Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa m. m. IBankoutskottets utlåtande nr 42 och memorial nr 54.)
1935-05-15 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1935:218, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa m. m. IBankoutskottets utlåtande nr 42 och memorial nr 54.)
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 218.
3
Nr 218.
Godkänd av lörsta kammaren den 14 maj 1935.
Godkänd av andra kammaren den 14 maj 1935.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning angående konungariket
Sveriges stadshypotekskassa m. m.
IBankoutskottets utlåtande nr 42 och memorial nr 54.)
Till Konungen.
I en till riksdagen avlåten, den 1 mars 1935 dagtecknad proposition
nr 177, har Eders Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
2) förordning angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande
och verksamhet.
Under den tid av över tjugofem år, under vilken de för stadsbypoteksinstitutionen
utfärdade författningarna varit gällande, hava förhållandena
på såväl fastighets- som penningmarknaden undergått betydande förändringar,
och en revision av författningarna har efter hand visat sig
vara av behovet påkallat. De förslag till nya författningar, som i propositionen
framlagts av Eders Kungl. Majit i nära anslutning till stadshypotekssakkunnigas
förslag, har riksdagen i allt väsentligt kunnat biträda.
Endast i följande avseenden hava förslagen givit riksdagen anledning
till erinringar eller uttalanden.
Enligt Eders Kungl. Maj its förslag skall för giltighet av beslut av kassastyrelsen
i vissa fall, då fråga är örn särskilt betydelsefulla avgöranden, erfordras
kvalificerad majoritet. Stadganden av sådan innebörd
återfinnas dels i § 4, sista stycket, av förordningen angående stadshypotekskassan,
avseende beslut örn uppläggande av obligationslån eller örn
tillfällig upplåning för anskaffande av rörelsemedel, dels i § 9, tredje stycket,
av samma förordning, avseende val av verkställande direktör för
kassan, dels ock i § 7, första stycket, av förordningen angående stadshypoteksföreningarna,
avseende fastställande av instruktion för föreningarnas
värderingsman och av formulär till värderingsinstrument. I samtliga dessa
fall innefattar Eders Kungl. Majits förslag en föreskrift, att beslut icke
må av styrelsen fattas, med mindre styrelsens samtliga ledamöter äro till
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 218.
städes och minst fyra om beslutet ense. Med denna bestämmelse har
främst åsyftats att förhindra tillkomsten av beslut, som icke biträtts av
åtminstone en av statsrepresentanterna i styrelsen. Att staten på detta
sätt tillförsäkrats en viss kontroll över kassan, har synts motiverat med
hänsyn till att staten i sista hand är garant för kassans förbindelser.
Beträffande förenämnda stadgande i § 9, tredje stycket, av förordningen
angående stadshypotekskassan har riksdagen anslutit sig till Eders Kungl.
Maj:ts förslag.
I fråga örn övriga två angivna fall har riksdagen icke varit övertygad
örn behovet av att i ovan omförmälda syfte gå så långt som att fordra kvalificerad
majoritet. Därest det med hänsyn till vikten av här ifrågavarande
ärenden samt ovanberörda statsintresse föreskrives, att beslut i
dessa ärenden icke må av styrelsen fattas, med mindre styrelsens samtliga
ledamöter äro tillstädes och beslutet biträtts av den av Kungl. Majit förordnade
ordföranden eller den av riksgäldsfullmäktige utsedde vice ordföranden,
torde det nämligen enligt riksdagens mening vara tillfyllest med
enkel majoritet, d. v. s. att minst tre av ledamöterna förena sig örn beslutet.
I överensstämmelse med vad nu sagts har riksdagen omformulerat §
4, sista stycket, av förordningen angående stadshypotekskassan och § 7,
första stycket, av förordningen angående stadsliypoteksföreningarna.
Med avseende å formen för utlämnande av lån innebära de
i § 9 av förslaget till förordning angående stadsliypoteksföreningarna intagna
bestämmelserna, att lånesumman i regel skall tillhandahållas i kontanta
penningar. Beviljat lånebelopp må dock enligt kassastyrelsens avgörande
under vissa förutsättningar utlämnas i kassans obligationer.
