Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» gjorda framställningar angående dispositionen av den 30 juni 1935 kvarstående behållningar å reservationsanslag samt rörande sättet för bestridande av vissa avlöningskostnader för personal vid nyreglerade verk, tillhörande allmänna civilförvaltningen.
1935-02-16 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1935:20, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» gjorda framställningar angående dispositionen av den 30 juni 1935 kvarstående behållningar å reservationsanslag samt rörande sättet för bestridande av vissa avlöningskostnader för personal vid nyreglerade verk, tillhörande allmänna civilförvaltningen.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 20.
1
Nr 20.
Godkänd av lörsta kammaren den 16 februari 1935.
Godkänd av andra kammaren den 16 februari 1935.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen under »Utgifterna. För flera huvudtitlar
gemensamma frågor» gjorda framställningar
angående dispositionen av den 30 juni 1935 kvarstående
behållningar å reservationsanslag samt rörande sättet för
bestridande av vissa avlöningskostnader för personal vid
nyreglerade verk, tillhörande allmänna civilförvaltningen.
(Statsutskottets utlåtande nr 20.)
Till Konungen.
I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1935/1936 har Kungl. Majit under punkterna 1 och 2, sid. 1—17, av det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag, avseende »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor»,
föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
riktlinjer, dels meddela föreskrifter angående dispositionen av den
30 juni 1935 kvarstående behållningar å reservationsanslag, dels ock utfärda
bestämmelser beträffande sättet för bestridande av vissa avlöningskostnader
för personal vid nyreglerade verk, tillhörande allmänna civilförvaltningen.
Riksdagen vill erinra därom, att Kungl. Majit i propositionen nr 220
till 1934 års riksdag framlagt förslag till vissa förändringar i uppställningen
av riksstatens utgiftssida, samt att riksdagen förklarat sig godkänna
de i propositionen angivna grunderna för den ändrade uppställningen
av riksstaten. I samband härmed framhöll riksdagen, att, även
örn förslagets genomförande i detalj måhända kunde komma att medföra
vissa svårigheter, det dock vore ett viktigt önskemål, att den rationalisering
och förenkling, som i stort sett syntes kunna vinnas genom
den föreslagna förändringen, snarast möjligt bleve genomförd och bomme
budgetarbetet inom departementen och riksdagen till nytta.
Bihang till riksdagens protokoll 1935. l''i sami. Nr 20.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 20
I nu föreliggande statsverksproposition har Kungl. Majit tillämpat
de av riksdagen sålunda godkända grunderna i fråga om uppställningen
av riksstatens utgiftssida, varjämte uppdelningen av utgiftsanslagen på
ordinarie och extra anslag — likaledes i enlighet med de av riksdagen
godkända grunderna -— i samband därmed upphört. Riksdagen har
icke funnit anledning till erinran mot de principer, som, i anslutning
till vad som anförts i propositionen nr 220, vunnit tillämpning vid
anslagens uppställning enligt de nya grunderna. Vid behandlingen under
riksdagens lopp av de särskilda anslagen komma emellertid mera ingående
att prövas de förändringar, som i vissa fall och beträffande speciella
anslag blivit ifrågasatta. Vad Kungl. Majit föreslagit i avseende
å dispositionen av de reservationer, som den 30 juni 1935 kunna komma
att redovisas å vissa reservationsanslag, har riksdagen funnit sig kunna
godkänna och följaktligen ansett hinder icke möta mot att lämna det
av Kungl. Majit begärda bemyndigandet i fråga örn dispositionen av de
behållningar, som vid nämnda tidpunkt kunna förefinnas å vissa anslag
av nämnda art.
I detta sammanhang har riksdagen emellertid icke upptagit till behandling
de frågor, som beröra i statsverkspropositionen föreslagna förändringar
med avseende å riksstatens inkomstsida och redovisningen av
sådana inkomster, vilka hittills plägat upptagas såsom uppbördsmedel
å utgiftsanslag, samt ej heller frågan örn upplösande av den till inkomsttiteln
patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter knutna specialbudgeten.
Vidkommande därefter spörsmålet örn avlöningsstaternas uppställning
och beräkning samt avlöningskostnadernas bestridande har riksdagen funnit
sig kunna godkänna de förslag, som Kungl. Majit nu framlagt, och
har heller icke något att erinra mot formen för uppställningen av personalförteckningar
och avlöningsstater under de särskilda myndigheternas
avlöningsanslag eller i fråga örn sättet för pensionsavdragens beräkning
för viss icke-ordinarie personal. Riksdagen utgår från att jämkningar
i de särskilda posterna under avlöningsanslagen icke skola behöva
från ett budgetår till ett annat äga rum, därest icke särskilda förhållanden
eller vidtagna förändringar av större räckvidd det påkalla.
