Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkterna 119, 122, 129 och 131, gjorda framställningar angående anslag till de allmänna läroverken och kommumunala mellanskolor jämte i ämnet väckta motioner.
1934-06-08 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1934:348, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkterna 119, 122, 129 och 131, gjorda framställningar angående anslag till de allmänna läroverken och kommumunala mellanskolor jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 348.
1
Nr 348.
Godkänd av första kammaren den 7 juni 1934.
Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1934.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln,
punkterna 119, 122, 129 och 131, gjorda framställningar
angående anslag till de allmänna läroverken och kommumunala
mellanskolor jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 103 och memorial nr 137.)
Till Konungen.
l:o) Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken. I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade
propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för
budgetåret 1934/1935 har Kungl. Maj:t (punkt 119 i det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma
dag) föreslagit riksdagen att till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare
vid de allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra
anslag av 1,231,400 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft
dels en motion, 1:91, vari hemställts, bland annat, att riksdagen måtte
uttala, att gymnasiets organisation i vad det gäller det fasta främmande levande
språket samt reallinjens bildningsmål skall anordnas i enlighet med
de av riksdagen godkända grunderna, dock med den jämkning i förstnämnda
avseende — till förmån för franska språket — som i motionen angivits;
dels två likalydande motioner (I: 92 och II: 194), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte vid beviljandet av anslag till extralärare vid de
allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 hemställa, att Kungl. Maj:t
skyndsammast vidtager åtgärder, lämpade att i möjligaste mån undanröja
de missförhållanden, som utformningen av 1933 års läroverksstadga i vissa
i motionen berörda avseenden medfört;
dels ock en motion, II: 219, vari hemställts, att riksdagen måtte vid anslaget
till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken
för budgetåret 1934/1935 knyta det villkoret, dels att i latingymnasiets två
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 348. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 348.
högsta ringar engelska må kunna väljas som fast ämne i stället för franska,
om minst fern lärjungar därtill anmäla sig, dels att till realgymnasiets sex
ämneskombinationer fogas en sjunde, omfattande ämnena tyska, fysik och
kemi.
Riksdagen har ansett sig böra i ett sammanhang till behandling upptaga
dels de motionsvis framförda yrkandena örn ändringar i gällande läroverksstadga
med tillhörande kurs- och timplaner, dels frågan örn anslag till arvoden
åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken,
vilken sistnämnda fråga i vissa av de väckta motionerna anknutits till ändringsyrkandena
rörande läroverksstadgan.
Riksdagen upptager till en början förslagen örn förändringar i 1933 års
läroverksstadga m. m.
Riksdagen vill ingalunda bestrida, att åtskilliga av de anmärkningar och
farhågor beträffande den nya stadgans verkningar, som i motionerna kommit
till uttryck, kunna befinnas motiverade. Tillräckligt erfarenhetsunderlag
för ett slutligt omdöme härutinnan föreligger ännu icke. Riksdagen förväntar
emellertid, att verkningarna av den nya stadgan från början noggrant
observeras och att, i den mån erfarenheten bekräftar behovet av ändringar
i av motionärerna berörda eller andra avseenden, eller där sådant
behov redan uppenbart framträtt, Kungl. Majit vidtager nödiga jämkningar
i stadgan.
Därvid synes i första hand och snarast möjligt spörsmålet örn det fasta
språket på gymnasiets differentierade stadium böra tagas under övervägande.
I motionen I: 91 har föreslagits, att engelska skulle intaga ställningen
som obligatoriskt språk å gymnasiets båda linjer med samma timtal men
att de lärjungar, som så önskade, skulle erhålla frihet att i stället läsa
franska, varvid lämpligen minimikravet på anslutning kunde sättas till fem
vid ett läroverk. I motionen II: 219 har däremot föreslagits, att i latingymnasiets
två högsta ringar engelska skulle kunna väljas som fast ämne
i stället för franska, om minst fem lärjungar därtill anmälde sig.
