Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition till riksdagen med förslag till lag örn kommunalstyrelse i Stockholm ävensom i anledning av propositionen väckta motioner.

1935-05-25 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1935:237, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition till riksdagen med förslag till lag örn kommunalstyrelse i Stockholm ävensom i anledning av propositionen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 237.

1

Nr 237.

Godkänd av första kammaren den 23 maj 1935.

Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Majds proposition till riksdagen med förslag till lag

örn kommunalstyrelse i Stockholm ävensom i anledning

av propositionen väckta motioner.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19.)

Till Konungen.

Genom en den 1 mars 1935 dagtecknad proposition, nr 184, kar Eders

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn kommunalstyrelse i

Stockholm.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft i

anledning av propositionen väckta motioner.

Under åberopande av vad konstitutionsutskottet anfört i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 19, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen,

1) med förklarande att Eders Kungl. Majits förevarande proposition icke

kunnat i oförändrat skick antagas, anmäla, att riksdagen för sin del antagit

följande:

a) Lag

om koni in mull styrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Stockholms stad utgör en kommun. Örn kommunalförbund är särskilt

stadgat.

Kåder osäkerhet beträffande gränsen för kommunens område, förordnar

Bihang till riksdagens protokoll 1035. 14 sami. Nr 237—240. 1278 85 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 237.

Konungen angående gränsens rätta sträckning. Om ändring i kommunal indelning

är särskilt stadgat.

2 §•

Medlem av kommunen är envar, som är där mantalsskriven, ävensom var

oell en, vilken, utan att vara mantalsskriven i kommunen, därstädes äger

eller brukar fast egendom eller är taxerad till allmän kommunalskatt att

utgå till staden.

3 §•

Kommunen äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes, vårda

sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke handhavandet

därav enligt gällande författningar tillkommer annan.

Angående vården örn kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet

är särskilt stadgat.

4 §•

Yad staden samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande

rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för stadens gemensamma

behov och förvaltas på sätt i denna lag sägs. Det som härflyter av

sådan egendom ävensom medel, vilka tillkomma staden från staten eller eljest,

skall anses såsom inkomst till täckande av stadens gemensamma utgifter.

5 §•

För anskaffande av medel, som utöver de i 4 § omförmälda inkomsterna

erfordras för bestridande av stadens utgifter, äger kommunen beskattningsrätt

enligt vad i denna lag stadgas.

6 §''

Om utfärdande för staden av ordningsstadganden, byggnadsordning, hälsovårdsstadganden

och brandordning samt örn deras upprätthållande är särskilt

stadgat.

7 §■

Kommunens beslutanderätt utövas av stadsfullmäktige. Ej må stadsfullmäktige

med verkställighetsåtgärder av något slag eller med förvaltning av

penningar eller andra tillgångar för kommunens räkning samfällt och omedelbart

sig befatta.

Förvaltning och verkställighet tillkomma, under överinseende av Överståthållarämbetet

och ledning av stadskollegiet, stadens nämnder (styrelser, direktioner,

utskott) eller för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr

utsedda personer.

2 kap. Om stadsfullmäktige.

8 §•

Stadsfullmäktiges antal är etthundra.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 237.

3

9 §•

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige tillkommer envar inom staden mantalsskriven

man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under

nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder. Yarje röstberättigad

äger en röst.

Sådan rösträtt må dock ej utövas av den, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

d) i avseende å honom påförda utskylder till staden, vilka förfallit till betalning

under de tre sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för flera

än två av dessa år; eller

e) är på grund av ådömd straffpåföljd utesluten från ovannämnda rättighet.

Den omständigheten, att endera av äkta makar saknar rösträtt eller är från

dess utövning utesluten, inverkar ej på den rösträtt, som tillkommer den

andra maken.

10 §.

Örn upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande verkan

stadgas i kommunala vallagen.

11 §''

Stadsfullmäktige väljas bland de röstberättigade, som äro boende inom

staden och uppnått tjugufem års ålder.

Stadsfullmäktig kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

d) häftar för honom påförda utskylder till staden, vilka förfallit till betalning

under något av de tre sistförflutna kalenderåren;

e) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till

påföljd, som nu är sagd; eller

f) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Följande personer må icke vara stadsfullmäktige: överståthållaren, underståthållaren

och polismästaren, annan ämbetsman, tjänsteman eller betjänt vid

Överståthållarämbetet, stadsfogde och hans biträden samt allmän åklagare i

staden, ej heller tjänsteman eller betjänt, som är anställd vid stadens drätsel

eller annat dess förvaltande verk och är för sin befattning redovisningsskyldig.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara stadsfullmäktig än:

a) ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra

uppdraget;

b) den som uppnått sextio års ålder;

c) den som eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av flertalet bland

övriga fullmäktige; eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 237.

d) vid valet den som de fyra senaste tjänstgöringsåren, det år då valet

sker inberäknat, tjänstgjort såsom stadsfullmäktig.

12 §.

Stadsfullmäktige väljas för fyra år (tjänstgöringsår), räknade från och med

den 1 april det år, då valet skedde.

Örn val av stadsfullmäktige i anledning av ändring i kommunal indelning

är särskilt stadgat.

13 §.

För val av stadsfullmäktige skall staden indelas i valkretsar. Valbarhet

är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst

tio, högst tjugufem stadsfullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet

inom varje krets en stadsfullmäktig utses för varje befolkningstal

motsvarande en hundradel av stadens folkmängd; att varje valkrets skall

kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att territoriell församling,

där så ske kan, lämnas odelad och icke i något fall delas på flera än

två kretsar; samt att antalet fullmäktige för hela staden, i den mån det utan

olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna.

Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets

äga, efter därom av magistraten uppgjort förslag, stadsfullmäktige göra framställning

hos Överståthållarämbetet. Utan föregående framställning må Överståthållarämbetet

förordna örn sådan indelning, sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige

att avgiva yttrande i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsarskall

meddelas senast två månader före ingången av kalenderåret näst före

det, under vilket val skall enligt indelningen äga rum.

14 §.

Val av stadsfullmäktige skall förrättas i mars månad å dag, som magistraten

utsätter.

