Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1934-06-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1934:428, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statliga beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 428.

1

Nr 428.

Godkänd av första kammaren den 19 juni 1934.

Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1934.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående anslag till statliga beredskapsarbeten

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 166 och memorial nr 173.)

Till KONUNGEN.

I den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935

har Kungl. Majit (punkterna 3—5 samt 10 och 11 av det vid propositionen

under rubrik »Utgifter för kapitalökning. Bil. 3» fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag) föreslagit riksdagen
under

punkten 3

att, i avbidan på den proposition, som kunde varda riksdagen förelagd, till

statliga beredskapsarbeten för budgetåret 1934/1935 beräkna ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor;

under punkten 4

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

till bidrag till kommunala beredskapsarbeten för budgetåret 1934/1935

beräkna ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor;

under punkten 5

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

till främjande av bostadsbyggande för budgetåret 1934/1935 beräkna ett

reservationsanslag av 10,000,000 kronor;

under punkten 10

att, i avbidan på blivande proposition i ämnet, till lån till kommunala beredskapsarbeten

för budgetåret 1934/1935 beräkna ett reservationsanslag av

5,000,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 428—429.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr h28.

samt under punkten 11

att, i avbidan på blivande proposition i ämnet, till lån till främjande av

enskild företagsamhet för budgetåret 1934/1935 beräkna ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor.

I en till riksdagen den 9 mars 1934 avlåten proposition, nr 234, har Kungl.

Maj :t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för nämnda dag föreslagit riksdagen

I. för budgetåret 1934/1935 bland utgifter för kapitalökning under rubrik

»Fonden för förlag till statsverket» anvisa reservationsanslag, att utgå av lånemedel,

av

dels, till statliga beredskapsarbeten, 5,000,000 kronor;

dels, till bidrag till kommunala beredskapsarbeten, 5,000,000 kronor;

dels, till främjande av bostadsbyggande, 10,000,000 kronor;

dels, till lån till kommunala beredskapsarbeten, 5,000,000 kronor;

dels ock, till lån till främjande av enskild företagsamhet, 5,000,000 kronor;

II. godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna

för användningen av ifrågavarande anslag ävensom av det för innevarande budgetår

anvisade reservationsanslaget till subventioner till främjande av enskild

företagsamhet.

Riksdagen behandlar i det följande samtliga ifrågavarande förslag punktvis.

l:o) Statliga beredskapsarbeten. Kungl. Majit har i propositionen nr 234

föreslagit riksdagen, såvitt nu är i fråga, ej mindre för budgetåret 1934/1935

bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Fonden för förlag till statsverket»

till statliga beredskapsarbeten anvisa ett reservationsanslag, att utgå av

lånemedel, av 5,000,000 kronor, än även godkänna de av departementschefen

förordade ändringarna i grunderna för användningen av ifrågavarande

anslag.

I förevarande sammanhang har riksdagen behandlat två motioner, 1: 354 och

11:598, i vilka sammanstämmande hemställts, att riksdagen i anledning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 234 angående anslag till statliga beredskapsarbeten

m. m. ville för bestridande av i motionerna föreslagna bidrag och arbetsföretagskostnader,

i den utsträckning och med den fördelning Kungl. Maj :t må

pröva och bestämma, för budgetåret 1934/1935 anvisa ett reservationsanslag

av fyra miljoner kronor att utgå av tillfälliga lånemedel, som förräntas och

amorteras av inflytande royalty från LKAB:s gruvdrift i Norrbottens län.

De i motionerna föreslagna åtgärderna avse i huvudsak följande:

1) För samtliga malmtrafikanter å malmbanan Svartön—Riksgränsen befrielse

från eller restitution av de räntegarantitillägg, som belöpa å de malmkvantiteter,

som nedfraktats till Luleå, i den mån desamma motsvara ökning

av malmlagren där vid 1934, resp. 1935 års slut i förhållande till vid 1933 års

slut befintliga malmlager därstädes;

2) medgivande i övrigt för de mindre gruvföretagen vid Tuolluvaara och

Koskullskulle angående tillämpning av samma beräkningsgrunder och betalningsvillkor,

som medgivits LKAB för under femårsperioden 1932—1936 utgående

garantitillägg för å ovannämnda malmbana fraktad malm;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr b%8.

