Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till svensk luftfart m. m. jämte tvä i ämnet väckta motioner.

1935-05-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1935:213, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd till svensk luftfart m. m. jämte tvä i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 213.

1

Nr 213.

Godkänd av första kammaren den 11 maj 1935.

Godkänd av andra kammaren den 14 maj 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående understöd till svensk

luftfart m. m. jämte tvä i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 97.)

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935 dagtecknad proposition, nr

162, Ilar Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen

dels bemyndiga Kungl. Majit att med aktiebolaget Aerotransport träffa

avtal örn regelbunden luftfart efter utgången av år 1936 i huvudsaklig överensstämmelse

med det av föredragande departementschefen förordade, såsom

bilaga 3 vid statsrådsprotokollet fogade förslaget;

dels till tecknande av aktier i aktiebolaget Aerotransport, sedan dess bolagsordning

ändrats i huvudsaklig överensstämmelse med det vid nämnda

avtalsförslag såsom bilaga B fogade förslaget, under Utgifter för kapitalökning

och rubrik Fonden för statens aktier för budgetåret 1935/1936 .anvisa

ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 1,250,000 kronor;

dels höja den i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936 under rubriken

»F. Lånemedel» upptagna inkomstposten »Övriga lånemedel» med motsvarande

belopp;

dels ock besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av behov

tillhandahålla medel för inlösen av aktier i bolaget, vilka tillhöra annan än

staten.

I anledning av propositionen hava i två likalydande motioner, I: 296 och

II: 518, hemställts,

a) att i avtalet mellan statsverket och aktiebolaget Aerotransport andra

paragrafen, första stycket, erhåller den formulering, som föreslagits av luftfartsutredningen:

»Statsunderstöd utgår under förutsättning, att regelbunden

luftfart upprätthålles i minst den utsträckning, som angives i härvid såsom

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 14 sami. Nr 213—215.

1149 85

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 213.

bilaga A fogade trafikprogram med de ändringar uti detsamma, örn vilka

Kungl. Majit och bolaget må tid efter annan enas», samt att § 15 i samma

avtal får följande: »Statsverket är berättigat att vid avtalstids utgång inlösa

bolagets tillliörigheter och trafikmateriel med belopp, som bestämmes

av fem gode män, av vilka Kungl. Majit utser två och bolaget två, varefter

de fyra sålunda valda tillkalla den femte. Inlösningsbeloppet får högst utgöra

summan av bolagets skulder och övriga förbindelser samt aktiekapitalets

nominella belopp»;

b) att riksdagen, i anledning av de uttalanden, som förekomma i Kungl.

Majits proposition nr 162 till årets riksdag, under rubriken »Postflygning»

ville framhålla, dels att det synes riksdagen lämpligt, att med vanligt utomlandsporto

frankerad brevpost alltjämt flygbefordras enligt hittills tillämpade

principer, dels ock att riksdagen finner det angeläget, att nattpostflygningarna

utökas till att pågå året runt, så snart tekniska hinder för en sådan åtgärd

icke längre föreligga;

c) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam

utredning beträffande upprättande av en flygled till Norrland; samt

d) att riksdagen ville såsom sin åsikt uttala, att Kungl. Majit vid fastställande

av taxor för den inrikes lufttrafiken måtte i möjligaste män beakta

de i motionerna anförda synpunkterna.

Alltsedan år 1925 har statssubvention utgått till aktiebolaget Aerotransport.

