Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa m. m. IBankoutskottets utlåtande nr 42 och memorial nr 54.)

1935-05-15 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1935:218, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa m. m. IBankoutskottets utlåtande nr 42 och memorial nr 54.)

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 218.

3

Nr 218.

Godkänd av lörsta kammaren den 14 maj 1935.

Godkänd av andra kammaren den 14 maj 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående konungariket

Sveriges stadshypotekskassa m. m.

IBankoutskottets utlåtande nr 42 och memorial nr 54.)

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 1 mars 1935 dagtecknad proposition

nr 177, har Eders Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa och

2) förordning angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande

och verksamhet.

Under den tid av över tjugofem år, under vilken de för stadsbypoteksinstitutionen

utfärdade författningarna varit gällande, hava förhållandena

på såväl fastighets- som penningmarknaden undergått betydande förändringar,

och en revision av författningarna har efter hand visat sig

vara av behovet påkallat. De förslag till nya författningar, som i propositionen

framlagts av Eders Kungl. Majit i nära anslutning till stadshypotekssakkunnigas

förslag, har riksdagen i allt väsentligt kunnat biträda.

Endast i följande avseenden hava förslagen givit riksdagen anledning

till erinringar eller uttalanden.

Enligt Eders Kungl. Maj its förslag skall för giltighet av beslut av kassastyrelsen

i vissa fall, då fråga är örn särskilt betydelsefulla avgöranden, erfordras

kvalificerad majoritet. Stadganden av sådan innebörd

återfinnas dels i § 4, sista stycket, av förordningen angående stadshypotekskassan,

avseende beslut örn uppläggande av obligationslån eller örn

tillfällig upplåning för anskaffande av rörelsemedel, dels i § 9, tredje stycket,

av samma förordning, avseende val av verkställande direktör för

kassan, dels ock i § 7, första stycket, av förordningen angående stadshypoteksföreningarna,

avseende fastställande av instruktion för föreningarnas

värderingsman och av formulär till värderingsinstrument. I samtliga dessa

fall innefattar Eders Kungl. Majits förslag en föreskrift, att beslut icke

må av styrelsen fattas, med mindre styrelsens samtliga ledamöter äro till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 218.

städes och minst fyra om beslutet ense. Med denna bestämmelse har

främst åsyftats att förhindra tillkomsten av beslut, som icke biträtts av

åtminstone en av statsrepresentanterna i styrelsen. Att staten på detta

sätt tillförsäkrats en viss kontroll över kassan, har synts motiverat med

hänsyn till att staten i sista hand är garant för kassans förbindelser.

Beträffande förenämnda stadgande i § 9, tredje stycket, av förordningen

angående stadshypotekskassan har riksdagen anslutit sig till Eders Kungl.

Maj:ts förslag.

I fråga örn övriga två angivna fall har riksdagen icke varit övertygad

örn behovet av att i ovan omförmälda syfte gå så långt som att fordra kvalificerad

majoritet. Därest det med hänsyn till vikten av här ifrågavarande

ärenden samt ovanberörda statsintresse föreskrives, att beslut i

dessa ärenden icke må av styrelsen fattas, med mindre styrelsens samtliga

ledamöter äro tillstädes och beslutet biträtts av den av Kungl. Majit förordnade

ordföranden eller den av riksgäldsfullmäktige utsedde vice ordföranden,

torde det nämligen enligt riksdagens mening vara tillfyllest med

enkel majoritet, d. v. s. att minst tre av ledamöterna förena sig örn beslutet.

I överensstämmelse med vad nu sagts har riksdagen omformulerat §

4, sista stycket, av förordningen angående stadshypotekskassan och § 7,

första stycket, av förordningen angående stadsliypoteksföreningarna.

