Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående lönetursberäkning jör vissa lärare jämte en i ämnet väckt motion.

1935-05-25 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1935:241, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående lönetursberäkning jör vissa lärare jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2^1.

1

Nr 241.

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1935.

Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts ''proposition angående lönetursberäkning jör

vissa lärare jämte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 108.)

Till Konungen.

l:o) Lönetursberäkning för svenska utlandslektorer. I en till riksdagen

avlåten, den 15 februari 1935 dagtecknad proposition (nr 107)

har Kungl. Majit (punkt 1 av det propositionen bilagda utdraget av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit

riksdagen medgiva, att lektor och adjunkt vid allmänt läroverk, högre

lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier må äga att enligt de

närmare villkor, som av Kungl. Majit i varje särskilt fall bestämmas,

för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid han i egenskap

av svensk lektor tjänstgjort vid utländskt universitet.

Riksdagen vill till en början uttala sin anslutning till vad i statsrådsprotokollet

anförts rörande behovet av en bättre ordning beträffande

de svenska lektoraten i utlandet. Särskilt vill riksdagen framhålla önskvärdheten

av att dessa befattningar besättas med så väl kvalificerade

innehavare som möjligt ävensom att tillsättandet — som för närvarande

i regel sker av vederbörande utländska universitetsmyndigheter efter

inofficiella förslag eller privata förfrågningar i Sverige — i så måtto

ställes under svensk ledning och kontroll, att åt någon svensk myndighet

beredes inflytande vid kandidatnomineringen. Riksdagen vill tillika

uttala den förhoppningen, att de fortsatta överväganden av här förevarande

frågor, vilka av ministern för utrikes ärendena och chefen för

ecklesiastikdepartementet ställts i utsikt, med det snaraste må kunna

leda till resultat i av riksdagen antydd riktning.

Vad vidare beträffar förslaget om rätt till lönetursberäkning för de

svenska utlandslektorerna efter förvärvande av svensk läroverkslärar
Bihang

till riksdagens protokoll 1986. lif sami. Nr 21/1—243.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 2^1.

tjänst finner riksdagen de härför anförda skälen övertygande och vill

på grund härav i princip bifalla detsamma.

Riksdagen har emellertid icke kunnat undgå att finna, att här förevarande

befattningshavare vid ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle

kunna komma i en exempelvis i förhållande till docenterna vid de svenska

universiteten och högskolorna — med vilkas tjänstgöring den utländska

lektorstjänstgöringen närmast torde kunna jämföras — väl gynnad

ställning.

I detta hänseende vill riksdagen erinra, att enligt kungörelsen den 23

maj 1919 (nr 300) angående lönetursberåkning för docenter vid statsuniversiteten

samt Stockholms och Göteborgs högskolor samtliga docenter

inom teologiska och filosofiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala

och Lund ävensom samtliga docenter vid Stockholms och Göteborgs

högskolor inom läroområde, motsvarande teologisk och filosofisk

fakultet vid universiteten, äga att för åtnjutande av ålderstillägg såsom

lärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarierna

räkna sig till godo den tid, dock ej utöver tre år, de vid

något av nämnda universitet eller högskolor med nit och skicklighet

deltagit i undervisningen. Riksdagen vill vidare erinra, att riksdagen

i skrivelse nr 238 anmält, att riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts i proposition

nr 103 framlagda förslag, att professorn vid universitetet i

Uppsala G. Rudberg må för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna

sig den tid utöver tre år, under vilken han före tillträdandet av sin nuvarande

befattning innehaft professur i Oslo.

Med hänsyn därtill, att de svenska uti andslektorernas tjänstgöring är

och även för framtiden kan antagas bliva av mycket omväxlande art

och omfattning, har riksdagen icke funnit sig böra motsätta sig att,

på sätt i propositionen föreslagits, bemyndiga Kungl. Majit att i

varje särskilt fall bestämma rätten för åtnjutande av ålderstillägg.

Riksdagen utgår emellertid härvid från att de av riksdagen i det föregående

angivna synpunkterna vinna beaktande, så att icke utlandslektorerna

i här förevarande hänseende erhålla en förmånligare ställning,

än som med hänsyn till närmast jämförliga befattningshavare vid svenska

universitet och högskolor kan anses rimligt.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

medgivit, att lektor och adjunkt vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet

och statens folkskoleseminarier må äga att enligt de

närmare villkor, som av Kungl. Majit i varje särskilt fall och under

iakttagande av vad riksdagen i det föregående anfört bestämmas, för

åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid han i egenskap av

svensk lektor tjänstgjort vid utländskt universitet.