Kallelse till valförrättningen skall utfärdas av magistraten och kungöras

minst åtta dagar förut genom offentligt anslag å rådhuset och kallelsens

införande i den tidning, däri överståthållarämbetets kungörelser vanligen

intagas. I kallelsen skola, jämte antalet av dem som skola väljas inom

varje valkrets, dagen och tiderna för valet angivas samt, särskilt för varje

valdistrikt, valstället noggrant utsättas.

Örn valdistrikt samt vals förrättande och avslutande så ock örn förfarandet,

när stadsfullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, stadgas i kommunala vallagen.

15 §.

Stadsfullmäktige välja varje år vid första sammanträdet bland sig en ordförande

samt en förste och en andre vice ordförande för tjänstgöringsåret.

Underrättelse örn dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress,

skall ofördröjligen insändas till Överståthållarämbetet för intagande

i ämbetets kungörelser.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 237.

Äro både ordföranden och vice ordförandena hindrade att inställa sig vid

stadsfullmäktiges sammanträde, äga stadsfullmäktige utse annan ledamot att

för tillfället föra ordet.

Den tillstädesvarande stadsfullmäktig, som längsta tiden innehaft uppdraget,

eller, där två eller flera stadsfullmäktige lika länge tjänstgjort i befattningen,

den av dem, som är till levnadsåren äldst, för ordet, till dess

ordförande blivit vald.

16 §.

Stadsfullmäktigsammanträde skall hållas i stadshuset eller å annat ställe,

som för sådant ändamål blivit av stadsfullmäktige särskilt bestämt.

17 §.

Ordinarie sammanträden skola av stadsfullmäktige hållas i april månad

å första helgfria dag samt i övriga månader med undantag av juli och

augusti å dag, som fullmäktige äga bestämma.

Vid sammanträde i december månad fastställes stadens utgifts- och inkomststat

och anställas val till de befattningar inom kommunen, vilka vid

årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer och, där så finnes erforderligt,

revisorssuppleanter.

Extra sammanträde hålles, när Överståthållarämbetet därom förordnar

eller stadskollegiet eller de flesta av stadsfullmäktige sådant äska eller ordföranden

finner det nödigt.

18 §.

Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde utfärdas av ordföranden eller vid

hinder för honom av förste eller, örn jämväl han är hindrad, av andre vice

ordföranden. Kallelsen, vilken skall utfärdas skriftligen och innehålla bestämd

uppgift örn tid och ställe samt, såvitt möjligt är, även örn överläggningsämnen

för sammanträdet, skall senast söckendagen före sammanträdet

delgivas envar stadsfullmäktig.

En vecka före sammanträdet eller, örn saken ej tål sådant uppskov, senast

söckendagen förut bör tillkännagivande örn sammanträdet, med uppgift

å de ärenden, som därvid skola förekomma, införas i den tidning, vari överståthållarämbetets

kungörelser vanligen intagas. Den omständigheten, att

tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för sammanträdets

hållande.

Överståthållarämbetet skall särskilt skriftligen underrättas om sammanträde.

19 §.

Stadsfullmäktige må ej företaga ärende eller besluta däri, såvida icke

flera än hälften av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande fullmäktig enligt

stadgandet i 51 § andra stycket hindrad att deltaga i visst ärende, utgör

ej den omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande

icke överstiger hälften av fullmäktiges hela antal, hinder för ärendets företagande.

Ordförande eller ledamot, som utan anmält, av stadsfullmäktige godkänt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 237.

hinder avhåller sig från sammanträde, skall böta till stadens kassa två

kronor och dubbelt så mycket, örn sammanträdet måste i anseende till de

närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

2° §.

Varje stadsfullmäktig äger en röst.

Tid stadsfullmäktigsammanträde äger överståthållaren eller, vid hinder

för honom, underståthållaren att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna,

men ej i besluten. Sådan rätt tillkommer jämväl revisor vid granskning av

den av honom avgivna revisionsberättelsen.

Borgarråd skall, ändå att han icke är stadsfullmäktig, närvara vid fullmäktiges

sammanträden, där ej förfall, som av fullmäktige godkännes, föreligg61''!

och äger därvid att deltaga i överläggningarna och framställa förslag

samt få sin mening i protokollet antecknad, men ej att deltaga i besluten.

21 §.

Stadsfullmäktige äro skyldiga att, efter sakens beskaffenhet, antingen meddela

yttrande eller fatta beslut över alla de frågor, vilka blivit av högre myndighet

eller av magistraten hänskjuta till dem.

Det tillkommer ock stadsfullmäktige att meddela beslut i ärenden, som

av stadens nämnder blivit på grund av deras uppdrag underställda fullmäktiges

prövning, ävensom i fråga, som väckts genom motion av borgarråd

eller fullmäktig.

22 §.

De ärenden, som företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skola förut

vara vederbörligen beredda av stadskollegiet och den stadens nämnd, dit

ärendet efter sin beskaffenhet hör, samt, örn ytterligare beredning prövas

erforderlig, av en eller flera särskilt utsedda personer.

Där ärende, som beretts annorledes än av drätselnämnden, avser avhändande

eller inköp av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet

eller eljest är av särskild vikt för stadens ekonomi, skall tillfälle lämnas

nämnden att avgiva yttrande däröver, innan ärendet företages till avgörande

av stadsfullmäktige.

Val må dock av stadsfullmäktige förrättas utan föregående beredning.

Fordrar ärende skyndsam handläggning, är beredning ej heller nödig beträffande

förslag, i vilket samtliga tillstädesvarande fullmäktige instämma.

23 §.

För varje stadsfullmäktigsammanträde upprättas och anslås i sammanträdesrummet

en föredragningslista, som upptager främst de frågor, örn vilka

Konungen infordrat fullmäktiges yttrande; därnäst de ärenden, som uppskjuta

från ett föregående sammanträde; vidare de av Överståthållarämbetet

eller magistraten framställda förslag; och slutligen övriga på fullmäktiges

handläggning eller beslut ankommande ärenden, i den ordning ordföranden

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 237. 7

med avseende å ärendenas vikt eller behovet av deras skyndsamma avgörande

finner skäligt bestämma.