Såsom i propositionen erinrats, tillämpas den kontanta likvidformen
såväl av hypoteksbanken som av bostadskreditkassan, även örn enligt de
för dessa båda institut gällande bestämmelserna möjlighet finnes att utlämna
lån i obligationer. Den kontanta likvid formen torde utan tvivel
jämväl för stadshypotekskassan vara den mest ändamålsenliga. Uppenbart
är, att örn obligationsförsäljningen ombesörjes av kassan, fördelaktigare
villkor kunna erhållas, än örn de enskilda låntagarna i marknaden
utbjuda kassans obligationer. Låntagarna torde dessutom i det stora
flertalet fall vara mest betjänta av kontantlikvid. En viktig regel för
verksamheten är, att kassans utlåningsvillkor så nära som möjligt böra
anpassas efter villkoren för dess upplåning. Såsom erfarenheten från ovannämnda
två hypoteksinrättningar utvisar, torde några större tekniska svårigheter
icke föreligga att upprätthålla denna princip, även örn lånen utlämnas
i kontanta penningar. Med hänsyn till vad nu anförts ligger det
nära till hands att ifrågasätta, huruvida icke möjligheten för låntagarna
att erhålla lånevaluta i kassans obligationer bör uteslutas ur författningen.
De sakkunniga hava emellertid påvisat, att det i vissa fall kan vara
önskvärt eller för kassan kanske rent av nödvändigt, att lånesumman ut
-
Riksdagens skrivelse Nr 218. 5
lämnas i obligationer. På grund härav har riksdagen ansett sig icke böra
besluta någon ändring i de föreslagna bestämmelserna. Riksdagen vill
dock uttala såsom sin mening, att användningen av obligationer såsom
lånelikvid i tillämpningen bör inskränkas till de av de sakkunniga angivna
eller liknande undantagsfall.
Vad slutligen angår tidpunkten för de föreslagna förordningarnas
ikraftträdande, har riksdagen beslutit, att förordningarna skola bliva
tillämpliga från och med den 20 maj 1935.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat
skick antaga Eders Kungl. Marits i propositionen nr 177 framlagda
förslag till förordning angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och till förordning angående grunderna för stadshypoteksföreningars
bildande och verksamhet, för sin del antagit följande förslag till förordningar:
-
Förslag
till
Förordning
angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Härigenom förordnas som följer:
Om hypotekskassans ändamål.
§ 1.
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till ändamål att driva
lånerörelse i enlighet med de i denna förordning givna bestämmelser.
Hypotekskassan må, med det undantag som följer av § 8, utlämna lån
allenast åt stadshypoteksföreningar.
Örn hypotekskassans grundfond.
§ 2.
Såsom grundfond för hypotekskassan ställer staten genom fullmäktige
i riksgäldskontoret till förfogande svenska statens tre och en halv procent
obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt
belopp av etthundra miljoner kronor.
Grundfondsohligationerna fortfara att tillhöra staten, som dock ej äger
att för annat ändamål förfoga över dem, förrän kassans samtliga förbindelser
äro fullgjorda.
Grundfondsobligationer må, efter anmälan till riksgäldskontoret, tagas
i anspråk till fullgörande av kassans förbindelser, då kassan för tillfället
6 Riksdagens skrivelse Nr 218.
saknar användbara medel därtill samt, i den ordning som i § 13 sägs, vid
kassans likvidation.
Då grundfondsobligationer av kassan tagits i anspråk annorledes än
vid kassans likvidation, åligger det kassan att gottgöra staten den obligationsränta,
som staten i följd härav nödgas utgiva, och att så snart ske
kan återställa till grundfonden obligationer, som svara mot de i anspråk
tagna.
§ 3.
