Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till avlöningar vid häradsrätterna jämte i ämnet väckta motioner.

1935-06-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1935:271, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till avlöningar vid häradsrätterna jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 270—271.

ortsgrupperingsarbetet ävensom rörande i samband därmed stående frågor

samt att styrelsen jämväl upptagit frågan örn sättet för markegångssättningen.

Styrelsen har anfört, att fastställandet av markegångstaxorna

vore ett arbete av likartad beskaffenhet med det, som skulle komma

att åligga länsprisnämnder. Enligt socialstyrelsens förslag skulle även

markegångsdeputerade bilda kärnan i länsprisnämnderna. Det har synts

socialstyrelsen naturligt, att sagda nämnder de år, då sammanträden

äga rum, jämväl ombesörja markegångssättningen. Särskilt örn en

moderniserad markegång komme till stånd, kunde länsprisnämndernas

medverkan bliva till stor nytta.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och med framhållande av

lämpligheten av att frågorna örn dyrortsgruppering och markegångssättningen

lösas i ett sammanhang, får riksdagen i anledning av ovanberörda

motion (1:116) anhålla, att Kungl. Maj:t ville i samband med

prövningen av grunder och förfaringssätt för dyrortsgrupperingsarbetet

till prövning jämväl upptaga frågan om revision av gällande markegångsbestämmelser.

Stockholm den 4 juni 1935.

Med Undersåtlig vördnad.

Nr 271.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1935.

Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda

framställning angående anslag till avlöningar vid häradsrätterna

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 129.)

Till Konungen.

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å andra

huvudtiteln under budgetåret 1935/1936 har Kungl. Maj:t, under åberopande

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen (punkt 19) att

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för häradsrätterna,

att gälla tills vidare frén och med budgetåret 1935/1936,

dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 1,426,900 krono!''.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 271.

I samband med Kungl. Majlis förevarande förslag Ilar riksdagen till

behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner

dels, 1:101, vari hemställts, att riksdagen ville i samband med behandlingen

av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning

örn anslag till häradsrätterna anhålla, att tiden för giltigheten

av de i nu gällande domsagostadga av den 26 maj 1933 uti dess 38 § upptagna

övergångsbestämmelser måtte utsträckas att gälla tills vidare och

intill dess den ifrågasatta allmänna processreformen bleve genomförd,

dels ock, 11:6, vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Majit ville förelägga nästa års riksdag förslag angående

ändrade grunder för å domsagas kansli anställda rättsbildade

biträdens avlöningsförhållanden.

Vad till en början angår motionen 1:101, vill riksdagen erinra, att 1933

års riksdag i princip uttalat sig för att det tidigare rådande vikariatsystemet

vid häradsrätterna skulle upphöra. Förutsättningen härför var

emellertid, att häradshövdingarna i de större domsagorna finge till sitt

förfogande särskilt kvalificerad arbetskraft, s. k. sekreterare. Då dessa

sekreterare icke kunde omedelbart anställas i alla de domsagor, som därav

vore i behov, erfordrades en övergångstid för genomförandet av den

nya ordningen. I 38 § andra stycket av domsagostadgan den 26 maj

1933 (nr 309) har denna övergångstid fastställts till den 1 juli 1935. Intill

denna dag äger förste eller andre notarie under de förutsättningar och

i den omfattning, som angivas i 24 § av 1925 års domsagostadga, fortfarande

förordnas att förvalta häradshövdingämbete. Under samma övergångstid

må likaledes i domsaga, där sekreterare icke finnes anställd,

häradshövdingen kunna erhålla tjänstledighet i den omfattning, som medgivits

i 19 § av sistnämnda stadga.

I förevarande motion har nu yrkats, att berörda övergångsbestämmelse

måtte utsträckas att gälla tills vidare och intill dess den ifrågasatta allmänna

processreformen bleve genomförd.

Såsom förut framhållits, har Kungl. Majit för nästa budgetår äskat

medel till avlönande från och med 1 januari 1936 av ytterligare 10 sekreterare.

Då för närvarande antalet sekreterare uppgår till 36, skulle från

och med sagda tidpunkt finnas sammanlagt 46 sådana befattningshavare,

vilket antal — enligt vad av statsverkspropositionen framgår — tills

vidare finge anses svara mot behovet av den kvalificerade arbetskraft,

varom här är fråga.