3

3) försök dels vid brytning av A-malm i Kiirunavaara eller Luossavaara

med avskiljande av en fosforren malmkvalitet med högst 10 ä 15 tusendels

procent fosfor, dels ock vid anrikningsverket i Malmberget med framställning

av fosforren järnmalmsslig ävensom ur avfallet samt ur malmmull av apatitslig

samt den utvunna malmens och sligens övertagande av staten för tillhandahållande

i första hand åt svenska förädlingsverk;

4) anslag för stödjande av företag, åsyftande_ att nyttiggöra utvunnen

apatit, ävensom i allmänhet en utvidgad, nuvarande import ersättande produktion

av konstgödselmedel av inhemska ravaror, såsom, förutom av apatiten,

de stora svavelkistillgångarna i norra Västerbotten, av luftens kväve med tillhjälp

av våra stora vattenkraftstillgångar m. m.;

5) anordnande i mån av behov av särskilda upplagsplatser å Svartön enligt

beräknade tre alternativ (kostnaderna resp. 230,000, 65,000 och 130,000 kr.);

6) återupptagande av arbete å sänkschakt, avloppstunnel och dammbyggnad

vid Harsprånget samt eventuellt å en avloppstunnel vid Porjus å lägre

nivå.

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett lämpligt att jämväl

för nästkommande budgetår som ett led i åtgärderna mot arbetslösheten upptages

ett anslag till statliga beredskapsarbeten. Erinras ma att ifrågavarande

anslag tillkommit efter upprepade framställningar av riksdagen, bland vilka

särskilt märkes en begäran av 1912 års riksdag örn utredning rörande möjligheterna

till en utvidgad statlig företagarverksamhet under tider med större arbetslöshet.

Det nu äskade anslagsbeloppet har riksdagen emellertid ansett böra begränsas

till 3 miljoner kronor eller alltså samma belopp, som av 1931, 1932 och

1933 års riksdagar beviljades.

Riksdagen har ej velat motsätta sig att bidrag från detta anslag, liksom

ock från de båda anslagen till kommunala beredskapsarbeten, må utgå jämväl

till föreningar, andra sammanslutningar och stiftelser, dock endast i enstaka

undantagsfall och då starka skäl föreligga för dylikt bidrags beviljande. Riksdagen

har då särskilt haft i åtanke sammanslutningar med sådan allmängagnande

verksamhet, att de eljest skulle kunna komma i åtnjutande av statsunderstöd.

Vad angår motionerna I: 354 och II: 598 har riksdagen velat framhålla, att

syftet med motionerna, nämligen att minska verkningarna av arbetslösheten

vid de norrländska malmfälten, redan beaktats genom riksdagens bifall till

två framlagda propositioner angående avtal med de båda malmbolagen samt

angående anslag till gråbergsbrytning vid malmfälten. Utan att nu kunna

taga ståndpunkt till de motionsvis framställda förslagen förutsätter riksdagen,

att deras lämplighet i övrigt som arbetslöshetslindrande åtgärder m. m. kan

komma under vederbörligt övervägande genom Kungl. Maj:ts försorg.

I skrivelse nr 24 har riksdagen anmält, att riksdagen medgivit, att vattenfallsstyrelsen

finge, utöver tidigare till upprensning av norra inloppet till

Fårösund anvisade anslag, förskottsvis till nämnda arbetens slutförande disponera

ett belopp av högst 140,000 kronor med skyldighet för styrelsen att hos

Kungl. Majit anmäla nämnda förskott till ersättande från anslag, som riksdagen

för ändamålet kunde komma att ställa till förfogande. Riksdagen har nu

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr b28.

medgivit, att täckning för det belopp, som i anledning av berörda beslut må

komma att användas, beredes av anslaget till statliga beredskapsarbeten.

1 sin skrivelse nr 181 har riksdagen anmält sitt beslut örn beredande av

ytterligare kompensation till Vaxholms stad i anledning av 1925 års försvarsbeslut.

