Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till folkhögskolor ävensom till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning jämte i ämnet väckta motioner.

1934-06-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1934:354, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till folkhögskolor ävensom till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 354.

Nr 354.

Godkänd av första kammaren den 9 juni 1934.

Godkänd av andra kammaren den 9 juni 1934.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln

gjorda framställningar angående anslag till folkhögskolor

ävensom till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 144.)

Till Konungen.

l:o) Understöd åt folkhögskolor. I den till riksdagen den 3 januari

1934 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov för

budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt

168 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1934/1935 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt folkhögskolor med oförändrat belopp, 1,010,000 kronor, ävensom

att besluta, att enahanda villkor, som för budgetåret 1933/1934 gälla ifråga

örn statsbidrag till anordnande av parallellundervisning vid folkhögskola,

skola äga tillämpning även under budgetåret 1934/1935.

Riksdagen, som icke haft något att erinra emot Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen dels i riksstaten för budgetåret 1934/1935 uppfört

det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor med oförändrat

belopp, 1,010,000 kronor; dels ock beslutat, att enahanda villkor, som för

budgetåret 1933/1934 gälla ifråga örn statsbidrag till anordnande av parallellundervisning

vid folkhögskola, skola äga tillämpning även under budgetåret

1934/1935.

2:o) Stipendier åt elever vid folkhögskolor. Kungl. Majit har (åttonde

huvudtiteln, punkt 171) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 3ö4.

förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 410,000 kronor,

med 90,000 kronor till 500,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, likalydande motioner (I: 220 och II: 387), vari hemställts,

bland annat, att bestämmelserna örn medellöshet förändras så, att behövande

bonde- och med den jämställd ungdom får bättre möjligheter till vistelse

vid folkhögskola.

Med bifall till en inom riksdagen väckt motion beslöt 1929 års riksdag,

att de elever vid folkhögskola, som prövades vara i behov av stipendier,

skulle, allt efter sina ekonomiska förhållanden, fördelas i tre behovsgrader,

för vilka stipendierna skulle beräknas till högst respektive 45 kronor, 25

kronor och 15 kronor för elev och läsmånad.

I statsverkspropositionen till 1932 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen

att — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie

förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor — i riksstaten

för budgetåret 1932/1933 till stipendier åt elever vid folkhögskolor

uppföra ett ordinarie reservationsanslag å 410,000 kronor. Vid anmälan

inför Kungl. Majit den 4 januari 1932 av ärendet förordade tillika departementschefen

viss mindre rubbning av de för anslagets utgående fastställda

grunderna.

I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner hemställdes emellertid,

att riksdagen måtte besluta, att anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor

fortfarande måtte uppföras som förslagsanslag.

Riksdagen beslöt i enlighet med motionärernas hemställan bibehålla anslaget

som förslagsanslag. Riksdagen anförde därvid, att riksdagen icke

ansåge någon ökning av anslagsbeloppet i anledning härav böra ske. I stället

syntes reduceringen av stipendiebeloppen kunna göras något kraftigare än

vad Kungl. Majit föreslagit. Riksdagen ansåge för sin del, att maximibeloppet

i de tre behovsgraderna borde bestämmas till respektive 35 kronor,

20 kronor och 15 kronor. Vidare ville riksdagen inskärpa vikten av att

under nuvarande förhållanden såväl från skolöverstyrelsens sida som i vad

på de lokala skolmyndigheterna ankomme en sträng gallring ägde rum vid

stipendiefördelningen, så att inom de olika behovsgraderna endast verkligt

behövande komme i åtnjutande av understöd.

Enligt vad riksdagen erfarit, har den av riksdagen anbefallda stränga

gallringen vid stipendiefördelningen — särskilt på grund av den ökade

kraftiga tillströmningen till folkhögskolorna och den på grund av den ekonomiska

krisens långvarighet skeende förskjutningen bland eleverna till den

mest behövande gruppen — kommit att för folkhögskolornas behövande elever

medföra svårigheter, vilka knappast tidigare kunnat förutses. Riksdagen

finner sig därför böra uttala sig för att de nu tillämpade stränga gallringsprinciperna

något mildras. Särskilt synes högsta månadsbeloppet, 35

kronor, böra kunna tilldelas även vissa elever av den grupp, som den se
Bihang

till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 349—354. ‘1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 354.

naste tiden, just på grund av strängheten vid gallringen, måst nöja sig med

30 kronor per månad. Ett genomförande av nämnda förändring kommer

givetvis att medföra ökad belastning på här ifrågavarande anslag. Härtill

återkommer riksdagen i det följande.

I motionerna har yrkats, att bestämmelserna om medellöshet måtte förändras

så, att behövande bonde- och med den jämställd ungdom finge

bättre möjligheter till vistelse vid folkhögskola.

