Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositionangående statens övertagande av vissa kostnader för folkskoleväsendet ni. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1935-06-14 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1935:359, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositionangående statens övertagande av vissa kostnader för folkskoleväsendet ni. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 359.

Nr 359.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1935.

Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition- angående statens övertagande av vissa kostnader

för folkskoleväsendet ni. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 142 och memorial nr 165.)

Till Konungen.

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936

har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkterna 172, 174, 176 och

260 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

den proposition angående vissa folkskoleväsendet berörande frågor, som

kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1935/1936

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor ett

förslagsanslag av 58,550,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Allmänt bidrag för utjämning av kostnaderna

för folkskoleväsendet ett förslagsanslag av 5,660,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,

mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor ett förslagsanslag av

2,666,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. ett förslagsanslag av 295,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Skolhusvärderingsnämnder ett anslag av 200,000

kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter ett förslagsanslag av 230,000 kronor;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 359.

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län ett förslagsanslag av 100,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem ett reservationsanslag av 900,000

kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn ett förslagsanslag av 200,000 kronor;

dels ock till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter ett förslagsanslag av 18,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 8 mars 1935

dagtecknad proposition, nr 174, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit

riksdagen att

A. godkänna följande allmänna grunder för statsbidrag till undervisningslokaler

m. m. för folkskoleväsendet, att träda i kraft å dag, som Kungl.

Majit bestämmer:

1. Staten bidrager till skoldistriktens kostnader för uppförande av nya

undervisningslokaler för folkskoleväsendet.

Förutsättning för utgående av sådana bidrag är, att Kungl. Majit, där

kostnaden beräknas överstiga 10,000 kronor, respektive länsstyrelsen, där

kostnaden beräknas uppgå till högst 10,000 kronor, lämnat tillstånd till

byggnadsarbetets utförande samt därvid fastställt den kostnadssumma, varå

bidraget, högst, skall beräknas. Bidraget utgår därefter med tre fjärdedelar

av den verkliga kostnaden, i den mån denna icke överstiger den fastställda

summan.

Bidraget fördelas i lika belopp på tjugofem år och utgår till kostnaderna

för — förutom inomhusledningar, erforderliga biutrymmen samt ritningar,

arbetsledning och kontroll — lärosalar (klassrum och specialrum), gymnastiksalar

samt lokaler för undervisning i slöjd och hushållsgöromål ävensom

för den första uppsättningen av inventarier till gymnastiksalar, slöjdsalar

och skolkök.

2. Staten bidrager till de kostnader, skoldistrikten fått vidkännas för

redan befintliga, distriktet tillhöriga, undervisningslokaler, dock med den begränsningen,

att dylikt bidrag icke utgår för lokaler, som vid de nya bestämmelsernas

ikraftträdande varit i bruk mer än nitton år.

Bidraget utgår med visst belopp per lokal årligen till och med den 1 juli

näst före den tidpunkt, då lokalen varit i bruk under tjugo år.

Bidrag utgår allenast för egentliga klassrum och gymnastiksalar. Lokalerna

indelas av särskilda skolhusvärderingsnämnder i fyra klasser (I—IV),

allt efter lokalernas beskaffenhet. Arsbidraget utgör för klass I 370 kronor

per lokal, för klass II 240 kronor per lokal och för klass III 200 kronor

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 359.

per lokal. För lokal, som hänföres till klass IV, utgår intet bidrag, ej

heller för lokal, som tillkommit utan kostnad för distriktet.

3. Staten bidrager med en tredjedel av den av skoldistrikt erlagda eller

såsom skälig enligt ortens pris ansedda hyran för undervisningslokal.

4. Staten bidrager till skoldistriktens kostnader för underhåll av klassrum,

specialrum, gymnastiksalar, slöjdsalar och rum för undervisning i hushållsgöromål

samt för tillhandahållande av skolmöbler och undervisningsmateriel

till sådana lokaler med visst årligt belopp för varje lokal.

Bidraget utgör för lokaler, som tillhöra distrikt, 50 kronor och för lokaler,

som distrik t förhyr, 25 kronor, allt per sal och år. Kostnader för lokalernas

uppvärmning, belysning och städning bestridas av skoldistrikten utan

bidrag av st ttsmedel.

5. State’, bidrager till bestridande av skoldistriktens kostnader för tillhandahållande

av tjänstebostäder åt lärarpersonalen eller ersättning härför

med följande årliga belopp, nämligen för ordinarie manlig folkskollärare

160 kronor, för ordinarie kvinnlig folkskollärare 120 kronor och för övriga

lärare 80 kronor. Har tjänstebostad tillkommit utan kostnad för distriktet,

utgår intet tjänstebostadsbidrag.

B. godkänna följande allmänna grunder för statsbidrag till avlöning av

lärare vid folkskoleväsendet att träda i tillämpning från och med den 1

juli 1936:

1. Staten övertager hela kostnaden för de författningsenligt utgående

kontanta minimilönerna för lärare vid folk- och småskolor ävensom föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skoldistrikten tillhöriga

skolhem. I den mån kommunala lönetillägg förekomma, skola distrikten

själva svara för dessa.

2. Staten övertager jämväl hela kostnaden för de författningsenligt utgående

kontanta minimiarvodena för lärare i slöjd och hushållsgöromål.

3. Staten lämnar i viss utsträckning understöd för bestridande av skoldistrikts

kostnader för avlönande av Överlärare. Kungl. Maj:t prövar för

varje särskilt fall efter därom av skoldistriktet gjord ansökning, huruvida

statsbidrag må utgå. Bidraget utgår med högst hälften av arvodet, dock i

intet fall med mera än 1,000 kronor för år och ej, där icke Kungl. Majit

finner skäl medgiva undantag, för mer än en överlärartjänst inom ett och

samma distrikt.

4. I samband med statens övertagande av här ifrågavarande kostnader

meddelas följande föreskrifter, som åsyfta att bereda staten ökat inflytande

och kontroll med avseende å folkskoleväsendets handhavande.

a). För inrättande av ny tjänst (ordinarie, extra ordinarie eller tjänst

med anställning tills vidare eller på viss tid) skall Kungl. Maj:ts tillstånd

inhämtas, dock att tjänst med anställning på viss tid må efter vederbörande

folkskolinspektörs medgivande kunna utan Kungl. Maj:ts tillstånd vara inrättad

under en tid av högst tre år.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 359.

b) . Lärare skall vara skyldig underkasta sig förflyttning från ett skoldistrikt

till ett annat (tvångsförflyttning). Dock skall denna skyldighet tillsvidare

endast gälla lärare, som efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande

första gången vinner ordinarie anställning. För lärare, som vid de nya

bestämmelsernas ikraftträdande innehar ordinarie anställning men efter ansökning

vinner transport till annan tjänst av motsvarande slag, förbindes

flyttningsskyldighet med den nya anställningen. Sistnämnda bestämmelse

genomföres dock ej omedelbart utan först efter förloppet av fem år. Flyttningsskyldigheten

gäller för varje lärare endast det flyttningsområde, där

han är anställd. Flyttningsområdena sammanfalla med de tretton områdesgrupper,

som omförmälas i kungörelsen den 20 juli 1933 (nr 507) örn tillsättning

i vissa fall av lärare vid folk- och småskolor. Tvångsförflyttning

tillämpas endast, då den nödvändiggöres av behov att indraga övertalig

tjänst. Vid tvångsförflyttning skall så vitt möjligt tillses, att läraren genom

förflyttningen icke lider någon minskning i de förmåner, han åtnjutit å

den förra tjänsten. I den mån läraren genom förflyttningen går förlustig

kommunalt lönetillägg eller tilläggspension, skall ersättning härför beredas

läraren av statsmedel. Till flyttningskostnaderna erhåller läraren bidrag av

statsmedel. Beslut örn tvångsförflyttning meddelas av Kungl. Maj:t.

c) . Innan förslag till återbesättande av lärartjänst upprättas, skall statens

vederbörande folkskolinspektör avgiva yttrande, vari han skall angiva de

tre sökande, som enligt hans mening äro med hänsyn till befordringsgrunderna

mest meriterade, ävensom ordningen dem emellan. Kommer skolrådet

vid förslagets upprättande till annat resultat än folkskolinspektören,

skall ärendet hänskjutas till domkapitlet, som då har att upprätta förslaget.

Nu angivna bestämmelser örn folkskolinspektörens och domkapitlets medverkan

vid förslags upprättande skola ej tillämpas i skoldistrikt, vilka enligt

särskilt beslut av Kungl. Majit undantagits från den statliga inspektionen.

Är lärartjänst förenad med överlärartjänst, skall det tillkomma skolöverstyrelsen

att upprätta förslag till lärartjänsten.

Då fråga är örn tillsättande av överlärartjänst, skall skolöverstyrelsen avgiva

yttrande angående de sökandes lämplighet samt därvid jämväl angiva

de tre sökande, som överstyrelsen finner mest lämpliga, ävensom ordningen

dem emellan. Skolrådet har vid meddelande av förordnande å överlärartjänst

att välja mellan dem, som skolöverstyrelsen på sätt nu nämnts angivit.

C. godkänna följande allmänna grunder för statsbidrag till skolskjutsar

att tillämpas från och med den 1 juli 1935:

Staten bidrager med åtta tiondelar av skoldistriktens styrkta verkliga kostnader

för skolskjutsarna, likväl med rätt för utanordningsmyndigheten att,

om kostnaderna befinnas oskäliga i förhållande till ortens pris, reducera bidraget.

De myndigheter, som hava att besluta i reglementsfrågor, skola

äga fastställa sådan organisation av skoldistriktets skolväsende, som förutsätter

anordnande av skolskjutsar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 359.

D. godkänna följande allmänna grunder för statsbidrag till inackordering

av skolpliktiga barn att tillämpas från och med den 1 juli 1935:

Staten bidrager med åtta tiondelar av skoldistriktens styrkta verkliga kostnader

för inackorderingen, likväl med rätt för utanordningsmyndigheten att,

örn kostnaderna befinnas oskäliga i förhållande till ortens pris, reducera bidraget.

Bidragsrätten gäller, oavsett skoldistriktets belägenhet. De myndigheter,

som hava att besluta i reglementsfrågor, skola äga fastställa sådan

organisation av skoldistriktets skolväsende, som förutsätter anordnande av

inackordering av skolpliktiga barn.

