Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1934,1935 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1934-04-05 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1934:6, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1934,1935 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

1

Nr 6.

Godkänd av första kammaren den 5 april 1934.

Godkänd av andra kammaren den 5 april 1934.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa

av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda

framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1934,1935 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande

anslagen till kommunikationsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtande nr 6.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) Extra byråchef för tekniska ärenden. Uti den till riksdagen avlåtna,

den 3 januari 1934 dagtecknade propositionen (nr 1) angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1934/1935 har Kungl. Majit i

avsende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet

(punkt 1 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag), föreslagit riksdagen

att till extra byråchef för tekniska ärenden för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.

Kiksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till extra

byråchef för tekniska ärenden för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra anslag

av 12,000 kronor.

2:o) Ökad föredragning i regeringsrätten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2) har riksdagen till ökad föredragning i regeringsrätten för

budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra anslag av 11,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. Vägorganisationen i länen.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 3—11) angående väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen m. m. och angående vägorganisationen i länen anmäler

riksdagen framdeles sina beslut.

Bihang till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 6.

675 34 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 6.

4:o) Byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

budgetar ägt rum, till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar

för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,250,000

kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

5:o) Byggande av enkla bygdevägar. Kungl. Majit har (punkt 13, sid.

121 och 122) föreslagit riksdagen att till byggande av enkla bygdevägar för

budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,350,000 kronor,

att direkt utgå av automobilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Majlis förevarande förslag har riksdagen förehaft

följande motioner, nämligen

dels två motioner (I: 85 och lii 175), i vilka föreslagits, att riksdagen, med

ändring av Kungl. Majda förslag under sjätte huvudtiteln, punkterna 13, 14

och 16, måtte besluta att anslagen för budgetåret 1934/1935 till enkla bygdevägar

1,350,000 kronor, ödebygdsvägar 1,200,000 kronor och tillfartsvägar till

inlandsbanan 500,000 kronor, tillsammans 3,050,000 kronor, skola utgå av

vanliga statsmedel såsom extra reservationsanslag;

dels ock en motion, lii 216, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att av Kungl. Majit äskade anslag å kronor 1,350,000 till byggande av enkla

bygdevägar, kronor 1,200,000 till byggande av ödebygdsvägar och kronor

500,000 till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan skola utgå av vanliga

statsmedel såsom extra reservationsanslag.

Riksdagen anser, att anslaget till enkla bygdevägar bör bestämmas till

det av Kungl. Majit föreslagna beloppet av 1,350,000 kronor eller samma

belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

Däremot har riksdagen ej ansett sig kunna godkänna Kungl. Majis förslag,

att förevarande anslag till enkla bygdevägar liksom de i det följande upptagna

anslagen till ödebygdsvägar och tillfartsvägar till inlandsbanan skulle

täckas av automobilskattemedel. Riksdagen åberopar härutinnan den ståndpunkt,

1933 ars riksdag intagit till denna fråga. En sådan åtgärd skulle,

såsom riksdagen då framhöll, innebära ett ytterligare inkräktande på dessa

medel, desto mindre tillrådligt som de redan för närvarande visat sig

knappa för finansieringen av de båda ursprungliga automobilskattemedelsanslagen,

nämligen anslagen till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga gator och vägar i städerna, respektive på landsbygden. Härtill

komme skäligheten av att från allmänna budgeten alltjämt i erforderlig

utsträckning lämnades bidrag för finanseringen av utgifterna för de allmänna

vägarna.

I anslutning till riksdagens sålunda tidigare uttalade mening anser alltså

riksdagen, att anslagen till enkla bygdevägar liksom ock de i det följande upptagna

anslagen till ödebygdsvägar och tillfartsvägar till inlandsbanan ej böra

utgå av automobilskattemedel utan bestridas av andra statsinkomster. Detta

innebär en överflyttning från automobilskattemedlen till allmänna budgeten

av sammanlagt 3,050,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6. o

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till byggande av enkla bygdevägar

för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,350,000

kronor.