Uppstår fråga örn visst ärendes föredragande i annan ordning än den på

listan angivna, gäller därom vad stadsfullmäktige besluta.

24 §.

Kan ärende, som handlägges'' å stadsfullmäktigsammanträde, icke å den

utsatta dagen bringas till slut, skall sammanträdet fortsättas å annan dag.

Örn sammanträdets fortsättande skall, därest fullmäktige så besluta, kallelse

i vanlig ordning utfärdas. Beslutes icke sådan kallelse, har ordföranden

att, innan sammanträdet upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva

tid för det fortsatta sammanträdet.

Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,

gäller vad därom är särskilt stadgat.

Begäres vid ärendes behandling å stadsfullmäktigsammanträde bordläggning

av ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom,

skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma

och i vanlig ordning kungöra.

Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,

ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.

25 §.

Ordföranden åligger att å stadsfullmäktigsammanträde framställa ärendena

till överläggning samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande

än de som finnas angivna i kallelsen till sammanträdet.

Fråga, som fordrar skyndsam handläggning och vars upptagande samtliga

närvarande fullmäktige medgiva, må, ändå att den ej angivits i kallelsen,

med iakttagande av vad i 22 § är stadgat företagas till avgörande å

sammanträdet.

26 §.

1 mom. Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer

ordföranden proposition så avfattad, att den kan besvaras med ja

eller nej.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet

utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med klubbslag.

Begäres omröstning, skall den verkställas efter upprop och utom vid val

ske öppet. Där ej för särskilda fall annorledes stadgas, bestämmes utgången

genom enkel pluralitet av de avgivna rösterna. Falla rösterna lika för olika

meningar, skiljer vid val lotten mellan lika rösttal, men verkstiilles i övriga

fall ny omröstning med slutna sedlar, varvid, före dessas öppnande, en sedel

avlägges, för att, där rösterna även nu bliva lika, bestämma beslutet. Vid

omröstning för tillsättande av tjänstebefattning skall förfaras såsom vid val.

Vägrar ordföranden att framställa proposition å gjort yrkande, skall han,

såvida någon ledamot det äskar, till stadsfullmäktiges avgörande hänskjuta

frågan, om yrkandet må till prövning upptagas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

“ Riksdagens skrivelse Nr 237.

Om val av stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande stadgas i

15 §, örn val av borgarråd i 39 §. Val i stadsfullmäktige av övriga ledamöter

i stadskollegiet, jämte ersättare för dem, samt av ledamöter och suppleanter

i drätselnämnden eller i annan stadens nämnd, för vilken sådant är

särskilt föreskrivet, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter, som avses

i 51 §, så ock av två eller flera personer för särskild beredning av ärenden,

som skola företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skall vara proportionellt,

därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes antal delas med siffran för det

antal personer valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant proportionellt

val är särskilt stadgat.

2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp

av fastighet, där ej avhändandet eller inköpet avser genomförande av fastställd

stadsplan, tomtindelning eller stomplan;

b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nvtt men för

vilket under aret näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått, därest

högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för

skattekrona;

d) höjande av visst under året närmast före det, som höjningen avser, utgående

anslag, då höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget, därest högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för skattekrona;

2) mera än femton procent av föruvarande anslaget, därest högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt överstiger tretton kronor för skattekrona;

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, därest högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt överstiger sexton kronor för skattekrona;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av

borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller

g) efterskänkande av oguldna stadsutskylder, där fråga ej är örn antagande

av ackord.

Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits

av stadsfullmäktige eller av kyrkofullmäktige elier församlingsdelegerade.

3 mom. Beslut örn beviljande av anslag skall tillika innefatta, huruvida

anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras

eller upplånas.

27 §.

Efterskänkande av oguldna stadsutskylder må, där fråga ej är örn antagande

av ackord, av stadsfullmäktige beslutas allenast där, efter prövning

av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter befunnits föreligga.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 237.

9

28 §.

1 mom. Stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande äro icke i

denna sin egenskap berättigade att uppbära arvode eller ersättning för andra

med uppdraget förenade kostnader än för sådana, som förorsakas av representationsuppgifter,

där dylik ersättning finnes erforderlig och av stadsfullmäktige

medgives. Stadsfullmäktige må för ett år i sänder besluta, att ersättningen

skall utgå med visst belopp, vilket icke må överstiga vad skäligt är med

hänsyn till beräkneliga kostnader av nämnda art.

2 morn. Där det finnes av behovet påkallat, äga stadsfullmäktige besluta,

att annan ledamot av stadskollegiet än borgarråd, ävensom vald ledamot av

drätselnämnden eller annan stadens nämnd eller av beredning, så ock revisor

skola för deltagande i sammanträde eller förrättning inom staden i stadens

angelägenhet åtnjuta gottgörelse av stadens medel i form av dagtraktamente

med högst fem kronor för sammanträdes- eller förrättningsdag. Stadsfullmäktige

må ock besluta, där kommunikationsförhållandena anses sådant

kräva och väglängden mellan ledamotens eller revisorns hemvist och sammanträdes-

eller förrättningsstället är större än fem kilometer, att reseersättning

skall utgå till ledamoten eller revisorn. Denna ersättning må icke

överstiga hälften av belopp, beräknat efter lägsta avgift för automobil eller

hästskjuts, där icke järnväg, spårväg eller omnibus är att tillgå eller fartygslägenhet

begagnas, ej heller överstiga avgiften för tredje klass plats på järnväg

eller plats i spårvagn eller omnibus, där något av dessa fortskaffningsmedel

finnes, eller för salongsplats på fartyg, där resan såmedelst sker.

Ersättning för resa, som enligt uppdrag i stadens angelägenhet företages

utom staden av person, som sägs i första stycket, må, om stadsfullmäktige

så besluta, utgå efter annan grund, än nu är sagt.

3 mom. Jämte gottgörelse, som beslutes enligt 2 morn., må efter stadsfullmäktiges

bestämmande för med uppdraget förenat besvär utgå arvode till

annan ledamot av stadskollegiet än borgarråd ävensom till ledamot av drätselnämnden

eller annan stadens nämnd eller av beredning, där han efter särskilt

uppdrag utför arbete av väsentligt större omfattning än övriga ledamöter,

så ock till revisor. Arvodet skall till beloppet bestämmas för högst ett år

i sänder och må icke överstiga vad på grund av göromålens omfattning och

art kan anses skäligt, ej heller bestämmas med hänsyn till den inkomst av

tjänst, yrke eller näring, som uppdragets innehavare genom dess fullgörande

går förlustig.