Med avseende å formen för utlämnande av lån innebära de

i § 9 av förslaget till förordning angående stadsliypoteksföreningarna intagna

bestämmelserna, att lånesumman i regel skall tillhandahållas i kontanta

penningar. Beviljat lånebelopp må dock enligt kassastyrelsens avgörande

under vissa förutsättningar utlämnas i kassans obligationer.

Såsom i propositionen erinrats, tillämpas den kontanta likvidformen

såväl av hypoteksbanken som av bostadskreditkassan, även örn enligt de

för dessa båda institut gällande bestämmelserna möjlighet finnes att utlämna

lån i obligationer. Den kontanta likvid formen torde utan tvivel

jämväl för stadshypotekskassan vara den mest ändamålsenliga. Uppenbart

är, att örn obligationsförsäljningen ombesörjes av kassan, fördelaktigare

villkor kunna erhållas, än örn de enskilda låntagarna i marknaden

utbjuda kassans obligationer. Låntagarna torde dessutom i det stora

flertalet fall vara mest betjänta av kontantlikvid. En viktig regel för

verksamheten är, att kassans utlåningsvillkor så nära som möjligt böra

anpassas efter villkoren för dess upplåning. Såsom erfarenheten från ovannämnda

två hypoteksinrättningar utvisar, torde några större tekniska svårigheter

icke föreligga att upprätthålla denna princip, även örn lånen utlämnas

i kontanta penningar. Med hänsyn till vad nu anförts ligger det

nära till hands att ifrågasätta, huruvida icke möjligheten för låntagarna

att erhålla lånevaluta i kassans obligationer bör uteslutas ur författningen.

De sakkunniga hava emellertid påvisat, att det i vissa fall kan vara

önskvärt eller för kassan kanske rent av nödvändigt, att lånesumman ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 218. 5

lämnas i obligationer. På grund härav har riksdagen ansett sig icke böra

besluta någon ändring i de föreslagna bestämmelserna. Riksdagen vill

dock uttala såsom sin mening, att användningen av obligationer såsom

lånelikvid i tillämpningen bör inskränkas till de av de sakkunniga angivna

eller liknande undantagsfall.

Vad slutligen angår tidpunkten för de föreslagna förordningarnas

ikraftträdande, har riksdagen beslutit, att förordningarna skola bliva

tillämpliga från och med den 20 maj 1935.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat

skick antaga Eders Kungl. Marits i propositionen nr 177 framlagda

förslag till förordning angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa

och till förordning angående grunderna för stadshypoteksföreningars

bildande och verksamhet, för sin del antagit följande förslag till förordningar:
-

Förslag

till

Förordning

angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

Härigenom förordnas som följer:

Om hypotekskassans ändamål.

§ 1.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till ändamål att driva

lånerörelse i enlighet med de i denna förordning givna bestämmelser.

Hypotekskassan må, med det undantag som följer av § 8, utlämna lån

allenast åt stadshypoteksföreningar.

Örn hypotekskassans grundfond.

§ 2.

Såsom grundfond för hypotekskassan ställer staten genom fullmäktige

i riksgäldskontoret till förfogande svenska statens tre och en halv procent

obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt

belopp av etthundra miljoner kronor.

Grundfondsohligationerna fortfara att tillhöra staten, som dock ej äger

att för annat ändamål förfoga över dem, förrän kassans samtliga förbindelser

äro fullgjorda.

Grundfondsobligationer må, efter anmälan till riksgäldskontoret, tagas

i anspråk till fullgörande av kassans förbindelser, då kassan för tillfället

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 218.

saknar användbara medel därtill samt, i den ordning som i § 13 sägs, vid

kassans likvidation.

Då grundfondsobligationer av kassan tagits i anspråk annorledes än

vid kassans likvidation, åligger det kassan att gottgöra staten den obligationsränta,

som staten i följd härav nödgas utgiva, och att så snart ske

kan återställa till grundfonden obligationer, som svara mot de i anspråk

tagna.

§ 3.