Beträffande sättet för täckning av förevarande anslag anmäler riksdagen

framdeles sitt beslut.

6:o) Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands

och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län.

Kungl. Majit har (punkt 14) föreslagit riksdagen dels besluta, att till byggande

av ödebygdsväg, som utföres annorledes än genom statens försorg,

må utgå statsbidrag med högst 85 procent av den beräknade kostnaden,

där ej på grund av särskilda skäl högre bidrag prövas böra beviljas;

dels ock till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands

och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands

län för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,200,000

kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Majlis förevarande förslag har riksdagen behandlat

de under punkt 5:o) omnämnda motionerna.

Riksdagen anser, att anslaget till ödebygdsvägar bör bestämmas till det i

statsverkspropositionen upptagna beloppet, 1,200,000 kronor, eller samma

belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

Med hänsyn till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört anser

Riksdagen, att förevarande anslag till ödebygdsvägar bör utgå, ej av automobilskattemedel,

utan av andra statsinkomster.

Beträffande Kungl. Majits förslag örn viss ändring i villkoren för bidrag

från anslaget — vilken fråga sammanhänger med det framlagda förslaget till

ny väglagstiftning — kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

Riksdagen får alltså nu anmäla, att riksdagen till byggande av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt

vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1934/1935 anvisat

ett extra reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

Beträffande sättet för täckning av förevarande anslag anmäler riksdagen

framdeles sitt beslut.

7:o) Byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Majit har (punkt 15)

föreslagit riksdagen att till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen behandlat

_

dels 6n motion lii 61, i vilken hemställts, att riksdagen ville, med ändring

av Kungl. Majits förslag till byggande av enskilda utfartsvägar, för budgetåret

1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 725,000 kronor att fördelas

i enlighet med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjort förslag;

dels ock en motion lii 62, i vilken yrkats, att riksdagen måtte besluta att

till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse nr 6.

Såsom av departementschefen och i motionerna framhållits fyller ifrågavarande

anslag ett synnerligen behjärtansvärt ändamål genom att främja

tillkomsten av vägförbindelser till avlägset liggande byar och gårdar. Byggandet

av enskilda utfartsvägar synes jämväl få tillmätas betydelse, då det

gäller lindrande av arbetslösheten i trakter, som beröras av vägföretagen.

Att märka är att det statliga understödet i detta fall är jämförelsevis begränsat

i förhållande till vägbyggenas omfattning. Enligt gällande bestämmelser

utgår statsbidraget i allmänhet med allenast %—1/3 av kostnaden,

varvid förutsättes att landsting, kommun eller annan icke-sakägare dessutom

bidrager med minst 15 %. I anslutning till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat och vad motionsvis yrkats finner sig riksdagen böra vidtaga

en ökning av anslaget. Denna ökning har riksdagen emellertid på

grund av det statsfinansiella läget ansett böra begränsas till 100,000 kronor.

Riksdagen, som alltså ansett, att anslaget till enskilda utfartsvägar för

nästkommande budgetår bör bestämmas till 600,000 kronor, får anmäla, att

riksdagen till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1934/1935 anvisat

ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor.

8:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. Kungl. Maj:t har

(punkt 16) föreslagit riksdagen att till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000

kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen behandlat

de under punkt o:o) omnämnda motionerna.

Riksdagen anser, att anslaget till tillfartsvägar till inlandsbanan bör bestämmas

till det i statsverkspropositionen upptagna beloppet av 500,000

kronor.

Med hänsyn till vad riksdagen under punkt 5:o) anfört finner riksdagen

att förevarande anslag till tillfartsvägar till inlandsbanan bör utgå, ej av

automobilskattemedel, utan av andra statsinkomster.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till byggande av tillfartsvägar till

inlandsbanan för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Beträffande sättet för täckning av förevarande anslag anmäler riksdagen

framdeles sitt beslut.

9:o) Anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki till

Kicksisvaara i Norrbottens län. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt

17) har riksdagen till anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Hauki

till Kicksisvaara i Norrbottens län för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra

reservationsanslag av 72,800 kronor.

