Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten jämte i ämnet väckta motioner.

1934-06-16 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1934:420, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 420.

1

Nr 420.

Godkänd av första kammaren den 16 juni 1934.

Godkänd av andra kammaren den 16 juni 1934.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

''proposition angående anslag till särskilda åtgärder i

anledning av ungdomsarbetslösheten jämte i ämnet

väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 160.)

Till KONUNGEN.

I en till riksdagen avlåten, den 27 april 1934 dagtecknad proposition (nr

265) har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att dels under

femte huvudtiteln till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av

5,500,000 kronor; dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade grunderna för ifrågavarande anslags användning; dels ock

medgiva, att, i den mån sagda anslag visar sig otillräckligt, medel av det under

samma huvudtitel upptagna extra reservationsanslaget till bekämpande av

arbetslösheten må enligt Kungl. Maj :ts bestämmande jämlikt nyssnämnda

grunder disponeras jämväl till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Den betydelsefulla frågan örn vidtagande av åtgärder för bekämpande av

den särskilt ur samhällssynpunkt allvarliga ungdomsarbetslösheten har, såsom

framgår av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen, varit föremål

för ingående överväganden såväl vid de senaste årens riksdagar som genom

olika sakkunnigberedningar och myndigheter. Både frågans räckvidd

och det förhållandet, att man här haft att göra med många i viss mening nya

problem har gjort, att man under de gångna åren måst söka pröva sig fram för

att nå en ur olika synpunkter så tillfredsställande lösning som möjligt. Kungl.

Maj:ts nu framlagda förslag, som i huvudsak bygger på en av 1934 års sakkunniga

rörande ungdomsarbetslösheten i mars 1934 framlagd utredning,

ansluter sig till de redan vunna erfarenheterna och synes riksdagen i allt vä
Bihang

till riksdagens protokoll 19S4- l4 sami. Nr 420 — 421. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 420.

sentligt kunna godtagas såsom grundval för den fortsatta statliga hjälpverksamheten

på här förevarande område.

Riksdagen vill emellertid härvid kraftigt understryka, att de grundlinjer,

som av departementschefen uppdragits och nu av riksdagen godkänts, ingalunda

kunna få anses utgöra det slutliga svaret på här förevarande frågor.

Annu saknas i många hänseenden erfarenhet, och de olika hjälpåtgärderna

måste ofta få karaktären av försök, om vilkas framgång man ej alltid kan

vara förvissad. Örn och i den mån vunnen erfarenhet kommer att giva anledning

till nya eller förändrade direktiv utgår också riksdagen från att sådana

komma att meddelas — därest så är erforderligt efter riksdagens hörande.

Vad departementschefen anfört rörande åldersbegränsningen vid hjälpåtgärderna

och formerna för desamma har icke givit riksdagen anledning till

erinran.

I sammanhang med frågan örn åtgärder för beredande av sysselsättning och

utbildning inom respektive yrken har departementschefen något berört frågorna

örn kollektivavtalens inverkan på de ungas anställningsmöjligheter inom

industrien, om förekomsten och inverkan av s. k. lärlingsregulativ samt örn

lönedifferentieringen mellan olika åldersklasser. Då emellertid departementschefen

icke framlagt något förslag i ämnet, anser riksdagen sig sakna anledning

att i nu förevarande sammanhang gå in på dessa frågor.

