Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av länsar kitektsinstitutione?i m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1935-05-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1935:222, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av länsar kitektsinstitutione?i m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 222.

3

Nr 222.

Godkänd av första kammaren den 15 maj 1935.

Godkänd av andra kammaren den 15 maj 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående omorganisation av länsar

kitektsinstitutione?i m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 98.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,

nr 1, angående statsverkets tillstånd oell behov under budgetåret 1935/1936

har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 36 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till länsarkitekter för

budgetåret 1935/1936 beräkna ett förslagsanslag av 108,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935

dagtecknad proposition, nr 190, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för sistnämnda

dag, föreslagit riksdagen

dels medgiva, att länsarkitektsinstitutionen må från och med den 1 juli

1935 organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivits,

dels medgiva, att till statsverket må för av tjänstemän vid länsarkitektkontor

utförd granskning av ärenden rörande byggnads- och stadsplaner

m. m., vilka äro beroende på länsstyrelses prövning, utgå granskningsavgift

enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder,

dels godkänna följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän ä extra stat
10

biträdande länsarkitekter .................................................................. B 24;

dels godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 222.

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit: Kronor Kronor

a. Arvoden till 14 länsarkitekter....................................... 168,300

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis........................ 8,100 176,400

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis......... 76,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.................................................... 135,200

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.................... 4,200 139 400

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis............................................................................. 1,500

Summa förslagsanslag kronor 394,000;

dels besluta att, utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas, skola i

fråga örn uppdrag utom tjänsten gälla de särskilda bestämmelser, som av

departementschefen förordats;

dels till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936

anvisa ett förslagsanslag av 394,000 kronor;

dels till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader för budgetåret 1935/1936

anvisa ett förslagsanslag av 58,200 kronor;

dels till Kontorsinventarier m. m. för länsarkitektskontoren för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor;

dels medgiva, att Kungl. Majit må, örn och i den mån omständigheterna sådant

påkalla, meddela anstånd med den av departementschefen förordade

länsarkitektsorganisationens genomförande;

dels bemyndiga Kungl. Majit att för bestridande av kostnader för länsarkitektsorganisationen

i det eller de länsarkitektsdistrikt, där ett anstånd

med den nya organisationens genomförande medgivits, i huvudsaklig överensstämmelse

med av departemenschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder

taga i anspråk de för budgetåret 1935/1936 för länsarkitektsorganisationen

utgående anslag;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att utförda de övergångs- och tillämpningsbestämmelser

i övrigt, som vid genomförandet av förenämnda organisation

må erfordras.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen behandlat

bland annat två likalydande motioner, I: 303 och II: 529, i vilka

hemställts, att riksdagen, för den händelse förslaget örn omorganisation av

länsarkitektsinstitutionen kommer att helt eller delvis vinna riksdagens bifall,

ville besluta, att till länsarkitektsinstitutionen knuten befattningshavare

endast med Kungl. Maj:ts särskilda tillstånd må åtaga sig uppdrag, hänförliga

till institutionens verksamhetsområde.

Här föreslagna omorganisation av länsarkitektsinstitutionen har närmast

nödvändiggjorts av den nya stadsbyggnadslagstiftningen. Denna avser som

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 222.

bekant att skapa möjligheter till kontroll över den alltjämt fortgående livliga

bebyggelsen i och kring städer och stadsliknande samhällen, allt i syfte att

förebygga en olämplig markexploatering samt en oordnad och planlös utveckling

av de hastigt växande småsamhällena. Genom denna nya lagstiftning

hava länsstyrelserna fått sig pålagd en synnerligen vittomfattande tillsyn

över byggnadsväsende! med skyldighet bland annat att övervaka ej endast,

att de olika samhällena erhålla lämpliga stads- respektive byggnadsplaner

och byggnadsordningar, utan också att dessa sedermera efterlevas.

Redan med hänsyn till de stora ekonomiska värden, som dessa planläggnings-

och bebyggelseärenden innefatta, är det uppenbarligen en fråga av stor

samhällelig vikt att undanröja de starkt påtalade brister, som vidlåda den

nuvarande länsarkitektsinstitutionen. Skola hithörande ärenden kunna snabbt

och praktiskt avgöras, erfordras, att länsstyrelserna i nödig utsträckning äga

tillgång till tekniskt förfarna medhjälpare.

Såvitt riksdagen kunnat finna måste här framlagda förslag betraktas som

en godtagbar lösning av frågan att kunna inom en begränsad kostnadsram

tillgodose länsstyrelsernas behov av dylika, av stadsbyggnadslagstiftningen

närmast betingade tekniska hjälpkrafter. Såsom departementschefen framhållit

är organisationen ej avsedd att redan nu definitivt fastlåsas. En viss

prövotid är förutsatt, varför de personalförordnanden, som nu utfärdas, endast

skulle omfatta en tid av tre år.

Den föreslagna förstärkningen och omorganisationen av länsarkitektväsendet

skulle ej medföra några nämnvärt högre kostnader än de nuvarande.

Samtidigt har dock vunnits, att länsarkitekterna liksom deras medhjälpare

skulle helt ägna sin arbetskraft åt tjänsten. Den nuvarande dubbelställningen

såsom å ena sidan enskilt praktiserande arkitekter och andra sidan

granskande och kontrollerande tjänstemän skulle alltså upphöra. Av kostnadsliänsyn

har visserligen antalet länsarkitekter måst begränsas till 14.

Vid var och en av de övriga 10 länsstyrelserna skulle dock vara fast stationerad

en biträdande länsarkitekt, som skulle arbeta under ledning av länsarkitekten

inom distriktet, men som erhåller en sådan löneställning att rätt

höga krav på duglighet och självständigt omdöme kunna ställas på honom.