E. medgiva, att Kungl. Majit må äga utfärda de närmare föreskrifter, som

erfordras för tillämpningen av de under A—D här ovan angivna allmänna

grunder;

F. medgiva, att sådan manlig lärare vid småskola och vid mindre folkskola

ävensom manlig biträdande lärare vid folkskola, som blivit anställd

efter utgången av år 1918, må från den 1 juli 1935 äga rätt att åtnjuta

ett särskilt tillägg till lönen av 200 kronor för år;

G. medgiva sådan ändring i grunderna för utgående av statsbidrag till

undervisning i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor,

att, då fråga är örn undervisning i slöjd för flickor, i det minimiantal

lärjungar, som slöjdavdelning skall omfatta, må, under förutsättning

att den består av samtliga de folkskolestadiet tillhörande flickor, vilka prövas

skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen, få inräknas även flickor från

småskolestadiet;

H. besluta, att beträffande dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk, vid

kommunala flickskolor och vid folkhögskolor ävensom åt lärare vid folkoch

småskolor samt statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vissa barnhem,

högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier

skola från och med den 1 juli 1935 lända till efterrättelse de allmänna

grunder, som i ifrågavarande hänseende gälla för budgetåret 1934/1935,

dock med iakttagande att dyrtidstillägg må utgå till lärare i manlig och

kvinnlig slöjd vid högre folkskolor allenast i sådant fall, då statsbidrag

jämlikt gällande bestämmelser utgår till undervisningen; ävensom

bemyndiga Kungl. Maj:t såväl att utfärda de närmare föreskrifter, vilka

för tillämpning av i nästföregående stycke berörda allmänna grunder kunna

befinnas erforderliga, som även att i huvudsaklig enlighet med de i sådant

avseende nu gällande föreskrifter meddela närmare bestämmelser i fråga

om dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala, Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg

och föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium

i Stockholm;

I. anvisa för budgetåret 1935/1936

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor

ett förslagsanslag av 58,550,000 kronor;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 359.

dels till Folkskolor m. m.: Allmänt bidrag för utjämning av kostnaderna

för folkskoleväsendet ett förslagsanslag av 5,660,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,

mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor ett förslagsanslag av

2,665,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. ett förslagsanslag av 295,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bestridande av engångskostnader för skolhusvärderingsnämnder

ett förslagsanslag av 200,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter ett förslagsanslag av 230,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län ett förslagsanslag av 100,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem ett förslagsanslag av 900,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn ett förslagsanslag av 200,000 kronor;

dels ock till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter ett förslagsanslag av 18,000,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft, bland andra,

följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen:

dels två likalydande motioner (I: 315 och II: 553), vari hemställts, att

bidragstiden för redan befintliga undervisningslokaler för folkskoleväsendet

måtte bestämmas till 40 år från den dag byggnaderna eller lokalerna togos

i anspråk;

dels två likalydande motioner (I: 318 och II: 570), vari hemställts, bland

annat, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag till redan befintliga distriktet

tillhöriga undervisningslokaler måtte utgå med ett belopp per lokal

årligen av 240 kronor, lika för samtliga lokaler, och på de grunder i övrigt

som Kungl. Maj:t föreslagit;

dels två likalydande motioner (I: 320 och II: 567), vari hemställts, bland

annat, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 174

ville besluta,

att beträffande punkt B. 4 c) första stycket göra följande uttalande: Sedan

preliminärt förslag till återbesättande av lärartjänst av skolråd upprättats,

skall statens vederbörande folkskolinspektör avgiva yttrande däröver. Kommer

skolrådet vid förslagets slutliga upprättande till ett resultat, som strider

mot folkskolinspektörens mening, skall ärendet hänskjutas till skolöverstyrelsen,

som då har att upprätta förslaget; samt

att beträffande punkt B. 4 c) tredje och fjärde styckena angående tillsättning

av Överlärare godkänna att nu gällande bestämmelser må äga fortsatt giltighet;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 359.

dels en motion (II: 552), vari hemställts, att riksdagen vid antagande av

Kungl. Maj:ts proposition nr 174 och vid godkännande av allmänna grunder

för statsbidrag för avlöning av lärare vid folkskoleväsendet måtte besluta

sådan ändring av Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn proceduren för lärares

tillsättning, att förslag till återbesättande av lärartjänst skall upprättas av

skolrådet och att statens vederbörande folkskolinspektör skall över upprättat

förslag avgiva yttrande, innan valet äger rum;

dels en motion (11:554), vari hemställts, att riksdagen vid bifall i övrigt

till Kungl. Maj:ts proposition nr 174 ville besluta:

1. att uttala, att indragning av lärartjänst, i synnerhet då det gäller enda

befattningen vid en skola, skall ske med försiktighet, iakttagande av berättigade

pedagogiska synpunkter samt skälig hänsyn till föräldrarnas och

bygdens intressen;

2. att skyldighet till tvångsförflyttning tillsvidare endast skall gälla lärare,

som efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande första gången vinner ordinarie

anställning;

3. att lärare, som tvångsförflyttas, icke skall lida någon minskning i de

löneförmåner, han åtnjutit å den förra tjänsten, varvid hänsyn skall tagas

förutom till kommunalt lönetillägg även till ersättning för övertidsläsning

samt arvode för slöjd och fortsättningsskola, allt beräknat efter lärarens

medelinkomst för de sista fem åren eller den kortare tid, han tjänstgjort å

befattningen;

4. att bemyndiga Kungl. Maj:t att förflytta sådan biträdande lärare vid

folkskola eller lärare vid mindre folkskola, vars tjänst blivit överflödig, till

annat skoldistrikt;

dels ock en motion (II: 568), vari hemställts, bland annat, att riksdagen

måtte under förutsättning av bifall till vad i propositionen nr 174 i övrigt

föreslagits rörande statsbidrag till de kostnader, skoldistrikten fått vidkännas

för redan befintliga, distriktet tillhöriga skollokaler, besluta,

att årsbidraget fixeras till ett och samma belopp för alla för sitt ändamål

tjänliga klassrum och gymnastiksalar samt att detta årsbidrag bestämmes

på så sätt, att den i propositionen angivna kostnadsramen för dessa statsbidrag

icke överskrides;

att årsbidragen till redan befintliga undervisningslokaler, vilkas uppförande

bekostats med bidrag av statsmedel, bestämmas efter de grunder, som i

motionen angivits, samt

att riksdagen måtte medgiva, dels att kostnaderna för lärares å överflödig

tjänst frivilliga förflyttning till tjänst inom annat skoldistrikt må bestridas

av statsmedel, dels att Kungl. Maj:t må bemyndigas att vidtaga de jämkningar

och ändringar i kungörelsen nr 507 av år 1933, som må befinnas

erforderliga för uppnåendet av syftet med densamma.

Efter omfattande utredningar har Kungl. Maj:t för riksdagen framlagt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

jRiksdagens skrivelse Nr 359.

den sedan länge på dagordningen stående frågan om statens övertagande av

vissa kostnader för folkskoleväsendet.

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, hava primärkommunernas växande

skattebördor och det ojämna skattetrycket i dessa kommuner under de senaste

åren alltmera aktualiserat spörsmålet örn åtgärder för att härutinnan

åvägabringa en ändring, som kunde leda till lättnad för kommunerna och

samtidigt åstadkomma en utjämning av skattetungan kommunerna emellan.

Skatteutjämningsberedningen, som tillsattes år 1929 och år 1933 avgav sitt

principbetänkande, hade till sin huvudsakliga uppgift att utreda och framställa

förslag i dessa frågor. Beredningen intog den ståndpunkten, att den

väg, statsmakterna borde följa i sina strävanden i angivna syfte, vore att

i första rummet beträffande de olika förvaltningsuppgifter, som kommunerna

för närvarande hade att ombesörja och finansiera, undersöka, i vilken mån

det vore önskvärt och lämpligt, att utgifterna överflyttades på större kommunala

utdebiteringsområden eller på staten, samt att, först sedan en sådan

överflyttning verkställts, skrida till åtgärder av allmänt skatteutjämnande

verkan. I enlighet med sin sålunda intagna principståndpunkt föreslog beredningen

i fråga om olika förvaltningsgrenar överflyttning i större eller

mindre utsträckning till staten av förekommande kostnader utan att därvid

ifrågasätta tillämpning av några differentieringsregler av statsbidragen till

en efter skattekrontal eller skattetryck varierande kvotdel. Bland nämnda

förvaltningsgrenar intog folkskoleväsendet ett framskjutet rum. 1934 års

folkskolesakkunniga, som hade till uppdrag att bearbeta skatteutjämningsberedningens

förslag, i vad angick folkskolan, anslöto sig i avseende å skattelindrings-

och skatteutjämningssynpunkten till beredningens uppfattning,

när det gällde principerna för statsbidragens utmätande.

Departementschefen har i princip biträtt de sakkunnigas förslag till en

likformig fördelning av statsbidragen till nu ifrågavarande ändamål mellan

kommunerna utan hänsyn tagen till det varierande kommunala skattetrycket

eller likartade faktorer.

Vid en prövning av vad som anförts för och emot den sålunda av de

sakkunniga och departementschefen intagna ståndpunkten har riksdagen

funnit de starkaste skälen tala för densamma, och i anslutning härtill finner

sig riksdagen böra i princip bifalla det i propositionen nr 174 framlagda förslaget

om överflyttning till staten av vissa kostnader för folkskoleväsendet.

Riksdagen övergår härefter till en detaljbehandling av här förevarande förslag,

varvid riksdagen huvudsakligen kommer att följa den i departementschefens

hemställan iakttagna ordningen.

Under A. har framlagts förslag till allmänna grunder för statsbidrag till

undervisningslokaler m. m. för folkskoleväsendet, och har därvid under 1.

behandlats frågan örn bidrag till skoldistriktens kostnader för uppförande av

nya lokaler.

Såsom förutsättning för utgivande av sådana bidrag har föreslagits skola

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 359.

gälla, att Kungl. Majit, där kostnaden beräknas överstiga 10,000 kronor,

respektive länsstyrelsen, där kostnaden beräknas uppgå till högst 10,000

kronor, lämnat tillstånd till byggnadsarbetets utförande samt därvid fastställt

den kostnadssumma, varå bidraget, högst, skall beräknas.

Enligt sakkunnigmajoritetens förslag skulle statsbidraget utgå med 75

procent eller 3A av anläggningskapitalet för bidragsberättigade lokaler och

utbetalas i lika belopp under 40 år. Reservanternas förslag skiljer sig från

majoritetens förslag därutinnan, att byggnadsbidraget skulle utgå med hälften

av anläggningskapitalet och utanordnas antingen omedelbart eller ock fördelat

på 25 år. I sistnämnda fall skulle staten lämna ersättning för kommunens

ränteförlust på så sätt, att årsbidraget bestämdes till 6 procent av

byggnadsbidraget. Departementschefen har påpekat, att vid utbetalning i

form av årsbidrag reservanternas förslag i realiteten ledde till samma resultat

som majoritetsförslaget med avseende å relationen mellan det totala statsbidraget

och anläggningskapitalet, då 25 årsbidrag, vart och ett motsvarande

6 procent av halva anläggningskapitalet, gåve en summa, som utgjorde 3A

av nämnda kapital. Departementschefen har i anslutning till majoritetens

förslag förordat, att statsbidraget skulle bestämmas till 3/i av den nominella

byggnadskostnaden (anläggningskapitalet). Beträffande reservanternas förslag,

att statsbidrag å mindre belopp skulle utbetalas omedelbart, har departementschefen

framhållit, att detsamma kunde synas praktiskt men å andra

sidan medförde vissa svårigheter vid beräknande varje år av anslagsbehovet

för statens vidkommande. I anslutning härtill har departementschefen förordat,

att regeln örn bidragens fördelning på 25 år borde gälla över hela

linjen.

Av den förebragta utredningen har riksdagen, som undersökt möjligheterna

att i analogi med vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn bidrag till redan

befintliga lokaler bestämma statsbidraget till nya lokaler efter vissa schematiska

grunder, funnit sig övertygad örn att Kungl. Majits förslag — med

statsbidraget ställt i viss relation till de faktiska byggnadskostnaderna —

med hänsyn till såväl de synnerligen varierande byggnadskostnaderna som

önskvärdheten att vidmakthålla kommunernas intresse att nedbringa dessa

kostnader är att föredraga. Riksdagen bifaller fördenskull Kungl. Majits

förslag i här förevarande hänseende.