Enligt vad riksdagen har sig bekant, hava skolmyndigheterna, i sista hand

skolöverstyrelsen, vid sin fördelning av stipendieanslagen sökt att i görligaste

mån beakta jämväl lantbefolkningens berättigade krav. Riksdagen vill

därför inskränka sig till att understryka önskvärdheten av att elever från

dessa befolkningsgrupper icke bliva tillbakasätta vid stipendiefördelningen.

Redan genom den mindre stränga gallringsprincip, för vilken riksdagen i det

föregående uttalat sig, hava vidare ökade möjligheter beretts för tillgodoseende

av jämväl här ifrågavarande elevkategorier. Med hänsyn till nu

angivna omständigheter finner riksdagen någon förändring av gällande bestämmelser

i av motionärerna antydd riktning icke vara erforderlig;

Slutligen har riksdagen att till behandling upptaga frågan örn det belopp,

med vilket det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor

må böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1934/1935. Kungl.

Maj:ts förslag innebär en höjning från nu utgående 410,000 kronor med

90.000 till 500,000 kronor och motiveras med konstaterade anslagsöverskridanden.

Såsom riksdagen redan tidigare framhållit, kommer mildrandet

av den under senare år tillämpade stränga gallringsprincipen att medföra

en ökad belastning av anslaget. En närmare beräkning av denna

ökade belastning är givetvis omöjlig att verkställa. Riksdagen har emellertid,

efter en verkställd överslagsberäkning, funnit sig böra förorda, att

anslaget av nu nämnd anledning höjes med 50,000 kronor utöver det av

Kungl. Majit föreslagna beloppet eller till 550,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Majits förslag, ökat det ordinarie förslagsanslaget till

stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 410,000 kronor, med 140,000

kronor till 550,000 kronor.

3:o) Understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter för

yrkesundervisning. Kungl. Majit har (åttonde huvudtiteln, punkt 192)

föreslagit riksdagen att öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd för

avlöning av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu

730.000 kronor, med 270,000 kronor till 1,000,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Kungl. Majits förslag och får alltså

anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget till understöd för

avlöning av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu

730,000 kronor, med 270,000 kronor till 1,000,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 354.

4:o) Understöd för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning. I enlighet med Kungl. Majda i statsverkspropositionen

gjorda framställning har riksdagen i riksstaten för budgetåret 1934/

1935 under åttonde huvudtiteln upptagit det ordinarie förslagsanslaget till

understöd för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

med oförändrat belopp, 80,000 kronor.

5:o) Understöd för avlöning åt lärare vid enskilda anstalter för

yrkesundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning har riksdagen i riksstaten för budgetåret 1934/1935

under åttonde huvudtiteln upptagit det ordinarie reservationsanslaget till

understöd för avlöning åt lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning

med oförändrat belopp, 380,000 kronor.

6:o) Understöd för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning har riksdagen i riksstaten för budgetåret 1934/

1935 under åttonde huvudtiteln upptagit det ordinarie reservationsanslaget

till understöd för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

med oförändrat belopp, 20,000 kronor.

7:o) Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Kungl. Maj:t har (åttonde huvudtiteln, punkt 193) föreslagit

riksdagen att till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor.

Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt framlagda förslag innebär,

att stipendieanslaget för nästkommande budgetår skulle utgå med samma

belopp och enligt samma grunder som för närvarande. Riksdagen vill emellertid

erinra, att stipendier från detta anslag pläga utgå enligt i huvudsak

samma grunder som gälla för utgående av stipendier åt elever vid folkhögskolor.

Under punkt 2:o) i det föregående har riksdagen beträffande sistnämnda

stipendier uttalat sig för, att de nu tillämpade stränga gallringsprinciperna

måtte något mildras. Enahanda uppmjukning av bestämmelserna

tinner riksdagen böra ske jämväl i fråga om stipendier från här förevarande

anslag, varvid dock fortfarande bör iakttagas, att sådana elever, som

under skoltiden erhålla logi och kost i hemmet, endast i undantagsfall böra

komma i åtnjutande av stipendium. Med anledning av vad riksdagen sålunda

förordat torde en höjning av anslagets belopp bliva erforderlig. I

överensstämmelse med vad riksdagen beslutat beträffande anslaget till stipendier

åt elever vid folkhögskolor synes denna höjning böra beräknas till

10 procent av det belopp, med vilket enligt Kungl. Maj:ts förslag anslaget

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 354.

skulle upptagas för nästkommande budgetår, d. v. s. till 15,000 kronor,

vadan anslaget skulle upptagas med ett belopp av 165,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda

kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning för budgetåret

1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av 165,000 kronor.

Stockholm den 9 juni 1934.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm. 1934, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

341950

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.