Finansieringen av den nya organisationen har visserligen måst byggas på

att merkostnaderna för densamma skulle till ungefär hälften täckas av granskningsavgifter

och till hälften av inkomster från arkitektverksamhet, driven

för statens räkning.

Sammanlagt har därvid i granslcningsavgifter beräknats inflyta 190,000

kronor för år. Även med utgångspunkt från en sådan inkomstsumma torde

granskningstaxorna kunna så avvägas att de ej bliva för vederbörande samhälle

eller enskilde betungande. Enligt det framlagda taxeförslaget — vari

Kungl. Majit synes böra äga att efterhand i mån av vunnen erfarenhet vidtaga

erforderliga ändringar och jämkningar — skulle exempelvis för granskning

av en stadsplan eller byggnadsplan örn 50 hektar utgå en avgift av 105

kronor. För granskning av förslag till tomtindelning för kvarter, omfattande

högst tre tomter, har avgiften satts till 10 kronor med en tilläggs
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 222.

avgift av 2 kronor för varje tomt därutöver. Redan det skydd, som granskningen

medför mot en olämplig bebyggelse, och den ökade trygghet, som

densamma, klokt och sakkunnigt utövad, bör innebära även för vederbörande

intressent, synas utgöra tillräckligt stöd för dessa avgifters uttagande.

Ifrågavarande avgiftssystem har för övrigt redan för närvarande

sin motsvarighet i de taxor, som tillämpas inom vissa städer vid byggnadsnämndernas

granskning av byggnadsritningar m. m.

Den arkitektverksamhet, som vid sidan av granskningsarbetet skulle bedrivas,

har uppskattats lämna en inkomst av sammanlagt cirka 210,000 kronor för år. Å

vart och ett av de 24 länsarkitektkontoren räknat innebär detta ett belopp av

8,750 kronor, en inkomstsumma som ej bör kunna berättiga till farhågor för en

alltför stark konkurrens med de privata arkitektkontoren, vilka i allmänhet lära

räkna med intäkter av helt annan storleksordning. De arkitektuppdrag, som

skulle utföras på länsarkitektkontoren, hava förutsatts i huvudsak bliva av

den art, att endast statliga eller kommunala myndigheter kunde förekomma

som uppdragsgivare. I vissa trakter av landet, där annan sakkunnig hjälp

ej finnes att tillgå, måste det vara av stort värde, att byggnadsnämnder och

andra kunna hänvända sig till länsarkitektkontoren för erhållande av erforderlig

teknisk hjälp. Enligt vad av utredningen framgår skulle däremot

enskildas byggnadsföretag i stort sett ligga utanför länsarkitekternas arbetsområde.

Enligt propositionen skulle länsarkitekt ej utan Kungl. Maj:ts tillstånd

äga utom tjänsten åtaga sig arkitektuppdrag, som äro av beskaffenhet att

kunna bliva föremål för egen eller annan länsarkitekts handläggning i tjänsten

eller befinnas inverka liinderligt för tjänstgöringen. Biträdande länsarkitekt

och assistent skulle endast få åtaga sig dylika enskilda uppdrag efter medgivande

av byggnadsstyrelsen. Riksdagen har ej funnit anledning till annan

erinran mot detta förslag än att riksdagen i anslutning till väckta motioner

ansett, att Kungl. Maj:ts medgivande bör inhämtas jämväl i fråga örn biträdande

länsarkitekts enskilda arkitektuppdrag.

Riksdagen, som alltså i huvudsak funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att länsarkitektsinstitutionen må från och med den 1 juli

1935 organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av

departementschefen angivits,

dels medgivit, att till statsverket må för av tjänstemän vid länsarkitektkontor

utförd granskning av ärenden rörande byggnads- och stadsplaner m. m.,

vilka äro beroende på länsstyrelses prövning, utgå granskningsavgift enligt de

av departementschefen angivna grunderna,

dels godkänt följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 222. 7

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å extra stat.

10 biträdande länsarkitekter .................................................................... B 24;

dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit: Kronor Kronor

a. Arvoden till 14 länsarkitekter.................................... 168,300

b. Yikariatsersättningar m. m., förslagsvis.................... 8,100 176,400

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis...... 76,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................................................ 135,200

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 4,200 139,400

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis...........................................................................1.500

Summa förslagsanslag kronor 394,000;

dels beslutat att, utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas, skola i

fråga om uppdrag utom tjänsten gälla de särskilda bestämmelser, som av

riksdagen godkänts;

dels till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936

anvisat ett förslagsanslag av 394,000 kronor;

dels till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader för budgetåret 1935/1936

anvisat ett förslagsanslag av 58,200 kronor;

dels till Kontorsinventarier m. m. för länsarkitektskontoren för budgetåret

1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 35,000 kronor;

dels medgivit, att Kungl. Majit må, örn och i den mån omständigheterna

sådant påkalla, meddela anstånd med den nja länsarkitektsorganisationens

genomförande;

dels bemyndigat Kungl. Majit att för bestridande av kostnader för länsarkitektsorganisationen

i det eller de länsarkitektsdistrikt, där ett anstånd

med den nya organisationens genomförande medgivits, i huvudsaklig överensstämmelse

med de av departementschefen angivna grunderna taga i anspråk

de för budgetåret 1935/1936 för länsarkitektsorganisationen utgående anslagen

;

dels ock bemyndigat Kungl. Majit att utfärda de övergångs- och tillämpningsbestämmelser

i övrigt, som vid genomförandet av förenämnda organisation

må erfordras.

Stockholm den 15 maj 1935.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.