Därest grundfonden skulle, genom på hypotekskassans rörelse i dess
helhet uppkomna förluster, nedgå till nittiofyra miljoner kronor, må kassan
icke upptaga nytt lån, med mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.
Örn grundfonden av sådan anledning skulle nedgå till åttioåtta
miljoner kronor, må nytt lån icke upptagas, med mindre riksdagen på
Konungens framställning det medgiver.
Kassans styrelse har att hos Konungen göra anmälan, då den finner anledning
antaga, att grundfonden nedgått såsom nu sagts.
Om hypotekskassans rörelse.
§ 4.
För anskaffande av erforderliga medel äger hypotekskassan att emot
räntebärande, till innehavaren ställda obligationer upptaga lån att inom
viss, i låneavtalet angiven tid återbetalas antingen genom årlig amortering
eller efter uppsägning utan fastställd amortering.
Sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer må icke vid
något tillfälle uppgå till mera än tio gånger det belopp, kassans grundfond
och reservfond tillhopa utgöra.
De av kassan utfärdade obligationerna skola, för att hava gällande
kraft mot kassan, vara försedda med påteckning, att de blivit inregistrerade
hos riksgäldskontoret.
Av kassan upptaget obligationslån skall senast tio år efter dess upptagande
kunna av kassan uppsägas till inbetalning å den förfallotid, som
i sådant hänseende må vara i låneavtalet bestämd.
I den ordning, som nu är nämnd, må lån även upptagas för konvertering
av äldre lån.
För tillfälliga, av förut ingångna förbindelser föranledda behov må
kassan verkställa upplåning på viss kort tid eller på kort tids uppsägning.
Sådan upplåning må ock ske för tillfälligt anskaffande av rörelsemedel.
Beslut örn uppläggande av obligationslån eller örn tillfällig upplåning
för anskaffande av rörelsemedel må icke av kassans styrelse fattas, med
mindre styrelsens samtliga ledamöter äro tillstädes och beslutet biträtts
av den av Konungen förordnade ordföranden eller den av fullmäktige i
riksgäldskontoret utsedde ledamoten.
7
Riksdagens skrivelse Nr 218.
$ 5.
Hypotekskassan må till hypoteksföreningarna utlämna lån att återbetalas
antingen genom viss årlig amortering (amorteringslån) eller utan
amortering efter förloppet av viss tid, minst tio och högst tjugu år (fasta
lån). j. . ! •■■k.lill.j
För de förbindelser, som föreningarna för erhållna lån utfärda till kassan,
pantförskrivas de hos föreningarna belånade reverser med tillhörande
hypotek.
Nämnda reverser och hypotek skola ställas under offentlig vård, som
utövas av ett utav Konungens befallningshavande i den ort, där föreningens
styrelse har sitt säte, förordnat ombud. Handlingarna skola
förvaras under tre olika lås, och skola nämnda ombud och två av föreningens
styrelse särskilt utsedda personer innehava nyckel till var sitt
lås.
§ 6.
Såsom säkerhet för de av hypotekskassan utfärdade obligationerna
tjäna de i § 5 nämnda förbindelser och reverser med tillhörande hypotek.
Kassans styrelse åligger att tillse, att sålunda föreskriven säkerhet
är ställd och under hela lånetiden vidmakthålles.
§ 7.
Hypotekskassans behållna årliga vinst avsättes till en reservfond för
kassan. Uppgår reservfonden till två procent av kassans förbindelser,
må dock uppkommande vinst enligt styrelsens beprövande användas till
främjande av något med kassans ändamål sammanhängande syfte.
Reservfonden skall användas till gäldande av förluster, som uppkommit
å kassans rörelse i dess helhet.
Har hypoteksförening lidit förluster, som icke kunna täckas med föreningens
säkerhetsfond eller eljest utan anlitande av medlemmarnas ansvarighet
för föreningens förbindelser, må kassans styrelse bevilja föreningen
erforderlig försträckning ur kassans reservfond att återgäldas på
sätt och inom tid, som av styrelsen bestämmes.
§ 8.