Därest grundfonden skulle, genom på hypotekskassans rörelse i dess

helhet uppkomna förluster, nedgå till nittiofyra miljoner kronor, må kassan

icke upptaga nytt lån, med mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.

Örn grundfonden av sådan anledning skulle nedgå till åttioåtta

miljoner kronor, må nytt lån icke upptagas, med mindre riksdagen på

Konungens framställning det medgiver.

Kassans styrelse har att hos Konungen göra anmälan, då den finner anledning

antaga, att grundfonden nedgått såsom nu sagts.

Om hypotekskassans rörelse.

§ 4.

För anskaffande av erforderliga medel äger hypotekskassan att emot

räntebärande, till innehavaren ställda obligationer upptaga lån att inom

viss, i låneavtalet angiven tid återbetalas antingen genom årlig amortering

eller efter uppsägning utan fastställd amortering.

Sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer må icke vid

något tillfälle uppgå till mera än tio gånger det belopp, kassans grundfond

och reservfond tillhopa utgöra.

De av kassan utfärdade obligationerna skola, för att hava gällande

kraft mot kassan, vara försedda med påteckning, att de blivit inregistrerade

hos riksgäldskontoret.

Av kassan upptaget obligationslån skall senast tio år efter dess upptagande

kunna av kassan uppsägas till inbetalning å den förfallotid, som

i sådant hänseende må vara i låneavtalet bestämd.

I den ordning, som nu är nämnd, må lån även upptagas för konvertering

av äldre lån.

För tillfälliga, av förut ingångna förbindelser föranledda behov må

kassan verkställa upplåning på viss kort tid eller på kort tids uppsägning.

Sådan upplåning må ock ske för tillfälligt anskaffande av rörelsemedel.

Beslut örn uppläggande av obligationslån eller örn tillfällig upplåning

för anskaffande av rörelsemedel må icke av kassans styrelse fattas, med

mindre styrelsens samtliga ledamöter äro tillstädes och beslutet biträtts

av den av Konungen förordnade ordföranden eller den av fullmäktige i

riksgäldskontoret utsedde ledamoten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 218.

$ 5.

Hypotekskassan må till hypoteksföreningarna utlämna lån att återbetalas

antingen genom viss årlig amortering (amorteringslån) eller utan

amortering efter förloppet av viss tid, minst tio och högst tjugu år (fasta

lån). j. . ! •■■k.lill.j

För de förbindelser, som föreningarna för erhållna lån utfärda till kassan,

pantförskrivas de hos föreningarna belånade reverser med tillhörande

hypotek.

Nämnda reverser och hypotek skola ställas under offentlig vård, som

utövas av ett utav Konungens befallningshavande i den ort, där föreningens

styrelse har sitt säte, förordnat ombud. Handlingarna skola

förvaras under tre olika lås, och skola nämnda ombud och två av föreningens

styrelse särskilt utsedda personer innehava nyckel till var sitt

lås.

§ 6.

Såsom säkerhet för de av hypotekskassan utfärdade obligationerna

tjäna de i § 5 nämnda förbindelser och reverser med tillhörande hypotek.

Kassans styrelse åligger att tillse, att sålunda föreskriven säkerhet

är ställd och under hela lånetiden vidmakthålles.

§ 7.

Hypotekskassans behållna årliga vinst avsättes till en reservfond för

kassan. Uppgår reservfonden till två procent av kassans förbindelser,

må dock uppkommande vinst enligt styrelsens beprövande användas till

främjande av något med kassans ändamål sammanhängande syfte.

Reservfonden skall användas till gäldande av förluster, som uppkommit

å kassans rörelse i dess helhet.

Har hypoteksförening lidit förluster, som icke kunna täckas med föreningens

säkerhetsfond eller eljest utan anlitande av medlemmarnas ansvarighet

för föreningens förbindelser, må kassans styrelse bevilja föreningen

erforderlig försträckning ur kassans reservfond att återgäldas på

sätt och inom tid, som av styrelsen bestämmes.