Riksdagen har för sin del ansett sig böra anvisa medel för avlönande

av nämnda antal sekreterare. Vid sådant förhållande har riksdagen

ansett det kunna ifrågasättas, huruvida tillräckliga skäl föreligga folden

i motionen föreslagna utsträckningen av domsagostadgans övergångsbestämmelser.

Sedan en inom justitiedepartementet utarbetad promemoria, däri

föreslagits, bland annat, att giltighetstiden för övergångsbestäm
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 271.

7

melsén i 38 § andra stycket av 1933 års domsagostadga måtte utsträckas

att gälla till och med innevarande års utgång, varit utremitterad

till vederbörande myndigheter och enskilda sammanslutningar för

yttrande, har riksdagens vederbörande utskott ber etts tillfälle att taga

del av de till Kungl. Majit i ärendet inkomna utlåtandena. Här må allenast

anmärkas, att Svea hovrätt funnit starka skäl tala för en utsträckning

av övergångstiden, på sätt i promemorian föreslagits, men att hovrätten

icke ansett tillräckliga skäl föreligga för en ytterligare förlängning

av nämnda tid. I samma riktning hava rikets övriga hovrätter uttalat

sig. Jämväl flertalet häradshövdingar hava intagit en ståndpunkt

motsvarande hovrätternas.

Den i promemorian ifrågasatta utsträckningen av övergångsbestämmelsen

har riksdagen funnit välbetänkt. Riksdagen förutsätter dock, att, då så

befinnes erforderligt, undantag må medgivas från 1933 års domsagostadgas

bestämmelser örn vikariat för häradshövding, så att vikariatet jämväl

efter den 1 januari 1936 må kunna anförtros i domsaga tjänstgörande

förste eller andre notarie.

Vad härefter angår motionen II: 6, har riksdagen inhämtat, att frågan

örn de å domsagas kansli anställda rättsbildade biträdenas avlöningsförhållanden

är föremål för uppmärksamhet inom justitiedepartementet

samt att densamma upptagits till behandling i förenämnda promemoria.

Sålunda hava uppgifter infordrats rörande, bland annat, det antal biträden

av angivet slag, som hovrätterna efter häradshövdingarnas hörande

funne minst erfordras för behörig skötsel av varje inom dess domvärjo

belägen domsaga. Enligt uttalande i promemorian vore avsikten, att

samtliga de rättsbildade biträden, som oundgängligen krävdes för domsagornas

behöriga skötsel, skulle erhålla avlöning, huvudsakligen utgående

av statsmedel. Då den i motionen berörda frågan sålunda är

under övervägande inom justitiedepartementet, har riksdagen ansett, att

motionen 11:6 ej bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Riksdagen har

endast velat uttala, att blivande förslag i ämnet i princip bör så utformas,

att kostnaderna för de nya biträden, som befinnas erforderliga för

domsagornas skötsel utöver dem, som för närvarande finnas anställda,

icke må drabba häradshövdingarna.

Till förslaget örn medel till avlönande av ytterligare sekreterare har

riksdagen redan tagit ställning. Då vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit

riksdagen under förevarande punkt ej givit riksdagen anledning till annan

erinran än att riksdagen funnit sig böra vidtaga viss mindre ändring

av avlöningsstatens uppställning, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
dels

fastställt följande avlöningsstat för häradsrätterna, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 271—272.

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a) Lön, tjänstgöringspenningar och förvaltningsbi
drag.

................................................... kronor 716,600

b) Ersättning till vissa vikarier för

häradshövdingar, förslagsvis........ » 15,000 kronor 731,600;

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m..................... kronor 687,000

b) Ålderstillägg m. m., förslagsvis » 26,700 » 713,700

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän ............................................................................ » 96,000

4. Arvoden åt tingstolkar ........................................................ » 4,000

Summa kronor 1,545,300

Särskilda uppbördsmedel.

Bidrag från häradshövdingarna till avlönande av viss icke
ordinarie

personal................................................................... kronor 118,400

Nettoutgift kronor 1,426,900;

dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisat

ett förslagsanslag av 1,426,900 kronor.

Stockholm den 4 juni 1935.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 272.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1935.

Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner

angående beredande av familjepension åt vissa grupper av

statsanställda.

(Bankoutskottets utlåtande nr 57.)

Till Konungen.

Under åberopande av vad som anförts i bankoutskottets av riksdagen

godkända utlåtande nr 57, varav tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen

anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville, i enlighet med vad bankoutskottet

i nämnda utlåtande ifrågasatt, låta verkställa utredning och

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.