Inflyta till hypotekskassan medel, som icke genast kunna användas
till infriande av dess förbindelser eller till utlåning åt hypoteksföreningar,
äger kassan att göra sådana medel fruktbärande på kortare tid genom
medlens insättande i bankinrättning eller genom deras placering
i statens, allmänna hypoteksbanken eller hypotekskassans egna obligationer
eller mot fullgod säkerhet av sådana obligationer eller av inteckning
i stadsfastighet.
8
Riksdagens skrivelse Nr 218.
Om hypotekskassans förvaltning.
§ 9.
Hypotekskassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen
består av fem ledamöter. Av dessa utser Konungen fyra ledamöter,
däribland en till ordförande, samt fullmäktige i riksgäldskontoret en, vilken
skall vara vice ordförande. Därjämte utser Konungen fyra suppleanter,
däribland en för ordföranden i bans egenskap av ledamot, samt fullmäktige
i riksgäldskontoret en, vilken skall vara suppleant för den av
fullmäktige utsedde ledamoten. De tre ledamöter, vilka jämte ordföranden
skola förordnas av Konungen, ävensom suppleanterna för dessa ledamöter
skola utses bland de personer, som enligt vad därom är stadgat
föreslagits av bypoteksföreningarnas ombud å ombudsstämma. Styrelsens
samtliga ledamöter och suppleanter utses för en tid av tre år.
Ledamöternas arvoden bestämmas av Konungen.
Styrelsens ledamöter svara, en för alla och alla för en, för de beslut
rörande kassans förvaltning, till vilka de med sin röst bidragit.
Verkställande direktör utses och entledigas av styrelsen. Beslut, varigenom
verkställande direktör utses, må icke av styrelsen fattas, med
mindre styrelsens samtliga ledamöter äro tillstädes och minst fyra örn beslutet
ense.
Närmare bestämmelser örn styrelsen och verkställande direktören
meddelas i reglementet för hypotekskassan.
Om revision m. m.
§ 10.
För revision av hypotekskassans förvaltning och räkenskaper skola
årligen utses revisorer, av Konungen två, däribland en till ordförande, av
fullmäktige i riksgäldskontoret en samt av hypoteksföreningarnas ombud
å ombudsstämma en. I samma ordning utses lika antal suppleanter. Arvoden
för deltagande i revisionen bestämmas av Konungen.
§ 11.
Styrelsens och revisorernas berättelser skola i tryck offentliggöras samt
underkastas granskning av bypoteksföreningarnas ombud å ombudsstämma
enligt vad därom är särskilt stadgat.
Det tillkommer därefter Konungen att pröva hypotekskassans förvaltning
och att, sedan fullmäktige i riksgäldskontoret avgivit yttrande, besluta
angående ansvarsfrihet för styrelsen.
§ 12.
När Konungen finner för gott att låta anställa särskild granskning
av hypotekskassans förvaltning, skola alla handlingar, räkenskaper och
kontanta tillgångar hållas tillgängliga för sådan granskning.
9
Riksdagens skrivelse Nr 218.
§ 13.
Vid likvidation av hypotekskassan skola dess egna tillgångar samt hypoteksföreningarnas
ansvarighet för kassans förbindelser tagas i anspråk,
innan de grundfondsobligationer, som av staten ställts till förfogande, må
användas för fullgörande av kassans förbindelser.
Vad som vid likvidationen återstår av kassans egna tillgångar efter det
skulderna blivit guldna skall användas för ändamål, som Konungen efter
hörande av föreningarna bestämmer.
§ 14.
Reglemente för hypotekskassan fastställes av Konungen.
Denna förordning träder i kraft den 20 maj 1935, från och med vilken
dag förordningen den 5 juni 1909 (nr 65 sid. 1) angående konungariket
Sveriges stadshypotekskassa upphör att gälla.
Förslag
till
Förordning
angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och
verksamhet.
Härigenom förordnas som följer:
Om föreningarnas ändamål.
§ 1.