Riksdagen har funnit det i motionen II: 219 framförda förslaget innebära
ett lämpligt uppslag till lösning av denna fråga. Vid anslutning till vad
i berörda motion i denna del yrkats skulle ingen förändring ske i den ställning
som fast språk å latinlinjen, som franskan erhållit genom 1933 års
läroverksstadga. Däremot skulle jämväl för latin gymnasiets elever öppnas
tillfällen till ett fördjupat studium av engelska språket i den mån de för
sin framtida levnadsbana finna sådant ändamålsenligt.
Emellertid finner riksdagen skäligt, att motsvarande valfrihet beträffande
det fasta språket i gymnasiets två högsta ringar, som sålunda föreslagits
skola under viss förutsättning tillkomma latingymnasiets elever, jämväl tillförsäkras
realgymnasiets elever på så sätt, att det medgives, att i realgymnasiets
två högsta ringar franska skall under motsvarande förutsättning
kunna väljas som fast språk i stället för engelska.
3
Riksdagens skrivelse Nr 348.
I fråga om matematikundervisningen å realgymnasiet hava i motionerna
I: 91 samt I: 92 oell II: 194 framförts vissa anmärkningar. Det har sålunda
framhållits, att genom den år 1933 vidtagna beskärningen av nämnda undervisning
en lucka uppstått mellan realgymnasiets och vissa fackhögskolors,
speciellt tekniska högskolans, undervisning. I de i här förevarande sammanhang
av riksdagen behandlade motionerna hava vidare upptagits vissa
andra under förarbetena för 1933 års läroverksstadga icke närmare berörda
ändringar i 1928 års läroverksstadga, främst biologiens ställning samt tillvalsgrupperna
å realgymnasiet.
Riksdagen har icke funnit skäl föreligga för riksdagen att ingå på någon
närmare prövning av dessa frågor. Vid det övervägande, som riksdagen i
det föregående förutsatt skola komma till stånd, torde alla dessa spörsmål
bli föremål för prövning. Riksdagen vill dock i detta sammanhang särskilt
framhålla önskvärdheten av att matematikundervisningen så ordnas, att berörda
lucka mellan realgymnasiets och vissa fackhögskolors undervisning
utf ylles.
Härefter vill riksdagen övergå till frågan örn det belopp, med vilket anslaget
till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken må böra uppföras för budgetåret 1934/1935.
Kungl. Maj:ts förslag, som slutar å ett belopp av 1,231,400 kronor eller
102,400 kronor mera än innevarande budgetår, innebär i tre hänseenden
ändringar i de beräkningsgrunder, som legat till grund för bestämmandet
av det för innevarande budgetår utgående anslaget. Till en början har för
beredande av möjlighet av viss uppdelning vid undervisning å begynnelsestadiet
i modersmålet och de främmande levande språken av klassavdelningar,
vilkas lärjungantal överstiger 30, beräknats föreligga ett behov av omkring
450 lärartimmar, motsvarande tjänstgöring för ungefär 17 extralärare,
vilket enligt vedertagna grunder antagits skola draga en kostnad av 51,000
kronor. Vidare har för beredande av möjlighet att upprätta nya parallellavdelningar
i de fall, där eljest ett större antal kompetenta inträdessökande
förväntas bliva avvisade från första klassen av realskolan eller första ringen
av gymnasiet, beräknats medel för omkring 25 nya parallellavdelningar,
80,000 kronor. Vid framläggandet av detta förslag har departementschefen
jämväl framhållit den rådande arbetslösheten bland extralärarna. Slutligen
har departementschefen med hänsyn till erfarenheterna från innevarande
läsår ansett sig böra räkna med en säkerhetsmarginal av 10 extralärarbefattningar
mot 5 för innevarande budgetår.
Vad först beträffar frågan örn uppdelning av klass i mindre avdelningar
vid undervisning å begynnelsestadiet i modersmålet och de främmande
levande språken har riksdagen med hänsyn till de stora och från alla håll
vitsordade fördelar av pedagogisk art, som en uppdelning som den nu
ifrågasatta måste medföra, ansett sig böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag i
denna del. Riksdagen utgår härvid från att uppdelning av klass eller klass
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 348.
avdelning i vidare omfattning än vad nu ifrågasatts icke kommer att ske
utan att riksdagen dessförinnan — i den mån en dylik uppdelning är förbunden
med ökade kostnader — satts i tillfälle att pröva frågan.
