Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ts propositioner angående inrättande av statens allmänna fastighetsfond samt med förslag till inkomstoch utgiftsstat för fonden för budgetåret 1935/1936.

1935-03-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1935:121, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ts propositioner angående inrättande av statens allmänna fastighetsfond samt med förslag till inkomstoch utgiftsstat för fonden för budgetåret 1935/1936.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 121.

1

Är 121.

Godkänd av första kammaren den 29 mars 1935.

Godkänd av andra kammaren den 29 mars 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ts

propositioner angående inrättande av statens allmänna

fastighetsfond samt med förslag till inkomst- och utgiftsstat

för fonden för budgetåret 1935/1936.

(Statsutskottets utlåtande nr 51.)

Till Konungen.

* i3 jpfn - i it» i*

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,

nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1935/1936 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att i avbidan på den

proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till ersättning

till statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936 såsom förslags
-

anslag beräkna följande belopp:

under andra huvudtiteln ...................................................... kronor 853,100

» tredje » » 635,300

» fjärde » » 309,600

» femte » » 5,361,900

» sjätte » » 151,800

» sjunde » » 271,000

» åttonde » » 3,512,000

» nionde » » 659,000

» tionde » » 339,900

» »Riksdagen och dess verk m. m.» ............................ » 88,700.

Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 15 februari

1935 dagtecknad proposition, nr 114, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för sistnämnda dag

föreslagit riksdagen dels besluta örn inrättande från oell med den 1 juli

1935 av en särskild fond, benämnd »Statens allmänna fastighetsfond», för

redovisning av staten tillhöriga fastigheter i huvudsaklig överensstämmelse

med de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunderna,

Bihang till riksdagens protokoll 1935. sami. Nr i%i—Vik. T

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 121.

dels ock till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1935/1936 anvisa följande förslagsanslag, nämligen

under

andra

huvudtiteln ............................

........................... kronor

853,200

>

tredje

» ..............C.''. 1...

............................ »

634,700

»

fjärde

» .............................

........................... »

309,600

femte

» ............................

........................... »

5,362,000

sjätte

» .............................

»

177,300

»

sjunde

» ............................

............................ »

271,000

åttonde

» .............................

........................... »

3,512,000

Förslag till inkomstStatens

allmänna

för budgetåret

590,100

473,000

4,020,400

7,123,900 12,207,400

155.000

50,000

875.000

388,300 1,468,300

Inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond ................................

Utrikesdepartementets » ................................

Medicinalstyrelsens » ................................

Byggnadsstyrelsens » ................................

Hyror för till enskilda upplåtna lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond ...............................

Utrikesdepartementets » ................................

Medicinalstyrelsens » ................................

Byggnadsstyrelsens » ................................

Säger för inkomster kronor 13,675,700.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 121. 3

under nionde » ..................................................... > 659,000

» tionde » ........................................................ » 339,900

» huvudtiteln XIII. Riksdagen och dess verk m. m..... > 88,700.

Vidare har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, jämväl den 15

februari 1935 dagtecknad proposition, nr 115, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att godkänna följande förslag till inkomst- och

utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936:

och utgiftsstat för

fastighetsfond

1935/1936.

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter.

Fångvårdsstyrelsens delfond ........................................ 285,000

Utrikesdepartementets » 146,400

Medicinalstyrelsens » 900,000

Byggnadsstyrelsens » 1,243,500 2 574,900

Avsättning till förnyelsefond.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis ................... 100,100

Utrikesdepartementets » , förslagsvis 94,500

Medicinalstyrelsens » , förslagsvis 1,141,500

Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis 1,297,200 2,633,300

Hyresulgifler m. m. för av fonden förhyrda lokaler.

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis .................... 100

Utrikesdepartementets » , förslagsvis 45,600

Medicinalstyrelsens » , förslagsvis 100

Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis 443,900 4 89,700

Överskott.

Fångvårdsstyrelsens delfond ....................................... 359,900

Utrikesdepartementets » 236,500

Medicinalstyrelsens » 2,853,800

Byggnadsstyrelsens » 4,527,600 7,977,800

Säger för utgifter kronor 13,675,700.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 121.

I anslutning till de synpunkter, som vid skilda tillfällen gjorts gällande

och vilka kommit till uttryck även från riksdagens sida, Ilar riksdagen i

likhet med departementschefen funnit det önskvärt, att en omläggning av

redovisningen och bokföringen i fråga om statens fastigheter äger rum.