Hypoteksföreningar av fastighetsägare i rikets städer och med städer
jämförliga samhällen (stadshypoteksföreningar) hava till ändamål att
med de medel, som från konungariket Sveriges stadshypotekskassa erhållas,
tillhandahålla sina medlemmar lån mot sådan säkerhet av inteckning,
som nedan omförmäles.
Örn föreningarnas bildande.
§ 2.
Ansökan örn bildande av stadshypoteksförening göres hos Konungen,
på vilken det jämväl ankommer att, efter yttrande av styrelsen för hypotekskassan,
pröva, huruvida föreningens verksamhetsområde må omfatta
även vissa andra samhällen än städer.
Konungen meddelar jämväl föreskrift angående det minimibelopp, för
vilket förening, innan den må börja sin verksamhet, skall hava hos kassan
anmält sig till erhållande av lån.
10
Riksdagens skrivelse Nr 218.
Om föreningarnas och deras låntagares ansvarighet.
§ 3.
För liypotekskassans förbindelser äro hypoteksföreningarna ansvariga
i förhållande till högsta under senast förflutna räkenskapsåret oguldna
kapitalbeloppen av sina från kassan erhållna lån. Kunna kassans förbindelser
icke infrias med anlitande av dess egna medel, äger kassan, där
så erfordras, efter nämnda grund infordra tillskott från föreningarna.
Kan förening icke fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd av
dessa föreskrifter åligger föreningen, vare övriga föreningar efter enahanda
grund betalningsskyldiga för bristen.
§ 4.
För bypoteksförenings förbindelser äro medlemmarna ansvariga i
förhållande till högsta under senast förflutna räkenskapsåret oguldna
kapitalbeloppen av sina från föreningen erhållna lån. Kunna förenings
förbindelser icke infrias med anlitande av dess egna medel, äger föreningen,
där så erfordras, efter nämnda grund infordra tillskott från medlemmarna.
Kan medlem icke fullgöra den betalningsskyldighet, som till följd av
dessa föreskrifter åligger honom, vare övriga medlemmar efter enahanda
grund ansvariga för bristen.
Örn föreningarnas rörelse.
§ 5.
Till hypoteksförening utlämnat amorteringslån eller fast lån å längre
tid än tio år kan, sedan tio år förflutit från lånets utlämnande, av föreningen
uppsägas till inbetalning efter ett år med gäldande av ersättning
till belopp, som bestämmes av hypotekskassans styrelse, för den ränteförlust,
som må av inbetalningen föranledas (ränteskillnadsersättning).
Kassans styrelse må, när det med hänsyn till kassan åliggande förpliktelser
finnes kunna ske, medgiva förening att inbetala lån tidigare
än nu är sagt; ägande styrelsen i sådant fall föreskriva, jämte gäldande
av ränteskillnadsersättning, även andra villkor för inbetalningen.
Angående gäldande av kapitalrabatt och andra kostnader, som kassan
vid låns upptagande fått vidkännas, lämnas föreskrift i reglementet för
kassan.
Underlåter förening att fullgöra föreskriven inbetalning, är föreningen
skyldig att å förfallna beloppet gälda ränta, beräknad efter en halv procent
i månaden.
§ 6.
Hypoteksförening må meddela lån allenast mot säkerhet av inteckning
i bebyggd, huvudsakligen för bostadsändamål eller till affärslokaler av
-
Riksdagens skrivelse Nr 218.
11
sedd nöjaktigt brandförsäkrad fastighet, som är belägen inom föreningens
verksamhetsområde. Säkerheten skall gälla för låntagarens samtliga
förpliktelser till föreningen.
För förenings utlåning skola de bestämmelser, som gälla utlåning från
hypotekskassan till föreningarna, äga motsvarande tillämpning. Lån
skall förty, med iakttagande av föreningens reglemente, beviljas låntagaren
på de fördelaktigaste villkor, som föreningens förbindelser till kassan
medgiva.
§ 7.