§ 8.

Inflyta till hypotekskassan medel, som icke genast kunna användas

till infriande av dess förbindelser eller till utlåning åt hypoteksföreningar,

äger kassan att göra sådana medel fruktbärande på kortare tid genom

medlens insättande i bankinrättning eller genom deras placering

i statens, allmänna hypoteksbanken eller hypotekskassans egna obligationer

eller mot fullgod säkerhet av sådana obligationer eller av inteckning

i stadsfastighet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 218.

Om hypotekskassans förvaltning.

§ 9.

Hypotekskassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen

består av fem ledamöter. Av dessa utser Konungen fyra ledamöter,

däribland en till ordförande, samt fullmäktige i riksgäldskontoret en, vilken

skall vara vice ordförande. Därjämte utser Konungen fyra suppleanter,

däribland en för ordföranden i bans egenskap av ledamot, samt fullmäktige

i riksgäldskontoret en, vilken skall vara suppleant för den av

fullmäktige utsedde ledamoten. De tre ledamöter, vilka jämte ordföranden

skola förordnas av Konungen, ävensom suppleanterna för dessa ledamöter

skola utses bland de personer, som enligt vad därom är stadgat

föreslagits av bypoteksföreningarnas ombud å ombudsstämma. Styrelsens

samtliga ledamöter och suppleanter utses för en tid av tre år.

Ledamöternas arvoden bestämmas av Konungen.

Styrelsens ledamöter svara, en för alla och alla för en, för de beslut

rörande kassans förvaltning, till vilka de med sin röst bidragit.

Verkställande direktör utses och entledigas av styrelsen. Beslut, varigenom

verkställande direktör utses, må icke av styrelsen fattas, med

mindre styrelsens samtliga ledamöter äro tillstädes och minst fyra örn beslutet

ense.

Närmare bestämmelser örn styrelsen och verkställande direktören

meddelas i reglementet för hypotekskassan.

Om revision m. m.

§ 10.

För revision av hypotekskassans förvaltning och räkenskaper skola

årligen utses revisorer, av Konungen två, däribland en till ordförande, av

fullmäktige i riksgäldskontoret en samt av hypoteksföreningarnas ombud

å ombudsstämma en. I samma ordning utses lika antal suppleanter. Arvoden

för deltagande i revisionen bestämmas av Konungen.

§ 11.

Styrelsens och revisorernas berättelser skola i tryck offentliggöras samt

underkastas granskning av bypoteksföreningarnas ombud å ombudsstämma

enligt vad därom är särskilt stadgat.

Det tillkommer därefter Konungen att pröva hypotekskassans förvaltning

och att, sedan fullmäktige i riksgäldskontoret avgivit yttrande, besluta

angående ansvarsfrihet för styrelsen.

§ 12.

När Konungen finner för gott att låta anställa särskild granskning

av hypotekskassans förvaltning, skola alla handlingar, räkenskaper och

kontanta tillgångar hållas tillgängliga för sådan granskning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 218.

§ 13.

Vid likvidation av hypotekskassan skola dess egna tillgångar samt hypoteksföreningarnas

ansvarighet för kassans förbindelser tagas i anspråk,

innan de grundfondsobligationer, som av staten ställts till förfogande, må

användas för fullgörande av kassans förbindelser.

Vad som vid likvidationen återstår av kassans egna tillgångar efter det

skulderna blivit guldna skall användas för ändamål, som Konungen efter

hörande av föreningarna bestämmer.

§ 14.

Reglemente för hypotekskassan fastställes av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 20 maj 1935, från och med vilken

dag förordningen den 5 juni 1909 (nr 65 sid. 1) angående konungariket

Sveriges stadshypotekskassa upphör att gälla.

Förslag

till

Förordning

angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och

verksamhet.

Härigenom förordnas som följer:

Om föreningarnas ändamål.

§ 1.