Redan år 1918 hade emellertid riksdagen framställt begäran örn utredning

rörande förutsättningarna för en »reguljär lufttrafik». De förväntningar,

som riksdagen då och senare vid olika tillfällen uttalat beträffande

detta nya trafikmedels betydelse för samfärdseln, äro numera på god väg

att förverkligas. Den europeiska liksom den amerikanska kontinenten är

redan genomdragen av ett stort antal flyglinjer med en regelbunden, året

örn pågående trafik, som är i starkt tilltagande. Yad den nordiska trafiken

beträffar må erinras, att rörelsen vid Malmö flyghamn redan nått ett omfång

av 22 ankommande eller avgående flygplan per dag. Genom förening

av tåg- och flygförbindelse föreligger innevarande sommarhalvår möjlighet

till dagpassagerarbefordran Stockholm—Paris, respektive London och vice

versa. Helsingfors är likaledes — över Kiga — förenat med sistnämnda

båda städer genom dagflygförbindelse. Såsom ytterligare belysande för den

alltjämt tilltagande hastigheten på flyglinjerna må anföras, att Malmö

numera kan på dagen nås från så avlägsna platser som Kom och Atén.

Även den transkontinentala lufttrafiken är stadd under utveckling. Engelska,

franska och holländska flygföretag upprätthålla flygförbindelser till

Indien med sammanlagt fem turer i veckan. Med Zeppelinluftskepp upprätthålles

passagerarfart varannan vecka mellan Tyskland och Sydamerika.

Mellan Europa och Sydamerika finnas dessutom två luftpostturer per vecka,

därav en fransk och en tysk. Aven befordringen över Atlanten sker med flyg.

Engelska postverket överväger för närvarande att mot vanligt porto transportera

flygpost över hela det brittiska imperiet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 213.

3

Den i propositionen framlagda planen för den svenska luftfarten under

åren 1937—1942 innebär, att helårstrafik skulle bedrivas dels å kontinentlinjerna

Stockholm—Malmö—Berlin, London oell Paris, dels ock å de skandinaviska

linjerna Oslo—Göteborg—Malmö och Stockholm—Helsingfors—

(Tallinn). Därjämte skulle nattpostflygning äga rum året runt i sådan omfattning,

att brevpost kunde åtminstone under sex veckodagar befordras från

Stockholm, respektive Göteborg till London, respektive Paris och vice versa

på en natt med avgång alltså på aftonen och utdelning följande morgon.

Por detta trafikprograms genomförande förutsattes dels ett statligt engångsutlägg

för aktieteckning i det ombildade aktiebolaget Aerotransport på

2,500,000 kronor — att utgå av lånemedel — dels ock en årlig subvention

med följande belopp1), nämligen:

1937 ......................................................... kronor 1,050,000

1938 ........................................................ » 975,000

1939 ....................................................... » 900,000

1940 ....................................................... » 825,000

1941 ......................................................... » 750,000

1942 ......................................................... » 675,000

Läggas härtill de årliga merntgifter på cirka 900,000 kronor som post
-

flygningen beräknas medföra stiga de statliga utläggen för ifrågavarande

linjeluftfart till avsevärda summor.

Vid den föreliggande frågans bedömande bör dock beaktas, att flygtrafiken

alltjämt är att betrakta som ett nytt transportmedel, som ej ännu uppnått

sin självständiga bärighet. I likhet med ett stort antal främmande nationer

lära de svenska statsmakterna böra medverka till att göra en fortsatt insats

för flygtrafikens utveckling. Erinras må, att även det svenska järnvägsväsendets

genombrott på sin tid skedde med liknande stora uppoffringar, varvid

den relativa betydelsen av andra transportmedel, enkannerligen den inrikes

sjöfarten samtidigt kom att minskas. Belysande är ett av 1887 års taxekommitté

gjort uttalande, att när järn vägsbyggandet på 1850-talet tog sin

början »regering och riksdag mindre torde haft till ögonmärke detta företags

avkastningsförmåga än tidens krav på förbättrade och snabba kommunikationsmedel».

En jämförelse, som härvidlag också förtjänar åberopas, äro

de stora utlägg, som under 1800-talet ända fram till Sassnitzfärjomas tillkomst

år 1909 från postverket erfordrades i form av stora ångbåtssubventioner

och på annat sätt för att tillgodose behoven av tidsenliga och allt

snabbare postförbindelser med kontinenten.