Fastighet, varå lån sökes, skall besiktigas och värderas av ojäviga
värderingsmän, som för sådant ändamål särskilt utsetts av hypoteksföreningens
styrelse. För värderingsmännen skall gälla instruktion,
som tillika med formulär för värderingsinstrument fastställes av hypotekskassans
styrelse; beslut härom må icke av styrelsen fattas, med
mindre styrelsens samtliga ledamöter äro tillstädes och beslutet biträtts
av den av Konungen förordnade ordföranden eller den av fullmäktige
i riksgäldskontoret utsedde ledamoten.
Vid värderingen, som avser att till ledning för belåningen bestämma
fastighetens varaktiga värde (uppskattningsvärde), skall hänsyn tagas
till alla föreliggande och beräkneliga omständigheter, som kunna påverka
detta värde. Är byggnad huvudsakligen avsedd till andra affärslokaler
än kontor eller butiker eller till sådana bostäder, kontor eller butiker,
som icke kunna förutses svara mot ortens förhållanden, eller är
byggnad av säregen beskaffenhet med hänsyn till sin belägenhet eller
storlek i förhållande till andra för samma ändamål avsedda byggnader 5
orten eller därigenom att den helt eller till övervägande del anordnats
för visst speciellt ändamål eller av annan liknande anledning, må uppskattningsvärdet
icke sättas högre än till det värde som, med hänsyn
tagen även till kostnad för erforderlig omändring eller ombyggnad, kan
beräknas för det fall att byggnaden skall användas endast till sedvanliga
bostäder, kontor eller butiker.
Fastighet, varå lån meddelas, skall vara brandförsäkrad i inländsk,
med vederbörligen stadfäst reglemente försedd försäkringsinrättning, som
kassans styrelse finner erbjuda full säkerhet.
§ 8.
Amorteringslån må av hypoteksförening beviljas intill högst hälften
av uppskattningsvärdet, med iakttagande därav att lånebeloppet icke får
överstiga hälften av fastighetens senast fastställda taxeringsvärde; dock
må i fråga örn större städer eller vissa delar av dem sådana lån, därest
hypotekskassans styrelse det medgiver, kunna meddelas intill ett belopp,
ej överstigande sex tiondelar av vare sig uppskattningsvärdet eller taxeringsvärdet.
12
Riksdagens skrivelse Nr 218.
Fasta lån kunna meddelas, då den belånade fastighetens huvudbyggnad
är av sten eller annat lika hållbart byggnadsämne, intill tre fjärdedelar
av det belopp, som må utlämnas såsom amorteringslån, samt, då
huvudbyggnaden är av mindre hållbart ämne, intill två tredjedelar av
nämnda belopp; dock må hela det för amorteringslån tillåtna lånebeloppet
utlämnas såsom fast lån å tio år, där den belånade fastighetens huvudbyggnad
är av sten eller annat lika hållbart ämne och avsevärd nedgång
i fastighetens värde under lånetiden icke synes vara att befara.
I intet fall må dock lånesumman överstiga det belopp, till vilket
fastigheten är brandförsäkrad. Lån må ej heller meddelas till lägre belopp
än ettusen kronor.
§ 9.
Lånesumman skall utlämnas i kontanta penningar enligt skuldförbindelsen
eller med den kapitalrabatt, som må av omständigheterna föranledas.
Dock må, där hypotekskassans styrelse finner det vara av förhållandena
påkallat eller lånesökande det begär och kassans styrelse prövar
hinder däremot ej möta, lånesumman utlämnas i kassans obligationer,
beräknade till parikurs, därvid lånesökanden äger påfordra sådana tillgängliga
obligationer, att det belopp, som vid försäljning av samtliga till
honom utlämnade obligationer kan påräknas, så nära som möjligt överensstämmer
med lånesumman.
% 10.
Den årliga avbetalningen å amorteringslån skall utgöra minst en
halv procent, då den belånade fastighetens huvudbyggnad är av sten eller
annat lika hållbart byggnadsämne, samt minst en procent, då densamma
är av mindre hållbart ämne.