4 mom. Där eljest i lag eller författning föreskrift meddelas örn arvode

eller annan ersättning åt innehavare av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda

finnes särskilt stadgat lända till efterrättelse.

29 §.

Framställningar och utlåtanden, vilka från stadsfullmäktige avgivas till

Konungen, skola insändas till Överståthållarämbetet, som dem, åtföljda av

eget utlåtande, vidare befordrar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 237.

30 §.

Finna stadsfullmäktige sig vid behandlingen av något ärende vara i behov

av upplysningar från andra myndigheter inom staden än stadens nämnder

eller beredningar, må fullmäktige vända sig till Överståthållarämbetet med

begäran örn sådana upplysningars meddelande eller infordrande.

31 §.

Stadsfullmäktige skola antaga sekreterare, vilkens åligganden bestämmas

i de föreskrifter, som fullmäktige för honom utfärda.

32 §.

Vid stadsfullmäktigsammanträde skall föras protokoll, av vilket framgår,

vilka fullmäktige varit närvarande, och som upptager för varje ärende överläggningsämnet

och beslutet, med angivande huruvida och i vilken ordning

omröstning företagits.

Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet

å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver,

av ordföranden jämte minst två därtill för varje gång av fullmäktige

utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas av fullmäktige

antingen genast eller vid nästa sammanträde. Protokollet underskrives,

med anteckning örn justeringen, av ordföranden och de utsedda justeringsmännen

eller, där justeringen verkställts av fullmäktige, minst två vid sammanträdet

närvarande ledamöter.

Det justerade protokollet skall därefter å förut kungjord dag offentligen

uppläsas.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola bevaras på sätt

och å ställe, som fullmäktige bestämt, med iakttagande av föreskrifterna i

arkivstadga, som utfärdas av Konungen.

33 §.

Den som vid stadsfullmäktigsammanträde deltagit i avgörandet av ärende

äger anföra reservation mot det fattade beslutet. Reservation skall anmälas

innan sammanträdet avslutas samt, örn den närmare utvecklas, avfattas

skriftligen och avgivas sist vid justeringen av protokollet.

34 §.

Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blivit justerade, skriftligen

delgivas Överståthållarämbetet. För övrigt äger envar att taga avskrift av

protokollet och att få avskriftens riktighet bestyrkt.

35 §.

Stadsfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock må fullmäktige

för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda

dörrar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 237.

11

Ordföranden vakar över ordningen vid stadsfullmäktigsammanträde samt

kan varna och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller

sig oskickligt. Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger

han upplösa sammanträdet.

3 kap. Om stadskollegiet och stadens nämnder.

36 §.

I staden skall finnas ett stadskollegium.

37 §.

Stadskollegiet tillhör att å stadsfullmäktiges vägnar leda förvaltningen av

stadens angelägenheter. För sådant ändamål har stadskollegiet:

att med uppmärksamhet följa förvaltningen i alla dess grenar;

att utan tidsutdräkt göra de framställningar och förslag hos fullmäktige

eller vidtaga de åtgärder i övrigt, som härvid befinnas påkallade;

att tillse, det ärenden, i vilka fullmäktige skola meddela utlåtanden eller

beslut, varda, innan de till handläggning där förekomma, underkastade erforderlig

utredning, ävensom att till föredragning i stadsfullmäktige bereda

dylika ärenden och däri avgiva yttranden; samt

att å fullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäktiges beslut.

Stadskollegiet äger att från stadens nämnder, beredningar eller tjänstemän

infordra de yttranden och upplysningar, som för ärendenas utredande

erfordras, och tillse, att sådana utan onödigt dröjsmål avgivas, ävensom

att hos Överståthållarämbetet göra framställning örn upplysningars meddedelande

eller infordrande på sätt för stadsfullmäktige är i 30 § medgivet.

Instruktion för stadskollegiet fastställes av Konungen, sedan stadsfullmäktige

därtill uppgjort förslag.

38 §.

Stadskollegiet utgöres av

a) stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande,

b) minst tre, högst sex borgarråd samt

c) ytterligare nio ledamöter.

39 §.

Borgarråden väljas av stadsfullmäktige för en tid av sex år. Till borgarråd

må allenast utses personer med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala

förvaltningsfrågor eller eljest i allmänna värv. Skola samtidigt flera

borgarråd tillsättas, anställes, där så äskas eller omröstning begäres, särskilt

val av varje borgarråd.

Begäres omröstning, skall sådan verkställas, och är den vald, som därvid

erhållit minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Uppnår ej någon

sagda rösttal, skall valet uppskjutas till en följande dag. Vid den nya

omröstning, som då anställes, må endast ifrågakomma de två, som vid

första omröstningen erhållit de flesta rösterna, eller, örn flera än två er
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 237.

hållit högsta rösttalet eller jämte den, som fått de flesta rösterna, flera

än en erhållit näst högsta rösttalet, samtliga dessa, och är den vald, som

vid den nya omröstningen erhållit flesta rösterna; mellan lika rösttal avgör

lotten.

Avgår borgarråd före den bestämda tjänstgöringstidens utgång, skall befattningen

så snart ske kan återbesättas; för tiden intill dess nytt val skett

ävensom vid tjänstledighet för borgarråd åge stadskollegiet utse någon bland

sina ledamöter att uppehålla tjänsten.

Borgarråd åtnjuter årsarvode, som av stadsfullmäktige bestämmes. Med

befattningen såsom borgarråd må icke utan stadsfullmäktiges medgivande

förenas annan befattning i statens eller kommunens tjänst eller annat jämförligt

allmänt eller enskilt uppdrag.

De i 38 § c) omförmälda ledamöterna av stadskollegiet jämte lika många

ersättare för dem skola stadsfullmäktige årligen bland sig välja å första

sammanträdet i april månad för tiden intill nästa val. Sker ej valet proportionellt,

skall bestämmas den ordning, i vilken ersättarna skola inkallas

till tjänstgöring.

