Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ts propositioner angående inrättande av statens allmänna fastighetsfond samt med förslag till inkomstoch utgiftsstat för fonden för budgetåret 1935/1936.
1935-03-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1935:121, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ts propositioner angående inrättande av statens allmänna fastighetsfond samt med förslag till inkomstoch utgiftsstat för fonden för budgetåret 1935/1936.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 121.
1
Är 121.
Godkänd av första kammaren den 29 mars 1935.
Godkänd av andra kammaren den 29 mars 1935.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ts
propositioner angående inrättande av statens allmänna
fastighetsfond samt med förslag till inkomst- och utgiftsstat
för fonden för budgetåret 1935/1936.
(Statsutskottets utlåtande nr 51.)
Till Konungen.
* i3 jpfn - i it» i*
I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,
nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1935/1936 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att i avbidan på den
proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till ersättning
till statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936 såsom förslags
-
anslag beräkna följande belopp:
under andra huvudtiteln ...................................................... kronor 853,100
» tredje » » 635,300
» fjärde » » 309,600
» femte » » 5,361,900
» sjätte » » 151,800
» sjunde » » 271,000
» åttonde » » 3,512,000
» nionde » » 659,000
» tionde » » 339,900
» »Riksdagen och dess verk m. m.» ............................ » 88,700.
Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 15 februari
1935 dagtecknad proposition, nr 114, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för sistnämnda dag
föreslagit riksdagen dels besluta örn inrättande från oell med den 1 juli
1935 av en särskild fond, benämnd »Statens allmänna fastighetsfond», för
redovisning av staten tillhöriga fastigheter i huvudsaklig överensstämmelse
med de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunderna,
Bihang till riksdagens protokoll 1935. sami. Nr i%i—Vik. T
2 Riksdagens skrivelse Nr 121.
dels ock till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1935/1936 anvisa följande förslagsanslag, nämligen
under
andra
huvudtiteln ............................
........................... kronor
853,200
>
tredje
» ..............C.''. 1...
............................ »
634,700
»
fjärde
» .............................
........................... »
309,600
femte
» ............................
........................... »
5,362,000
sjätte
» .............................
»
177,300
»
sjunde
» ............................
............................ »
271,000
åttonde
» .............................
........................... »
3,512,000
Förslag till inkomstStatens
allmänna
för budgetåret
590,100
473,000
4,020,400
7,123,900 12,207,400
155.000
50,000
875.000
388,300 1,468,300
Inkomster.
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.
Fångvårdsstyrelsens delfond ................................
Utrikesdepartementets » ................................
Medicinalstyrelsens » ................................
Byggnadsstyrelsens » ................................
Hyror för till enskilda upplåtna lokaler.
Fångvårdsstyrelsens delfond ...............................
Utrikesdepartementets » ................................
Medicinalstyrelsens » ................................
Byggnadsstyrelsens » ................................
Säger för inkomster kronor 13,675,700.
Riksdagens skrivelse Nr 121. 3
under nionde » ..................................................... > 659,000
» tionde » ........................................................ » 339,900
» huvudtiteln XIII. Riksdagen och dess verk m. m..... > 88,700.
Vidare har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, jämväl den 15
februari 1935 dagtecknad proposition, nr 115, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att godkänna följande förslag till inkomst- och
utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936:
och utgiftsstat för
fastighetsfond
1935/1936.
Utgifter.
Reparations- och underhållskostnader m. m. för fonden tillhörande fastigheter.
Fångvårdsstyrelsens delfond ........................................ 285,000
Utrikesdepartementets » 146,400
Medicinalstyrelsens » 900,000
Byggnadsstyrelsens » 1,243,500 2 574,900
Avsättning till förnyelsefond.
Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis ................... 100,100
Utrikesdepartementets » , förslagsvis 94,500
Medicinalstyrelsens » , förslagsvis 1,141,500
Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis 1,297,200 2,633,300
Hyresulgifler m. m. för av fonden förhyrda lokaler.
Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis .................... 100
Utrikesdepartementets » , förslagsvis 45,600
Medicinalstyrelsens » , förslagsvis 100
Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis 443,900 4 89,700
Överskott.
Fångvårdsstyrelsens delfond ....................................... 359,900
Utrikesdepartementets » 236,500
Medicinalstyrelsens » 2,853,800
Byggnadsstyrelsens » 4,527,600 7,977,800
Säger för utgifter kronor 13,675,700.
4
Riksdagens skrivelse Nr 121.
I anslutning till de synpunkter, som vid skilda tillfällen gjorts gällande
och vilka kommit till uttryck även från riksdagens sida, Ilar riksdagen i
likhet med departementschefen funnit det önskvärt, att en omläggning av
redovisningen och bokföringen i fråga om statens fastigheter äger rum.