Riksdagen vill erinra, att folkskolesakkunnigas majoritet föreslagit gränsen

för Kungl. Majits, respektive länsstyrelsens prövning till 3,000 kronor, under

det att reservanterna påyrkat en sänkning av gränsen till 1,500 kronor.

Riksdagen kan icke finna annat än att Kungl. Majits förslag, enligt vilket

gränsen höjts till 10,000 kronor, måste anses innebära en tillräcklig eftergift

för de framkomna yrkandena på decentralisering av förevarande byggnadsärenden.

Vidare finner riksdagen i likhet med departementschefen det statliga

intresset kräva, att Kungl. Majit har i sin hand avgörandet av de

frågor, som innebära mera betydande medelsanvisningar. På grund av vad

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 359. 13

sålunda anförts har riksdagen funnit sig böra godkänna Kungl. Maj:ts framställning

härutinnan.

Vad i övrigt i här förevarande hänseende föreslagits har givit riksdagen

anledning till erinran endast för såvitt angår frågan om utbetalande omedelbart

i vissa fall av statsbidrag. Riksdagen har icke kunnat undgå att finna,

att, när det gäller mindre summor än förslagsvis 100 kronor örn året, betydelsen

av statsbidraget för vederbörande kommun måste bliva skäligen

ringa, under det att samma bidrag, utbetalat på en gång, för en mindre

kommun kan medföra en icke obetydlig lättnad. De årliga merkostnaderna

för statsverket vid en anordning sådan som nu av riksdagen antytts synas

icke kunna uppgå till sådana belopp, att de omöjliggöra en något så när

säker kostnadsberäkning beträffande anslagsbehovet för vederbörande budgetår.

Å andra sidan torde ett icke ringa arbete med utanordning och bokföring

m. m. härigenom kunna besparas. Riksdagen anser sig alltså böra

giva sin anslutning till det av reservanterna i här förevarande hänseende

framförda förslaget, varvid gränsen torde böra dragas vid nyss antydda årliga

belopp av 100 kronor. Härvid måste emellertid, för att icke här ifrågakommande

kommuner skola bliva gynnsammare ställda än andra, en ändring

vidtagas beträffande den del av den nominella byggnadskostnaden,

som skall utgå som statsbidrag. Kungl. Maj:ts förslag om statsbidrag med

s/4 av byggnadskostnaden, fördelat på 25 år, motsvarar nämligen, som av

det föregående framgår, ett omedelbart statsbidrag med halva byggnadskostnaden.

I anslutning härtill bör i de fall, då den verkliga kostnaden, i den

mån denna icke överstiger den på ovan angivet sätt fastställda kostnadssumman,

uppgår till högst 5,000 kronor, statsbidraget utgå med hälften av

berörda kostnad och omedelbart utbetalas.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall statsbidrag utgå till kostnaderna för —

förutom inomhusledningar, erforderliga biutrymmen samt ritningar, arbetsledning

och kontroll — lärosalar (klassrum och specialrum), gymnastiksalar

samt lokaler för undervisning i slöjd och hushållsgöromål ävensom för den

första uppsättningen av inventarier till gymnastiksalar, slöjdsalar och skolkök.

Mot förslaget, att statsbidrag till specialrum skall utgå efter prövning

från fall till fall, har riksdagen icke något att erinra.

Vad Kungl. Majit föreslagit beträffande bidragsberättigade utrymmen bar

givit riksdagen anledning till allenast följande erinran. Riksdagen vill erinra

örn departementschefens å sid. 78 i statsrådsprotokollet gjorda uttalande, att

han i likhet med sakkunnigmajoriteten höhe före, att frågan, huruvida

statsbidrag skulle utgå till specialrum för undervisning i naturkunnighet,

teckning o. s. v. samt för lärarrum och samlingssalar, borde bliva föremål

för prövning från fall till fall i samband med avgörande av ärenden om

statsbidrag. I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört utgår

riksdagen från att statsbidrag efter prövning från fall till fall kan komma

att beviljas jämväl för lärarrum och samlingssalar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 359.

Riksdagen finner sig böra uttala sin anslutning till vad departementschefen

anfört därom, att statsbidrag icke bör åtnjutas för om- eller nybvggnadsarbeten,

vilka avse allenast att sätta redan befintliga lokaler i bättre skick

eller giva en lämpligare disposition av dessa.

Härefter har riksdagen att till behandling upptaga Kungl. Maj:ts under

A. 2 framlagda förslag om statsbidrag till de kostnader, skoldistrikten fått

vidkännas för redan befintliga, distriktet tillhöriga undervisningslokaler.

Kungl. Majlis förslag innefattar i huvudsak följande: Bidrag skall icke

utgå för lokaler, som vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande varit i

bruk mer än nitton år. Bidrag skall utgå med visst belopp per lokal årligen

till och med den 1 juli näst före den tidpunkt, då lokalen varit i

bruk under tjugo år. Bidrag skall utgå allenast för egentliga klassrum och

gymnastiklokaler. Lokalerna skola av särskilda skolhusvärderingsnämnder

indelas i fyra klasser (I—IV), allt efter lokalernas beskaffenhet. Årsbidraget

skall utgöra för klass I 370 kronor per lokal, för klass II 240 kronor per

lokal och för klass III 200 kronor per lokal. För lokal, som bänföres till

klass IV, skall intet bidrag utgå, liksom ej heller för lokal, som tillkommit

utan kostnad för distriktet.

I motionerna I: 315 och II: 553 har yrkats, att bidragstiden för redan

befintliga undervisningslokaler för folkskoleväsendet måtte bestämmas till

fyrtio år från den dag, byggnaderna eller lokalerna togos i anspråk. I

motionerna har tillika föreslagits, att örn- och tillbyggnad, som varit erforderlig

för lokalernas modernisering, bör likställas med nybyggnad.

I motionerna I: 318 och II: 570 har, så vitt nu är i fråga, yrkats, att

riksdagen måtte besluta, att statsbidrag till redan befintliga, distriktet tillhöriga

undervisningslokaler må utgå med ett belopp per lokal årligen av

240 kronor, lika för samtliga lokaler, och på de grunder i övrigt, som

Kungl. Maj:t föreslagit.

I motionen II: 568 har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att årsbidraget

fixeras till ett och samma belopp för alla för sitt ändamål tjänliga

klassrum och gymnastiklokaler, att detta årsbidrag bestämmes på så

sätt, att den i propositionen angivna kostnadsramen för dessa statsbidrag

icke överskrides, samt att årsbidragen till redan befintliga undervisningslokaler,

vilkas uppförande bekostats med bidrag av statsmedel, bestämmas

efter i motionen angivna grunder.

Såsom av statsrådsprotokollet inhämtas, hava folkskolesakkunniga även

beträffande här förevarande bidrag delat sig på två linjer, i det''att majoriteten

föreslagit, att byggnadsbidraget skall utgå efter vissa schematiska

grunder, under det att reservanterna vid beräkningen av detsamma sökt

anslutning till de verkligen havda byggnadskostnaderna.

Vid en prövning av de skäl, som anförts för eller emot de båda huvudlinjerna,

har riksdagen funnit sig böra besluta i enlighet med sakkunnig
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 359. 15

majoritetens av departementschefen godtagna förslag i här förevarande hänseende,

dock med de förenklingar, som riksdagen i det följande angiver.

Beträffande såväl gränsen tillbaka i tiden för bidragsberättigade lokaler

som det årliga bidragsbeloppet för dylik lokal hava meningarna brutit sig

både under ärendets tidigare behandling och i de i ämnet väckta motionerna.

Riksdagen har vid sin prövning av de olika framkomna förslagen sökt

finna en lösning, som — under bibehållande av den i propositionen approximativt

beräknade kostnadsramen, omkring 27 miljoner kronor — med enklast

möjliga administrativa former förenar största möjliga rättvisa och dessutom,

i den mån så är möjligt, lämnar hjälp åt de kommuner, som uppfört

skolbyggnader under den dyraste byggnadstiden. I detta sammanhang

bar riksdagen tillika undersökt möjligheterna att, i anslutning till skolöverstyrelsens

å sid. 56 i statsrådsprotokollet återgivna uttalande, bereda ökad

hjälp åt kommuner, som hittills kunnat erhålla statsbidrag till skolbyggnader

antingen ur särskilda för ändamålet anvisade anslag eller ur medlen till

kommunala beredskapsarbeten.

Riksdagen vill från nu angivna utgångspunkter till en början taga ställning

till det av departemenschefen förordade klassificeringsförfarandet. I det

stora hela kan riksdagen i detta hänseende uttala sin anslutning till de synpunkter,

som i denna fråga framförts i motionerna I: 318 och II: 570 samt

II: 568. Riksdagen vill här endast peka på de uttalade farhågorna för att

det beräknade totala bidraget kan väsentligen överskridas i verkligheten

därigenom att ett större antal lokaler än beräknat kommer att föras till

klass I — klassificeringen skulle efter förslaget ske efter lokalernas tjänlighet

— varjämte det måste bliva mycket svårt att uppställa några allmänna

vägledande principer för klassificeringen. Härtill komma de dryga

kostnaderna för skolhusvärderingsnämnderna, beräknade till 200,000 kronor.

Riksdagen anser på grund härav, att ett system med ett fast bidrag för

redan befintliga skollokaler bör genomföras. För verkligt otjänliga och

otillfredsställande lokaler skulle, såsom i motionen II: 568 framhållits, givetvis

intet bidrag utgå, men däremot för dem, som av folkskolinspektören

kunde godkännas såsom tjänliga och behövliga för sitt ändamål.

Från nu angivna utgångspunkt har riksdagen härefter haft att undersöka,

vilken storlek som lämpligen bör bestämmas för det fasta bidraget. Med

den i det föregående angivna ståndpunkten, att det samlade statsbidraget

under denna punkt bör hålla sig inom den i propositionen beräknade kostnadsramen,

har denna undersökning måst sammankopplas med frågorna

örn gränsen bakåt för bidragsberättigade lokaler samt örn särskild hjälp till

vissa behövande skoldistrikt.

För att erhålla möjligheter att bedöma verkningarna av olika förslag i

här förevarande hänseende har riksdagens statsutskott låtit utföra vissa

statistiska beräkningar, för vilka riksdagen nu vill lämna en redogörelse.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 359.

Bidragsbeloppen hava beräknats enligt sex olika alternativ och med utgångspunkt

från att statsbidragen skulle utgå från och med budgetåret

1936/1937 enligt alternativ A 1 och A 2 till och med det tjugonde, enligt

alternativ B 1 och B 2 till och med det tjugofemte samt enligt alternativ

C 1 och C 2 till och med det trettionde budgetåret, räknat från och med

det budgetår, under vilket lokalen först togs i bruk. Uteslutna från bidrag

bliva således enligt alternativ A 1 och A 2 lokaler, som tagits i bruk före

den 1 juli 1917 (d. v. s. på sätt Kungl. Majit föreslagit), enligt alternativ

B 1 och B 2 lokaler, som tagits i bruk före den 1 juli 1912, och enligt

alternativ C 1 och C 2 lokaler, som tagits i bruk före den 1 juli 1907.