Hypoteksföreningar av fastighetsägare i rikets städer och med städer

jämförliga samhällen (stadshypoteksföreningar) hava till ändamål att

med de medel, som från konungariket Sveriges stadshypotekskassa erhållas,

tillhandahålla sina medlemmar lån mot sådan säkerhet av inteckning,

som nedan omförmäles.

Örn föreningarnas bildande.

§ 2.

Ansökan örn bildande av stadshypoteksförening göres hos Konungen,

på vilken det jämväl ankommer att, efter yttrande av styrelsen för hypotekskassan,

pröva, huruvida föreningens verksamhetsområde må omfatta

även vissa andra samhällen än städer.

Konungen meddelar jämväl föreskrift angående det minimibelopp, för

vilket förening, innan den må börja sin verksamhet, skall hava hos kassan

anmält sig till erhållande av lån.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 218.

Om föreningarnas och deras låntagares ansvarighet.

§ 3.

För liypotekskassans förbindelser äro hypoteksföreningarna ansvariga

i förhållande till högsta under senast förflutna räkenskapsåret oguldna

kapitalbeloppen av sina från kassan erhållna lån. Kunna kassans förbindelser

icke infrias med anlitande av dess egna medel, äger kassan, där

så erfordras, efter nämnda grund infordra tillskott från föreningarna.

Kan förening icke fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd av

dessa föreskrifter åligger föreningen, vare övriga föreningar efter enahanda

grund betalningsskyldiga för bristen.

§ 4.

För bypoteksförenings förbindelser äro medlemmarna ansvariga i

förhållande till högsta under senast förflutna räkenskapsåret oguldna

kapitalbeloppen av sina från föreningen erhållna lån. Kunna förenings

förbindelser icke infrias med anlitande av dess egna medel, äger föreningen,

där så erfordras, efter nämnda grund infordra tillskott från medlemmarna.

Kan medlem icke fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd av

dessa föreskrifter åligger honom, vare övriga medlemmar efter enahanda

grund ansvariga för bristen.

Örn föreningarnas rörelse.

§ 5.

Till hypoteksförening utlämnat amorteringslån eller fast lån å längre

tid än tio år kan, sedan tio år förflutit från lånets utlämnande, av föreningen

uppsägas till inbetalning efter ett år med gäldande av ersättning

till belopp, som bestämmes av hypotekskassans styrelse, för den ränteförlust,

som må av inbetalningen föranledas (ränteskillnadsersättning).

Kassans styrelse må, när det med hänsyn till kassan åliggande förpliktelser

finnes kunna ske, medgiva förening att inbetala lån tidigare

än nu är sagt; ägande styrelsen i sådant fall föreskriva, jämte gäldande

av ränteskillnadsersättning, även andra villkor för inbetalningen.

Angående gäldande av kapitalrabatt och andra kostnader, som kassan

vid låns upptagande fått vidkännas, lämnas föreskrift i reglementet för

kassan.

Underlåter förening att fullgöra föreskriven inbetalning, är föreningen

skyldig att å förfallna beloppet gälda ränta, beräknad efter en halv procent

i månaden.

§ 6.

Hypoteksförening må meddela lån allenast mot säkerhet av inteckning

i bebyggd, huvudsakligen för bostadsändamål eller till affärslokaler av
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 218.

11

sedd nöjaktigt brandförsäkrad fastighet, som är belägen inom föreningens

verksamhetsområde. Säkerheten skall gälla för låntagarens samtliga

förpliktelser till föreningen.

För förenings utlåning skola de bestämmelser, som gälla utlåning från

hypotekskassan till föreningarna, äga motsvarande tillämpning. Lån

skall förty, med iakttagande av föreningens reglemente, beviljas låntagaren

på de fördelaktigaste villkor, som föreningens förbindelser till kassan

medgiva.

§ 7.