Örn skyldighet för borgarråd och i 38 § c) omförmälda ledamöter av

stadskollegiet att vid varaktigt förfall avgå samt örn ersättares inkallande

gäfle vad i kollegiets instruktion är stadgat.

40 §.

Stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande utöva i denna

egenskap enahanda befattningar i stadskollegiet.

Överståthållaren eller, vid hinder för honom, underståthållaren äger övervara

stadskollegiets sammanträden och deltaga i överläggningarna, men ej i

besluten.

Den hos stadsfullmäktige anställde sekreteraren tjänstgör i sådan egenskap

jämväl hos stadskollegiet.

41 §.

Borgarråden föredraga i stadskollegiet de ärenden, som på kollegiets

handläggning ankomma; dock må kollegiet, där särskilda omständigheter

föranleda undantag beträffande visst ärende eller viss grupp av ärenden, bestämma

annan ordning för föredragningen. Angående ärendenas fördelning

mellan borgarråden gäfle vad i stadskollegiets instruktion stadgas. Att

borgarråd utses till ordförande i vissa nämnder sägs i 43 §.

42 §.

I staden skola finnas en drätselnämnd och en fattigvårdsnämnd; genom

instruktioner, som fastställas av Konungen, sedan stadsfullmäktige därtill

uppgjort förslag, bestämmes för dessa nämnder antalet ledamöter och

suppleanter.

För annan stadens nämnd skall, där ej annorlunda är särskilt stadgat,

förslag till instruktion upprättas av stadsfullmäktige och underställas Överståthållarämbetet®

prövning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 237. 13

Nämnd åligger att i avseende å sitt verksamhetsområde lämna Överståthållarämbetet

sådana upplysningar, som av ämbetet äskas.

43 §.

1 mom. Stadskollegiet utser bland borgarråden ordförande i drätselnämnden

och fattigvårdsnämnden samt, där ej annat är föreskrivet, i övriga

stadens nämnder.

Till ordförande i drätselnämnden och fattigvårdsnämnden utses de borgarråd,

vilkas föredragningsskyldighet skall omfatta de till dessa nämnder

hörande ärenden. Yid val av borgarråd till ordförande jämväl i övriga

nämnder skall stadskollegiet taga hänsyn till stadgad fördelning av borgarrådens

föredragningsskyldighet. Den som jämlikt 39 § blivit av stadskollegiet

utsedd att i borgarråds ställe uppehålla hans tjänst utövar jämväl hans

befattning såsom ordförande i nämnd.

Borgarråd, som av stadskollegiet valts till ordförande i nämnd, tjänstgör

i sådan egenskap den tid han innehar borgarrådsbefattningen eller den

kortare tid, som kollegiet må hava vid valet bestämt.

2 mom. De ledamöter i nämnd, vilka icke utses av stadskollegiet efter

ty i 1 mom. sägs, ävensom fastställt antal suppleanter skola, där ej i nämndens

instruktion eller eljest är annorlunda stadgat, väljas av stadsfullmäktige.

De av stadsfullmäktige valda ledamöternas eller suppleanternas tjänstgöringstid

är två år, räknat från och med den 1 januari. Avgående ledamot

eller suppleant kan återväljas.

44 §.

I avseende å valbarhet till ledamot eller suppleant i nämnd ävensom beträffande

obehörighet och rätt till avsägelse skall, där ej annat är föreskrivet

i lag eller särskild författning eller i nämndens instruktion, vad örn stadsfullmäktige

är stadgat äga motsvarande tillämpning.

45 §.

Närmare föreskrifter i fråga örn föremålen för nämnds verksamhet, dess

befogenhet samt ordningen och sättet för ärendenas behandling m. m. meddelas

i nämndens instruktion.

46 §.

Örn stadens drätsel samt örn revision och meddelande av ansvarsfrihet

sägs i 4 kap.; örn debitering och uppbörd av kommunalskatt stadgas

i 5 kap.

4 kap. Om stadens drätsel.

47 §.

Kommunen skall årligen upprätta en utgifts- och inkomststat för det

nästföljande kalenderåret.

A statens utgiftssida skola upptagas:

a) det löpande årets beräknade brist;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 237.

b) de belopp i kapital eller ränta, varmed stadens skulder under det

nästföljande året förfalla till betalning;

c) de anslag, som tidigare beslutits för nästföljande år, så ock de anslag,

som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även

ett anslag för oförutsedda behov.

Statens inkomstsida skall upptaga:

a) det löpande årets beräknade behållning;

b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på

annan grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp,

som ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.

Kommunen må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning

upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning

enligt avslutade räkenskaper uppgått.

48 §.

Förslag till utgifts- och inkomststat skall före november månads utgång

varje år uppgöras av stadskollegiet. För detta ändamål skola stadens

nämnder inom tid, som stadskollegiet utsätter, dock senast den 15 oktober

till stadskollegiet ingiva sina specialförslag över utgifter och inkomster för

det nästföljande året.

Innan de av andra nämnder än drätselnämnden avgivna specialförslag

företagas till behandling i stadskollegiet, skola yttranden över förslagen

inhämtas från drätselnämnden.

49 §.

Stadskollegiets statförslag upptages till granskning och fastställelse på

stadsfullmäktigsammanträde i december månad. Därvid skola de anslag,

som först då föreslås till beviljande, samt därmed sammanhängande frågor

särskilt bliva föremål för överläggning och avgörande.

Den fastställda utgifts- och inkomststaten återställes därefter till stadskollegiet,

som för deF i 57 § angivna ändamål överlämnar utdrag av densamma

till Överståthållarämbetet.

50 §.

Stadens räkenskaper skola föras för kalenderår.

Närmare föreskrifter örn stadens kassa- och räkenskapsväsen meddelas i

särskilt reglemente, som fastställes av Konungen, sedan stadsfullmäktige

därtill uppgjort förslag.

51 §.