Departementschefen har vidare behandlat de mycket omdebatterade uppslagen

att öppna möjligheter för att i utbildningssyfte med bidrag av statsmedel

anställa arbetslös ungdom inom industri och jordbruk. Departementschefen

har erinrat, att de sakkunniga underkastat dessa uppslag en ingående

prövning med negativt resultat. Vad industrien anginge, anför departementschefen,

hade vid remissbehandlingen intet framkommit, som kunde rubba

den förebragta utredningen rörande den praktiska ogenomförbarheten av

uppslaget. Och i frågan örn jordbruket hade departementschefen icke kunnat

undgå att taga intryck av vad som i vissa remissyttranden anförts till

förmån för de sakkunnigas ståndpunkt. Departementschefen anför vidare:

»Så mycket synes mig uppenbart, att uppslaget i vad det avser jordbruk

med anställda lönearbetare är förbundet med så avsevärda risker ur synpunkten

av arbetslösheten i det hela, att utvägen redan av denna anledning måste

avvisas såsom olämplig. Och jämväl i fråga örn de egentliga småbruken möta

starka praktiska betänkligheter, vilka övertygande uppvisats av de sakkunniga.

Jag vill ock erinra, att åtgärder av motsvarande innebörd voro föremål

för prövning av 1933 års riksdag, därvid riksdagen fann sig förhindrad medverka

till desammas vidtagande. Jag anser mig med hänvisning till det nu

anförda icke kunna tillstyrka, att den ifrågavarande utvägen anlitas vid hjälpverksamheten.

»

I åtskilliga motioner har emellertid hemställts örn vidtagande av åtgärder

för möjliggörande av yrkesutbildning av här förevarande slag.

I de likalydande motionerna I: 223 och II: 399 har föreslagits, att riksdagen

måtte av kontantunderstödsmedlen avskilja 500,000 kronor till en stipendiefond

åt sådana arbetslösa ynglingar, som anmäla sig villiga att komma

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 480.

3

i lära hos någon av arbetslöshetskommitté godkänd jordbrukare, trädgårdsmästare,

hantverkare eller fiskare.

I motionen I: 224 har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t begära skyndsamt utarbetande och framläggande av förslag, varigenom

företagare, vilka bedriva hantverk, industri, jordbruk eller annat yrke, må

kunna erhålla viss bestämd ersättning av statsmedel, därest de förbinda sig

att anställa ungdom och lämna dessa nöjaktig yrkesutbildning.

I motionen I: 365 har upptagits ett av egnahemsstyrelsen i dess utlåtande

över 1934 års sakkunnigas utredning framlagt förslag till anordning för de

ungas sysselsättande vid jordbruket. Den av egnahemsstyrelsen framlagda

och i motionen I: 365 upptagna anordningen har ifrågasatts skola bedrivas

efter följande riktlinjer:

Arbetslösa liksom innehavare av jordbruk eller trädgårdsbruk, som ville

komma i fråga, hade att göra anmälan därom till hemkommunens arbetslöshetskommitté

eller, där sådan icke vore utsedd, till kommunalnämnden eller

annat motsvarande kommunalorgan, som jämväl borde av eget initiativ verka

för utplaceringen. Såväl arbetssökandens som jordbrukarens lämplighet prövades

efter undersökningar därom. I första hand torde såsom mera förtrogna

med jordbrukets förhållanden uttagas arbetslösa från landsbygden. Dessas

ålder borde icke understiga 16 år och ej heller överstiga 25 år vid uttagandet.

Måhända borde under första anslagsåret, tills någon större erfarenhet

vunnits, företrädesvis jordbruk utan lönearbetare tagas i anspråk. Arbetsgivare,

som vanligen anlitade annans arbetskraft, torde, där ifrågasatta, begränsning

icke ansåges erforderlig, förbinda sig att under anställningstiden

icke inskränka den lejda arbetskraften. Anställningskontrakt skulle upprättas.

Tiden för anställningen torde bestämmas för varje särskilt fall och i regel

icke understiga sex månader.

Hänvisningsförfarande borde kunna tillämpas. För den, som utan att giltig

orsak kunde anses föreligga, slutade före anställningstidens utgång, borde

vidare understöd kunna indragas.

Hos arbetsgivaren skulle vederbörande åtnjuta kost och logi ävensom möjligen

tvätt, som kunde anses böra ingå i naturaunderhållet. Den kontanta

lönen torde sättas till 20 ä 30 kronor i månaden —■ det lägre beloppet till de

yngre — vilken avlöning för närvarande i regel utginge till elever vid jordbruket.