Såsom kompensationsobjekt skulle ifrågakomma bland annat anläggandet

på statens bekostnad av en för motor- och segelbåtar avsedd hamn vid

Askudden i Vaxholm, för vilken kostnaden beräknats icke överstiga 190,000

kronor. Ifrågavarande hamnanläggning skulle utföras såsom statligt beredskapsarbete

under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ledning. Jämväl i fråga

örn detta företag har riksdagen medgivit, att — efter närmare prövning av

Kungl. Maj :t — kostnaderna för detsamma må bestridas av anslaget till statliga

beredskapsarbeten.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, dels för budgetåret 1934/1935

till ''statliga beredskapsarbeten anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor,

dels ock godkänt de av departementschefen förordade ändringarna i

grunderna för användningen av ifrågavarande anslag.

2 .o) Kommunala beredskapsarbeten. Kungl. Maj :t har i propositionen nr

234 föreslagit riksdagen, såvitt nu är i fråga, dels för budgetåret 1934/1935

bland utgifter för kapitalökning under rubrik »Fonden för förlag till statsverket»

anvisa reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av

1) till bidrag till kommunala beredskapsarbeten, 5,000,000 kronor;

2) till lån till kommunala beredskapsarbeten, 5,000,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna

för användningen av ifrågavarande anslag.

Även till kommunala beredskapsarbeten har riksdagen ansett fortsatta medel

böra beviljas och riksdagen har för detta ändamål ansett sig böra anvisa anslag

av dels 3 miljoner kronor till bidrag för dylika arbeten utan återbetalningsskyldighet,

dels 4 miljoner kronor för lån till arbeten av ifrågavarande slag.

Vid fördelningen av dessa anslag bör alltjämt hänsyn tagas till såväl angelägenheten

och nyttan för kommunerna att få arbetena utförda som ock företagens

betydelse ur sysselsättnings- och arbetslöshetssynpunkt.

Vad departementschefen i övrigt anfört med avseende å villkoren för dessa

anslag föranleder ingen erinran från riksdagens sida.

Riksdagen får alitsa anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts

förevarande förslag,

dels för budgetåret 1934/1935 anvisat

1) till bidrag till kommunala beredskapsarbeten ett reservationsanslag av

3.000. 000 kronor;

2) till lån till kommunala beredskapsarbeten ett reservationsanslag av

4.000. 000 kronor;

dels ock godkänt de av departementschefen förordade ändringarna i grunderna

för användningen av ifrågavarande anslag?

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr Jf28.

5

3:o) Främjande av bostadsbyggande. Kungl. Majit har i propositionen nr

234 föreslagit riksdagen, dels att för budgetåret 1934/1935 bland utgifter för

kapitalökning under rubrik »Fonden för förlag till statsverket» till främjande

av bostadsbyggande anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor,

att utgå av lånemedel, dels ock att godkänna de av departementschefen förordade

ändringarna i grunderna för användningen av ifrågavarande anslag.

Till en början får riksdagen erinra, att riksdagen å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1933/1934 till främjande av bostadsbyggande anvisat

ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor, avsett för bostadsförbättringsverksamheten

på landsbygden. För nämnda verksamhet hava alltså hittills ställts

till förfogande sammanlagt 18,000,000 kronor. För lån till bostadsbyggnadsföretag

i städer och stadsliknande samhällen hava anvisats 5,000,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra jämväl för nästa budgetår anvisa anslag

till främjande av bostadsbyggande. Riksdagen har emellertid ansett anslagsbeloppet

böra begränsas till 8,000,000 kronor. Anslaget bör helt tagas i anspråk

för fortsatt bedrivande av landsbygdsverksamheten. Kungl. Majits förslag,

att viss del av anslaget skulle kunna disponeras till lämnande av tertiärkredit

i städer och stadsliknande samhällen, har riksdagen alltså icke funnit

sig kunna bifalla. Riksdagen har emellertid ansett sig böra vidtaga den ändringen,

att såsom säkerhet för statslån må kunna godtagas jämväl inteckning

i tomträtt, som upplåtits på betryggande villkor. Hinder bör alltså i förekommande

fall ej möta att godtaga dylik säkerhet även för lån, beviljade av det

för innevarande budgetår anvisade anslaget.