10:°) Anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen

i Norrbottens län. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18)

hai riksdagen till anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6. 5

i Norrbottens län för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor.

liro) Bidrag till vägunderhållet på landet m. m. Beträffande Kungl.

Maurts förslag (punkt 21) angående bidrag till vägunderhållet på landet anmäler

riksdagen framdeles sitt beslut.

12:o) Hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 22) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till hamn- och farledsundersökningar för budgetåret 1934/1935 anvisat

ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

13:o) Statsunderstödda fiskehamnar. Med bifall till Kungl. Majrts förslag

(punkt 23) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till statsunderstödda fiskehamnar förbudgetåret 1934/1935 anvisat ett

extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

14:o) Handelshamnar och farleder. Kungl. Majit har (punkt 24) föreslagit

riksdagen att till handelshamnar och farleder för budgetåret 1934/1935

anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört har riksdagen ansett sig

böra bifalla Kungl. Majits förevarande förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till handelshamnar och farleder för budgetåret

1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

15:o) Underhåll av fiskehamnar. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 25) har riksdagen till underhåll av fiskehamnar för budgetåret 1934/1935

anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

Vägtrafikväsendet.

16:o) Bidrag till skjutsentreprenader m. m. Med bifall till Kungl. Majits

förslag (punkt 26) har riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till skjutsentreprenader m. m., nu 16,000 kronor, med 7,000 kronor

till 9,000 kronor.

17:o) Registrering av motorfordon. Då Kungl. Majits förslag (punkt 27),

som innebär en sänkning av förevarande anslag med 5,000 kronor, ej givit

riksdagen anledning till erinran, har riksdagen till registrering av motorfordon

för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

18:o) Besiktning av motorfordon. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 28) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 6.

rum, till besiktning av motorfordon för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra

förslagsanslag av 1,000,000 kronor.

Luftfartsväsendet.

19:o) Understöd av regelbunden luftfart. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 29) har riksdagen till understöd av regelbunden luftfart för

budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag av 625,000 kronor.

20:o) Väderlekstjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 30) har riksdagen till väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret

1934/1935 anvisat ett extra anslag av 50,200 kronor.

21:o) Telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten. Radiotjänst

för luftfarten. Flyttning av elektriska ledningar för anordnande av landningsfält

för flygplan. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

31—33) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

för budgetåret 1934/1935 anvisat dels till telegramkostnader för väderlekstjänst

för luftfarten ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor; dels till radiotjänst

för luftfarten ett extra anslag av 40,000 kronor; dels ock till flyttning av

elektriska ledningar för anordnande av landningsfält för flygplan ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor.

22:6) Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart. Då Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 34) ej givit riksdagen anledning till erinran, har riksdagen

till biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart för budgetåret

1934/1935 anvisat ett extra anslag av 14,000 kronor.

23:o) Extra besiktningar av luftfartyg. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 35) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,till extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret 1934/1935 anvisat

ett extra anslag av 1,000 kronor.

Byggnadsväsendet.

24:o) Byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsens verksamhet. Kungl. Maj:t

har (punkterna 36 och 37) föreslagit riksdagen dels godkänna ett av departementschefen

förordat förslag till stat för byggnadsstyrelsen, att tilllämpas

från och med den 1 juli 1934, dels i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till byggnadsstyrelsen med oförändrat belopp 250,000 kronor, dels

ock till byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1934/1935 anvisa ett

extra förslagsanslag av 115,000 kronor.

Med konstaterande av att Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej avser

någon höjning i de för innevarande budgetår anvisade anslagsbeloppen utan

allenast en ändrad form för deras redovisning har riksdagen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6. 7

dels godkänt följande stat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas frän och

med den 1 juli 1934:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, f&rslagsanslag............... kronor 184,800

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................ » 4,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

......................................................... » 60,700

Förslagsanslag kronor 250,000;

dels i riksstaten upptagit det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen

med oförändrat belopp 250,000 kronor;

dels ock, i likhet med vad för innevarande budgetåret ägt rum, till byggnadsstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag

av 115,000 kronor.