I mån av verkställd amortering äger låntagare förfoga över sådan
del av den för lånet ställda inteckningssäkerheten, som icke erfordras för
täckande av lånets oguldna kapitalbelopp.
§ 11.
Övergår belånad fastighet till ny ägare, skall denne, örn han vill behålla
lånet, inom sex månader från den dag, då han blev ägare av fastigheten,
hos hypoteksföreningens styrelse göra anmälan örn lånets övertagande.
Sker det ej, eller finner styrelsen den nye ägaren icke kunna
godkännas som låntagare, äger styrelsen rätt att uppsäga lånet att inbetalas
efter ett år.
Försummar låntagare att erlägga föreskriven inbetalning, skall han å
förfallna beloppet gälda ränta, beräknad efter en procent i månaden,
föreningen dock obetaget att nedsätta berörda ränta till lägst en
halv procent i månaden. Har likvid ej skett inom trettio dagar från
förfallodagen, är låntagaren skyldig att, örn styrelsen prövar sådant
nödigt, inom tre månader gälda jämväl det återstående kapitalet med
ränta.
Riksdagens skrivelse Nr 218.
13
Har belånad fastighet genom vanvård eller annorledes under lånetiden
minskats i värde, så att panten icke anses innebära betryggande
säkerhet, äger föreningens styrelse, därest gäldenären ej lämnar nöjaktig
fyllnadssäkerbet, uppsäga lånet att helt eller delvis inbetalas
efter ett år eller, örn sådant med hänsyn till föreliggande omständigheter
prövas erforderligt, tidigare. Nedsättning av fastighets taxeringsvärde
skall icke ensam för sig anses såsom tillräcklig grund för sådan
åtgärd, som nu är sagd.
§ 12.
Hypoteksförening äger ej rätt att driva annan lånerörelse än i § 6
sägs; dock må föreningen vidtaga erforderliga åtgärder för placering av
sin säkerhetsfond.
§ 13.
Alla till hypoteksförening inflytande medel, som icke utgöra avkastning
av föreningens säkerhetsfond eller bidrag till föreningens förvaltningskostnader
eller ersättning för förlorade sådana bidrag eller
vinst vid avyttring av tillgångar, som föreningen förvärvat, skola redovisas
till hypotekskassan.
Örn bidrag till kassans förvaltningskostnader stadgas i kassans reglemente.
§ 14.
Det åligger medlem av hypoteksförening att i enlighet med närmare
föreskrifter i föreningens reglemente erlägga bidrag till föreningens förvaltningskostnader.
Förvaltningsbidragen skola på varje tid vara så bestämda, att, enligt
beprövande av hypotekskassans styrelse, säkerhetsfonden kan beräknas
inom skälig tid uppgå till minst en procent av föreningens hela skuld
till kassan.
Till förenings säkerhetsfond skall avsättas föreningens behållna årliga
vinst.
Säkerhetsfonden skall till så stor del, som i föreningens reglemente bestämmes,
motsvaras av insättning i bankinrättning eller av lätt säljbara
värdepapper.
Avkastning av säkerhetsfonden må icke användas till bestridande av
förvaltningskostnader, med mindre säkerhetsfonden vid senaste bokslut
uppgått till minst två procent av föreningens hela skuld till kassan.
§ 15.
Där till följd av exekutiv auktion eller i fall, som avses i § 5 eller
§ 11, lån inbetalas till hypoteksförening i förtid, äger föreningen att av
låntagaren med belopp, som av hypotekskassans styrelse bestämmas, uppbära
ränteskillnadsersättning samt, utom i det fall som avses i § 5 första
stycket, ersättning för förlorade bidrag till föreningens förvaltningskostnader.
14
Riksdagens skrivelse Nr 218.
Om föreningarnas förvaltning och örn revision m. m.
§ 16.
Hypoteksförenings angelägenheter handhavas av en styrelse, utsedd i
den ordning, föreningens reglemente föreskriver.