Fastighet, varå lån sökes, skall besiktigas och värderas av ojäviga

värderingsmän, som för sådant ändamål särskilt utsetts av hypoteksföreningens

styrelse. För värderingsmännen skall gälla instruktion,

som tillika med formulär för värderingsinstrument fastställes av hypotekskassans

styrelse; beslut härom må icke av styrelsen fattas, med

mindre styrelsens samtliga ledamöter äro tillstädes och beslutet biträtts

av den av Konungen förordnade ordföranden eller den av fullmäktige

i riksgäldskontoret utsedde ledamoten.

Vid värderingen, som avser att till ledning för belåningen bestämma

fastighetens varaktiga värde (uppskattningsvärde), skall hänsyn tagas

till alla föreliggande och beräkneliga omständigheter, som kunna påverka

detta värde. Är byggnad huvudsakligen avsedd till andra affärslokaler

än kontor eller butiker eller till sådana bostäder, kontor eller butiker,

som icke kunna förutses svara mot ortens förhållanden, eller är

byggnad av säregen beskaffenhet med hänsyn till sin belägenhet eller

storlek i förhållande till andra för samma ändamål avsedda byggnader 5

orten eller därigenom att den helt eller till övervägande del anordnats

för visst speciellt ändamål eller av annan liknande anledning, må uppskattningsvärdet

icke sättas högre än till det värde som, med hänsyn

tagen även till kostnad för erforderlig omändring eller ombyggnad, kan

beräknas för det fall att byggnaden skall användas endast till sedvanliga

bostäder, kontor eller butiker.

Fastighet, varå lån meddelas, skall vara brandförsäkrad i inländsk,

med vederbörligen stadfäst reglemente försedd försäkringsinrättning, som

kassans styrelse finner erbjuda full säkerhet.

§ 8.

Amorteringslån må av hypoteksförening beviljas intill högst hälften

av uppskattningsvärdet, med iakttagande därav att lånebeloppet icke får

överstiga hälften av fastighetens senast fastställda taxeringsvärde; dock

må i fråga örn större städer eller vissa delar av dem sådana lån, därest

hypotekskassans styrelse det medgiver, kunna meddelas intill ett belopp,

ej överstigande sex tiondelar av vare sig uppskattningsvärdet eller taxeringsvärdet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 218.

Fasta lån kunna meddelas, då den belånade fastighetens huvudbyggnad

är av sten eller annat lika hållbart byggnadsämne, intill tre fjärdedelar

av det belopp, som må utlämnas såsom amorteringslån, samt, då

huvudbyggnaden är av mindre hållbart ämne, intill två tredjedelar av

nämnda belopp; dock må hela det för amorteringslån tillåtna lånebeloppet

utlämnas såsom fast lån å tio år, där den belånade fastighetens huvudbyggnad

är av sten eller annat lika hållbart ämne och avsevärd nedgång

i fastighetens värde under lånetiden icke synes vara att befara.

I intet fall må dock lånesumman överstiga det belopp, till vilket

fastigheten är brandförsäkrad. Lån må ej heller meddelas till lägre belopp

än ettusen kronor.

§ 9.

Lånesumman skall utlämnas i kontanta penningar enligt skuldförbindelsen

eller med den kapitalrabatt, som må av omständigheterna föranledas.

Dock må, där hypotekskassans styrelse finner det vara av förhållandena

påkallat eller lånesökande det begär och kassans styrelse prövar

hinder däremot ej möta, lånesumman utlämnas i kassans obligationer,

beräknade till parikurs, därvid lånesökanden äger påfordra sådana tillgängliga

obligationer, att det belopp, som vid försäljning av samtliga till

honom utlämnade obligationer kan påräknas, så nära som möjligt överensstämmer

med lånesumman.

% 10.

Den årliga avbetalningen å amorteringslån skall utgöra minst en

halv procent, då den belånade fastighetens huvudbyggnad är av sten eller

annat lika hållbart byggnadsämne, samt minst en procent, då densamma

är av mindre hållbart ämne.