Av stadsfullmäktige skola årligen utses revisorer och, där så finnes erforderligt,

revisorssuppleanter för granskning av det nästföljande årets förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av stadskollegiet eller av någon stadens

nämnd eller eljest är redovisningsskyldig till staden, må icke väljas till

revisor eller revisorssuppleant för granskning av förvaltning, för vilken

han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor eller revisorssupp
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 237. 15

learit för granskning av sådan förvaltning eller i beslut med anledning av

granskningen.

Över verkställd revision skall berättelse avgivas så tidigt, att ärendet

efter inhämtande av vederbörandes förklaringar och utlåtanden kan företagas

senast vid det ordinarie sammanträdet i november månad.

52 §.

Närmare bestämmelser örn revisionen meddelas i revisionsstadga, som

fastställes av Konungen, sedan stadsfullmäktige därtill uppgjort förslag.

53 §..

På beslut av stadsfullmäktige ankommer, huruvida framställd anmärkning

skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen meddelas eller laga

åtgärd för bevarande av stadens rätt skall vidtagas. Anställes ej talan å

den förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år från det berättelsen

framlades å stadsfullmäktigsammanträde, skall så anses, som örn ansvarsfrihet

blivit beviljad. Utan hinder av att ansvarsfrihet beviljats må talan

föras på grund av brottslig handling, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

avsett även den handlingen.

5 kap. Om uttaxering och uppbörd.

54 §.

För täckande av stadens medelsbehov, i den mån det ej fylles genom

andra inkomster, skola i första hand anlitas progressivskattemedel och

skogsaccismedel enligt bestämmelserna i förordningen örn kommunal progressivskatt

och lagen örn skogsaccis. Vad därutöver erfordras skall fyllas

genom uttaxering av allmän kommunalskatt i förhållande till de skattekronor

och skatteören, som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen i senast

fastställda taxeringslängd påförts de till kommunen skattskyldiga.

55 §.

1 mom. Ar i lag eller författning stadgat, att skatt till staden skall utgå

efter andra grunder än i 54 § angivas, gäller till efterrättelse vad sålunda

är förordnat.

Stadsfullmäktige äga ej i annan mån än i 2 mom. medgives besluta avvikelse

från de i lag eller författning föreskrivna grunderna för kommunalskatts

utgörande.

2 mom. Skulle i andra fall än dem, som i 1 mom. bestämmas, hos stadsfullmäktige

väckas förslag, att viss utskyld skall till staden utgöras efter

annan än den i 54 § angivna allmänna grund, skall först avgöras, huruvida

ett sådant förslag, vilket dock icke må avse påläggande av personlig eller

efter matlag utgående avgift, bör komma under närmare prövning. Skall

sådant förslag tagas under vidare prövning, skall det, innan det av stadsfullmäktige

företages till slutligt avgörande, överlämnas till stadskollegiet,

som vidtager den förberedande utredning frågan kräver.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagem skrivelse Nr 237.

56 §.

De utskylder, som enligt stadens beslut i anledning av förslaget till

utgifts- och inkomststat skola under det nästföljande kalenderåret utgöras

av dem, vilka under det löpande året äro skattskyldiga till staden, anses

för det löpande årets utskylder.

57 §.

Överståthållarämbetet åligger att på grund av den fastställda utgifts- och

inkomststaten ävensom de beslut örn uttaxering, som enligt lagen örn församlingsstyrelse

i Stockholm delgivas ämbetet genom kyrkoråd, skolråd eller

biblioteksstyrelse, oförtövat låta genom sin avdelning för uppbördsärenden

förrätta debitering ävensom verkställa uppbörden i enlighet med reglemente,

som av Konungen fastställes för uppbördsverket i Stockholm.

58 §.

De utskylder, vilka icke blivit inom föreskriven tid erlagda, låter vederbörande

uppbördsman i laga ordning uttaga. Vid indrivandet av sådana

medel uttages därutöver en avgift av tre öre å varje full krona av det oguldna

utskyldsbeloppet, dock ej mindre än tjugufem öre. örn användningen av

dessa medel stadgas särskilt.

De utskyldsbelopp, som under uppbördsstämma ingå eller sedermera

indrivas, skola insättas i bank enligt närmare bestämmelser i reglementet

för uppbördsverket i Stockholm.

59 §.

Förmenar någon, att utskyld blivit genom fel vid debiteringen obehörigen

eller med oriktigt belopp honom påförd, äger han att däri söka rättelse hos

Överståthållarämbetet genom besvär, vilka inom natt och år efter det utskylden

blivit klaganden avfordrad skola till ämbetets avdelning för uppbördsärenden

ingivas; dock må klaganden på eget äventyr med posten till

avdelningen insända besvären så tidigt, att de inom sagda tid dit inkomma.

Drätselnämnden samt kamreraren vid överståtliållarämbetets avdelning

för uppbördsärenden äga hos Överståthållarämbetet göra framställning örn

rättelse av debiteringen på den grund, att sådan underlåtits eller skett

till för lågt belopp. Dylik framställning skall ingivas till Överståthållarämbetet

under kalenderåret näst efter det, vars utskylder debiteringen

avser.

Den som hos Överståthållarämbetet klagat över sin debitering är icke dess

mindre pliktig att i stadgad ordning gälda det honom påförda utskyldsbeloppet,

med honom förbehållen rätt att, därest hans besvär godkännas, få

det för mycket erlagda åter med ränta enligt vad särskilt är stadgat.

60 §.

Har, efter det den allmänna debiteringen blivit förrättad, sådan taxering,

som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till staden, blivit

verkställd, ändrad eller undanröjd, skall Överståthållarämbetet låta genom

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 237.

sin avdelning för uppbördsärenden göra därav föranledd ändring i debiteringen,

utan hinder av att denna enligt vad ovan sägs vunnit laga kraft,

och njuter skattskyldig ränta, enligt vad särskilt är stadgat, å vad han äger

återbekomma såsom för mycket erlagt.

Beträffande åtgärd av Överståthållarämbetet, som nu är sagd, äger 59 §

första stycket motsvarande tillämpning, skolande tiden för besvärs anförande

räknas från det klaganden erhållit vetskap örn åtgärden.

61 §.

Skola efter det att den allmänna debiteringen blivit förrättad utskylder

påföras skattskyldig, åligger det Överståthållarämbetet att låta genom sin

avdelning för uppbördsärenden tillställa de skattskyldiga deras debetsedlar.

