Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en lånefond för lantarbetarbostäder.

1935-06-14 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1935:345, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en lånefond för lantarbetarbostäder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 345.

1

Nr 345.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1935.

Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående inrättande av en lånefond

för lantarbetarbostäder.

(Statsutskottets utlåtande nr 145.)

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1935 dagtecknad proposition, nr

222, Ilar Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag föreslagit riksdagen

dels besluta, att en statlig utlåningsfond, benämnd lånefonden för lantarbetarbostäder,

skall inrättas, dels medgiva, att lån av nämnda fond må utlämnas

i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen

förordats, dels såsom kapital för fonden anvisa för budgetåret 1935/1936

bland Utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder» ett

reservationsanslag av 250,000 kronor, därav 200,000 kronor att utgå av lånemedel,

dels ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret 1935/1936

under rubriken »F. Lånemedel» upptagna inkomsttiteln »Övriga lånemedel»

med 200,000 kronor.

Kungl. Majits förevarande förslag avser inrättande av en bestående lånefond

med speciellt syfte att möjliggöra en förbättring av lantarbetarnas bostäder.

Behovet av förbättrade bostadsförhållanden på landsbygden har från skilda

håll vitsordats. Åtgärder i detta syfte hava också på senare år bedrivits

med statsmakternas stöd. Riksdagen anmäler i sin skrivelse nr 343 sitt

beslut örn anvisande av medel för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Såsom ett led i dessa strävanden föreslås i förevarande proposition åtgärder,

avseende förbättring av beståndet av lantarbetarbostäder.

På sätt tidigare inom riksdagen framhållits och av den nu framlagda utredningen

bekräftas måste detta ändamål anses behjärtansvärt. Lantarbetarnas

bostäder äro mångenstädes av en beskaffenhet, som icke på långt

när tillfredsställer rimliga sociala och hygieniska krav. Ofta mötas fastighetsägarna

av svårigheter att uppbringa nödiga medel för utförande av erforderliga

ny- eller ombyggnader eller förbättringsarbeten. Skäl synas därför

föreligga för att staten härvid lämnar sitt ekonomiska stöd. Av de i

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 14 sami. Nr 345—348.

1441 86

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 345.

arbetslöshetssyfte anvisade anslagen till främjande av bostadsbyggande liava

också medel avsetts för åvägabringande av bättre lönebostäder.

Då genom inrättande av den i propositionen föreslagna lånefonden ifrågavarande

syftemål skulle erhålla ett mera stadigvarande stöd, har riksdagen

ansett sig böra godkänna förslaget.

De av departementschefen förordade villkoren och bestämmelserna för lån

ur fonden, vilka i huvudsak grunda sig på bostadsutredningens i ämnet

framlagda förslag, har riksdagen jämväl funnit sig böra godkänna.

I likhet med departementschefen har riksdagen funnit tveksamt, huruvida

ersättning bör utgå till egnahemsnämnderna för deras medverkan vid prövning

av låneansökningarna. Innan slutligt avgörande i detta avseende träffas,

synes emellertid först erfarenhet böra vinnas rörande omfattningen av egnahemsnämndernas

bestyr med dessa angelägenheter.

Det såsom kapital till fonden äskade beloppet, 250,000 kronor, motsvarar

ungefärligen vad som beräknas under närmaste tiden inflyta i amortering å

de för bostadsförbättring å landsbygden redan utlämnade nybyggnadslånen.

Under kommande budgetår skulle därefter ytterligare anvisas till fonden

belopp, motsvarande vad som i amorteringar beräknas inflyta å nybyggnadslån,

utlämnade från de anslag, som av 1933 och 1934 års riksdagar anvisats

till bostadsbyggnadsföretag å landsbygden.

Med hänsyn till att räntan å lån ur fonden skulle utgöra 3.6 % (samma

procentsats som beträffande amorteringsdelen av egnahemslån för jordbrukslägenheten

och alltså understiga medelräntan å statens upplånade kapital

bör i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag 50,000 kronor av det äskade lånebeloppet

utgå av skattemedel.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att en statlig utlåningsfond, benämnd lånefonden för lantarbetarbostäder,

skall inrättas;

dels medgivit, att lån av nämnda fond må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som av departementschefen förordats;

dels ock såsom kapital för fonden anvisat för budgetåret 1935/1936 bland

Utgifter för kapitalökning under rubrik »Statens utlåningsfonder» ett reservationsanslag

av 250,000 kronor, därav 200,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande Kungl. Majis förslag örn höjning av inkomstposten »Övriga

lånemedel» kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

Stockholm den 14 juni 1935.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.