I sin skrivelse till Kungl. Majit den 23 maj 1934, nr 263, vari riksdagen

bland annat anmälde anvisandet av förstärkningsanslag för löpande budgetår

till bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden, framhöll riksdagen, att

det vore synnerligen angeläget ej mindre att genom ifrågavarande statshjälp i

första hand sådana bostäder förbättrades, där förbättringsbehovet vore som

störst, än även att de förbättringsarbeten, som utfördes, ur hygieniska och

ekonomiska synpunkter vore ändamålsenliga. En maktpåliggande uppgift påvilade

med hänsyn härtill egnahemsnämnderna, vilka också nedlagt ett betydande

arbete vid de utredningar i anledning av inkomna ansökningar, som

nämnderna enligt gällande bestämmelser hade att företaga. Svårigheterna att

erhålla en likformig behandling av ifrågavarande ärenden syntes emellertid

icke hava kunnat övervinnas. På grund härav framhöll riksdagen nödvändigheten

av, att egnahemsnämnderna — med biträde, där så krävdes, av sakkunniga

personer -— före det slutliga beslut meddelades, i erforderlig mån till

förnyad prövning upptoge sådana ansökningar, som ansåges vara av beskaffenhet

att kunna bifallas.

Motsvarande spörsmål har berörts i föreliggande proposition. Under framhållande

av att den hittills bedrivna verksamheten med förbättringsbidrag och

nybyggnadslån företedde betydande differenser för de olika länens och kommunernas

vidkommande har, såsom framgår av statsrådsprotokollet, bostads
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr Jt28.

utredningen för landsbygden ifrågasatt, om icke i vissa fall särskilda åtgärder

borde vidtagas för att söka på upplysningens och handledningens väg åstadkomma

mera enhetlighet i verksamhetens bedrivande på skilda orter. Departementschefen

har framhållit, att de åtgärder, som i sådant syfte lämpligen

borde vidtagas, syntes böra ankomma på egnahemsstyrelsen. Riksdagen

understryker betydelsen av att dylika åtgärder vidtagas.

I sin nyssnämnda skrivelse uttalade riksdagen vidare, att landsbygdens befolkningsgrupper

borde på ett sins emellan så långt möjligt rättvist sätt tillgodonjuta

ifrågavarande statshjälp. Såsom framgår av statsrådsprotokollet

hava ansökningar örn bidrag och lån för förbättring av lönebostäder endast

gjorts i relativt ringa omfattning. Av 33,435 lägenheter, vilka egnahemsnämnderna

vid preliminär granskning av ansökningarna ansett böra ifrågakomma

till erhållande av bidrag och lån, utgöra ej fler än 837 eller alltså endast

omkring 2.5 procent lönebostäder. Genom att, på sätt i statsrådsprotokollet

blivit ifrågasatt, föreskriva, att visst belopp företrädesvis bör användas

till lönebostäder, framhäves angelägenheten av att lönebostädernas brister bliva

avhjälpta, varjämte den omedelbara konkurrensen örn tillgängliga medel

mellan sökande av bidrag och lån till lönebostäder, å ena, samt övriga sökande,

å andra sidan, i viss mån häves. På grund av vad sålunda anförts har

riksdagen bifallit Kungl. Maj :ts förslag i denna del.

Riksdagen har jämväl bifallit förslaget, att högst 500,000 kronor av anslaget

skulle, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, få utgå inom municipalsamhällen.

Jämlikt hittills gällande bestämmelser kunna förbättringsbidrag och

nybyggnadslån icke beviljas för bostadsbyggnadsföretag inom sådant samhälle.

Emellertid torde fall förekomma, där övervägande skäl tala för att

municipalsamhälle i förevarande hänseende jämställes med den egentliga landsbygden.

Såsom i statsrådsprotokollet blivit förutsatt, bör det ankomma på

Kungl. Majit att efter prövning i varje särskilt fall bestämma, huruvida förbättringsbidrag

och nybyggnadslån må utgå inom municipalsamhälle.