2:o) Lönetursrätt oaktat avbrott i tjänstgöringen. Kungl. Majit

har (punkt 2) föreslagit riksdagen att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 2^1.

dels bemyndiga Kungl. Majit att, utan hinder av föreskrifterna i kungörelsen

den 15 juni 1922 (nr 373) med ändrade bestämmelser angående

ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst, medgiva sådan

lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter,

vilken före den 1 juli 1932 åtnjutit tjänstledighet under högst ett år för

studier, rätt att oaktat det sålunda genom ledigheten uppkomna avbrottet

i anställningen för ålderstillägg tillgodoräkna sin före avbrottet

fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst, i den mån densamma varit av

beskaffenhet att eljest hava fått för ändamålet tillgodoräknas honom;

skolande vad sålunda föreslås äga tillämpning från och med den 1 juli

1932;

dels ock medgiva, att den omständigheten, att adjunkten vid högre

allmänna läroverket i Luleå Ivan Viking Holmgren, adjunkten vid högre

allmänna läroverket i Skara Enoch Ljunggren samt adjunkten vid Katarina

realskola i Stockholm Tor Alfred Harry Alm icke kunnat beredas

lärarförordnanden, Holmgren och Ljunggren under tiden från och med

höstterminens början till den 3 september 1928, respektive den 1 september

1925 samt Alm under tiden från och med vårterminens början

till den 1 februari 1915, icke må utesluta rätt för dem att — med tillämpning

i vederbörliga delar av de i kungörelsen den 28 juli 1932 (nr

379) angivna grunder — för erhållande av ålderstillägg räkna sig tillgodo

sådan tjänstgöring i statens tjänst, som fullgjorts före omförmälda

avbrott i deras anställning.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna

övergångsanordningen, enligt vilken Kungl. Majit skulle erhålla bemyndigande

medgiva sådan lärare vid statens under skolöverstyrelsens

inseende ställda läroanstalter, vilken före den 1 juli 1932 — d. v. s.

den tidpunkt, från vilken särskilda bestämmelser angående avbrott

i sådan anställning, varom här är fråga, trädde i kraft — åtnjutit

tjänstledighet under högst ett år för studier, rätt att oaktat det sålunda

genom ledigheten uppkomna avbrottet i anställningen för ålderstillägg

tillgodoräkna sin före avbrottet fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst,

i den män densamma varit av beskaffenhet att eljest hava fått för

ändamålet tillgodoräknas honom. Såsom departementschefen framhållit,

torde det vara anledning att antaga, att berörda medgivande skall komma

att gälla allenast ett mindre antal fall liksom ock att dess betydelse i

statsfinansiellt hänseende skall bliva skäligen ringa.

Vad beträffar de i statsrådsprotokollet omförmälda framställningarna

örn rätt till lönetursberäkning oaktat avbrott i tjänstgöring på grund

av att förordnande icke erhållits i omedelbar följd med ett tidigare, vill

riksdagen framhålla följande. De i berörda framställningar angivna svårigheterna

synas, på sätt lönenämnden framhållit, närmast vara att hänföra

till den säregna anställningsform, som tillämpas i fråga om de statsanställda

icke-ordinarie lärarna. Såsom departementschefen erinrat, är

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 241-

denna fråga för närvarande föremål för närmare utredning, och torde

frågan om en generell lösning av hithörande spörsmål kunna upptagas

till prövning först när resultatet av berörda utredning föreligger. Då

emellertid ett bifall till de av adjunkterna Holmgren, Ljunggren och Alm

gjorda framställningarna, vilka riksdagen funnit behj ärtans värda, icke synes

kunna föregripa det resultat, vartill sagda utredning kan komma, finner

sig riksdagen böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag även i denna del.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels bemyndigat Kungl. Majit att, utan hinder av föreskrifterna i

kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) med ändrade bestämmelser angående

ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst, medgiva

sådan lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda

läroanstalter, vilken före den 1 juli 1932 åtnjutit tjänstledighet under

högst ett år för studier, rätt att oaktat det sålunda genom ledigheten

uppkomna avbrottet i anställningen för ålderstillägg tillgodoräkna sin

före avbrottet fullgjorda tjänstgöring i statens tjänst, i den mån densamma

varit av beskaffenhet att eljest hava fått för ändamålet tillgodoräknas

honom; skolande vad sålunda beslutats äga tillämpning från och

med den 1 juli 1932;

dels ock medgivit, att den omständigheten, att adjunkten vid högre

allmänna läroverket i Luleå Ivan Viking Holmgren, adjunkten vid högre

allmänna läroverket i Skara Enoch Ljunggren samt adjunkten vid Katarina

realskola i Stockholm Tor Alfred Harry Alm icke kunnat beredas

lärarförordnanden, Holmgren och Ljunggren under tiden från och

med höstterminens början till den 3 september 1928, respektive den 1

september 1925 samt Alm under tiden från och med vårterminens början

till den 1 februari 1915, icke må utesluta rätt för dem att — med

tillämpning i vederbörliga delar av de i kungörelsen den 28 juli 1932

(nr 379) angivna grunder — för erhållande av ålderstillägg räkna sig

tillgodo sådan tjänstgöring i statens tjänst, som fullgjorts före omförmälda

avbrott i deras anställning.

3:o) Rätt att för lönetur tillgodoräkna tjänstgöring vid kommunala

skolor. Kungl. Majit har (punkt 3) föreslagit riksdagen medgiva,

att adjunkten vid högre allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg

Joel Wulff Furstenberg må för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna

den tid, varunder han å kommunens stat tjänstgjort såsom extra

lärare vid högre allmänna läroverket i Ystad.

I likhet med departementschefen finner riksdagen, att de av departementschefen

under här förevarande punkt inledningsvis omförmälda

framställningarna om rätt att för ålderstillägg tillgodoräkna tjänstgöring

vid kommunala och enskilda skolor icke nu böra föranleda någon statsmakternas

åtgärd, då ett bifall till sagda framställningar torde kunna

innebära ett föregripande av pågående utredning i ämnet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 21+1.

Vad härefter beträffar den av departementschefen redan nu till behandling

upptagna framställningen av adjunkten Furstenberg vill riksdagen

framhålla följande:

fz. Vid flera av de tidigare kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna

utgingo till de vid dem anställda extralärarna särskilda lönetillägg, vilka

bland annat måste hava ansetts innebära en kompensation för den förlust

i lönetursberäkning, som en anställning vid nämnda gymnasier eller

gymnasielinjer medförde. Enligt vad riksdagens vederbörande utskott

inhämtat, hava dylika lönetillägg jämväl i viss utsträckning utgått till

de kommunalt avlönade icke-ordinarie ämneslärarna vid högre allmänna

läroverket i Ystad. Av nämnda utskott gjorda undersökningar synas

emellertid giva vid handen, att Furstenberg av någon anledning icke

kommit i åtnjutande av dylikt lönetillägg. Detta förhållande synes

riksdagen styrka vad rektor vid högre allmänna läroverket i Ystad

anfört därom, att Furstenberg icke haft anledning misstänka, att han

icke hade samma rättigheter som örn han varit anställd i statens tjänst.

Vidare var Fiirstenbergs tjänstgöring under den tid, varom nu är fråga,

förlagd till realskolan, alltså till statens läroverk. Nu angivna omständigheter

finner riksdagen i likhet med departementschefen vara av den

beskaffenhet, att ett ställningstagande till framställningen redan nu icke

kan anses föregripa den pågående utredningen på förevarande område.

Med hänsyn till nu angivna särskilda förhållanden finner riksdagen sig

därför kunna bifalla här förevarande framställning.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att adjunkten

vid högre allmänna läroverket för gossar i Hälsingborg Joel Wulff Furstenberg

må för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna den tid, varunder

han å kommunens stat tjänstgjort såsom extra lärare vid högre allmänna

läroverket i Ystad.

4:o) Rätt att för lönetursberäkning vid tekniskt läroverk tillgodoräkna

docenttjänstgöring vid statsuniversiteten samt Stockholms

och Göteborgs högskolor. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkten 4

gjorda framställning angående rätt att för lönetursberäkning vid tekniskt

läroverk tillgodoräkna docenttjänstgöring vid statsuniversiteten

samt Stockholms och Göteborgs högskolor får riksdagen anmäla, att

riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, beslutat, att vad i kungörelsen

den 23 maj 1919 angående lönetursberäkning för docenter vid

statsuniversiteten samt Stockholms och Göteborgs högskolor föreskrivits

beträffande lärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet och

folkskoleseminarium skall äga motsvarande tillämpning jämväl å lärare

vid tekniskt läroverk.