25:o) Statens bränslekontrollerande verksamhet. Kungl. Majit har (punkt

38) föreslagit riksdagen dels besluta, att statens bränslekontrollerande verksamhet

skall från och med den 1 juli 1934 överflyttas från socialstyrelsen

till byggnadsstyrelsen, dels ock till statens bränslekontrollerande verksamhet

för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra anslag av 16,000 kronor.

Frågan örn förläggningen av statens bränslekontrollerande verksamhet,

som hittills varit ansluten till socialstyrelsen, har 1929 varit föremål för

riksdagens behandling, Därvid uttalade riksdagen i sin skrivelse nr 289,

att en förläggning av bränslekontrollen i nära samband med administrationen

av statens husbyggnadsväsen syntes erbjuda vissa praktiska fördelar

samt att hinder ej torde möta, att jämväl byggnadsstyrelsen för bränslekontrollen

anlitade underinspektörerna inom yrkesinspektionen för lokala tillsynsuppgifter.

Av den sedermera, förebragta utredningen framgår, att de

hörda myndigheterna tillstyrkt avdelningens förläggande till byggnadsstyrelsen.

I anslutning till den ståndpunkt, riksdagen intog år 1929, har riksdagen

ansett sig böra godkänna förslaget örn att en sådan överflyttning nu

kommer till stånd.

Vad angår kostnaderna för ifrågavarande verksamhet innebär Kungl. Maj:ts

förslag, att kostnaderna för den i egentlig mening bränslekontrollerande

verksamheten skulle bestridas -— förutom av landstingens bidrag — av ett

särskilt under sjätte huvudtiteln uppfört anslag motsvarande det för bränslekontroll

i socialstyrelsens verksamhetsanslag nu ingående beloppet av 16,000

kronor, medan avdelningens verksamhet i avseende att främja ökad användning

av ved som bränsle skulle bestridas av anslag under nionde huvudtiteln,

för nästkommande budgetår av Kungl. Majit föreslaget att utgå med

111,000 kronor. Riksdagen, som i annat sammanhang anmäler sitt beslut

beträffande sistnämnda anslag, får här anmäla, att riksdagen dels beslutat, att

statens bränslekontrollerande verksamhet skall från och med den 1 juli

1934 överflyttas från socialstyrelsen till byggnadsstyrelsen, dels ock till statens

bränslekontrollerande verksamhet för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra

anslag av 16,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

.Riksdagens skrivelse Nr 6.

26:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen, i likhet med vad för

innevarande budgetår ägt rum, till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

27:o) Länsarkitekter. Kungl. Majit har (punkt 40) föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd,

till länsarkitekter för budgetåret 1934/1935 beräkna ett extra förslagsanslag

av 80,000 kronor.

I en till riksdagen den 16 februari 1934 avlåten proposition, nr 141, har

Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag föreslagit riksdagen

att till länsarkitekter för budgetåret 1934/1935 anvisa ett extra förslagsanslag

av 90,000 kronor.

Kungl. Majits förevarande förslag innebär en anslagsökning av 10,000

kronor i förhållande till innevarande budgetår, för vilket anslaget bestämts

till 80,000 kronor; posten »rese- och traktamentskostnader för länsarkitekter»

har sålunda föreslagits höjd från 13,000 till 15,000 kronor, och dessutom har

upptagits en ny anslagspost »ersättning för expenser» med 8,000 kronor.

Riksdagen har ej velat motsätta sig den föreslagna höjningen med 2,000

kronor av förstnämnda post till rese- och traktamentskostnader. Sistnämnda

post till expenser har riksdagen ansett böra begränsas till 6,000 kronor.

Riksdagen, som alltså ansett, att anslaget till länsarkitekter bör uppföras

med 88,000 kronor, får anmäla, att riksdagen till länsarkitekter för budgetåret

1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av 88,000 kronor.