Antalet bidragsberättigade lokaler har beräknats utgöra 10,764 uppförda

under tiden 1 juli 1917—30 juni 1936, 13,002 uppförda under tiden 1 juli

1912—30 juni 1936 samt 15,252 uppförda under tiden 1 juli 1907—30

juni 1936.

Statsbidraget har enligt alternativ A 1 beräknats efter 240 kronor, d. v. s.

det till grund för departementschefens kostnadsberäkningar liggande medeltalet

för år och lokal (klassrum och gymnastikrum) samt enligt alternativ

B 1 och C 1 på sådant sätt, att totalkostnaderna enligt dessa alternativ icke

komma att överstiga totalkostnaderna enligt alternativ A 1. Enligt alternativen

A 2, B 2 och C 2 hava årsbeloppen beräknats så, att totalkostnaden

icke kommer att överstiga den enligt A 1 uppkommande totalkostnaden,

minskad med 1,500,000 kronor. Sistberörda belopp har då antagits skola

avsättas såsom hjälp till särskilt behövande skoldistrikt. I samtliga fall

hava i årsbeloppen per lokal räknats endast med hela krontal; överskjutande

öretal hava fått bortfalla, vilket särskilt beträffande alternativen A 2 och

C 2 medfört en betydande minskning av totalbeloppen statsbidrag.

Hela antalet årsbidrag (lokalbidrag) hava beräknats till 106,722 enligt

alternativ A 1 och A 2, 167,232 enligt alternativ B 1 och B 2 samt 238,992

enligt alternativ C 1 och C 2.

Till grund för beräkningarna angående antalet lokaler och totala antalet

årsbidrag (lokalbidrag) ligga beträffande åren 1916—1935 uppgifter, som

folkskolesakkunniga inhämtat från skolråden, samt för åren före 1916 de

beräkningar angående antalet lokaler, på vilka majoriteten av de sakkunniga

grundat sitt förslag rörande statsbidrag för redan befintliga lokaler; slutligen

har antagits, att 325 nya lokaler komma att tagas i bruk under budgetåret

1935/1936.

Kesultatet av den enligt ovan angivna principer verkställda utredningen

framgår i huvudsak av nedanstående

Sammandrag

av beräkningar rörande statsbidrag för den 1 juli 1936 redan befintliga

skollokaler.

Alternativ A 1. (20 år, oreducerat totalbelopp.

Statsbidrag under budgetåret 1936/1937 10,764 X 240 kronor = 2,583,360

kronor.

Totalbelopp statsbidrag, utgående under budgetåren 1936/1955, 106,722 X

240 kronor — 25,613,280 kronor.

Alternativ A 2. (20 år, reducerat totalbelopp.)

Sv, , , , 25,613,280 —1,500,000 ,

Arsbelopp per lokal - -= 225.94 kronor.

lUt), I UU

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 359.

17

Statsbidrag under budgetåret 1936/1937 10,764 X 225 kronor = 2.421,900

kronor.

Totalbelopp statsbidrag, utgående under budgetåren 1936/1955, 106,722 X

225 kronor = 24,012,450 kronor.

Alternativ B 1. (25 år, oreducerat totalbelopp.)

s , , , , , 25,613,280 1KO ,

Arsbelopp per lokal—--------- = 153.16 kronor.

lo7,2o2

Statsbidrag under budgetåret 1936/1937 13,002 X 153 kronor =

kronor.

Totalbelopp statsbidrag, utgående under budgetåren 1936/1960,

153 kronor = 25,586,496 kronor.

= 1,989,306

167,232 X

Alternativ B 2. (25 år, reducerat totalbelopp.)

• , , , . .25,613,280 — 1,500,000

Arsbelopp per lokal
-

144.13 kronor.

167,232

Statsbidrag under budgetåret 1936/1937 13,002 X 144 kronor =

kronor.

Totalbelopp statsbidrag, utgående under budgetåren 1936/1960,

144 kronor = 24,081,408 kronor.

Alternativ C 1. (30 år, oreducerat totalbelopp.)

* , . , , , 25,613,280 ,

Arsbelopp per lokal = 107.17 kronor.

duo,

Statsbidrag under budgetåret 1936/1937 15,252 X 107 kronor =

kronor.

Totalbelopp statsbidrag, utgående under budgetåren 1936/1965,

107 kronor = 25,572,144 kronor.

Alternativ C 2. (30 år, reducerat totalbelopp.)

s ... ,, ,25,613,280— 1,500,000 iAA ,

Arsbidrag per lokal-238 992--= 100.89 kronor.

Statsbidrag under budgetåret 1936/1937 15,252 X 100 kronor =

kronor.

Totalbelopp statsbidrag, utgående under budgetåren 1936/1965,

100 kronor = 23,899,200 kronor.

: 1,872,288

167,232 X

= 1,631,964

238,992 X

= 1,525,200

238,992 X

I anslutning till de sålunda framlagda beräkningarna hava på föranstaltande

av sagda utskott utarbetats två tabeller, den ena (tabell I) utvisande medelsåtgången

för statsbidrag för den 1 juli 1936 redan befintliga skollokaler

(klassrum och gymnastikrum) och den andra (tabell II) utvisande beräknat

antal statsbidragsberättigade, den 1 juli 1936 redan befintliga skollokaler

(klassrum och gymnastikrum) samt det med hänsyn till olika tillkomstår

och enligt olika alternativ beräknade totala statsbidraget för varje lokal.

Berörda tabeller äro såsom bil. 1 och 2 fogade vid statsutskottets utlåtande

nr 142, och riksdagen tillåter sig här att hänvisa till desamma.

De genom nu berörda utredningar framkomna siffrorna hava givit riksdagen

möjlighet att ingående bedöma verkningarna av de alternativa förslag

beträffande åldersgränsen för bidragsberättigade byggnader m. m., som

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 14 sami. Nr 358—359. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 359.

under ärendets tidigare behandling framkommit. Riksdagen har därvid funnit

de starkaste skälen tala för det med B 1 betecknade alternativet. Härigenom

vinnes främst, att för de under den svåraste dyrtiden uppförda

lokalerna icke alltför obetydliga statsbidrag komma att utgå. Vidare ernås

härigenom säkerhet för att statsbidraget i flertalet fall icke kommer att överstiga

skoldistriktens verkligen havda kostnader.

Riksdagen har i det föregående berört frågan om reserverande av visst

belopp för särskild hjälp till de ekonomiskt svagaste distrikten. Denna

fråga synes emellertid icke böra lösas i här förevarande sammanhang, utan

torde anslag för ändamålet —- vilket riksdagen för sin del finner behjärtansvärt

— böra utgå på sätt tidigare skett, d. v. s. genom särskilda på riksstaten

anvisade anslag, varom det närmast torde få anses ankomma på

Kungl. Maj:t att göra framställning.

I detta sammanhang vill riksdagen fästa uppmärksamheten på vad departementschefen

anfört beträffande den verkan, ett genomförande av här förevarande

förslag kan hava på vissa i särskilt hög grad skattetyngda kommuners

rätt till bidrag av s. k. skatteutjämningsmedel från anslag under

sjunde huvudtiteln. Riksdagen utgår från att Kungl. Maj:t kommer att hava

sin uppmärksamhet riktad härpå samt att de åtgärder i detta hänseende,

som av departementschefen antytts, bliva vidtagna, i den mån de visa sig

erforderliga.

Enligt alternativ B 1 skulle statsbidraget per lokal och år — under förutsättning

att kostnadsramen icke finge överskridas — kunna sättas till 153

kronor. Riksdagen har emellertid funnit sig böra företaga en avrundning

nedåt av detta belopp till 150 kronor. Detta kan approximativt antagas

innebära en kostnadsminskning med (167,232 X 3) 501,696 kronor eller i

avrundat tal 500,000 kronor, varigenom ytterligare säkerhet vinnes för den

antagna kostnadsramen.

Förslaget, att bidrag ej bör komma ifråga för lokaler, som tillkommit

utan kostnad för vederbörande skoldistrikt, finner sig riksdagen böra bifalla.

Emellertid anser riksdagen jämväl skäl tala för att, på sätt i motionen II: 568

yrkats, en reducering vidtages av årsbidragen till redan befintliga undervisningslokaler,

vilkas uppförande bekostats med bidrag av statsmedel. I detta

hänseende anser sig riksdagen kunna i princip godkänna det i nyssberörda

motion framlagda förslaget, enligt vilket kommunerna i nu berörda

fall skulle erhålla den procent av det årliga bidraget för lokal, som svarar

mot deras egen andel i byggnadskostnaderna. Har kommun icke burit mer än

halva kostnaden, bör den icke uppbära mer än hälften av det årliga bidraget;

har kommun bekostat en fjärdedel av byggnadskostnaden, bör den

icke erhålla mer än en fjärdedel av detta bidrag o. s. v., allt per lokal i

respektive skolbyggnad. Riksdagen har vidtagit härav föranledd ändring

i de föreslagna statsbidragsbestämmelserna.

I här förevarande sammanhang har riksdagen ansett sig böra till helland
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 359.

ling upptaga följande fråga. Ett icke obetydligt antal skolanläggningar, för

vilka planläggning och kostnadsberäkning skett enligt nu gällande grunder,

torde bliva färdiga att tagas i bruk först efter den 1 juli 1936. Det torde

vara ofrånkomligt, att särskilda bestämmelser för dessa lokaler meddelas. I

detta hänseende torde närmast två lösningar vara tänkbara. Antingen kan

statsbidrag föreskrivas skola utgå enligt bestämmelserna för de före den 1

juli 1936 i bruk tagna lokalerna eller ock kan det få ankomma på Kungl.

Majit att för varje särskilt fall pröva, efter vilka grunder statsbidrag bör

utgå för lokaler, vilkas uppförande planlagts eller påbörjats före den 1 juli

1936 men som färdigställts först efter nämnda tidpunkt. Riksdagen har funnit

de starkaste skälen tala för förstnämnda lösning. Härigenom undvikes, att

statsbidrag kommer att utgå i förhållande till byggnadskostnaderna för lokaler,

på vilkas planläggning m. m. statsmakterna icke haft det inflytande,

som i här förevarande proposition förutsatts. Den ifrågasatta prövningen

från fall till fall kan vidare antagas bliva ganska invecklad.

En annan fråga, beträffande vilken riksdagen ansett ett förtydligande uttalande

vara erforderligt, är den, huru det bör förfaras i de fall, då en

skolbyggnad successivt tagits i bruk. Enligt riksdagens förmenande torde i

sådana fall det ändamålsenligaste och samtidigt överskådligaste beräkningssättet

vara, att bidragstiden beräknas löpa från den tidpunkt, då någon del

av vederbörande skolbyggnad tagits i bruk.

Under punkt A. 3 har föreslagits, att staten skall bidraga med en tredjedel

av den av skoldistrikt erlagda eller såsom skälig enligt ortens pris ansedda

hyran för undervisningslokal.

Mot vad sålunda föreslagits har riksdagen icke funnit något att erinra.

Under punkt A. 4 har Kungl. Majit framlagt förslag beträffande statsbidrag

till skoldistriktens kostnader för underhåll av klassrum, specialrum,

gymnastiksalar, slöjdsalar och rum för undervisning i hushållsgöromål samt

för tillhandahållande av skolmöbler och undervisningsmateriel till sådana lokaler.