5:o) Rätt för vissa småskollärarinnor att för lönetursberäkning

tillgodoräkna tjänstgöring vid privatläroverk. Kungl. Majit har

(punkt 5) föreslagit riksdagen medgiva,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 2^1.

dels att nedannämnda småskollärarinnor må äga att — utan hinder

av föreskrifterna i kungörelsen den 29 april 1932 (nr 96) om tjänstårsberäkning

för småskollärarinnor, som varit anställda vid privatläroverkens

förberedande klasser — för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna sig,

småskollärarinnan vid Stockholms stads folkskolor Estrid Gurli Maria

Linder tio år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna i förberedande

klasser vid Brummerska skolan och Sofi Almquists samskola i Stockholm,

småskollärarinnan vid Stockholms stads folkskolor Ingeborg Laura

Barbara Löfgren fem år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna i

förberedande klasser vid Sofi Almquists samskola i Stockholm, samt

småskollärarinnan i Umeå stads skoldistrikt Gerda Karolina Bergman

sex och ett halvt år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna i förberedande

klasser vid Skara högre flickskola och Umeå elementarläroverk

för flickor;

dels ock att småskollärarinnan i Arvika stads skoldistrikt Stina Amalia

Lidström må äga att — med tillämpning av föreskrifterna i kungörelsen

den 29 april 1932 (nr 95) angående rätt för ämneslärarinna vid allmänt

läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild läroanstalt — för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna sig

nio år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna vid Arvika elementarskola

för flickor.

Då riksdagen finner billighetsskäl tala för bifall till de föreliggande

framställningarna och då vidare ett dylikt bifall icke torde kunna medföra

några mera kännbara konsekvenser av ekonomisk art för statsverket,

finner riksdagen sig böra bifalla Kungl. Maj:ts under här förevarande

punkt gjorda framställning.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit

dels att nedannämnda småskollärarinnor må äga att — utan hinder

av föreskrifterna i kungörelsen den 29 april 1932 (nr 96) om tjänstårsberäkning

för småskollärarinnor, som varit anställda vid privatläroverkens

förberedande klasser — för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna sig,

småskollärarinnan vid Stockholms stads folkskolor Estrid Gurli Maria

Linder tio år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna i förberedande

klasser vid Brummerska skolan och Sofi Almquists samskola i Stockholm,

småskollärarinnan vid Stockholms stads folkskolor Ingeborg Laura

Barbara Löfgren fem år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna i

förberedande klasser vid Sofi Almquists samskola i Stockholm, samt

småskollärarinnan i Umeå stads skoldistrikt Gerda Karolina Bergman

sex och ett halvt ar av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna i förberedande

klasser vid Skara högre flickskola och Umeå elementarläroverk

för flickor;

dels ock att småskollärarinnan i Arvika stads skoldistrikt Stina Amalia

Lidström ma äga att med tillämpning av föreskrifterna i kungörelsen

den 29 april 1932 (nr 95) angående rätt för ämneslärarinna vid allmänt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 2/+1:

läroverk att för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild läroanstalt — för uppfattning i lönegrad tillgodoräkna sig

nio år av den tid, hon tjänstgjort såsom lärarinna vid Arvika elementarskola

för flickor.

6:o) Rätt att för lönetur tillgodoräkna tjänstgöring såsom ickeordinarie

lärarinna vid landstingsseminarium. Kungl. Majit har

(punkt 6) föreslagit riksdagen medgiva, att ordinarie övningsskollärarinnan

vid småskoleseminariet i Skara Ebba Åkerström må — utan hinder

av bestämmelserna i kungörelsen den 20 juli 1933 (nr 503) angående

avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier

m. lii. — äga att för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna sig den

tjänstgöring, hon under läsåren 1926—1933 fullgjort vid Skaraborgs läns

landstingsseminarium i Skara.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 507), vari hemställts, att ordinarie övningsskollärarinnan

vid småskoleseminariet i Skara Ebba Åkerström må äga att

för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig såväl den tjänstgöring,

hon under läsåren 1917—1926 fullgjort vid lektor L. A. Cederboms småskoleseminarium

i Skara, som den tjänstgöring, hon under läsåren 1926—

1933 fullgjort vid Skaraborgs läns landstingsseminarium i Skara.