Den utbetalades av vederbörande kommunalorgan i efterskott .månadsvis

till den anställde. För att icke hänsynen till kommunens ekonomiska

uppoffringar skulle verka hämmande på intresset för arbetsförmedlingen kunde

ifrågasättas, örn icke bidraget till kontantlönen borde helt utgå av statsmedel.

I de likalydande motionerna I: 367 och II: 645 har hemställts, att riksdagen

av de medel, som komme att anslås till särskilda åtgärder mot ungdomsarbetslösheten,

måtte anvisa ett förslagsanslag av 360,000 kr. såsom statsbidrag

till beredande av arbetslös ungdom sysselsättning och utbildning inom

jordbruket i huvudsaklig överensstämmelse med av statens egnahemsstyrelse

framlagt förslag, samt att för utbildningskurser i mjölkning för arbetslös

ungdom måtte av samma medel anvisas ett förslagsanslag av 50,000 kr. att

användas enligt av Kungl. Maj :t utfärdade bestämmelser.

I de likalydande motionerna I: 368 och II: 644 har hemställts, att riksdagen

måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att, efter framställning från de lokala

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr ^20.

myndigheterna i Norrbottens län (länsstyrelsen, hushållningssällskap eller länets

arbetslöshetskommittéer) anvisa erforderliga medel för beredande av anställning

i jordbruka rhein för arbetslösa ungdomar.

Slutligen har i motionen II: 648 — under erinran om vad i motionen I: 365

anförts — föreslagits, att till en början försök i mindre skala måtte företagas.

De skäl, som av 1934 års sakkunniga och departementschefen framförts mot

här förevarande form av den statliga hjälpverksamheten, äro onekligen vägande.

De i ämnet väckta motionerna giva emellertid vid handen, att intresset

för åstadkommande av yrkesutbildning på här förevarande sätt är synnerligen

starkt, särskilt i vad avser jordbruket. Enligt riksdagens förmenande är

det också en fråga av största betydelse, huru man genom en vid lämplig ålder

igångsatt och ändamålsenligt bedriven utbildning skall kunna vidmakthålla

eller väcka de ungas intresse särskilt för jordbruksarbete. Riksdagen har

därför vid sin prövning av här förevarande motioner kommit till det resultatet,

att det vore önskligt, örn försök i här förevarande hänseende kunde göras. Innan

erfarenhet hunnit vinnas, böra dessa försök givetvis -—• på sätt även framhållits

i motionen II: 648 — bedrivas endast i mindre skala. Några närmare

direktiv för denna försöksverksamhet har riksdagen icke ansett sig böra lämna.

Riksdagen vill endast understryka önskvärdheten av att det i motionerna

I: 367 och II: 645 framförda uppslaget örn anordnande av utbildningskurser

i mjölkning särskilt må komma under omprövning. Riksdagen anser vidare,

att överhuvud taget undervisning i ladugårdsskötsel om möjligt bör meddelas.

Vad departementschefen anfört om kursverksamheten samt rörande inventering

av arbetstillfällen, lämpade för de unga, och i fråga örn den frivilliga arbetstjänsten,

har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Vad departementschefen anfört rörande ungdomsreservarbeten har icke givit

riksdagen anledning till erinran liksom ej heller de framlagda kostnadsberäkningarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

under femte huvudtiteln till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten

för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag

av 5,500,000 kronor;

dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 27 april 1934 förordade grunderna för ifrågavarande anslags användning

under iakttagande tillika av vad riksdagen i det föregående anfört;

dels ock medgivit, att, i den mån sagda anslag visar sig otillräckligt, medel

av det under samma huvudtitel upptagna extra reservationsanslaget till bekämpande

av arbetslösheten må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande jämlikt nyssnämnda

grunder disponeras jämväl till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Stockholm den 16 juni 1934.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.