Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen samt anslag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden jämte en i ämnet väckt motion.

1935-06-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1935:343, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen samt anslag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr S4S.

1

Nr 343.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1935.

Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående anslag till lånefonden för bostadsbyggande

i städer och stadsliknande samhällen samt

anslag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden

jämte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 143.)

Till KONUNGEN.

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen,

nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936 har

Kungl. Maj:t (punkt 4, i det vid propositionen under »Utgifter för kapitalökning.

Bil. 2» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden för

nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avhidan på den proposition, som

kunde varda riksdagen förelagd, såsom kapital för Lånefonden för bostadsbyggande

i städer och stadsliknande samhällen för budgetåret 1935/1936 beräkna

ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t vidare (punkt 22, av det vid

propositionen under femte huvudtiteln fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Främjande av bostadsbyggande för budgetåret

1935/1936 beräkna ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1935

dagtecknad proposition, nr 215, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för sistnämnda dag föreslagit

riksdagen.

I. besluta, att en fond, benämnd lånefonden för bostadsbyggande i städer

och stadsliknande samhällen, skall inrättas, från vilken lån må utlämnas till

ny- och ombyggnad av bostadshus i städer och stadsliknande samhällen,

medgiva, att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen förordade grunder,

Bihang till riksdagens protokoll 1935. lh sami. Nr SiS—Shh.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 848.

samt såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1935/1936 bland Utgifter

för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder», ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor, att utgå av lånemedel, ävensom

II. under femte huvudtiteln till Främjande av bostadsbyggande på landsbygden

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000

kronor samt

godkänna de av departementschefen förordade grunderna för ifrågavarande

anslags användning.

I anledning av propositionen nr 215 har inom riksdagen väckts bland annat

en motion, II: 556, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 5 miljoner kronor att utlämnas

som lån för den statsunderstödda bostadsverksamheten på landsbygden

och på de villkor som gälla för förut utlämnade lån för detta ändamål och

att beloppet måtte beräknas utgå av lånemedel.

Den av 1933 års riksdag beslutade låneverksamheten för främjande av bostadsbyggande

i städer och stadsliknande samhällen tillkom som ett led i åtgärderna

för arbetslöshetens bekämpande.

Såsom av propositionen och den däri lämnade utredningen inhämtas, synes

den hittillsvarande verksamheten i stort sett givit ett gott resultat. Genom

denna byggnadsverksamhet hava kunnat skapas arbetstillfällen ej blott inom

byggnadsbranschen utan även inom andra fack. Redan den rent omedelbara

arbetsmarknadseffekten av statens kapitalinsats har blivit osedvanligt stor.

Arbetslösheten är alltjämt av rätt betydande omfattning, och fortsatta åtgärder

från det allmännas sida erfordras för dess bekämpande. Med hänsyn

till att de vunna erfarenheterna örn verkningarna av den hittills bedrivna verksamheten

varit gynnsamma och detta även ur bostadssociala synpunkter kan

det anses motiverat, att staten även på denna väg medverkar till bostadsbeståndets

förbättring.

Riksdagen har för den skull ansett sig böra medgiva, att låneverksamheten

för nyproduktion fortsättes örn än i begränsad omfattning även under nästa

budgetår.

Departementschefen har föreslagit, att ifrågavarande verksamhet skulle utvidgas

att omfatta även ombyggnad av omoderna hyreshus. Härigenom avses

att underlätta möjligheterna att bygga örn hus med stora och svårskötta samt

därmed också i en alltjämt stegrad grad för uthyrning olämpliga lägenheter.

Enligt vad som inhämtats finnes bostadsbestånd av här avsedd art inom eti.

stort antal av landets stadssamhällen.

Den nu ifrågasatta utvidgade verksamheten skulle alltså taga sikte på äldre

fastigheter med större och på hyresmarknaden nu mindre begärliga lägenheter.

Enligt vad utredningar visa är en ombyggnad och förändring av dessa

lägenheter till smålägenheter i många fall tekniskt och ekonomiskt möjlig.

Fastigheternas ägare hava mången gång en så svag ekonomi, att stora svång
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3-iS.

3

heter möta att på privat väg anskaffa erforderligt nytt kapital. Med en jämförelsevis

måttlig statlig kapitalinsats kan förebyggas ett förintande av stora

fastighetsvärden, varjämte vinnes en bostadssocialt sett önskvärd ökning av

smålägenhetsbeståndet. Att de ombyggda lägenheterna genom sin rymlighet

synnerligen väl lämpa sig som bostäder åt stora familjer, är något som förtjänar

särskilt beaktas.

Riksdagen har för sin del funnit goda skäl anförda för att den föreslagna

utvidgningen kommer till stånd. Densamma är emellertid att betrakta allenast

som ett av önskvärdheten att skapa arbetstillfällen föranlett försök, vars

erfarenheter kunna vara till gagn vid ett framtida ståndpunktstagande till

frågan örn det omoderna bostadsbeståndets modernisering.