Uppbörd må ej förrättas tidigare än trettio dagar efter det debetsedel kommit

den skattskyldige till handa. Beträffande utskylder, som nu sagts, skall 58 §

äga motsvarande tillämpning.

62 §.

1 mom. Avkortning av kommunalutskylder, beslutade av stadsfullmäktige,

kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade, skall verkställas av Överståthållarämbetet

:

a) då vederbörande i laga ordning beslutit efterskänka påförda utskylder

eller då, utan att sådant beslut fattats, rätt att utfå utskylder i följd

av ackord i konkurs eller i ackordsförhandling utan konkurs icke längre

föreligger, eller

b) då någon genom ändring i taxering eller debitering vunnit nedsättning

i eller befrielse från honom påförda utskylder.

Sedan avkortning av kommunalutskylder ägt rum, skola åtgärder för utskyldernas

indrivande icke vidare företagas.

2 mom. Avskrivning av kommunalutskylder, som i 1 mom. avses, må

beslutas av Överståthållarämbetet:

a) då den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar till utskyldernas

gäldande och införsel i honom tillkommande avlöning, pension eller livränta

icke kan äga rum,

b) då upplysning örn den skattskyldiges vistelseort icke kunnat vinnas

eller den skattskyldige icke kunnat anträffas å ort, där han enligt inhämtade

upplysningar antagits uppehålla sig, eller

c) då den skattskyldige vistas å utrikes ort och utsikt att utfå utskylderna

på den grund ej förefinnes.

Utan hinder av att avskrivning av kommunalutskylder ägt rum kvarstår

den skattskyldiges betalningskyldighet. I händelse framdeles anledning

föreligger till antagande, att de obetalade utskylderna kunna uttagas, skola

åtgärder å nyo vidtagas för utskyldernas indrivande och redovisning.

3 mom. Över utskylder, som avkortats eller avskrivits, skall Överståthållarämbetet

vid varje års slut upprätta och vederbörande tillställa särskild

avkortnings- och avskrivningslängd med angivande tillika av avkortnings-

eller avskrivningsorsaken.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 14 sami. Nr 237—240.

1278 35 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 237.

6 kap. Om underställning och besvär.

63 §.

För att vinna bindande kraft skola stadsfullmäktiges beslut underställas

Konungens prövning och fastställelse, då de angå:

a) avhändande eller pantförskrivning av sådan staden tillhörig fastighet,

som för något dess gemensamma nytta avseende ändamål tillfallit staden

genom gåva eller testamente, eller som till bestridande av något bland stadens

allmänna behov blivit bestämd, ävensom överenskommelse, som medför

ändring i någon stadens rättighet till sådan fastighet;

b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen; dock att

underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet

av stadens utan underställning skedda upplåning överstiger skillnaden mellan,

å ena sidan, ett belopp motsvarande tio gånger antalet av de skattekronor

och skatteören, varefter stadsutskylder skolat utgöras för sistförflutna året,

och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits skola i staden

anskaffas genom uttaxering; skolande i sistnämnda summa icke inräknas de

belopp, som avse folkskoleväsendet; eller

c) nya eller förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen för begagnande av

de platser, som anvisats åt densamma, eller de inrättningar, som äro gjorda

till dess betjänande.

Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall insändas till

Överståthållarämbetet, som har att överlämna handlingarna, jämte eget yttrande,

till Konungen.

64 §.

Overståthållarämbetets stadfästelse erfordras för att giva gällande kraft åt

beslut, vilka:

a) avse ersättning eller arvode enligt 28 § 1 eller 3 morn., där beslutet

ej allenast innefattar förnyande av dylikt för nästföregående år fattat, lagligen

gällande beslut;

b) avse utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år; eller

c) avse åläggande enligt 55 § 2 mom. av ny kommunalskatt, att utgå

efter annan än den i 54 § bestämda allmänna grund.

Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Yägras

fastställelse, skall skäl därför uppgivas.

Över vägrad fastställelse må kommunen föra klagan hos Konungen.

65 §.

Finner Överståthållarämbetet, att av stadsfullmäktige fattat beslut icke

tillkommit i laga ordning eller att det står i strid mot allmän lag eller författning

eller annorledes överskrider deras befogenhet, som fattat beslutet,

eller att underställning, där den bort äga rum, uraktlåtits, är Överståthållarämbetet

pliktigt att förbjuda verkställighet av samma beslut.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 237.

19

66 §.

Medlem av kommunen, som ej nöjes åt stadsfullmäktiges beslut, äger,

där ej annat är särskilt föreskrivet, att söka rättelse däri genom besvär, örn

beslutet

icke tillkommit i laga ordning,

står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, eller

kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, ingivas till Överståthållarämbetet

före klockan tolv å fjortonde dagen efter den dag, då stadsfullmäktiges

protokoll offentligen upplästes, dagen då det skedde likväl oräknad.

Det åligger klaganden därjämte att vid besvären foga bevis örn dagen, då

sådan uppläsning ägde rum.

67 §.

Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning eller

att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, och finnas besvären böra godkännas,

vare lag, som i 65 § sägs.

Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet

kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för

den som klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är, att det finnes

strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då

Överståthållarämbetet må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.

68 §.

För besvärs anförande mot stadskollegiets eller någon stadens nämnds

beslut i sådana mål och ärenden, vilka stadskollegiet eller nämnden på

grund av föreskrifter i särskilda författningar har att handlägga, gäller vad

i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.

I övrigt skall, med iakttagande av vad i tredje stycket föreskrives, medlem

av kommunen, vilken ej nöjes åt stadskollegiets eller stadens nämnders

beslut, som icke är av rent förberedande eller verkställande art, äga däröver

anföra besvär, och skall därvid vad i 66 och 67 §§ är stadgat äga motsvarande

tillämpning, dock att tiden för anförande av besvär skall räknas från

det klaganden av beslutet erhöll del, dagen då sådant skedde likväl oräknad.