De föreslagna bidragsbeloppen, 50 kronor för lokaler, som tillhöra distrikt,

och 25 kronor för lokaler, som distrikt förhyr — allt per lokal och

år — hava icke givit riksdagen anledning till erinran.

Kungl. Majits under här förevarande punkt framlagda förslag innebär

vidare, att kostnader för lokalernas uppvärmning, belysning och städning

skola bestridas av skoldistrikten utan bidrag av statsmedel.

Riksdagen finner sig på de av de sakkunniga framförda skälen böra bifalla

jämväl Kungl. Majits nu förevarande förslag.

Under punkt A. 5 har Kungl. Majit framlagt förslag örn statsbidrag till

bestridande av skoldistriktens kostnader för tillhandahållande av tjänstebostäder

åt lärarpersonalen eller ersättning härför.

Mot de härför föreslagna årliga beloppen — 160 kronor för ordinarie

manlig folkskollärare, 120 kronor för ordinarie kvinnlig folkskollärare och

80 kronor för övriga lärare — har riksdagen icke funnit något att erinra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 359.

liksom icke heller mot förslaget, att i de fall, då tjänstebostad tillkommit

utan kostnad för distrikt, intet tjänstebostadsbidrag skall utgå. Riksdagen

har visserligen funnit skäl kunna anföras för det bland andra av reservanterna

framförda förslaget, att statsbidraget till här förevarande ändamål

skulle bestämmas efter dyrortsgrupperingen. Med hänsyn dels till vad departementschefen

anfört därom, att åtgärder i denna riktning äro ägnade

att verka prejudicerande vid en blivande lönereglering, dels ock till det nu

ifrågasatta tjänstebostad sbidragets provisoriska karaktär har riksdagen dock

som nämnts funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen bar tidigare, med bifall till i motionen 11:568 framställt yrkande,

uttalat sig för att årsbidrag till redan befintliga undervisningslokaler,

vilkas uppförande bekostats med bidrag av statsmedel, skola utgå med den

procent av det årliga bidraget för lokal, som svarar mot vederbörande kommuns

andel i byggnadskostnaderna. De skäl, som föranlett riksdagen att

intaga denna ståndpunkt beträffande undervisningslokaler, föreligga enligt

riksdagens uppfattning jämväl i fråga om tjänstebostäder. I anslutning

härtill har ett tillägg härom gjorts till här förevarande statsbidragsbestämmelse.

Riksdagen övergår härefter till att behandla Kungl. Maj:ts förslag, i vad

detsamma avser allmänna grunder för statsbidrag till avlöning av lärare.

De skäl, som av de sakkunniga anförts för att staten skulle övertaga hela

kostnaden för de författningsenligt utgående kontanta minimilönerna för

lärare vid folk- och småskolor och för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skoldistrikten tillhöriga skolhem, hava synts riksdagen övertygande,

och riksdagen bifaller fördenskull Kungl. Maj:ts härom under B. 1

framlagda förslag. Likaledes finner sig riksdagen på de av departementschefen

framförda skälen böra bifalla förslaget, att skoldistrikten skola, i

den mån kommunala lönetillägg förekomma, själva svara för dessa.

Under B. 2 har föreslagits, att staten jämväl skall övertaga hela kostnaden

för de författningsenligt utgående kontanta minimiarvodena för lärare

i slöjd och hushållsgöromål.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts under bär förevarande punkt framlagda

förslag.

Under punkt B. 3 har framlagts förslag rörande statsunderstöd för bestridande

av skoldistrikts kostnader för avlönande av Överlärare.

Enligt detta förslag skall Kungl. Maj:t för varje särskilt fall efter därom

av skoldistrikt gjord ansökning pröva, huruvida statsbidrag må utgå. Bidraget

skall utgå med högst hälften av arvodet, dock i intet fall med mera

än 1,000 kronor för år och ej, där icke Kungl. Majit finner skäl medgiva

undantag, för mer än en överlärartjänst inom ett och samma distrikt.

Såsom av sid. 137 i statsrådsprotokollet närmare framgår, har här förevarande

förslag under ärendets förberedande behandling framkallat vissa

meningsskiljaktigheter. De av departementschefen anförda skälen hava emel
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 359.

lertid synts riksdagen övertygande, och riksdagen vill fördenskull bifalla

förslaget. Mot förslagets detaljer har riksdagen icke funnit annat att erinra

än att det synes erforderligt att för undvikande av oklarhet något närmare

definiera, vilka överlärarbefattningar som skola kunna bliva statsbidragsberättigade.

I sådant hänseende vill riksdagen giva följande definition:

»Med Överlärare förstås kommunal skolledare, som tillika innebar folkskollärar^’anst».

Under punkt B. 4 har departementschefen sammanfattat sina förslag beträffande

de föreskrifter, som i samband med statens övertagande av här

förevarande kostnader för folkskoleväsendet böra meddelas i syfte att bereda

staten ökat inflytande och kontroll med avseende å folkskoleväsendets handhavande.

I här förevarande hänseende har till en början under punkt B. 4 a) föreslagits,

att Kungl. Maj:ts tillstånd skulle krävas för inrättande av ny lärartjänst,

dock att tjänst med anställning på viss tid skulle kunna efter vederbörande

folkskolinspektörs medgivande utan Kungl. Maj:ts tillstånd vara

inrättad under en tid av högst tre år.

Visserligen torde med den för närvarande förutsebara utvecklingen av

barnantalet i rikets folkskolor inrättande av nya tjänster icke vara att förvänta

i någon större utsträckning, men i likhet med departementschefen

finner riksdagen det principiellt och sakligt välgrundat att staten, då den utökar

sin ekonomiska ansvarighet för folkskoleväsendet, tillförsäkrar sig

medel att förebygga missbruk, som leda till ökade utgifter för staten. Med

hänsyn härtill bifaller riksdagen Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Riksdagen

har allenast funnit ett visst förtydligande önskvärt beträffande vilka

lärarbefattningar, som efter vederbörande folkskolinspektörs medgivande

må kunna utan Kungl. Maj:ts tillstånd vara inrättade under en tid av

högst tre år. Av denna anledning hava orden »tjänst med anställning på

viss tid» utbytts mot orden »tjänst med anställning som extra ordinarie

eller eljest på viss tid».

I här förevarande sammanhang har riksdagen jämväl velat något uppehålla

sig vid frågan, i vilken utsträckning en utvidgning av Kungl. Maj:ts

inflytande på frågor om återbesättande av tjänst är av behovet påkallad.

Den antagliga nedgången i barnantalet gör det sannolikt, att dylika frågor

under den närmaste framtiden komma att bliva aktuella i betydligt större

utsträckning än frågor om nyinrättande av tjänst. Riksdagen håller emellertid

före, att man i vart fall torde böra avvakta någon tids erfarenhet av

de genom kungörelsen den 30 december 1932 (nr 582) införda kontrollåtgärderna,

samt utgår från att här förevarande fråga under tiden är föremål

för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.

Under punkt B. 4 b) har framlagts förslag om skyldighet för lärare att

underkasta sig förflyttning mellan skoldistrikt.

Berörda förslag innebär följande: Förflyttningsskyldighet skall tillsvidare

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 359.

endast gälla lärare, som efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande första

gången vinner ordinarie anställning. För lärare, som vid de nya bestämmelsernas

ikraftträdande innehar ordinarie anställning men efter ansökning

vinner transport till annan tjänst av motsvarande slag, förbindes flyttningsskyldighet

med den nya anställningen. Sistnämnda bestämmelse genomföres

dock ej omedelbart utan först efter förloppet av fem år. Flyttningsskyldigheten

gäller för varje lärare endast det flyttningsområde, där han är

anställd. Flyttningsområdena sammanfalla med de tretton områdesgrupper,

som omförmälas i kungörelsen den 20 juli 1933 (nr 507) örn tillsättning i

vissa fall av lärare vid folk- och småskolor. Tvångsförflyttning tillämpas

endast, då den nödvändiggöres av behov att indraga övertalig tjänst. Vid

tvångsförflyttning skall så vitt möjligt tillses, att lärare genom förflyttningen

icke lider någon minskning i de förmåner, han åtnjutit å den förra

tjänsten. I den mån lärare genom förflyttningen går förlustig kommunalt

lönetillägg eller tilläggspension, skall ersättning härför beredas läraren av

statsmedel. Till flyttningskostnaderna erhåller läraren bidrag av statsmedel.

Beslut örn tvångsförflyttning meddelas av Kungl. Majit.

I motionen II: 568 har hemställts, bland annat, att riksdagen måtte medgiva,

att kostnaderna för lärares å överflödig tjänst frivilliga förflyttning till

tjänst inom annat skoldistrikt må bestridas av statsmedel, samt att Kungl.

Majit må bemyndigas vidtaga de jämkningar och ändringar i kungörelsen

den 20 juli 1933 (nr 507) örn tillsättning i vissa fall av lärare vid folk- och

småskolor, som må befinnas erforderliga för uppnående av denna kungörelses

syfte.

I motionen 11:554 har hemställts, att riksdagen ville besluta: 1. att

uttala, att indragning av lärartjänst, i synnerhet då det gäller enda befattningen

vid en skola, skall ske med försiktighet, iakttagande av berättigade

pedagogiska synpunkter samt skälig hänsyn till föräldrarnas och

bygdens intressen; 2. att skyldighet till tvångsförflyttning tillsvidare endast

skall gälla lärare, som efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande första

gången vinner ordinarie anställning; 3. att lärare, som tvångsförflyttas,

icke skall lida någon minskning i de löneförmåner, han åtnjutit å den förra

tjänsten, varvid hänsyn skall tagas förutom till kommunalt lönetillägg även

till ersättning för övertidsläsning samt arvode för slöjd- och fortsättningsskola,

allt beräknat efter lärarens medelinkomst för de sista fem åren eller

den kortare tid, han tjänstgjort å befattningen; 4. att bemyndiga Kungl.

Maj:t att förflytta sådana biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid

mindre folkskola, vars tjänst blivit överflödig, till annat skoldistrikt.

I här förevarande sammanhang har riksdagen vidare till behandling upptagit

riksdagens år 1934 församlade revisorers under § 54 i deras berättelse

gjorda uttalanden rörande tillsättning i vissa fall av lärare vid folk- och

småskolor ävensom skolöverstyrelsens i anledning härav den 4 januari 1935

avgivna förklaring.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 359.