28:o) Byggnader och reparationer. Förstärkning av reservationsanslaget

till byggnader och reparationer. Med hänvisning till vad departementschefen

under punkt 41 anfört har riksdagen i anledning av Kungl. Majits

förslag (punkterna 41 och 42) dels höjt det ordinarie reservationsanslaget till

byggnader och reparationer, nu 525,000 kronor, med 50,000 kronor till 575,000

kronor, dels ock, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och reparationer för budgetåret

1934/1935 anvisat ett extra anslag av 375,000 kronor.

29:o) Nybyggnad för Kungl. Majits kansli. Kungl. Majit har (punkt 43)

föreslagit riksdagen medgiva, att till nybyggnad för Kungl. Majits kansli

må av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden

användas ett belopp av 800,000 kronor.

Av nybyggnaden för Kungl. Majits kansli hava hittills färdigställts de

båda flygelbyggnaderna. I Kungl. Majits förevarande förslag förutsättes

nu, att de återstående arbetena — rivningen av den äldre kanslibyggnaden

samt uppförande av den nya huvudbyggnaden — skulle kunna bedrivas på

sådant sätt, att byggnadskomplexet skulle kunna färdigställas under senare

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 6.

hälften av år 1936. Riksdagen, som uppmärksammat, att byggnadsstyrelsen

ansett sig böra räkna med uppkomsten av vissa merkostnader utöver vad

ursprungligen beräknats, bär ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag örn

anvisande för nästkommande budgetår av 800,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att till nybyggnad

för Kungl. Maj:ts kansli må av fonden för anordnande av lokaler för statens

ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp av 800,000 kronor.

30:o) Ny värmeledning i fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i

Stockholm. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) har riksdagen till

ny värmeledning i fastigheten nr G i kvarteret Rosenbad i Stockholm för budgetåret

1934/1935 anvisat ett extra reservationsanslag av 32,000 kronor.

31:o) Ersättning till Norrbottens läns skogsvårdsstyrelse för vissa inredningskostnader.

På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45), vilket ej givit

anledning till erinran från riksdagens sida, har riksdagen till ersättning till

Norrbottens läns skogsvårdsstyrelse för vissa inredningskostnader förbudgetåret

1934/1935 anvisat ett extra anslag av 8,300 kronor.

32:o) Hyreskostnader för vissa statens verk. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 46) har riksdagen — med uteslutande ur riksstaten av det

ordinarie förslagsanslaget till hyreskostnader — i riksstaten upptagit ett

ordinarie förslagsanslag till hyreskostnader för vissa statens verk med 253,000

kronor.

Diverse.

33:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 47) har riksdagen till ersättning åt statens järnvägar

för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor

för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra förslagsanslag av 6,000 kronor.

34:o) Turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet. Kungl. Maj:t

har (punkt 48) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, till turistreklam- och upplysningsverksamhet

i utlandet för budgetåret 1934/1935 beräkna ett extra anslag av

110,000 kronor.

I en till riksdagen den 1 februari 1934 avlåten proposition, nr 80, har

Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att till turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret

1934/1935 under sjätte huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av

110,000 kronor.

Enligt riksdagens mening måste i utlandet bedriven vederhäftig upplysnings
Bihang

till riksdagens protokoll 1934. 14 sami. Nr 6. 675 34 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 6.

verksamhet om vårt land tillerkännas stor betydelse. Genom spridandet av

kunskaper örn Sverige och uppammandet av intresset för detsamma vidgas

och starkes det ekonomiska och kulturella utbytet med främmande länder.

Uppmuntrandet av turisttrafiken är av direkt ekonomisk betydelse. Sålunda

kan — enligt beräkningar, verkställda inom svenska trafikförbundet — turisttrafiken

uppskattas för den senaste tioårsperioden hava tillfört landet omkring

25 miljoner kronor årligen; medräknas alla främlingsbesök torde siffran stiga

till inemot 40 miljoner kronor årligen. För näringslivets vidkommande

främjas genom en dylik verksamhet knytandet av affärsförbindelser och

avsättningen av svenska produkter. I likhet med departementschefen finner

riksdagen därför, att ifrågavarande verksamhet, som sedan åtskillig tid bedrivits,

bör stödjas och organiseras med statens hjälp.

