Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående underlättande av förevisningen av icke eldfarliga biograffilmer.

1935-06-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1935:270, Skrivelse till Konungen angående underlättande av förevisningen av icke eldfarliga biograffilmer.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 269—270.

3

Nr 269.

Godkänd av första kammaren den 1 juni 1935.

Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående underlättande av förevisningen

av icke eldfarliga biograffilmer.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)

(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

På grund av en inom riksdagens första kammare väckt motion, nr 220,

och under åberopande av de härvid fogade första kammarens första tillfälliga

utskotts utlåtande nr 6 och andra kammarens första tillfälliga

utskotts utlåtande nr 8, vilka utlåtanden blivit av vederbörande kammare

i föreskriven ordning godkända, får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.

Majit måtte låta utreda, under vilka villkor brandsäker film må, utan att

tillstånd enligt § 1 av biografförordningen den 22 juni 1911 inhämtats, av

organisationer förevisas, samt vidtaga de åtgärder, som må av utredningen

föranledas.

Stockholm den 1 juni 1935.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 270.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1935.

Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion

angående ändrade grunder för sättande av markegång.

(Statsutskottets utlåtande nr 130.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion, 1:116, har hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit ville hemställa, att markegången moderniseras

och sättes av länsprisnämnder samt att densamma fastställes av en

riksprisnämnd i samband med dyrortsgrupperingen.

över motionen hava utlåtanden i vederbörlig ordning avgivits av domänstyrelsen

och kommerskollegium. Utlåtandena finnas såsom bilagor

fogade vid statsutskottets utlåtande nr 130.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 270.

Riksdagen vill till en början erinra, att i en vid 1928 års riksdag väckt

motion, II: 311, hemställdes, att riksdagen måtte besluta anhålla hos Kungl.

Majit att låta utreda och för riksdagen snarast förelägga förslag till ändring

i grunderna och sättet för markegångstaxornas upprättande.

I ett över motionen avgivet utlåtande (nr 33) anförde statsutskottet, att,

enligt vad utskottet under hand inhämtat från kammarkollegiet, hos kollegiet

vore anliängiga två ärenden angående markegångstaxorna, nämligen

ett ärende rörande revision av taxornas formulär och ett ärende örn

ifrågasatt revision av förordningen den 2 juni 1911 angående grunderna

och sättet för markegångsprisens bestämmande. Sistnämnda ärende, i vilket

förslag väckts av länsstyrelsen i Örebro län och varöver yttranden avgivits

av övriga länsstyrelser, syntes, enligt vad för utskottet upplysts,

avse och torde för varje fall komma att medföra förslag till lösning av

det spörsmål, som i den förevarande motionen avhandlades. Ärendet i

fråga vore för det dåvarande beroende på kammaradvokatfiskalsämbetets

åtgärd. På grund härav och under uttalande av sin förväntan att

förslag i ämnet, så snart ske kunde, måtte underställas riksdagens prövning,

hemställde utskottet, att ifrågavarande motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda. Statsutskottets hemställan bifölls sedermera

av riksdagen.

De två ärenden berörande markegångstaxorna, som åsyftas i statsutskottets

utlåtande, voro dels ett, som avsåg revision av taxornas form,

d. v. s. ytterst frågan örn utgallring av vissa titlar och persedlar ur

taxorna, dels ock ett, som syftade på en revision av markegångsförordningen

den 2 juni 1911 (nr 62).

Enligt vad riksdagen inhämtat, föredrogs det förstnämnda ärendet

—• angående revision av taxornas form -— i kammarkollegium den 17

januari 1929 och föranledde en samma dag dagtecknad skrivelse till

Kungl. Majit, däri kollegium anmälde, att kollegium funnit den ifrågasatta

allmänna revisionen av markegångstaxornas form och innehåll icke

för det dåvarande böra verkställas.

Kungl. Majit lät genom beslut den 12 april 1929 vid den av kollegium

gjorda anmälan bero.

I det andra av de i utskottets utlåtande omnämnda markegångsärendena

— vilket syftade på en revision av markegångsförordningen den 2

juni 1911 — avgav kammarkollegium utlåtande den 31 december 1930, innehållande

ett vidlyftigt förslag till förändringar och förenklingar i förfarandet

vid markegångssättningen.

Över kollegii förslag hava utlåtanden avgivits den 13 april 1931 av lantbruksstyrelsen

och den 28 maj 1931 av styrelsen för Svenska landskommunernas

förbund, vilka i huvudsak tillstyrkt kollegii förslag.

Därefter synes någon ytterligare åtgärd icke hava vidtagits.

Riksdagen har inhämtat, att socialstyrelsen år 1933 till Kungl. Majit

avgivit utredning och förslag rförande grunder och förfaringssätt för dyr
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 270—271.

ortsgrupperingsarbetet ävensom rörande i samband därmed stående frågor

samt att styrelsen jämväl upptagit frågan örn sättet för markegångssättningen.

Styrelsen har anfört, att fastställandet av markegångstaxorna

vore ett arbete av likartad beskaffenhet med det, som skulle komma

att åligga länsprisnämnder. Enligt socialstyrelsens förslag skulle även

markegångsdeputerade bilda kärnan i länsprisnämnderna. Det har synts

socialstyrelsen naturligt, att sagda nämnder de år, då sammanträden

äga rum, jämväl ombesörja markegångssättningen. Särskilt örn en

moderniserad markegång komme till stånd, kunde länsprisnämndernas

medverkan bliva till stor nytta.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och med framhållande av

lämpligheten av att frågorna örn dyrortsgruppering och markegångssättningen

lösas i ett sammanhang, får riksdagen i anledning av ovanberörda

motion (1:116) anhålla, att Kungl. Maj:t ville i samband med

prövningen av grunder och förfaringssätt för dyrortsgrupperingsarbetet

till prövning jämväl upptaga frågan om revision av gällande markegångsbestämmelser.

Stockholm den 4 juni 1935.

Med Undersåtlig vördnad.

Nr 271.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1935.

Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda

framställning angående anslag till avlöningar vid häradsrätterna

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 129.)

Till Konungen.

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å andra

huvudtiteln under budgetåret 1935/1936 har Kungl. Maj:t, under åberopande

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen (punkt 19) att

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för häradsrätterna,

att gälla tills vidare frén och med budgetåret 1935/1936,

dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 1,426,900 krono!''.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.