Enligt riksdagens mening måste det därvid betraktas såsom en fördel, att

detta kan ske på sådant sätt, att därmed icke blott vinnes en fullständigare

redovisning i rikshuvudboken av statens i fast egendom nedlagda kapital,

utan därjämte samtidigt åstadkommes en i själva riksbokföringen inordnad

redovisning av detta kapitals avkastning. Riksdagen är jämväl av den uppfattningen,

att en lämplig åtgärd får anses vara, att de fastigheter, vilka

för närvarande icke redovisas i rikshuvudboken, sammanföras till en särskild

fond, statens allmänna fastighetsfond, vilken i budgettekniskt hänseende

skulle behandlas såsom en produktiv fond enligt de principer, som

gälla i fråga örn det i affärsverken nedlagda kapitalet. Förutom vinsten

av att såväl inkomster som utgifter jämte fondens kapitalbehållning

härigenom komma tillsynes i rikshuvudboken, ernås genom den föreslagna

anordningen en enhetlig uppskattning av hyreskostnaderna för de lokaler,

som disponeras av statens verk och myndigheter. Då för närvarande i

budgeten ingå allenast utgifterna för av statsverket förhyrda lokaler,

skulle åter genom det framlagda förslaget erhållas en redovisning av de

uppskattade hyreskostnaderna även för de lokaler, vilka statsverket disponerar

i egna fastigheter. I detta hänseende innebär förslaget ett fullständigande

i viss mån av den redovisning av ämbetsverkens utgifter, som

genomförts i och med den vid 1934 års riksdag beslutade ändrade uppställningen

av riksstatens utgiftssida.

Beträffande sättet för redovisningen av statens fastighetsbestånd kunna

givetvis olika synpunkter göras gällande. Vid bedömandet av detta spörsmål

har riksdagen ansett sig böra godkänna de av departementschefen framlagda

allmänna grunderna i detta hänseende, enär dessa synas bäst ansluta

sig till nu tillämpade budgetprinciper samtidigt som de synas innefatta en

tillfredsställande rationalisering i fråga örn bokföringen av statens fastigheter.

Riksdagen utgår emellertid från att det nya bokföringssystemet icke

kommer att föra med sig någon saklig ändring i fråga örn dispositionen

av de för fastigheternas underhåll avsedda medlen. Av det framlagda förslaget

synes också framgå, att departementschefens avsikt är — vilket närmare

framgår av det vid propositionen nr 115 fogade statsrådsprotokollet

— att årligen för riksdagen framlägga specificerat förslag till inkomst- och

utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond. Riksdagen anser sig jämväl

kunna utgå från, att vederbörande myndigheter icke skola erhålla i någon

mån friare dispositionsrätt rörande denna fonds medel, däri inbegripet de i

förnyelsefonden ingående medlen, än som tillkommer affärsverken.

Vad därefter beträffar detaljerna i det framlagda förslaget framgå? av

vad som anförts, att departementschefens avsikt är att å fastighetsfonden

skola successivt till redovisning överflyttas i stort sett samtliga sådana

fastigheter, vilka kunna lämna en i penningar uppskattningsbar avkastning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 121. 5

För närvarande hava endast en del av dessa fastigheter föreslagits skola

redovisas å fonden. Detta tillvägagångssätt ävensom den föreslagna anordningen

med den allmänna fondens uppdelning i delfonder för de särskilda

förvaltande myndigheterna synes på ett praktiskt sätt underlätta förvaltningen

och redovisningen.

Beträffande värdesättningen av fondens fastigheter vill riksdagen framhålla,

att, även örn allt för ofta förekommande jämkningar i värdena

knappast kunna anses behövliga, erfarenheten har visat, att uppmärksamhet

måste ägnas däråt, att värdena stå i riktigt förhållande till prissättningen

av likartade fastigheter i enskild ägo. Biksdagen har i detta sammanhang

velat erinra därom, att en del av de byggnader, som redovisas under fastighetsfonden,

icke rättsligt sett äro att anse såsom fast egendom. Då statsverket

emellertid svarar för deras förvaltning och underhåll, hava de i allt

fall upptagits under fonden. Detta kan givetvis icke innebära någon förändring

i denna egendoms rättsliga ställning.

Det förslag till inkomst- och utgiftsstat för fonden, vilket nu framlagts

för riksdagen, föranleder icke till någon erinran från riksdagens sida. I

samband härmed vill emellertid riksdagen betona önskvärdheten av att vissa

riktlinjer rörande användningen av de förnyelsefondsmedel, som ingå i

staten, måtte föreläggas riksdagen. Mot beräkningen tillsvidare av en

genomsnittlig avsättning till förnyelsefonden av 1 ’/2 procent av byggnadsvärdet

har riksdagen icke något att erinra liksom ej heller mot att förnyelsefondsmedlen

mot räntegottgörelse placeras i riksgäldskontoret.