På grund av sitt allmänna geografiska läge och särskilt som genomfartsland

för den norska och finska trafiken har Sverige betydande intressen att

tillvarataga vid det slutliga fastställandet av de framtida internationella flyglinjerna.

Ett framtidsintresse är också utvecklingen av de inhemska flyglederna.

*) Av dessa belopp innehållas 100,000 kronor som ränta å statens kapitalinsats, 2,500,000

kronor, i aktiebolaget Aerotransport.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 213.

Med dessa utgångspunkter kar riksdagen ansett sig böra godkänna de

föreliggande förslagen till ombildning av aktiebolaget Aerotransport ock till

ökning av dess kapital samt i samband därmed örn en årlig subvention till

bolaget. Att understödsbeloppet årligen minskas förtjänar särskilt uppmärksammas,

och förslaget härutinnan får betraktas som ett uttryck för hysta

förväntningar att kunna uppnå ett efterhand förbättrat ekonomiskt resultat

på de nu tillsvidare statssubventionerade linjerna.

Beträffande den framtida taxepolitiken har departementschefen anslutit

sig till luftfartsutredningens uttalande örn att biljettprisei''iia å de inrikes

stödda linjerna böra »örn ej särskilda omständigheter påkalla undantag»

hållas över priset å l:a klass järnvägsbiljett, inberäknat sovplatsavgift, där

sovvagn brukar användas.

Transportavgifternas lämpliga avvägning måste utan tvivel betraktas som

en särskilt ömtålig sak, då fråga är örn ett nytt transportmedel sådant som

flyget. Till viss ledning synas dock kunna tjäna redan vunna erfarenheter

från utländska trafiklinjer. I varje fall måste riksdagen finna angeläget, att

luftfartens utveckling ej hämmas genom alltför högt satta taxenormer. Detta

synes ej minst böra gälla, då fråga är örn att tillvarataga det svenska flygets

framtidsmöjligheter inom det egna landets gränser.

De årliga nettokostnaderna för postjlygningen uppgå för närvarande till

inemot 600,000 kronor. Postverket har då med flygplan befordrat även icke

luftfrankerad post, ett förfaringssätt, som jämväl av främmande postförvaltningar

i en alltjämt ökad utsträckning börjar tillämpas. Med nattflyg har

emellertid posten hittills transporterats allenast under fem månader Stockholm—Malmö—Hannover.

Skall, såsom generalpoststyrelsen funnit motiverat,

nattpostflygning försiggå året runt och både från Stockholm och Göteborg,

ökas kostnaderna till cirka 900,000 kronor på sätt framgår av följande

inom generalpoststyrelsen uppgjorda beräkning:

Kronor.

Dagflygningar........................................................................................ 290,000

Nattflygningar........................................................................................ 1,140,000

Vidarebefordring å utländska flyglinjer, omkring.............................. 240,000

Lokala transporter och personalkostnader, omkring ........................ 85,000

Summa kronor 1,755,000

Härifrån avgå Kronor.

Luftportoinkomster (beräknade) ............................................. 125,000

Lufttransitinkomster (av danska, finska, norska m. fl. postförvaltningar),

omkring....................................................... 630,000

Inbesparade land- och sjötransitavgifter, omkring.............. 110,000 865,000

Nettokostnad kronor 890,000

Denna summa av i runt tal 900,000 kronor förefaller hög men kan vara

motiverad med hänsyn till postflygets alldeles särskilda betydelse för Sveriges

del, främst på grund av vårt avlägsna läge i förhållande till London och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 213.

Paris samt andra kultur- och kandelscentra. Av stor betydelse är även, att

Sverige kan bibehålla och utveckla samarbetet med Danmark, Finland och

Norge beträffande postbefordran.

Bland åtgärder, som lämpligen kunna komma i fråga för kostnadernas

begränsning och som i propositionen diskuteras, synes en måttlig höjning

av vårt för närvarande relativt låga utlandsporto erbjuda en nära tillhands

liggande lösning.