I likhet med de sakkunniga, flertalet av de i ärendet hörda myndigheterna

och departementschefen finner riksdagen läget inom folkskoleväsendet

vara sådant, att det påkallar effektiva åtgärder för en begränsning i mån

av möjlighet av antalet inom folkskoleväsendet sysselsatta lärare. I detta

hänseende torde riksdagen endast behöva hänvisa till de å sid. 139 i statsrådsprotokollet

återgivna siffrorna rörande antalet barn i folkskolan ävensom

till vad departementschefen anfört därom, att verkställda undersökningar

syntes giva vid handen att, även örn till år 1940 folkskolan utökades

med ett sjunde läsår och alltså lärarbehovet ökades, man likväl måste

räkna med ett mycket betydande antal överflödiga tjänster. Härutöver har

departementschefen framhållit, att tvivel framskymtat örn effektiviteten i

det av 1933 års riksdag beslutade frivilliga flyttningsförfarandet. Riksdagen,

som i det följande återkommer till frågan om vidtagande av åtgärder för

åvägabringande av ökad effektivitet i sistberörda hänseende, delar den av

departementschefen uttalade uppfattningen, att det föreslagna tvångsförflyttningsinstitutet

bör finnas till för att befrämja användningen av det frivilliga

förflyttningsförfarandet. Med de garantier, som enligt Kungl. Majda

förslag med av riksdagen i det följande angivna förändringar givas för

ett hänsynsfullt omhänderhavande av tvångsförflyttningsinstitutet, bör enligt

riksdagens uppfattning största delen av de befarade olägenheterna med den

föreslagna nya anordningen kunna undvikas. Örn det frivilliga flyttningsförfarandet

skulle ernå större effektivitet, kommer givetvis behovet av tvångsförflyttningar

att i motsvarande grad minskas. Men situationen är dock

sådan, att enligt riksdagens förmenande för statsmakterna den utväg till en

reglering av förhållandena på här förevarande område bör hållas öppen,

som ett bifall till Kungl. Maj:ts i här förevarande hänseende framlagda

förslag innebär. Av nu angivna skäl har riksdagen funnit sig böra i

princip bifalla här förevarande förslag.

I fråga om förslagets detaljer vill riksdagen till en början, i anslutning

till vad i motionen 11:554 anförts, understryka önskvärdheten av att indragning

av lärartjänst, i synnerhet då det gäller enda befattning vid en

skola, sker med försiktighet och under hänsynstagande, i den mån så är

möjligt, till bygdens berättigade önskemål. Vidare torde böra tillses, att

icke ett och samma skoldistrikt erhåller en oproportionerlig del av uppstående

vakanser tillsatta genom tvångsförflyttning från andra distrikt.

Riksdagen bifaller vidare det i motionen II: 554 framförda förslaget,

att förflyttningsskyldighet endast bör åvila lärare, som efter de nya bestämmelsernas

ikraftträdande första gången vinner ordinarie anställning. Förslaget

att förflyttningsskyldigheten, efter en övergångstid av fem år, skulle

utsträckas till lärare, som redan vid bestämmelsernas ikraftträdande innehar

ordinarie tjänst men efter ansökan vinner transport till annan tjänst, kan

riksdagen icke bifalla. En dylik bestämmelse torde i hög grad komma att

efter utgången av berörda övergångstid minska lärarnas villighet att frivil
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 359.

ligt söka sig till andra tjänster och skulle alltså innebära minskad rörlighet

hos lärarkåren och samtidigt framtvinga en ökad användning av tvångsförflyttningsförfarandet.

A andra sidan anser riksdagen starka skäl tala för att Kungl. Majit, på

sätt föreslagits i motionen 11:554, erhåller bemyndigande att förflytta sådan

biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola, vars tjänst

blivit överflödig, till annat skoldistrikt. Riksdagen vill erinra, att riksdagens

medverkan redan åtskilliga gånger påkallats för att utverka understöd åt

lärare av här förevarande art, vilka förlorat sin anställning. Riksdagen håller

före, att det ur såväl det allmännas som den enskilde lärarens synpunkt är

bättre att tillfälle beredes dylika lärare att fortsätta sitt arbete. Här ifrågasatta

bemyndigande torde böra avse samtliga nu anställda lärare av förevarande

art, vilka på grund av förändringar av vederbörande skolorganisation

kunna bliva arbetslösa.

Av största betydelse för ett så friktionsfritt genomförande som möjligt

av tvångsförflyttningsinstitutet är givetvis, att icke detsamma för den

enskilde läraren kommer att medföra kännbara ekonomiska konsekvenser.

Departementschefen har utförligt uppehållit sig härvid, och jämväl i motionen

II: 554 har denna fråga behandlats. Riksdagen har för sin del

funnit sig böra besluta följande bestämmelser: Lärare, som tvångsförflyttas,

skall så vitt möjligt transporteras till sådan tjänst, att han icke lider

någon minskning i de löneförmåner, han åtnjutit å den förra tjänsten, varvid

hänsyn skall tagas, förutom till kommunalt lönetillägg, även till ersättning

för övertidsläsning samt arvode för undervisning i slöjd och fortsättningsskola,

allt beräknat efter lärarens medelinkomst för de sista fem åren.

Står icke någon ekonomiskt likvärdig tjänst till buds, skall Kungl. Maj:t

i varje särskilt fall pröva, huruvida och med vilket belopp läraren skäligen

bör beredas ersättning av statsmedel för minskade inkomster.

Vad slutligen beträffar de med eventuell tvångsförflyttning förenade flyttningskostnaderna

skulle enligt Kungl. Maj:t förslag lärare erhålla bidrag

därtill av statsmedel. Enligt folkskolesakkunnigas utkast till kungörelse

angående skyldighet för lärare vid folk- och småskolor att i vissa fall underkasta

sig förflyttning från ett skoldistrikt till ett annat skulle lärare äga

att av statsmedel erhålla ersättning för flyttningskostnader med belopp, som

Kungl. Majit efter ansökan av läraren prövade skäligt. Riksdagen finner

billigheten kräva, att i här förevarande fall statsverket lämnar verklig

ersättning för havda flyttningskostnader, givetvis efter prövning från fall

till fall av desammas berättigande.

Riksdagen vill här erinra om vad av riksdagens år 1934 församlade revisorer

anförts rörande behovet av en effektivisering av nu gällande bestämmelser

rörande frivillig förflyttning av lärare. Den av riksdagen beslutade

tvångsförflyttningen måste anses vara en nödfallsutväg, och enligt

riksdagens uppfattning måste det för alla parter vara bäst, örn en utjäm
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 359.

ning av lärartjänsterna i riket kunde i så stor utsträckning som möjligt

ske genom frivillig förflyttning.

De uppslag i bär förevarande hänseende, som av revisorerna framförts,

hava i allmänhet tillstyrkts av skolöverstyrelsen. Jämväl riksdagen finner

starka skäl tala för att med det snaraste åtgärder vidtagas i av revisorerna

antytt syfte. På sätt i motionen II: 568 hemställts anser sig riksdagen

därför böra bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de jämkningar och ändringar

i kungörelsen den 20 juli 1933, nr 507, om tillsättning i vissa fall

av lärare vid folk- och småskolor, som må befinnas erforderliga för uppnåendet

av syftet med densamma. Bland de åtgärder, som i här förevarande

hänseende främst synas kunna komma i fråga, vill riksdagen

framhålla följande. Paragraf 9 i kungörelsen torde böra ändras i syfte att,

därest till en ledigförklarad tjänst med begränsad ansökningsrätt endast en

sökande anmält sig, skoldistriktet skall hava att utse denne, såvida skolöverstyrelsen

ej på framställning av den lokala skolmyndigheten medgiver

nytt ledigförklarande av tjänsten. Vidare torde — på samma sätt som

riksdagen beslutat i fråga örn tvångsförflyttning — sökande från skoldistrikt

med övertaliga lärartjänster böra beredas ersättning för de utgifter, de måste

vidkännas genom att underkasta sig en frivillig förflyttning. Härtill anser

sig riksdagen redan nu böra lämna medgivande.

Riksdagen vill härefter till behandling företaga frågan örn formerna för

tillsättande av lärartjänster och överlärartjänster (punkt B. 4 c) i departementschefens

hemställan) samt gör härvid början med frågan örn tillsättande

av lärartjänster.

I sistnämnda hänseende gälla nu i huvudsak följande bestämmelser. Då

ordinarie tjänst skall återbesättas utan förflyttning, åligger det skolrådet att

i föreskriven ordning utfärda kungörelse örn ledigheten. Skolrådet skall

efter viss tid på förslag uppföra tre av de sökande i den ordning, i vilken

de med avseende på sin lämplighet för tjänsten anses böra komma i åtanke.

Därefter företager kyrkostämma val bland de å förslaget uppförda. I kommun,

där folk- och fortsättningsskolväsendet handhaves av den borgerliga

kommunen, tillkommer det folkskolestyrelsen att tillsätta lärare. I Stockholm

ankommer det på folkskoledirektionen att antaga lärare. Biträdande

lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola tillsättas på i stort sett

samma sätt som ordinarie lärare. Vikarierande lärare antagas av skolrådet.

Några bestämmelser i övrigt örn ordningen för tillsättande av sistnämnda

lärare äro icke meddelade.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i nu förevarande avseenden följande förändringar.

Innan förslag till återbesättande av lärartjänst upprättas, skulle

statens vederbörande folkskolinspektör avgiva yttrande, vari han skulle angiva

de tre sökande, som enligt hans mening vore med hänsyn till befordringsgrunderna

mest meriterade, ävensom ordningen dem emellan.

Komme skolrådet vid förslagets upprättande till annat resultat än folkskol
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 359.

inspektören, skulle ärendet hänskjutas till domkapitlet, som då hade att

upprätta förslaget. Nu angivna bestämmelser örn folkskolinspektörens och

domkapitlets medverkan vid förslags upprättande skulle ej tillämpas i skoldistrikt,

vilka enligt särskilt beslut av Kungl. Majit undan tagits från den

statliga inspektionen.

I motionerna 1: 320 och II: 567 hava föreslagits vissa jämkningar i Kungl.

Majits nyssnämnda förslag. Dessa jämkningar innebära, att riksdagen skulle

besluta dels att, sedan preliminärt förslag till återbesättande av lärartjänst

av skolråd upprättats, statens vederbörande folkskolinspektör skulle avgiva

yttrande däröver, dels ock att, därest skolrådet vid förslagets slutliga upprättande

skulle komma till ett resultat, som strede mot folkskolinspektörens

mening, ärendet skulle hänskjutas till skolöverstyrelsen, som då hade att

upprätta förslaget.

I motionen II: 552 har föreslagits, att förslag till återbesättande av lärartjänst

skulle upprättas av skolrådet och att statens vederbörande folkskolinspektör

skulle avgiva yttrande över upprättat tjänsteförslag, innan val

ägde rum.

Enligt riksdagens mening lärer det vara erforderligt att staten, i och med

att den ikläder sig avsevärt ökade ekonomiska förpliktelser för folkskoleväsendet,

jämväl tillser, att lärartjänsterna inom folkskoleväsendet tillsättas

med tanke på skolans bästa. De sakkunniga hava framhållit, att uppgiften

att uppgöra tjänsteförslag icke alltid av skolstyrelserna handhafts på

ett sätt, som med hänsyn till det allmännas intresse kan anses tillfredsställande.

En ändring till det bättre synes härutinnan icke kunna åvägabringas

på annat sätt än att staten förskaffar sig visst inflytande på förfarandet

vid tillsättande av lärartjänster. I likhet med departementschefen

anser riksdagen därför goda skäl hava anförts för det nu föreliggande förslaget

örn ökat statsinflytande vid dessa ärendens behandling.

