Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus i statsverkspropositionen under »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» gjorda framställning angående avlöningsförhållandena för föredragande i regeringsrätten.
1935-02-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1935:30, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus i statsverkspropositionen under »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor» gjorda framställning angående avlöningsförhållandena för föredragande i regeringsrätten.
Dokumentets text
6
Riksdagens skrivelse Nr 30.
Nr 30.
Godkänd av första kammaren den 19 februari 1935.
Godkänd av andra kammaren den 19 februari 1935.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Majus i statsverkspropositionen under »Utgifterna.
För flera huvudtitlar gemensamma frågor» gjorda
framställning angående avlöningsförhållandena för
föredragande i regeringsrätten.
(Statsutskottets utlåtande nr 22.)
Till Konungen.
I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936
har Kungl. Maj.t under punkt 4 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, avseende »Utgifterna. För
flera huvudtitlar gemensamma frågor» föreslagit riksdagen att godkänna de
av chefen för finansdepartementet i sagda statsrådsprotokoll förordade grunderna
i fråga örn rätt till lönetursberäkning för föredragande i regeringsrätten.
I samband med den revision av avlöningsstaterna, som ansetts böra ske
i anslutning till den beslutade omläggningen av riksstatens uppställning,
har, såsom statsrådsprotokollet utvisar, regeringsrättsföredragandenas ställning
lämpligen synts böra regleras på ett sätt, som närmare överensstämmer
med eljest tillämpade regler. Med hänsyn till de kvalifikationer, som erfordras
för arbetets fullgörande, har det förefallit naturligt, att därvid för
de föredragande, vilka beräknas mera varaktigt bliva helt tagna i anspråk
för denna tjänstgöring, tillämpas en anställningsform, som möjliggör beredande
åt dem av pensionsrätt enligt civila tjänstepensionsreglementet. I
sådant syfte har det ansetts lämpligt, att ifrågavarande föredragande — i
socialdepartementet 2, i kommunikationsdepartementet 1, i finansdepartementet
3, i ecklesiastikdepartementet 1 och i jordbruksdepartementet 1 —
erhålla ställning av tjänstemän å extra stat med jslacering i lönegraden B 29.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att samtliga nyss avsedda föredragande
skulle — frånsett löneminskning på grund av pensionsavdrag — erhålla
samma lön, som hittills tillkommit föredragande med placering i den högre
7
Riksdagens skrivelse Nr 30.
av de nu tillämpade båda lönegrupperna. För föredragande, tillhörande den
lägre av de nuvarande lönegrupperna, skulle förslaget medföra en löneförhöjning
motsvarande högst två löneklasser. Med beaktande av att de befattningshavare,
varom fråga är, i verkligheten kommit att erhålla en annan
ställning än som vid 1926 års riksdags beslut för dessa befattningshavare
förutsattes, i det att innehavet av tjänsterna icke, såsom tänkt var, blivit
av kortfristig natur och då föredragandena faktiskt utföra likartat arbete, har
riksdagen ansett sig böra medgiva, att samtliga föredragandena hänföras till
samma lönegrad. Den föreslagna lönegradsplaceringen har riksdagen ansett
kunna godtagas.
Med avseende å rätt till lönetursberäkning för den, som vid utgången av
budgetåret 1934/1935 innehar förordnande såsom föredragande i regeringsrätten
och från och med den 1 juli 1935 i sådan egenskap erhåller ställning
såsom tjänsteman å extra stat, har, bland annat, för att förebygga försämring
i nuvarande lönevillkor, ansetts böra föreskrivas dels att de nya bestämmelserna
skola så tillämpas, som örn de varit gällande under hela den
tid, tjänstemannen innehaft förordnande såsom föredragande, dels ock att
sådan tjänsteman icke skall lida minskning i den rätt att uppflyttas i löneklass,
som tillkommit honom enligt hittills gällande bestämmelser. Beträffande
föredragandes rätt till lönetursberäkning vid befordran till tjänst
i lönegraden B 30 har det av 1926 års riksdag i sådant hänseende gjorda
medgivandet ansetts böra gälla även för framtiden. Anledning till erinran
i avseende å lönetursberäkningen har ej heller synts riksdagen förefinnas i
annan mån än att riksdagen, vad de för närvarande i lönegraden B 26 placerade
föredragandena angår, icke kunnat godtaga förslaget därom, att de
nya bestämmelserna skulle så tillämpas, som örn de varit gällande under
hela den tid, tjänstemännen innehaft förordnande såsom föredragande i
regeringsrätten. Följaktligen böra de för ordinarie befattningshavare gällande
reglerna för löneklassplacering vid befordran till högre lönegrad i detta fall
tillämpas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
med sålunda vidtagen ändring godkänt de av chefen för finansdepartementet
i statsrådsprotokollet över finansärenden den 4 januari 1935 förordade
grunderna i fråga om rätt till lönetursberäkning för föredragande i
regeringsrätten.
Stockholm den 19 februari 1935.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.