Emellertid bör givetvis riksdagen för varje budgetår godkänna grunderna
för dispositionen av de medel, som under rubriken »Särskilda löneförmåner»
upptagas såsom en av delposterna å avlöningsstaterna (d. v. s. provisoriskt
dyrortstillägg, tillfällig löneförbättring och andra likartade förmåner).
Detta tillvägagångssätt bör dock icke få utgöra hinder för att
riksdagen redan dessförinnan — i likhet med vad som för övrigt i vissa
fall hittills ägt rum —- fastställer beloppet av de medel, som skola upptagas
under denna rubrik å avlöningsstaterna. Vidare förutsätter riksdagen,
att framdeles alla sådana kostnader, som kunna uppstå på grund
av gällande avlöningsbestämmelser, skola bestridas från verkens avlö
-
Riksdagens skrivelse Nr 20.
3
ningsanslag, såframt icke, såsom fallet är exempelvis beträffande resekostnader,
medel för ändamålet upptagits å verkens omkostnadsstater.
I statsrådsprotokollet bar framhållits, att det icke är uteslutet, att en
del ojämnheter kunnat uppkomma, då riksstaten efter de nu vidtagna
förändringarna framlagts och då beräkningarna av medelsbehovet under
de särskilda avlönings- och omkostnadsstaterna för första gången
verkställts. Där ej erforderlig jämkning kan av Kungl. Majit under löpande
budgetår verkställas, synes jämväl enligt riksdagens mening i dylika
fall rättelse böra vidtagas i statsverkspropositionen till 1936 års riksdag.
Under erinran örn att riksdagen under punkt G:o) i sin skrivelse nr 213
vid 1932 års riksdag givit uttryck åt den uppfattningen, att den s. k.
statsliggaren borde successivt utvidgas till en efter enhetliga principer
uppställd budgethandbok, där såväl stater som författningshänvisningar
och samtliga övriga föreskrifter rörande budgeten kunde återfinnas, vill
riksdagen betona, att, därest så sker, budgetarbetet i hög grad kommer att
underlättas såväl inom statsförvaltningen som hos riksdagen. Översikter,
uppställda efter enhetliga grunder, komma härigenom att finnas rörande
den för varje budgetår fastställda riksstaten, sådan den skall i detalj
av vederbörande myndigheter tillämpas. I samband härmed har riksdagen
velat framhålla önskvärdheten av att vid utfärdandet av de s. k.
regleringsbreven för de särskilda huvudtitlarna mätte inom de skilda departementen
tillämpas ensartade grunder och att i dessa brev direkt
måtte angivas de myndigheter, som skola äga disponera anslagen.
Vid genomförandet av avlöningsstaternas uppställning och beräkning
efter de nya principerna har det icke varit möjligt att för s. k. oreglerade
verk fullt ut tillämpa samma grunder, som gälla för reglerade verk. Riksdagen
förutsätter emellertid, att detta spörsmål ägnas ytterligare övervägande
och att, i den mån så erfordras, kompletterande föreskrifter meddelas
av Kungl. Majit.
Någon erinran från riksdagens sida finnes icke mot de vid avlöningsanslagens
beräkning tillämpade grundsatserna, och har riksdagen —• som
godkänner Kungl. Majits förslag, att kostnaderna för avlöning åt extra
ordinarie personal under sjukdom få bestridas av den å avlöningsstaterna
med beteckningen »förslagsvis» upptagna anslagsposten »Avlöningsförliöjningar
m. m.», varifrån i stort sett övriga enligt avlöningsreglementet
automatiskt utgående förmåner till extra ordinarie tjänstemän bestridas
— funnit sig böra lämna Kungl. Majit bemyndigande att utfärda erforderliga
bestämmelser beträffande sättet för bestridande av vissa avlöningskostnader
för personal vid reglerade verk, tillhörande allmänna
civilförvaltningen.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen bemyndigat Kungl. Majit
dels att, i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen för finansdepartementet
i statsrådsprotokollet den 4 januari 1935 angivna riktlinjer, med
-
4 Riksdagens skrivelse Nr 20.
dela föreskrifter angående dispositionen av den 30 juni 1935 kvarstående
behållningar å reservationsanslag, dels ock att, i huvudsaklig överensstämmelse
med av samme departementschef i statsrådsprotokollet ovannämnda
dag förordade grunder, utfärda bestämmelser beträffande sättet
för bestridande av vissa avlöningskostnader för personal vid nyreglerade
verk, tillhörande allmänna civilförvaltningen.
Stockholm den 16 februari 1935.
Med undersåtlig vördnad.
350460. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1935.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.