I likhet med myndigheterna och departementschefen finner riksdagen

billighetsskäl tala för att Ebba Åkerström erhåller rätt att för uppflyttning

i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tjänstgöring, hon under läsåren

1926—1933 fullgjort vid Skaraborgs läns landstingsseminarium i

Skara. Riksdagen bifaller fördenskull Kungl. Maj:ts härom gjorda framställning.

I motionen II: 507 har, i anslutning till av skolöverstyrelsen gjord

framställning, yrkats, att Ebba Åkerström skulle för uppflyttning i högre

lönegrad få tillgodoräkna sig jämväl den tjänstgöring, hon under läsåren

1917—1926 fullgjort vid L. A. Cederboms småskoleseminarium i Skara.

Som skäl härför har i motionen erinrats örn en annan lärarinna vid statens

småskoleseminarium i Skara, som fått tillgodoräkna sig alla föregående

tjänstår vid småskoleseminarium.

Beträffande denna lärarinna har riksdagens vederbörande utskott inhämtat

följande. Ilon hade under tiden den 1 januari 1909—vårterminen

1923 tjänstgjort vid G. V. Uléns småskoleseminarium i Borås. Den 1

juli 1923 hade hon tillträtt ordinarie tjänst vid Älvsborgs läns landstings

småskoleseminarium, som trätt i stället för Uléns småskoleseminarium.

Ilen 24 november 1923 förklarade Kungl. Majit henne berättigad att för

uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig berörda tjänstgöring vid

Uléns småskoleseminarium. Sedan hon den 1 juli 1933 erhållit ordinarie

anställning vid statens småskoleseminarium i Skara, avgjorde skolöverstyrelsen

den 28 december 1933 frågan örn hennes lönegradsplacering,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 24-1.

varvid hon fick tillgodoräkna sig jämväl tjänstgöringen vid det Ulénska

seminariet.

Såvitt riksdagen kunnat finna, är skillnaden mellan Ebba Åkerströms

och den i motionen II: 507 omförmälda lärarinnans tidigare tjänstgöringsförhållanden

den, att sistberörda lärarinna före övergången till det statliga

seminariet innehade ordinarie befattning vid landstingsseminarium,

under det att Ebba Åkerströms anställning vid dylikt seminarium icke

var ordinarie, ehuru hon hade full tjänstgöring och uppbar avlöning med

belopp, som till fullo motsvarade ordinarie övningsskollärarinnas lön i

fjärde lönegraden. Skolöverstyrelsen har emellertid framhållit, att det

förhållandet, att Ebba Åkerström icke erhållit ordinarie befattning vid

landstingsseminariet, torde hava berott därpå, att seminariet med hänsyn

till den redan då aktuella frågan om omorganisation av lärarutbildningen

vid småskoleseminarierna under hela sin tillvaro tillerkänts statsbidrag

för allenast ett halvt år i sänder. Riksdagen finner billighetsskäl

tala för att icke den omständigheten, att Ebba Åkerström på grund av

den väntade omorganisationen av småskoleseminarierna icke kunnat erhålla

ordinarie anställning vid dylikt seminarium, bör bringa henne i

ekonomiskt ogynnsammare ställning än den i motionen II: 507 omförmälda

lärarinnan. Slutligen vill riksdagen framhålla att, enligt vad

riksdagens vederbörande utskott inhämtat, ett bifall till den motionsvis

gjorda framställningen knappast kan komma att medföra några nämnvärda

ekonomiska konsekvenser. Av nu anförda skäl finner sig riksdagen

kunna bifalla vad i motionen II: 507 yrkats.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till ovannämnda

motion (II: 507), medgivit, att ordinarie övningsskollärarinnan

vid småskoleseminariet i Skara Ebba Åkerström må — utan hinder av

bestämmelserna i kungörelsen den 20 juli 1933 (nr 503) angående avlöningsförmåner

för lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier m. m.

— äga att för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tjänstgöring,

hon fullgjort under läsåren 1917—1926 vid L. A. Cederboms småskoleseminarium

i Skara samt under läsåren 1926—1933 vid Skaraborgs

läns landstingsseminarium i Skara.

Stockholm den 25 maj 1935.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.