Kan enligt särskilda av Konungen meddelade föreskrifter beslut, varom

nu är sagt, överklagas hos stadskollegiet eller hos nämnd, må besvär hos

Överståthållarämbetet anföras allenast över beslut, som i anledning av sådant

överklagande meddelas. Anföras sådana besvär, vare det klaganden obetaget

att, i den mån anledning därtill finnes, till stöd för sina besvär åberopa

jämväl, att förstnämnda beslut icke tillkommit i laga ordning eller att det

står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, eller kränker hans enskilda rätt eller

eljest vilar på orättvis grund.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 237.

69 §.

Överståthållarämbetets utslag i mål, varom i 65, 66 eller 68 § sägs, utgives

efter anslag, som skall vara två dagar förut anslaget å dörren till dess

kansli oell senast samma dag, då utslaget utgives, meddelas i den tidning,

där överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas.

I utslaget må, där icke för vissa frågor annorlunda är stadgat, ändring

sökas hos Konungen senast före klockan tolv å trettionde dagen efter den,

då utslaget gavs, dagen då det skedde likväl oräknad.

70 §.

Finner Överståthållarämbetet vid prövning av besvär eller framställning

av drätselnämnden eller kamreraren vid ämbetets avdelning för uppbördsärenden

rörande debitering av kommunalskatt, att debitering obehörigen

verkställts eller underlåtits eller ej skett till riktigt belopp, äger Överståthållarämbetet,

efter vederbörandes hörande, vidtaga erforderlig rättelse i

debiteringen. Jämväl må, örn någon av Överståthållarämbetet befrias från

honom påförda kommunalutskylder på den grund, att annan person bort

uppföras till utgörande av desamma, Överståthållarämbetet, efter vederbörandes

hörande, överflytta debiteringen på denne.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1936.

Genom denna lag upphäves förordningen den 23 maj 1862 (nr 33) örn

kommunalstyrelse i Stockholm, tillika med alla de särskilda stadganden,

vilka innefatta ändring av vad nämnda förordning innehåller eller tillägg

därtill, så ock vad i övrigt finnes i lag eller i särskild författning stridande

mot denna lags bestämmelser.

Denna lag äger tillämpning i avseende å val av stadsfullmäktige samt

ledamöter och suppleanter i stadens nämnder för tid, som helt och hållet

infaller efter den 31 december 1935, men föranleder ej rubbning i beståndet

av sådana val som eljest företagits före samma dag.

Revisorer för granskning av kommunens förvaltning under år 1936 samt

suppleanter, där det finnes erforderligt att utse sådana, skola med tillämpning

av de nya bestämmelserna utses under år 1935.

I fråga örn offentliggörande, underställning och godkännande av beslut,

som fattats före den 1 januari 1936, samt angående sökande av ändring i

sådant beslut så ock i fråga örn debitering, uppbörd och indrivning av kommunalskatt

för tidigare år än 1936 samt besvär i anledning därav skola förut

gällande föreskrifter tillämpas.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till stadgande,

som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall denna bestämmelse i

stället tillämpas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 237.

21

b) Lag

om ändrad lydelse av 3 § lagen om folkskoleväsendet

i Stockholm den 15 maj 1903 (nr 58).

Härigenom förordnas som följer:

3§-

1 mom. Direktionen utgöres, efter stadsfullmäktiges beprövande, av minst

nio, högst tjuguen ledamöter. Av dessa utses en av Stockholms stads konsistorium,

en, tillika ordförande, av stadskollegiet i Stockholm bland borgarråden,

samt de övriga av stadsfullmäktige bland stadens vid fullmäktigeval

röstberättigade inbyggare, som uppnått tjugufem års ålder och icke jämlikt

11 § andra stycket lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm sakna behörighet

att vara stadsfullmäktige.

2 mom. Den av stadskollegiet utsedde ordföranden i direktionen tjänstgör

under den tid, han tillhör kollegiet, eller den kortare tid, som kollegiet

må hava vid valet bestämt. Där borgarråd, som valts till ordförande i direktionen,

avgår före tjänstgöringstidens utgång eller åtnjuter tjänstledighet,

skall den, som jämlikt 39 § lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm blivit

av stadskollegiet utsedd att i borgarrådets ställe uppehålla hans tjänst, utöva

jämväl hans befattning såsom ordförande i direktionen.

Övriga ledamöter utses för en tid av två år, räknat från den 1 januari.

Avgår sådan ledamot under den tid, för vilken lian blivit utsedd, väljes

annan ledamot för den tid, som återstått för den avgångne.

3 mom. Konsistorium utser suppleant för den av konsistoriet valde

ledamoten, varjämte stadsfullmäktige må utse suppleanter för övriga ledamöter

till det antal, som anses erforderligt, allt för en tid av två år, räknat

från den 1 januari.

Ledamöter och suppleanter kunna omväljas.

4 mom. Ledamöter i särskild fortsättningsskolestyrelse utses, till så

stort antal som staden finner lämpligt, av stadsfullmäktige och direktionen

sålunda, att stadsfullmäktige välja det antal ledamöter, som är närmast

under hälften, och direktionen övriga ledamöter. För ledamöter i särskild

fortsättningsskolestyrelse må ock fullmäktige och direktionen utse erforderligt

antal suppleanter. Vid val av ledamöter och suppleanter i sådan styrelse

skall tillses, att det praktiska arbetets intressen bliva i vederbörlig

mån i styrelsen företrädda.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1936.

Denna lag äger tillämpning i avseende å val av ledamöter och suppleanter

i folkskoledirektionen för tid, som helt och hållet infaller efter den 31 december

1935, men föranleder ej rubbning i beståndet av sådana val som

eljest företagits före samma dag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 237.

2) anhålla

a) att Eders Kungl. Majit måtte föranstalta om särskild utredning av

frågan örn stadsfullmäktigevalens i Stockholm förläggande till september

månad samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen giver

anledning;

b) att Eders Kungl. Majit i anslutning till riksdagens i skrivelser åren

1930 (nr 330) och 1934 (nr 292) gjorda uttalanden efter verkställd allsidig

utredning av frågan örn fullgjord skattebetalning såsom villkor för valbarhet

och behörighet till kommunala förtroendeuppdrag måtte för 1936 års

riksdag framlägga förslag till lagbestämmelser i ämnet.

Stockholm den 25 maj 1935.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.