Enligt departementschefens förslag skulle den utlandsreklam, som för närvarande

bedrives av statens järnvägar och på dessas bekostnad, anförtros åt

svenska trafikförbundet i visst samarbete med statsbanorna. Förbundet

skulle för ändamålet erhålla statsbidrag och samtidigt delvis omorganiseras.

Statens järnvägar skulle dock fortfarande lämna ett bidrag motsvarande

reklamens värde för dess affärsverksamhet samt därjämte i viss utsträckning

driva speciell reklam för egen räkning. Riksdagen har ansett sig kunna ansluta

sig till vad departementschefen sålunda föreslagit. Ur statlig ekonomisk

synpunkt innebär en dylik omläggning av reklamverksamhetens finansiering

för närvarande i huvudsak vissa bokföringsmässiga överflyttningar från statens

järnvägars driftskostnadsstat till skattebudgeten. I anslutning till vad departementschefen

anfört vill dock riksdagen uttala en förhoppning, att de

enskilda företagare, som direkt och indirekt draga nytta av turistreklamen,

skola genom skäliga ekonomiska insatser ådagalägga sitt intresse för verksamheten.

Med utgångspunkt från att statens totala bidrag till ifrågavarande verksamhet

skulle ungefärligen motsvara statens järnvägars utgifter under år 1934

för ändamålet eller i avrundat tal 260,000 kronor har departementschefen beräknat

statsbanornas årliga bidrag till verksamheten uppgå till 80,000 kronor,

medan återstående 180,000 kronor skulle anvisas å skattebudgeten. Då den

omlagda verksamheten skulle träda i tillämpning den 1 januari 1935, har

departementschefen uppskattat det för återstoden av nästkommande budgetår

erforderliga beloppet till 110,000 kronor, med vilket belopp anslag nu äskats.

Dessa beräkningar hava ej givit riksdagen anledning till erinran.

Planen för trafikförbundets blivande organisation har synts riksdagen

godtaglig. Riksdagen har emellertid velat framhålla önskvärdheten av att

Kungl. Majit må erhålla tillfälle att genom regelbundet återkommande redogörelser

följa förbundets verksamhet, särskilt i ekonomiskt avseende.

Med bifall alltså till Kungl. Majlis förevarande förslag har riksdagen till

turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1934/1935

anvisat ett extra reservationsanslag av 110,000 kronor.

35:o) Svenska brandkårernas riksförbund. I en inom riksdagen väckt

motion, I: 44, har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till Svenska

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 6.

brandkårernas riksförbund bevilja för budgetåret 1934/1935 ett extra anslag

av 2,000 kronor såsom bidrag till förbundets verksamhet.

Förbundets ändamål att verka för utvecklingen av ett ordnat och betryggande

brandväsende i vårt land, särskilt å dess landsbygd, är tvivelsutan

av stor samhällelig betydelse. Med hänsyn härtill synes det skäligt, att

staten genom ekonomiskt bidrag alltjämt visar sitt intresse för förbundets

verksamhet. Detta bidrag synes såsom i motionen föreslagits och tidigare

ägt rum böra bestämmas till 2,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Svenska brandkårernas riksförbund

för budgetåret 1934/1935 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor.

36:o) Rese- och traktamentspenningar. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 49) har riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till

rese- och traktamentspenningar, nu 15,000 kronor, med 3,000 kronor till

12,000 kronor.

37:o) Tryckningskostnader. Beträffande det ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.

Övriga ordinarie anslag.

38:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen beslutat, att samtliga de ordinarie

anslag under sjätte huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

skola i riksstaten för budgetåret 1934/1935 upptagas med oförändrade

belopp.

Stockholm den 5 april 1934.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.