Såsom nyss erinrats, har vidare för upprättande av omkring 25 nya parallellavdelningar
för beredande av utrymme för godkända inträdessökande
beräknats ett belopp av 80,000 kronor. De skäl, som av departementschefen
anförts för viss uppmjukning av gällande bestämmelser rörande upprättande
av parallellavdelningar, hava synts riksdagen hava mycket fog för sig.
För att bedöma behovet av nya avdelningar av här förevarande art har
riksdagens vederbörande utskott under hand från skolöverstyrelsen inhämtat
detaljerade uppgifter rörande godkända inträdessökande lärjungar till första
klassen av realskolan eller första ringen av gymnasiet, vilka höstterminen
1933 måst avvisas på grund av platsbrist. De sålunda erhållna uppgifterna
giva vid handen, att vid vissa skolor antalet dylika avvisade inskränker sig
till några få. Riksdagen har emellertid ansett sig böra utgå från att parallellavdelning
av här förevarande slag ej må upprättas, därest icke minst 10
godkända inträdessökande eljest kunna förväntas bliva avvisade och icke
kunna vinna inträde i annat statligt läroverk, respektive kommunal mellanskola,
å samma ort. Från denna utgångspunkt har riksdagen efter sin granskning
av berörda uppgifter funnit sig kunna vidtaga en nedsättning av de
beräknade nya parallellavdelningarna till högst 10. Såsom departementschefen
föreslagit, torde det få ankomma på Kungl. Majit att på framställning
av skolöverstyrelsen inom det sålunda angivna antalet medgiva upprättande
av nya parallellavdelningar, där eljest ett större antal inträdessökande
skulle bliva avvisade från berörda klasser, respektive ringar. Kostnaderna
för de av riksdagen sålunda beslutade 10 parallellavdelningarna
kunna efter sedvanliga grunder beräknas till 30,000 kronor, vilket innebär
en anslagsminskning i förhållande till Kungl. Majda förslag med 50,000
kronor.
Förslaget örn beräknande av en reserv av 10 extralärartjänster har riksdagen
ansett sig böra bifalla.
Då Kungl. Majits förslag i övrigt icke givit riksdagen anledning till erinran,
skulle anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 behöva upptagas med ett
belopp av (1,231,400 — 50,000) 1,181,400 kronor.
Vad i motionen II: 219 yrkats därom, att vid beviljandet av här förevarande
anslag skulle knytas vissa villkor rörande undervisningens anordnande,
kan riksdagen med den ställning, riksdagen i det föregående intagit till vissa
i samband med 1933 års läroverksstadga gjorda yrkanden, icke bifalla.
I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla att riksdagen,
i anledning av Kungl. Majits förslag, till arvoden åt extra och vikarierande
ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 anvisat
ett extra anslag av 1,181,400 kronor.
5
Riksdagens skrivelse Nr 348.
2:o) Extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken.
I den till riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1934/1935
har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 122 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för nämnda dag) föreslagit riksdagen att till extra arvoden åt lärare i övningsämnen
vid de allmänna läroverken för budgetåret 1934 1935 anvisa ett
extra anslag av 383,520 kronor att, i huvudsaklig överensstämmelse med de
grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits, utgå
enligt den närmare fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande
motioner (I: 32 och II: 95), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville
höja den i det extra anslaget till extra arvoden åt lärare i övningsämnen
vid de allmänna läroverken för budgetåret 1934/1935 ingående posten:
extra arvoden åt gymnastiklärare utöver det i statsverkspropositionen under
punkt 122 föreslagna beloppet 129,000 kronor med 13,000 kronor till
142,000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle anslagsposten till extra arvoden åt
gymnastiklärare — bortsett från en av Brommaläroverkets inrättande föranledd
ökning av 1,400 kronor — för budgetåret 1934/1935 utgå med
samma belopp som för innevarande budgetår. I likhet med vad i motionerna
framhållits finner emellertid riksdagen en höjning av denna anslagspost
oundgänglig.