Vidare har riksdagen uppmärksammat, att departementschefen uttalat, att

anslag till kapitalökningen å fastighetsfonden i likhet med motsvarande

anslag till affärsverksfonderna normalt skulle kunna anvisas av lånemedel.

Detta innebure i realiteten enligt departementschefens mening, att täckning

helt bereddes å skattebudgeten för statens med fastighetsanskaffningen förbundna

kostnader, ehuru dessa kostnader i så fall icke komme att upptagas

såsom engångsanslag, utan utgifterna i stället fördelades över ett större eller

mindre antal år. Detta borde dock ej hindra, att i särskilda fall eller under

andra statsfinansiella förhållanden än de nuvarande det kunde befinnas påkallat,

att anslag till kapitalökning för fastighetsfonden utginge av skattemedel.

Biksdagen har här velat erinra därom, att statens byggnader — med

undantag givetvis för dem, som tillhöra affärsverken — i allmänhet tidigare

plägat uppföras med anlitande av skattemedel, men att lånemedel i viss

utsträckning måst, särskilt under de senaste årens svåra linansiella förhållanden,

tagas i anspråk för detta ändamål. Den princip, som tidigare vunnit

tillämpning att genom skattemedel finansiera sådana byggnadsföretag, som

nu skola upptagas till redovisning å fastighetsfonden, synes riksdagen hava

varit till fördel i flera avseenden och bör i största utsträckning även i fortsättningen

upprätthållas. Enligt riksdagens mening måste det betonas, att vid

bedömandet av ifrågavarande spörsmål riksdagen under alla förhållanden

framdeles liksom hittills skall hava fria händer att anlita det finansieringssätt

— skattemedel eller lånemedel — som med hänsyn till omständigheterna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 121.

och det ekonomiska läget får anses vid varje tillfälle vara det lämpligaste.

Såsom departementschefen jämväl framhållit böra utgifterna för sådana

kostnader som ombyggnad av äldre byggnader — vilka med hänsyn till sin

natur rätteligen borde bestridas av förnyelsefondsmedel, örn sådana funnes tillgängliga

— utgå av skattemedel. Enligt denna uppfattning skola anslag

till exempelvis inredande av värmeledning m. m. i äldre fastigheter finansieras

med anlitande av andra statsinkomster än lånemedel. Riksdagen ansluter

sig till vad departementschefen härutinnan anfört och vill för sin del

understryka, att frågan örn sättet för dessa anslags finansiering givetvis

icke inverkar på lösningen av spörsmålet örn fastighetsbokföringens lämpliga

ordnande och dess inverkan på budgeten.

Slutligen vill riksdagen i anslutning till vad som här ovan anförts framhålla

önskvärdheten av att för framtiden i samband med de tabeller, som

komma att av riksräkenskapsverket uppgöras rörande de särskilda verkens

och myndigheternas kostnader för avlöningar, expenser, resor m. m., på ett

överskådligt sätt måtte lämnas uppgifter rörande användningen av de medel,

som för dessa verks och myndigheters del årligen tagas i anspråk ur fastighetsfonden

ävensom rörande de inkomster, som tillföras fonden. Härigenom

lärer nämligen ledning kunna för framtiden erhållas vid uppgörandet och

prövningen av staterna för statens allmänna fastighetsfond.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till uttalande i anledning

av förslaget, får anmäla, att riksdagen

dels beslutat örn inrättande från och med den 1 juli 1935 av en särskild

fond, benämnd »Statens allmänna fastighetsfond», för redovisning av staten

tillhöriga fastigheter i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 15 februari

1935 angivna grunderna;

dels till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1935/1936 anvisat följande förslagsanslag, nämligen

under andra huvudtiteln............................................................ kronor 853,200

» tredje » ............................................................ » 634,700

» fjärde » » 309,600

» femte » » 5,362,000

» sjätte » » 177,300

» sjunde » » 271,000

» åttonde » » 3,512,000

» nionde » » 659,000

» tionde » ............................................................ » 339,900

» huvudtiteln XIII. Riksdagen och dess verk m. m. » 88,700;

dels ock godkänt ovan intagna förslag till inkomst- och utgiftsstat för

statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936.

Stockholm den 29 mars 1935.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.