Sammankomst med förenings medlemmar (föreningsstämma) skall årligen
hållas, på sätt i föreningens reglemente närmare stadgas. Å föreningsstämma
äger styrelseledamot, som ej är medlem av föreningen, rätt
att yttra sig och framställa förslag samt få sin mening till protokollet
antecknad men ej att deltaga i besluten.
§ 17.
Ombud för hypoteksföreningarna skola för nedan angivna ändamål
årligen före den 15 juni sammanträda till ordinarie ombudsstämma i
Stockholm. Extra ombudsstämma skall hållas i Stockholm, när Konungen
därom förordnar eller hypotekskassans styrelse finner det nödigt.
Vid ordinarie ombudsstämma skall kassans förvaltning underkastas
granskning. De anmärkningar, ombuden må framställa, skola bifogas
de över kassans förvaltning avgivna styrelse- och revisionsberättelserna
och senast åtta dagar efter stämman jämte dessa tillställas finansdepartementet
och riksgäldskontoret.
Å sådan stämma skall jämväl väljas en revisor, jämte suppleant, för
granskning av kassans förvaltning under det löpande räkenskapsåret
samt, då sådant ifrågakommer, uppgöras förslag till de tre ledamöter i
kassans styrelse, vilka jämte ordföranden skola utses av Konungen.
Sådant förslag skall upptaga sex personer. Därjämte skall avgivas
särskilt förslag till suppleanter för nämnda tre ledamöter, upptagande
tre personer, och förordnar Konungen bland dessa och de tre av de å
förslag till ordinarie ledamöter uppförda, som därtill icke utsetts, tre
suppleanter.
Närmare bestämmelser angående ombudsstämma meddelas i reglementet
för kassan.
§ 18.
Hypotekskassan företrädes hos varje hypoteksförening av ett ombud,
som äger, med rätt att yttra sig och framställa förslag samt få sin
mening till protokollet antecknad, deltaga i överläggningarna inom
föreningens styrelse och å föreningsstämma.
§ 19.
För revision av hypoteksförenings förvaltning och räkenskaper skola
årligen utses revisorer på sätt i föreningens reglemente stadgas.
Ett ombud för hypotekskassan skall jämväl deltaga i revisionen. Till
6ådant ombud må icke utses den, som enligt § 18 förordnats till ombud
hos föreningen.
15
Riksdagens skrivelse Nr 218—219.
§ 20.
Om hypotekskassans styrelse prövar nödigt att anställa särskild
granskning av hypoteksförenings förvaltning, skola alla handlingar,
räkenskaper och kontanta tillgångar hållas tillgängliga för sådan granskning.
§ 21.
Reglemente för hypoteksförening fastställes av Konungen.
Denna förordning träder i kraft den 20 maj 1935, från och med vilken
dag förordningen den 5 maj 1909 (nr 65 sid. 5) angående grunderna för
stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet upphör att gälla, men
skall med avseende å lån, som meddelats före den 20 maj 1935, icke föranleda
inskränkning i den rätt, låntagaren enligt förut gällande bestämmelser
äger.
Stockholm den 14 maj 1935.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 219.
Godkänd av första kammaren den 15 maj 1935.
Godkänd av andra kammaren den 15 maj 1935.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående ändrad ordning för
tillsättande av ständig adjunktsbefattning.
(Första kammarens lörsta tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.)
(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.)
Till Konungen.
I anledning av en inom riksdagens första kammare väckt motion och
under åberopande av de härvid fogade första kammarens första tillfälliga
utskotts utlåtande nr 3 och andra kammarens första tillfälliga utskotts
utlåtande nr 7, vilka utlåtanden blivit i vederbörlig ordning av
kamrarna godkända, får riksdagen anhålla, det Eders Kungl. Majit måtte
utfärda föreskrift därom, att befattning som ständig adjunkt skall av
domkapitel och Stockholms stads konsistorium tillsättas, efter det befattningen
kungjorts till ansökan ledig.
Stockholm den 15 maj 1935.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.