I nyssnämnda tre motioner hava anförts vissa betänkligheter mot den av

Kungl. Majit föreslagna ordningen, vilken anses på ett alltför ingripande

sätt förminska det kommunala inflytandet på lärares tillsättning. Det i motionerna

1:320 och II: 567 framlagda förslaget går ut på att bibehålla den

lokala skolstyrelsen vid initiativet till att upprätta tjänsteförslag men innebär

samtidigt en ytterligare centralisering utöver Kungl. Majits förslag av

avgörandet av dessa ärenden, nämligen i de fall, då den lokala styrelsen

och folkskolinspektören icke kunnat enas, i vilka fall förslag skulle upprättas

av skolöverstyrelsen och alltså ej, såsom enligt Kungl. Majits förslag, av

domkapitlen. Motionen II: 552 går ett steg längre och ifrågasätter, att det

statliga inflytandet på lärartjänsters tillsättande skulle bliva av enbart rådgivande

natur.

Riksdagen anser starka skäl hava anförts för det i motionerna 1:320 och

lii 567 framförda yrkandet. Såväl enligt propositionen som enligt förevarande

motioner skulle i de fall, då skolrådet och folkskolinspektören ej

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 359.

kunnat enas om utformningen av tjänsteförslag, proceduren bliva i det närmaste

densamma, i det enligt propositionen domkapitlet och enligt motionerna

skolöverstyrelsen i nämnda fall skulle upprätta förslaget. Vid ett bifall

till motionerna skulle staten sålunda få praktiskt taget samma inflytande

på tillsättning av lärartjänster, som avsetts i Kungl. Maj:ts förslag, men den

fördelen skulle dessutom vinnas, att kommunernas initiativrätt på ett kraftigare

sätt markerades. Riksdagen anser sig fördenskull böra i nu förevarande

avseende bifalla det i motionerna 1:320 och II: 567 framlagda förslaget,

dock med den ändringen att fråga örn upprättande av förslag bör vid oenighet

mellan skolråd och folkskolinspektör hänskjutås, ej till skolöverstyrelsen

utan, i likhet med vad i propositionen föreslagits, till vederbörande domkapitel.

Vad Kungl. Majit i övrigt i förevarande hänseende föreslagit har ej givit

riksdagen anledning till erinran. Till frågan örn förfarandet vid tillsättande

av lärartjänst, som är förenad med överlärartjänst, återkommer riksdagen

här nedan.

Riksdagen upptager härefter till behandling frågan örn tillsättande av överlärartjänster.

Enligt de nu i förevarande avseende gällande bestämmelserna skall, då

fråga är örn förordnande av ny inspektör eller ny Överlärare, ledigheten

genom skolrådets försorg kungöras. Är emellertid i skoldistriktets reglemente

bestämt, att vid förordnande av inspektör eller Överlärare någon av de vid

distriktets skolor anställda ordinarie lärarna därtill skall utses, erfordras

icke, att befattningen förklaras ledig. I sistnämnda fall ankommer det på

skolrådet att lämna samtliga inom distriktet anställda ordinarie lärare tillfälle

att giva tillkänna, huruvida de önska ifrågakomma till förordnandet,

samt att för sådant ändamål inlämna nödiga handlingar. I båda fallen

skall skolrådet insända ansökningshandlingarna till skolöverstyrelsen för

inhämtande av yttrande angående de sökandes lämplighet för befattningen,

varefter skolrådet har att bland de sökande, vilka av överstyrelsen förklarats

vara för befattningen lämpliga, meddela förordnande för den, som med

hänsyn till insikter, erfarenhet och de övriga egenskaper, vilka företrädesvis

erfordras för ett framgångsrikt utövande av ledningen och tillsynen av

arbetet i folkskolan, befinnes vara lämpligast.

Kungl. Majit har härutinnan föreslagit följande förändringar, nämligen

dels att, då lärartjänst vore förenad med överlärartjänst, det skulle tillkomma

skolöverstyrelsen att upprätta förslag till lärartjänsten, dels ock att,

då fråga vore örn tillsättande av överlärartjänst, skolöverstyrelsen skulle

avgiva yttrande angående de sökandes lämplighet samt därvid jämväl angiva

de tre sökande, som överstyrelsen funne mest lämpliga, ävensom ordningen

dem emellan, varefter skolrådet skulle hava att vid meddelande av

förordnande å överlärartjänst välja mellan dem, som skolöverstyrelsen på

sätt nu nämnts angivit.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 359.

I motionerna I: 320 och II: 567 har yrkats, att de nu gällande bestämmelserna

om tillsättande av överlärartjänster skola äga fortsatt giltighet.

Riksdagen finner det önskvärt, att det kommunala initiativet vid tillsättande

av överlärartjänster starkare betonas och att skolrådens personkännedom i

större omfattning tages i anspråk än vad som skulle bliva fallet vid ett bifall

till Kungl. Maj:ts förslag oförändrat. Med hänsyn härtill anser sig riksdagen

böra vidtaga den jämkning i Kungl. Maj:ts förslag, att, då fråga

är örn tillsättande av överlärartjänst, skolrådet skall med eget yttrande insända

ansökningshandlingarna till skolöverstyrelsen, som har att upprätta

tjänsteförslag, varefter skolrådet skall inom det av överstyrelsen upprättade

förslagets ram meddela förordnande å överlärartjänsten. Härvid förutsätter

riksdagen, att begreppet Överlärare skall i förevarande hänseende även anses

innefatta kommunal folkskolinspektör. I de fall, då lärartjänst är förenad

med överlärartjänst, lärer i tillämpliga delar det av riksdagen nu angivna

förfaringssättet böra komma till användning. Riksdagen förutsätter härvid,

att skolöverstyrelsen vid upprättande av förslag tager särskild hänsyn till de

sökandes kvalifikationer som Överlärare.

I detta sammanhang anser sig riksdagen böra fästa uppmärksamheten vid

att, i de fall då lärartjänst är förenad med överlärartjänst, enligt gällande

bestämmelser och även enligt riksdagens nu fattade beslut lärartjänsten —

där ej folkskolestyrelse handhar dessa frågor — tillsättes av kyrkostämman,

under det att överläraren förordnas av skolrådet. Denna splittring av tillsättningsproceduren

synes föranleda betydande omgång och andra praktiska

olägenheter. Riksdagen anser sig därför böra till Kungl. Maj:ts övervägande

förorda, att sådan ändring vidtages i gällande bestämmelser, att i

dessa fall såväl lärår- som överlärartjänsten tillsättes av skolrådet.

Vad Kungl. Maj:t föreslagit under C. angående allmänna grunder för

statsbidrag till skolskjutsar, att tillämpas från och med den 1 juli 1935, bifaller

riksdagen.

Likaledes anser sig riksdagen böra bifalla vad Kungl. Maj:t föreslagit

under D. i fråga om allmänna grunder för statsbidrag till inackordering av

skolpliktiga barn. Emellertid vill riksdagen — med understrykande av den

stora betydelsen av skolhemmens och arbetsstugornas verksamhet — uttala

önskvärdheten av att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för att de förmånligare

grunder för statsbidrag till inackordering av skolpliktiga barn,

som Kungl. Majits av riksdagen nu godkända förslag innebär, komma också

nyssberörda inrättningar till del.

Riksdagen bifaller Kungl. Majits under E. framställda förslag örn medgivande

för Kungl. Majit att utfärda de närmare bestämmelser, som erfordras

för tillämpningen av de under A.—D. i Kungl. Majits förslag angivna

allmänna grunder, givetvis under iakttagande av de ändringar härutinnan,

som föranledas av vad riksdagen i det föregående anfört.

Under F. bar Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att sådan manlig

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 359.

lärare vid mindre folkskola ävensom manlig biträdande lärare vid folkskola,

som blivit anställd efter utgången av år 1918, må från och med den 1 juli

1935 äga rätt att åtnjuta ett särskilt tillägg till lönen av 200 kronor för år.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har detta förslag närmast föranletts

av en utav 1934 års riksdag framställd begäran om utredning i ämnet.

I likhet med departementschefen finner riksdagen starka billighetsskäl tala

för förslaget, som gäller inalles sex personer och skulle förorsaka en merkostnad

av 1,200 kronor för år, och bifaller fördenskull Kungl. Maj:ts

förslag i denna del.

Under G. har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva sådan ändring i

grunderna för utgående av statsbidrag till undervisning i slöjd vid folkskolor,

mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor, att, då fråga är örn undervisning

i slöjd för flickor, i det minimiantal lärjungar, som slöjdavdelning

skall omfatta, må, under förutsättning att den består av samtliga de folkskolestadiet

tillhörande flickor, vilka prövas skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen,

få inräknas även flickor från småskolestadiet.

Nya grunder för statsbidrag till anordnande av slöjd i folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola antogos vid 1919 års riksdag, varefter

kungörelse i ämnet utfärdades den 30 juni 1920. Enligt denna kungörelse

skulle minimiarvodet för undervisning i slöjd utgöra 1 krona 20 öre för

undervisningstimme, varav staten skulle bidraga med nio tiondelar eller 1

krona 8 öre för timme; minimiantalet lärjungar i slöjdavdelning skulle utgöra

10, men statsbidrag skulle få utgå även för avdelning med mindre lärjungeantal

i det fall att den bestod av samtliga de i skolan inskrivna eller, då

undervisningen avsåg allenast det egentliga folkskolestadiet, samtliga de detta

stadium tillhörande gossar, respektive flickor, vilka skäligen kunde deltaga

i slöjdundervisningen. Statsbidrag kunde utgå till högst 136 timmars undervisning

för år, vadan statsbidrag till slöjdavdelning för år kunde utgå med

högst 146 kronor 88 öre.

Vid 1933 års riksdag beslötos vissa ändringar i berörda bestämmelser.

Statsbidrag till slöjdlärares avlöning skulle utgå med 90 öre för undervisningstimme

i stället för 1 krona 8 öre, dock att detta sistnämnda belopp

fortfarande skulle utgå där undervisningen bestredes av lärare, vilkens tjänst

för beredande av pensionsrätt för innehavaren vore reglerad jämlikt § 5 i

reglementet för statens pensionsanstalt. Det årliga timtal, som statsunderstödd

slöjdavdelning finge omfatta, nedsattes till 124. Statsbidrag till slöjdavdelning

för år kunde sålunda — med nyssnämnda undantag — högst

uppgå till lil kronor 60 öre. Statsbidrag finge slutligen icke i något fall

utgå, då slöjdavdelning omfattade mindre än 6 lärjungar.

Skolöverstyrelsen har hemställt örn sådana ändringar i grunderna för utgående

av statsbidrag för undervisning i slöjd, att, då fråga vore om undervisning

i slöjd för flickor, i det minimiantal lärjungar, som slöjdavdelning

kunde omfatta, under förutsättning att den bestode av samtliga de folk
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

-Riksdagens skrivelse Nr 359.

skolestadiet tillhörande flickor, vilka prövades skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen,

måtte få inräknas även flickor från småskolestadiet, samt

att statsbidrag måtte få utgå för 128 timmar. Kostnaderna för de sålunda

föreslagna åtgärderna hava av skolöverstyrelsen beräknats till 34,560 kronor,

respektive 82,028 kronor. Vad själva slöjdarvodena beträffar, bar överstyrelsen

framhållit, att dessa borde, så snart de finansiella förhållandena det

medgåve, höjas till de belopp, som utgått före 1933 års arvodessänkning.

Departementschefen har förklarat sig under nuvarande förhållanden icke

kunna förorda åtgärder för en höjning av slöjdarvodena. Däremot har

han tillstyrkt förslaget örn inräknande under vissa förutsättningar i slöjdavdelning

av flickor från småskolestadiet.