I detta sammanhang måste uppmärksammas, att de kalkyler, som ligga

till grund för beräkningen av den årliga allmänna subventionen till aktiebolaget

Aerotransport, grundats på en bolagets årsintäkt av post, transporterad

med dagflyglinjerna, till belopp av 265,000 kronor.

Yad angår avtalet med aktiebolaget Aerotransport anser riksdagen en

ändring påkallad beträffande § lo. Enligt departementschefens förslag har

denna paragraf följande lydelse: »§ 15. Statsverket är berättigat att vid avtalstidens

utgång inlösa bolagets tillhörigheter och trafikmateriel med belopp,

som bestämmes av fem gode män, av vilka Kungl. Majit utser två och

bolaget två, varefter de fyra sålunda valda tillkalla den femte. Inlösningsbeloppet

får bestämmas högst till aktiekapitalets nominella belopp.» På sätt

motionsvis erinrats skulle emellertid denna formulering leda till att även

örn värdet av bolagets tillhörigheter vid en framtida likvidation motsvarade

ej endast aktiekapitalet utan även bolagets skulder dessa tillhörigheter dock

skulle av statsverket betalas med allenast en summa motsvarande aktiekapitalets

nominella belopp och alltså utan hänsyn till skulderna. Da, såsom

skäligt synes vara, även skulderna böra få inräknas i lösesumman, anser

riksdagen, att nämnda paragrafs sista stycke bör givas följande lydelse:

§ 15.

Statsverket är berättigat---den femte. Därest bolagets tillhörig
heter

och trafikmateriel i värde överstiga summan av bolagets aktiekapital

och skulder, får inlösningsbeloppet likväl icke bestämmas högre än som kan

beräknas erforderligt för att aktieägarna vid likvidation av bolaget skola

erhålla vad som motsvarar aktiernas nominella belopp.

Yad departementschefen anfört beträffande flygleder och övrig markorganisation

liksom ock i fråga örn luftfartsmyndighetens överflyttning från kommunikationsdepartementet

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föranleder

ingen särskild erinran från riksdagens sida.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,

att riksdagen

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att med aktiebolaget Aerotransport träffa

avtal örn regelbunden luftfart efter utgången av år 1936 i huvudsaklig överensstämmelse

med det av chefen för kommunikationsdepartementet föroidade

förslaget;

dels till tecknande av aktier i aktiebolaget Aerotransport, sedan dess

bolagsordning ändrats i huvudsaklig överensstämmelse med det vid nämnda

avtalsförslag såsom bilaga B fogade förslaget, under Utgifter för kapitalök
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelser Nr 213—214.

Ding ock rubrik Fonden för statens aktier för budgetåret 1935/1936 anvisat

ett reservationsanslag av 1,250,000 kronor, att utgå av lånemedel;

dels ock beslutat, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av behov

tillhandahålla medel för inlösen av aktier i bolaget, vilka tillhöra annan

än staten.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag örn höjning av inkomstposten »Övriga

lånemedel» kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

Stockholm den 14 maj 1935.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 214.

Godkänd av första kammaren den 11 maj 1935.

Godkänd av andra kammaren den 14 maj 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående anslag till vissa ombyggnadsarbeten

vid centralfängelset i Norrköping

saint till nya arbetslokaler m. m. vid centralfängelset

i Växjö.

(Statsutskottets utlåtande nr 93.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 4 januari 1935 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t bland utgifter för

kapitalökning, bilaga 1, under rubriken »Statens allmänna fastighetsfond»,

punkterna 2 och 3, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i

ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, för budgetåret 1935/1936 beräkna

reservationsanslag dels å 37,000 kronor till vissa ombyggnadsarbeten

vid centralfängelset i Norrköping dels ock å 95,000 kronor till anordnande

av nya arbetslokaler m. m. vid centralfängelset i "Växjö.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 1 mars 1935

dagtecknad proposition, nr 138, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiepartementsärenden samma dag, föreslagit riksdagen
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.