätt att under läsåret 1934/1935 på

framställning av skolöverstyrelsen upprätta högst tre nya parallellavdelningar

vid kommunala mellanskolor i sådana fall, där eljest ett större

antal inträdessökande förväntas bliva avvisade. För upprättandet av dessa

parallellavdelningar böra i övrigt gälla enahanda bestämmelser, som av

riksdagen beslutats i fråga örn motsvarande parallellavdelningar vid de allmänna

läroverken.

Kostnadsökningen med anledning härav kan för nästkommande budgetår

beräknas till 8,500 kronor. Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit

riksdagen anledning till erinran, skulle alltså anslaget till kommunala mellanskolor

i riksstaten för budgetåret 1934/1935 behöva upptagas med ett

belopp av 1,092,000 kronor i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 1,083,500

kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag samt ovannämnda motioner (I: 96 och II: 174), dels beslutat, att de

bestämmelser, som gälla för budgetåret 1933/1934 angående statsunderstöd

till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola, skola äga motsvarande

tillämpning under budgetåret 1934/1935, dock med iakttagande

av den ändring härutinnan, som föranledes av vad riksdagen ovan anfört;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor,

nu 1,180,000 kronor, med 88,000 kronor till 1,092,000 kronor.

4:o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor. I den till riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1934/1935

har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 131 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för nämnda dag) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att tillfällig löneförbättring

må för tiden 1 juli 1934—30 juni 1935 utgå till lärarpersonalen

vid kommunala mellanskolor med följande belopp: till ordinarie manlig

ämneslärare med 600 kronor, till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500

kronor, samt till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare

mod belopp, som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hän
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 348.

seende nu gällande grunder bestämmer, dels ock för berörda ändamål anvisa

för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av 205,500 kronor.

Riksdagen bifaller förslaget om meddelande av föreskrifter därom, att

tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg av statsmedel må utgå till lärare

i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunal mellanskola allenast i sådant

fall, då bidrag utgår till undervisningen jämlikt kungörelsen den 2 juni

1933, nr 261, angående statsbidrag under budgetåret 1933/1934 för undervisning

i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor. I nu

förevarande sammanhang anmäler emellertid riksdagen sitt beslut endast

beträffande utgående av tillfällig löneförbättring. I fråga örn utgående av

dyrtidstillägg har riksdagen i annat sammanhang redan anmält sitt beslut.

Med anledning av riksdagens under föregående punkt anmälda beslut rörande

eventuellt inrättande av tre nya parallellavdelningar vid kommunala

mellanskolor erfordras en ökning av här förevarande anslag med 1,500 kronor

utöver det av Kungl. Maj:t beräknade beloppet, 205,500 kronor, till 207,000

kronor.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag,

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1934—

30 juni 1935 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med

följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu

gällande grunder bestämmer, till lärare i manlig och kvinnlig slöjd dock

allenast i sådant fall, då statsbidrag jämlikt gällande bestämmelser utgår

till undervisningen;

dels ock för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1934/1935 ett extra

förslagsanslag av 207,000 kronor.

Stockholm den 8 juni 1934.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1934, Ivar Hmggströms Boktryckeri A. B.

341762

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.