Till en början komma enligt skolöverstyrelsens beräkningar sammanlagt
53 gymnastiktimmar att erfordras för de nya undervisningsavdelningar, som
från och med läsåret 1934/1935 övertagas av staten vid de kommunala
mellanskolor, som stå under förstatligande, samt vid de läroverk, som på
grund av riksdagens beslut stå under utvidgning. Den härav betingade
kostnadsökningen, 4,590 kronor, synes kräva en motsvarande ökning av här
förevarande anslagspost, därest icke svårigheter skola uppstå för gymnastikundervisningen
vid de äldre statsläroverken.
Under punkt l:o) i det föregående har riksdagen vidare i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag medgivit inrättande av högst 10 nya parallellavdelningar
vid de allmänna läroverken för att bereda utrymme för sådana godkända
inträdessökande, som eljest på grund av platsbrist måste avvisas.
Jämväl på grund härav lärer en ökning av här förevarande anslagspost —
— enligt vedertagna beräkningsgrunder uppgående till 1,800 kronor — bliva
erforderlig.
Skolöverstyrelsen har vidare i sina anslagsäskanden utgått från att viss
ersättning skulle tillerkännas de gymnastiklärare, som vid de större läroverken
hava att planlägga och ordna lärjungarnas friluftsverksamhet. Kostnaderna
härför hava av överstyrelsen för nästkommande läsår beräknats till
5,480 kronor. Riksdagen har emellertid icke ansett sig kunna på den
6
Riksdagens skrivelse Nr 348.
föreliggande utredningen medgiva, att den ifrågasatta ersättningen, vilken
måste anses innebära en direkt löneförbättring för berörda lärare, må utgå.
Någon förhöjning av anslagsposten till extra arvoden åt gymnastiklärare
bliver alltså icke av denna anledning erforderlig.
De förhöjningar av berörda anslagspost, som riksdagen ansett sig böra
vidtaga, uppgå sålunda till (4,590 -4- 1,800) 6,390 kronor eller i avrundat
tal 6,000 kronor, med vilket belopp det av Kungl. Majit äskade anslaget
av riksdagen höjts.
Vad i övrigt under här förevarande punkt anförts och föreslagits har icke
givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis
förslag ävensom ovannämnda motioner (1:32 och 11:95), till extra arvoden
åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken för budgetåret 1934/
1935 anvisat ett extra anslag av 389,520 kronor att, i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1934 under punkten 122
ävensom av riksdagen i det föregående angivits, utgå enligt den närmare
fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes.
3:o) Kommunala mellanskolor. I den till riksdagen den 3 januari 1934
avlåtna propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för
budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt
129 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att dels besluta,
att de bestämmelser, som gälla för budgetåret 1933/1934 angående statsunderstöd
till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola,
skola äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1934/1935, dels ock
minska det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu
1,180,000 kronor, med 96,500 kronor till 1,083,500 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande
motioner, (I: 96 och lii 174), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att Kungl. Majit på framställning av vederbörande styrelser för
kommunala mellanskolor må efter hörande av skolöverstyrelsen medgiva
upprättande av nya parallellavdelningar vid sådana skolor, där eljest ett
större antal inträdessökande förväntas bliva avvisade från första klassen.
I anledning av Kungl. Majits förslag beslöt 1933 års riksdag, att för
budgetåret 1933/1934 statsbidrag till kommunala mellanskolor icke finge,
såvitt anginge kommunala mellanskolor, vilka åtnjutit statsbidrag under
budgetåret 1932/1933, utgå för sammanlagt större antal parallellavdelningar
än för sistnämnda budgetår.
Enligt Kungl. Majits här förevarande förslag skulle, jämte andra, berörda
bestämmelse äga motsvarande tillämpning under budgetåret 1934/1935.