I statsrådsprotokollet har vidare berörts frågan, örn särskilda åtgärder borde

vidtagas för att bereda de i ekonomiskt hänseende sämst ställda ökade möjligheter

att med tillhjälp av förbättringsbidrag upprusta sina bostäder. Bostadsutredningen

för landsbygden har i sådant hänseende ifrågasatt, att man skulle

söka intressera vederbörande kommuner för att genom kommunala bidrag öka

möjligheterna för lägenhetsägare o. d., som saknade all förmåga att bidraga

med eget arbete eller penningar, att erhålla förbättringsbidrag. Detta av departementschefen

tillstyrkta förslag har icke givit riksdagen anledning till

erinran.

Såsom i statsrådsprotokollet föreslagits bör tidpunkten, då byggnadsföretagen

skola vara fullbordade, bestämmas till utgången av år 1935.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i

anledning av Kungl. Majits förevarande förslag, till främjande av bostadsbyggande

för budgetåret 1934/1935 anvisat ett reservationsanslag av 8,000,000

kronor, att utgå enligt av riksdagen här ovan angivna grunder.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr -428.

7

4:o) Lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet. Kungl.

Majit har i propositionen nr 234 föreslagit riksdagen att

I. för budgetåret 1934/1935 bland utgifter för kapitalökning under rubrik

»Fonden för förlag till statsverket» anvisa, bland annat, till lån till främjande

av enskild företagsamhet ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av

5.000. 000 kronor.

II. godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

ändringarna i grunderna för användningen av ifrågavarande anslag ävensom av

det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till subventioner till

främjande av enskild företagsamhet.

Riksdagen bar ansett sig böra jämväl för nästkommande budgetår anvisa

anslag för att möjliggöra lån till främjande av enskild företagsamhet. En förutsättning

härför är emellertid, att de av särskilda utskottet vid 1933 års riksdag

angivna direktiven för användning av det för innevarande budgetår anvisade

anslaget noga följas. Den sorgfälliga prövning av olika på varje fråga

inverkande omständigheter, som 1933 års riksdag förutsatte, är ofrånkomlig,

örn påtagliga olägenheter skola kunna undvikas. I detta sammanhang

anser sig riksdagen böra framhålla önskvärdheten av att här förevarande gren

av den statliga hjälpverksamheten snart må kunna avvecklas.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet framhållit, att den arbetseffekt,

som erhålles genom här förevarande anslag, säkerligen skulle ytterligare

ökas, örn möjlighet öppnades för Kungl. Majit att understödja utvidgningar

eller startande av företag. Den sålunda föreslagna jämkningen av gällande

direktiv anser sig riksdagen böra medgiva. Givetvis är, såsom jämväl i statsrådsprotokollet

antytts, stor försiktighet av nöden vid utdelande av dylika lån.

Det belopp, som må tagas i anspråk för låneunderstöd av nu angiven art, torde

emellertid, icke minst med hänsyn till vad nyss anförts, böra begränsas till

högst 500,000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, att anslaget till låneunderstöd för nästkommande

budgetår skulle upptagas med ett belopp av 5,000,000 kronor eller hälften

av vad som för innevarande budgetår stått till förfogande. Riksdagen

har emellertid ansett sig böra vidtaga en nedsättning av anslaget till 3,000,000

kronor. Av detta belopp skulle, såsom nyss anförts, högst 500,000 kronor

få tagas i anspråk för lån för understödjande av utvidgning eller startande

av företag.

Riksdagen har bifallit förslaget, att reservationer å det för budgetåret 1933/

1934 anvisade reservationsanslaget till subventioner till främjande av enskild

företagsamhet under i statsrådsprotokollet angiven förutsättning må tagas i

anspråk för låneunderstöd, varigenom en förstärkning av de för sistnämnda

ändamål till buds stående medlen synes kunna erhållas.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

I. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till lån till främjande av enskild

företagsamhet för budgetåret 1934/1935 anvisat ett reservationsanslag av

3.000. 000 kronor;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr Jf28.

II. godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade ändringarna

i grunderna för användningen av ifrågavarande anslag ävensom av

det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till subventioner

till främjande av enskild företagsamhet, dock med iakttagande av vad riksdagen

i ärendet anfört.

Beträffande sättet för täckande av de utav riksdagen nu beviljade anslagen

anmäler riksdagen i särskild skrivelse sitt beslut.

Stockholm den 19 juni 1934.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.