I mån av verkställd amortering äger låntagare förfoga över sådan

del av den för lånet ställda inteckningssäkerheten, som icke erfordras för

täckande av lånets oguldna kapitalbelopp.

§ 11.

Övergår belånad fastighet till ny ägare, skall denne, örn han vill behålla

lånet, inom sex månader från den dag, då han blev ägare av fastigheten,

hos hypoteksföreningens styrelse göra anmälan örn lånets övertagande.

Sker det ej, eller finner styrelsen den nye ägaren icke kunna

godkännas som låntagare, äger styrelsen rätt att uppsäga lånet att inbetalas

efter ett år.

Försummar låntagare att erlägga föreskriven inbetalning, skall han å

förfallna beloppet gälda ränta, beräknad efter en procent i månaden,

föreningen dock obetaget att nedsätta berörda ränta till lägst en

halv procent i månaden. Har likvid ej skett inom trettio dagar från

förfallodagen, är låntagaren skyldig att, örn styrelsen prövar sådant

nödigt, inom tre månader gälda jämväl det återstående kapitalet med

ränta.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 218.

13

Har belånad fastighet genom vanvård eller annorledes under lånetiden

minskats i värde, så att panten icke anses innebära betryggande

säkerhet, äger föreningens styrelse, därest gäldenären ej lämnar nöjaktig

fyllnadssäkerbet, uppsäga lånet att helt eller delvis inbetalas

efter ett år eller, örn sådant med hänsyn till föreliggande omständigheter

prövas erforderligt, tidigare. Nedsättning av fastighets taxeringsvärde

skall icke ensam för sig anses såsom tillräcklig grund för sådan

åtgärd, som nu är sagd.

§ 12.

Hypoteksförening äger ej rätt att driva annan lånerörelse än i § 6

sägs; dock må föreningen vidtaga erforderliga åtgärder för placering av

sin säkerhetsfond.

§ 13.

Alla till hypoteksförening inflytande medel, som icke utgöra avkastning

av föreningens säkerhetsfond eller bidrag till föreningens förvaltningskostnader

eller ersättning för förlorade sådana bidrag eller

vinst vid avyttring av tillgångar, som föreningen förvärvat, skola redovisas

till hypotekskassan.

Örn bidrag till kassans förvaltningskostnader stadgas i kassans reglemente.

§ 14.

Det åligger medlem av hypoteksförening att i enlighet med närmare

föreskrifter i föreningens reglemente erlägga bidrag till föreningens förvaltningskostnader.

Förvaltningsbidragen skola på varje tid vara så bestämda, att, enligt

beprövande av hypotekskassans styrelse, säkerhetsfonden kan beräknas

inom skälig tid uppgå till minst en procent av föreningens hela skuld

till kassan.

Till förenings säkerhetsfond skall avsättas föreningens behållna årliga

vinst.

Säkerhetsfonden skall till så stor del, som i föreningens reglemente bestämmes,

motsvaras av insättning i bankinrättning eller av lätt säljbara

värdepapper.

Avkastning av säkerhetsfonden må icke användas till bestridande av

förvaltningskostnader, med mindre säkerhetsfonden vid senaste bokslut

uppgått till minst två procent av föreningens hela skuld till kassan.

§ 15.

Där till följd av exekutiv auktion eller i fall, som avses i § 5 eller

§ 11, lån inbetalas till hypoteksförening i förtid, äger föreningen att av

låntagaren med belopp, som av hypotekskassans styrelse bestämmas, uppbära

ränteskillnadsersättning samt, utom i det fall som avses i § 5 första

stycket, ersättning för förlorade bidrag till föreningens förvaltningskostnader.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 218.

Om föreningarnas förvaltning och örn revision m. m.

§ 16.

Hypoteksförenings angelägenheter handhavas av en styrelse, utsedd i

den ordning, föreningens reglemente föreskriver.