Enligt riksdagens mening måste det därvid betraktas såsom en fördel, att
detta kan ske på sådant sätt, att därmed icke blott vinnes en fullständigare
redovisning i rikshuvudboken av statens i fast egendom nedlagda kapital,
utan därjämte samtidigt åstadkommes en i själva riksbokföringen inordnad
redovisning av detta kapitals avkastning. Riksdagen är jämväl av den uppfattningen,
att en lämplig åtgärd får anses vara, att de fastigheter, vilka
för närvarande icke redovisas i rikshuvudboken, sammanföras till en särskild
fond, statens allmänna fastighetsfond, vilken i budgettekniskt hänseende
skulle behandlas såsom en produktiv fond enligt de principer, som
gälla i fråga örn det i affärsverken nedlagda kapitalet. Förutom vinsten
av att såväl inkomster som utgifter jämte fondens kapitalbehållning
härigenom komma tillsynes i rikshuvudboken, ernås genom den föreslagna
anordningen en enhetlig uppskattning av hyreskostnaderna för de lokaler,
som disponeras av statens verk och myndigheter. Då för närvarande i
budgeten ingå allenast utgifterna för av statsverket förhyrda lokaler,
skulle åter genom det framlagda förslaget erhållas en redovisning av de
uppskattade hyreskostnaderna även för de lokaler, vilka statsverket disponerar
i egna fastigheter. I detta hänseende innebär förslaget ett fullständigande
i viss mån av den redovisning av ämbetsverkens utgifter, som
genomförts i och med den vid 1934 års riksdag beslutade ändrade uppställningen
av riksstatens utgiftssida.
Beträffande sättet för redovisningen av statens fastighetsbestånd kunna
givetvis olika synpunkter göras gällande. Vid bedömandet av detta spörsmål
har riksdagen ansett sig böra godkänna de av departementschefen framlagda
allmänna grunderna i detta hänseende, enär dessa synas bäst ansluta
sig till nu tillämpade budgetprinciper samtidigt som de synas innefatta en
tillfredsställande rationalisering i fråga örn bokföringen av statens fastigheter.
Riksdagen utgår emellertid från att det nya bokföringssystemet icke
kommer att föra med sig någon saklig ändring i fråga örn dispositionen
av de för fastigheternas underhåll avsedda medlen. Av det framlagda förslaget
synes också framgå, att departementschefens avsikt är — vilket närmare
framgår av det vid propositionen nr 115 fogade statsrådsprotokollet
— att årligen för riksdagen framlägga specificerat förslag till inkomst- och
utgiftsstat för statens allmänna fastighetsfond. Riksdagen anser sig jämväl
kunna utgå från, att vederbörande myndigheter icke skola erhålla i någon
mån friare dispositionsrätt rörande denna fonds medel, däri inbegripet de i
förnyelsefonden ingående medlen, än som tillkommer affärsverken.
Vad därefter beträffar detaljerna i det framlagda förslaget framgå? av
vad som anförts, att departementschefens avsikt är att å fastighetsfonden
skola successivt till redovisning överflyttas i stort sett samtliga sådana
fastigheter, vilka kunna lämna en i penningar uppskattningsbar avkastning.
Riksdagens skrivelse Nr 121. 5
För närvarande hava endast en del av dessa fastigheter föreslagits skola
redovisas å fonden. Detta tillvägagångssätt ävensom den föreslagna anordningen
med den allmänna fondens uppdelning i delfonder för de särskilda
förvaltande myndigheterna synes på ett praktiskt sätt underlätta förvaltningen
och redovisningen.
Beträffande värdesättningen av fondens fastigheter vill riksdagen framhålla,
att, även örn allt för ofta förekommande jämkningar i värdena
knappast kunna anses behövliga, erfarenheten har visat, att uppmärksamhet
måste ägnas däråt, att värdena stå i riktigt förhållande till prissättningen
av likartade fastigheter i enskild ägo. Biksdagen har i detta sammanhang
velat erinra därom, att en del av de byggnader, som redovisas under fastighetsfonden,
icke rättsligt sett äro att anse såsom fast egendom. Då statsverket
emellertid svarar för deras förvaltning och underhåll, hava de i allt
fall upptagits under fonden. Detta kan givetvis icke innebära någon förändring
i denna egendoms rättsliga ställning.