Med den ståndpunkt riksdagen sålunda intagit har riksdagen funnit sig böra

godkänna Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av en lånefond för städer och

stadsliknande samhällen.

I fråga örn det kapitalbelopp, som skulle anvisas till fonden, har Kungl.

Maj :t föreslagit 5,000,000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att man

vid denna låneverksamhet framgår med försiktighet och då stödjandet av modernisering

av äldre bostadshus allenast har karaktären av ett försök samt

arbetsmarknaden på förevarande område för närvarande kan betraktas som

jämförelsevis god, har riksdagen ansett, att ett till 3,000,000 kronor begränsat

belopp bör anvisas till verksamheten under nästa budgetår.

De föreslagna villkoren för lån från fonden hava ej föranlett erinran från

riksdagens sida.

Vad därefter angår främjandet av bostadsbyggande på landsbygden har

från skilda håll vitsordats angelägenheten av att åtgärder i detta syfte vidtagas.

Dylika åtgärder äro nämligen av stor betydelse såväl för den egentliga

lantbefolkningen, vars bostäder i hygieniskt och socialt hänseende mångenstädes

äro allt annat än tillfredsställande, som ock för den inom brukssamhällen

och andra liknande orter bosatta arbetarbefolkning, vilken för närvarande

ofta nog måste draga sig fram med synnerligen undermåliga bostäder.

Såsom departementschefen framhållit, är anslagsbehovet för nästa budgetår

synnerligen stort. Statens egnahemsstyrelse har också för verksamhetens fortsättande

begärt ett anslag av 15 miljoner kronor, medan i propositionen föreslås

anvisande av ett belopp av 5 miljoner kronor.

Riksdagen har vid sin prövning av ärendet funnit önskvärt, att något ökade

medel •— utöver vad Kungl. Majit föreslagit ■—- ställas till förfogande under

instundande budgetperiod. Detta synes kunna ske endast på det sättet, att

jämväl ett lånemedelsanslag anvisas för verksamheten,

k Det av Kungl. Majit äskade anslaget, som skulle upptagas under femte huvudtiteln

och utgå av skattemedel, avses emellertid för verksamhetens båda

grenar, utdelande av förbättringsbidrag och utlämnande av nybyggnadslån.

Såväl med hänsyn till föreliggande stora medelsbehov som ock ur budgetteknisk

synpunkt har riksdagen — jämväl i anslutning till vad i motionen lii

556 föreslagits — funnit sig böra — utöver det under femte huvudtiteln äskade

anslaget å 5,000,000 kronor, vilket hädanefter helt skulle avses till förbätt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 3-4-5.

ringsanslag — anvisa ett anslag under utgifter för kapitalökning å 2,000,000

kronor till bostadsförbättringslån.

För lån ur denna nya fond böra gälla enahanda bestämmelser som för de

nybyggnadslån, som utlämnats av hittills anvisade medel för bostadsförbättring

å landsbygden med iakttagande av de av departementschefen förordade

jämkningarna. Närmare föreskrifter angående förvaltningen av fonden torde

få meddelas av Kungl. Maj :t.

Vad riksdagen sålunda ansett sig böra besluta innebär alltså anvisandet av

ett kapitalökningsanslag å 3,000,000 kronor till den av Kungl. Maj :t föreslagna

lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen. Till

främjande av bostadsbyggande på landsbygden har beviljats dels till förbättringsbidrag

ett anslag på 5,000,000 kronor, dels till en lånefond, avsedd för

nybyggnadslån, ett kapitalökningsanslag av 2,000,000 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen

I. a) beslutat, att en fond, benämnd lånefonden för bostadsbyggande i städer

och stadsliknande samhällen, skall inrättas, från vilken lån må utlämnas

till ny- och ombyggnad av bostadshus i städer och stadsliknande samhällen,

b) medgivit, att lån ur nämnda fond må lämnas i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen förordade grunder, samt

c) såsom kapital för fonden anvisat för budgetåret 1935/1936 bland Utgifter

för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor, att utgå av lånemedel,

II. a) beslutat, att en fond, benämnd lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden, skall inrättas,

b) medgivit, att lån ur nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse

med av riksdagen angivna grunder, samt

c) såsom kapital för fonden anvisat för budgetåret 1935/1936 bland Utgifter

för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor;

III. a) under femte huvudtiteln till Bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor;

b) godkänt de av departementschefen förordade grunderna för ifrågavarande

anslags användning.

Beträffande sättet för täcknings beredande för ovannämnda anslag å

2,000,000 kronor till lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

anmäler riksdagen framdeles sitt beslut.

Stockholm den 14 juni 1935.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.