Riksdagen vill emellertid erinra, att riksdagen under punkt Ilo) i det
7
Bilcsdagens skrivelse Nr 348.
föregående, i anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag, beslutat
anvisa medel för upprättande vid de allmänna läroverken i enlighet med
närmare angivna grunder av visst antal parallellavdelningar för att bereda
möjlighet att mottaga sådana godkända inträdessökande, som annars måste
avvisas på grund av platsbrist. I likhet med motionärerna har riksdagen
funnit en motsvarande uppmjukning av de för de kommunala mellanskolorna
i här förevarande hänseende gällaude bestämmelserna motiverad och
önsklig. På grund härav har riksdagen — efter en detaljundersökning
rörande antalet godkända, men av utrymmesskäl avvisade inträdessökande
vid de kommunala mellanskolorna höstterminen 1933 — funnit sig böra
medgiva, att Kungl. Maj:t må äga rätt att under läsåret 1934/1935 på
framställning av skolöverstyrelsen upprätta högst tre nya parallellavdelningar
vid kommunala mellanskolor i sådana fall, där eljest ett större
antal inträdessökande förväntas bliva avvisade. För upprättandet av dessa
parallellavdelningar böra i övrigt gälla enahanda bestämmelser, som av
riksdagen beslutats i fråga örn motsvarande parallellavdelningar vid de allmänna
läroverken.
Kostnadsökningen med anledning härav kan för nästkommande budgetår
beräknas till 8,500 kronor. Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit
riksdagen anledning till erinran, skulle alltså anslaget till kommunala mellanskolor
i riksstaten för budgetåret 1934/1935 behöva upptagas med ett
belopp av 1,092,000 kronor i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 1,083,500
kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag samt ovannämnda motioner (I: 96 och II: 174), dels beslutat, att de
bestämmelser, som gälla för budgetåret 1933/1934 angående statsunderstöd
till parallellavdelning av årsklass vid kommunal mellanskola, skola äga motsvarande
tillämpning under budgetåret 1934/1935, dock med iakttagande
av den ändring härutinnan, som föranledes av vad riksdagen ovan anfört;
dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor,
nu 1,180,000 kronor, med 88,000 kronor till 1,092,000 kronor.
4:o) Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor. I den till riksdagen den 3 januari 1934 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1934/1935
har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 131 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för nämnda dag) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att tillfällig löneförbättring
må för tiden 1 juli 1934—30 juni 1935 utgå till lärarpersonalen
vid kommunala mellanskolor med följande belopp: till ordinarie manlig
ämneslärare med 600 kronor, till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500
kronor, samt till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare
mod belopp, som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hän
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 348.
seende nu gällande grunder bestämmer, dels ock för berörda ändamål anvisa
för budgetåret 1934/1935 ett extra förslagsanslag av 205,500 kronor.
Riksdagen bifaller förslaget om meddelande av föreskrifter därom, att
tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg av statsmedel må utgå till lärare
i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunal mellanskola allenast i sådant
fall, då bidrag utgår till undervisningen jämlikt kungörelsen den 2 juni
1933, nr 261, angående statsbidrag under budgetåret 1933/1934 för undervisning
i manlig och kvinnlig slöjd vid kommunala mellanskolor. I nu
förevarande sammanhang anmäler emellertid riksdagen sitt beslut endast
beträffande utgående av tillfällig löneförbättring. I fråga örn utgående av
dyrtidstillägg har riksdagen i annat sammanhang redan anmält sitt beslut.
Med anledning av riksdagens under föregående punkt anmälda beslut rörande
eventuellt inrättande av tre nya parallellavdelningar vid kommunala
mellanskolor erfordras en ökning av här förevarande anslag med 1,500 kronor
utöver det av Kungl. Maj:t beräknade beloppet, 205,500 kronor, till 207,000
kronor.
Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag,
dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1934—
30 juni 1935 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med
följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu
gällande grunder bestämmer, till lärare i manlig och kvinnlig slöjd dock
allenast i sådant fall, då statsbidrag jämlikt gällande bestämmelser utgår
till undervisningen;
dels ock för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1934/1935 ett extra
förslagsanslag av 207,000 kronor.
Stockholm den 8 juni 1934.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1934, Ivar Hmggströms Boktryckeri A. B.
341762
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.