Det förslag till inkomst- och utgiftsstat för fonden, vilket nu framlagts
för riksdagen, föranleder icke till någon erinran från riksdagens sida. I
samband härmed vill emellertid riksdagen betona önskvärdheten av att vissa
riktlinjer rörande användningen av de förnyelsefondsmedel, som ingå i
staten, måtte föreläggas riksdagen. Mot beräkningen tillsvidare av en
genomsnittlig avsättning till förnyelsefonden av 1 ’/2 procent av byggnadsvärdet
har riksdagen icke något att erinra liksom ej heller mot att förnyelsefondsmedlen
mot räntegottgörelse placeras i riksgäldskontoret.
Vidare har riksdagen uppmärksammat, att departementschefen uttalat, att
anslag till kapitalökningen å fastighetsfonden i likhet med motsvarande
anslag till affärsverksfonderna normalt skulle kunna anvisas av lånemedel.
Detta innebure i realiteten enligt departementschefens mening, att täckning
helt bereddes å skattebudgeten för statens med fastighetsanskaffningen förbundna
kostnader, ehuru dessa kostnader i så fall icke komme att upptagas
såsom engångsanslag, utan utgifterna i stället fördelades över ett större eller
mindre antal år. Detta borde dock ej hindra, att i särskilda fall eller under
andra statsfinansiella förhållanden än de nuvarande det kunde befinnas påkallat,
att anslag till kapitalökning för fastighetsfonden utginge av skattemedel.
Biksdagen har här velat erinra därom, att statens byggnader — med
undantag givetvis för dem, som tillhöra affärsverken — i allmänhet tidigare
plägat uppföras med anlitande av skattemedel, men att lånemedel i viss
utsträckning måst, särskilt under de senaste årens svåra linansiella förhållanden,
tagas i anspråk för detta ändamål. Den princip, som tidigare vunnit
tillämpning att genom skattemedel finansiera sådana byggnadsföretag, som
nu skola upptagas till redovisning å fastighetsfonden, synes riksdagen hava
varit till fördel i flera avseenden och bör i största utsträckning även i fortsättningen
upprätthållas. Enligt riksdagens mening måste det betonas, att vid
bedömandet av ifrågavarande spörsmål riksdagen under alla förhållanden
framdeles liksom hittills skall hava fria händer att anlita det finansieringssätt
— skattemedel eller lånemedel — som med hänsyn till omständigheterna
6
Riksdagens skrivelse Nr 121.
och det ekonomiska läget får anses vid varje tillfälle vara det lämpligaste.
Såsom departementschefen jämväl framhållit böra utgifterna för sådana
kostnader som ombyggnad av äldre byggnader — vilka med hänsyn till sin
natur rätteligen borde bestridas av förnyelsefondsmedel, örn sådana funnes tillgängliga
— utgå av skattemedel. Enligt denna uppfattning skola anslag
till exempelvis inredande av värmeledning m. m. i äldre fastigheter finansieras
med anlitande av andra statsinkomster än lånemedel. Riksdagen ansluter
sig till vad departementschefen härutinnan anfört och vill för sin del
understryka, att frågan örn sättet för dessa anslags finansiering givetvis
icke inverkar på lösningen av spörsmålet örn fastighetsbokföringens lämpliga
ordnande och dess inverkan på budgeten.
Slutligen vill riksdagen i anslutning till vad som här ovan anförts framhålla
önskvärdheten av att för framtiden i samband med de tabeller, som
komma att av riksräkenskapsverket uppgöras rörande de särskilda verkens
och myndigheternas kostnader för avlöningar, expenser, resor m. m., på ett
överskådligt sätt måtte lämnas uppgifter rörande användningen av de medel,
som för dessa verks och myndigheters del årligen tagas i anspråk ur fastighetsfonden
ävensom rörande de inkomster, som tillföras fonden. Härigenom
lärer nämligen ledning kunna för framtiden erhållas vid uppgörandet och
prövningen av staterna för statens allmänna fastighetsfond.
Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till uttalande i anledning
av förslaget, får anmäla, att riksdagen
dels beslutat örn inrättande från och med den 1 juli 1935 av en särskild
fond, benämnd »Statens allmänna fastighetsfond», för redovisning av staten
tillhöriga fastigheter i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 15 februari
1935 angivna grunderna;
dels till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1935/1936 anvisat följande förslagsanslag, nämligen
under andra huvudtiteln............................................................ kronor 853,200
» tredje » ............................................................ » 634,700
» fjärde » » 309,600
» femte » » 5,362,000
» sjätte » » 177,300
» sjunde » » 271,000
» åttonde » » 3,512,000
» nionde » » 659,000
» tionde » ............................................................ » 339,900
» huvudtiteln XIII. Riksdagen och dess verk m. m. » 88,700;
dels ock godkänt ovan intagna förslag till inkomst- och utgiftsstat för
statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1935/1936.
Stockholm den 29 mars 1935.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.