Sammankomst med förenings medlemmar (föreningsstämma) skall årligen

hållas, på sätt i föreningens reglemente närmare stadgas. Å föreningsstämma

äger styrelseledamot, som ej är medlem av föreningen, rätt

att yttra sig och framställa förslag samt få sin mening till protokollet

antecknad men ej att deltaga i besluten.

§ 17.

Ombud för hypoteksföreningarna skola för nedan angivna ändamål

årligen före den 15 juni sammanträda till ordinarie ombudsstämma i

Stockholm. Extra ombudsstämma skall hållas i Stockholm, när Konungen

därom förordnar eller hypotekskassans styrelse finner det nödigt.

Vid ordinarie ombudsstämma skall kassans förvaltning underkastas

granskning. De anmärkningar, ombuden må framställa, skola bifogas

de över kassans förvaltning avgivna styrelse- och revisionsberättelserna

och senast åtta dagar efter stämman jämte dessa tillställas finansdepartementet

och riksgäldskontoret.

Å sådan stämma skall jämväl väljas en revisor, jämte suppleant, för

granskning av kassans förvaltning under det löpande räkenskapsåret

samt, då sådant ifrågakommer, uppgöras förslag till de tre ledamöter i

kassans styrelse, vilka jämte ordföranden skola utses av Konungen.

Sådant förslag skall upptaga sex personer. Därjämte skall avgivas

särskilt förslag till suppleanter för nämnda tre ledamöter, upptagande

tre personer, och förordnar Konungen bland dessa och de tre av de å

förslag till ordinarie ledamöter uppförda, som därtill icke utsetts, tre

suppleanter.

Närmare bestämmelser angående ombudsstämma meddelas i reglementet

för kassan.

§ 18.

Hypotekskassan företrädes hos varje hypoteksförening av ett ombud,

som äger, med rätt att yttra sig och framställa förslag samt få sin

mening till protokollet antecknad, deltaga i överläggningarna inom

föreningens styrelse och å föreningsstämma.

§ 19.

För revision av hypoteksförenings förvaltning och räkenskaper skola

årligen utses revisorer på sätt i föreningens reglemente stadgas.

Ett ombud för hypotekskassan skall jämväl deltaga i revisionen. Till

6ådant ombud må icke utses den, som enligt § 18 förordnats till ombud

hos föreningen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 218—219.

§ 20.

Om hypotekskassans styrelse prövar nödigt att anställa särskild

granskning av hypoteksförenings förvaltning, skola alla handlingar,

räkenskaper och kontanta tillgångar hållas tillgängliga för sådan granskning.

§ 21.

Reglemente för hypoteksförening fastställes av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 20 maj 1935, från och med vilken

dag förordningen den 5 maj 1909 (nr 65 sid. 5) angående grunderna för

stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet upphör att gälla, men

skall med avseende å lån, som meddelats före den 20 maj 1935, icke föranleda

inskränkning i den rätt, låntagaren enligt förut gällande bestämmelser

äger.

Stockholm den 14 maj 1935.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 219.

Godkänd av första kammaren den 15 maj 1935.

Godkänd av andra kammaren den 15 maj 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående ändrad ordning för

tillsättande av ständig adjunktsbefattning.

(Första kammarens lörsta tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.)

(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.)

Till Konungen.

I anledning av en inom riksdagens första kammare väckt motion och

under åberopande av de härvid fogade första kammarens första tillfälliga

utskotts utlåtande nr 3 och andra kammarens första tillfälliga utskotts

utlåtande nr 7, vilka utlåtanden blivit i vederbörlig ordning av

kamrarna godkända, får riksdagen anhålla, det Eders Kungl. Majit måtte

utfärda föreskrift därom, att befattning som ständig adjunkt skall av

domkapitel och Stockholms stads konsistorium tillsättas, efter det befattningen

kungjorts till ansökan ledig.

Stockholm den 15 maj 1935.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.