Riksdagen förbiser ingalunda de olägenheter, som uppkommit genom de

vid 1933 års riksdag fattade besluten i här förevarande fråga. Den av departementschefen

förordade uppmjukningen finner riksdagen vara ett betydelsefullt

steg i rätt riktning mot ett ökat stöd från statsmakternas sida för

den värdefulla slöjdundervisningen, och bifaller riksdagen därför vad sålunda

föreslagits.

De härför beräknade merkostnaderna, 34,000 kronor, hava icke givit riksdagen

anledning till erinran.

Det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget örn en ökning av den årliga

undervisningstiden från 124 timmar till 128 timmar har riksdagen funnit

beaktansvärt. Härigenom skulle framförallt en bättre överensstämmelse ernås

mellan slöjdundervisningen och den effektiva lästiden för folkskolans

övriga ämnen. Med hänsyn till de härmed förenade kostnaderna, av överstyrelsen

beräknade till omkring 82,000 kronor, har riksdagen emellertid icke

för närvarande ansett sig böra fatta beslut i ärendet.

Under H. har Kungl. Maj:t gjort framställning rörande dyrtidstillägg åt

lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret

1935/1936.

Beträffande vad sålunda föreslagits kommer riksdagen att i särskild skrivelse

anmäla sitt beslut.

Slutligen har Kungl. Maj:t under I. framlagt förslag örn anvisande av för

budgetåret 1935/1936 erforderliga anslag. Under hänvisning till den ståndpunkt,

riksdagen i det föregående intagit till Kungl. Maj:ts i här förevarande

proposition framlagda förslag, har riksdagen funnit Kungl. Maj:ts

ifrågavarande anslagsäskanden föranleda följande uttalanden från riksdagens

sida.

För Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor har äskats

ett anslag av 58,550,000 kronor.

Såsom närmare framgår av punkt 172 av årets åttonde huvudtitel hava

under förevarande anslag inräknats dels det nuvarande ordinarie förslagsanslaget

till avlöning åt lärare vid folkskolor å 51,000,000 kronor, dels det

nuvarande extra förslagsanslaget till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 359.

vid folk- och småskolor å 5,905,000 kronor, dels det nuvarande ordinarie

förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling å 76,000

kronor, dels ock ur det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter ett belopp av 180,000

kronor, motsvarande kostnaderna för statsbidrag till grundavlöning och till

ålderstillägg åt lärare vid de så kallade statsfolkskolorna. Summan av nu berörda

anslag utgör 57,161,000 kronor. Enligt skolöverstyrelsens beräkningar,

mot vilka departemenschefen icke haft något att erinra, böra de förstnämnda

båda anslagen för nästkommande budgetår ökas med respektive

l, 200,000 kronor och 195,000 kronor, under det att anslaget till särskilt

lönetillägg kan minskas med 6,000 kronor. Det för nästkommande budgetår

erforderliga beloppet har i anslutning härtill, såsom nyss erinrats, beräknats till

(57,161,000 + 1,200,000 + 195,000 — 6,000) 58,550,000 kronor. Riksdagen

vill vidare erinra, att Kungl. Majit i proposition nr 209 för riksdagen framlagt

förslag örn lönetursberäkning och lönetillägg för vissa lärare inom folkskoleväsendet.

Kostnaderna för lönetilläggen hava, med utgångspunkt från

förhållandena läsåret 1933/1934, beräknats till 198,150 kronor, under det

att kostnaderna för den föreslagna lönetursberäkningen för femårsperioden

1936—-1940 uppskattats till 187,400 kronor, därav 77,250 kronor för år

1936. Dessa kostnader hava föreslagits skola utgå ur här förevarande anslag,

vilket departementschefen emellertid, med hänsyn till gällande utanorduingsgrunder,

ansett icke behöva höjas utöver tidigare beräknat belopp.

Riksdagen har, såsom av särskild skrivelse (nr 358) framgår, bifallit Kungl.

Majits i propositionen nr 209 framlagda förslag örn lönetursberäkning och

lönetillägg. Jämväl förslaget om att kostnaderna härför böra bestridas ur

här förevarande anslag har riksdagen icke velat motsätta sig. Då någon

höjning av anslaget på grund härav för nästkommande budgetår icke torde

vara nödvändig, godtager riksdagen det i propositionen nr 174 för avlöningsanslaget

beräknade beloppet 58,550,000 kronor.

Kungl. Majit har vidare föreslagit, att till Folkskolor m. m.: Allmänt bidrag

för utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet måtte anvisas ett förslagsanslag

av 5,660,000 kronor eller samma belopp som för innevarande budgetår,

att utgå efter oförändrade grunder, d. v. s. med 200 kronor per läraravdelning.

Mot Kungl. Majits nu förevarande förslag har riksdagen intet att erinra.

Kungl. Majits förslag örn anvisande för nästkommande budgetår av dels

ett förslagsanslag å 2,665,000 kronor till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor,

dels ock ett förslagsanslag å 295,000 kronor till Folkskolor m. m.:

Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor

m. m. hava icke givit riksdagen anledning till erinran.

Med den ståndpunkt, riksdagen i det föregående intagit till frågan om

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 359.

bidrag till redan befintliga undervisningslokaler, bortfaller, såsom riksdagen

tidigare framhållit, behovet av anslag för skolhusvärderingsnämnder, och riksdagen

avslår följaktligen vad Kungl. Majit härutinnan föreslagit.

Kungl. Majits under I. framlagda förslag innefattar ytterligare hemställan

örn anvisande av följande anslag, nämligen till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter ett förslagsanslag av

230.000 kronor, till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor inom Jämtlands,

Västerbottens oeh Norrbottens län ett förslagsanslag av 100,000 kronor,

till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor

eller enskilda hem ett förslagsanslag av 900,000 kronor samt till Folkskolor

m. rn.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn ett

förslagsanslag av 200,000 kronor. Vad sålunda föreslagits överensstämmer

med de synpunkter, åt vilka riksdagen i det föregående givit uttryck, och

bifalles fördenskull av riksdagen. Beträffande Kungl. Majits förslag om

anvisande av ett anslag å 18,000,000 kronor till Dyrtidstillägg åt lärare vid

vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter anmäler riksdagen i

särskild skrivelse sitt beslut.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,

I. att riksdagen — i anledning av Kungl. Majits proposition nr 174 ävensom

de i ämnet väckta motionerna —

A. godkänt följande allmänna grunder för statsbidrag till undervisningslokaler

m. m. för folkskoleväsendet, att träda i kraft å dag, som Kungl.

Majit bestämmer:

1. Staten bidrager till skoldistriktens kostnader för uppförande av nya

undervisningslokaler för folkskoleväsendet. Förutsättning för utgående av

sådana bidrag är, att Kungl. Majit, där kostnaden beräknas överstiga 10,000

kronor, respektive länsstyrelsen, där kostnaden beräknas uppgå till högst

10.000 kronor, lämnat tillstånd till byggnadsarbetets utförande samt därvid

fastställt den kostnadssumma, varå bidraget, högst, skall beräknas. Bidraget

utgår därefter med tre fjärdedelar av den verkliga kostnaden, i den mån

denna icke överstiger den fastställda summan.

Bidraget fördelas i lika belopp på tjugofem år och utgår till kostnaderna

för — förutom inomhusledningar, erforderliga biutrymmen samt ritningar,

arbetsledning och kontroll — lärosalar (klassrum och specialrum m. m. i

överensstämmelse med vad riksdagen i det föregående anfört), gymnastiksalar

samt lokaler för undervisning i slöjd och hushållsgöromål ävensom

för den första uppsättningen av inventarier till gymnastiksalar, slöjdsalar

och skolkök.

Utan binder av vad sålunda föreskrivits skall i de fall, då den verkliga

kostnaden, i den mån denna icke överstiger den på ovan angivet sätt fastställda

kostnadssumman, uppgår till högst 5,000 kronor, statsbidraget utgå

med hälften av berörda kostnad och omedelbart utbetalas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 359.

2. Staten bidrager till de kostnader, skoldistrikten fått vidkännas för redan

befintliga, distriktet tillhöriga undervisningslokaler, dock med den begränsningen,

att dylikt bidrag icke utgår för lokaler, som vid de nya bestämmelsernas

ikraftträdande varit i bruk mer än tjugofyra år.

Bidraget utgår med visst belopp per lokal årligen till och med det redovisningsår,

under vilket tjugofyra år förflutit efter det lokalen först togs

i bruk.

Bidrag utgår allenast för egentliga klassrum och gymnastiksalar, vilka av

statens vederbörande folkskolinspektör godkännas såsom tjänliga och behövliga

för sitt ändamål, med 150 kronor per lokal och år. För lokal, som

tillkommit utan kostnad för distriktet, utgår intet bidrag. För lokal, vars

uppförande bekostats med bidrag av statsmedel, utgår reducerat statsbidrag

på sätt riksdagen i det föregående anfört.

3. Staten bidrager med en tredjedel av den av skoldistrikt erlagda eller

såsom skälig enligt ortens pris ansedda hyran för undervisningslokal.

4. Staten bidrager till skoldistriktens kostnader för underhåll av klassrum,

specialrum, gymnastiksalar, slöjdsalar och rum för undervisning i hushållsgöromål

samt för tillhandahållande av skolmöbler och undervisningsmateriel

till sådana lokaler med visst årligt belopp för varje lokal.

Bidraget utgör för lokaler, som tillhöra distrikt, 50 kronor och för lokaler,

som distrikt förhyr, 25 kronor, allt per sal och år. Kostnader för lokalernas

uppvärmning, belysning och städning bestridas av skoldistrikten utan

bidrag av statsmedel.

5. Staten bidrager till bestridande av skoldistriktens kostnader för tillhandahållande

av tjänstebostäder åt lärarpersonalen eller ersättning härför

med följande årliga belopp, nämligen för ordinarie manlig folkskollärare

160 kronor, för ordinarie kvinnlig folkskollärare 120 kronor och för övriga

lärare 80 kronor. Har tjänstebostad tillkommit utan kostnad för distriktet,

utgår intet tjänstebostadsbidrag. För tjänstebostad, vars uppförande bekostats

med bidrag av statsmedel, utgår reducerat statsbidrag på sätt riksdagen

i det föregående anfört.

B. godkänt följande allmänna grunder för statsbidrag till avlöning av

lärare vid folkskoleväsendet att träda i tillämpning från och med den 1

juli 1936:

1. Staten övertager hela kostnaden för de författningsenligt utgående

kontanta minimilönerna för lärare vid folk- och småskolor ävensom föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skoldistrikten tillhöriga

skolhem. I den mån kommunala lönetillägg förekomma, skola distrikten

själva svara för dessa.

2. Staten övertager jämväl hela kostnaden för de författningsenligt utgående

kontanta minimiarvodena för lärare i slöjd och hushållsgöromål.

3. Staten lämnar i viss utsträckning understöd för bestridande av skoldistrikts

kostnader för avlönande av Överlärare. Kungl. Majit prövar för

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 14 sami. Nr 358 —359. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 359.

varje särskilt fall efter därom av skoldistriktet gjord ansökning, huruvida

statsbidrag må utgå. Bidraget utgår med högst hälften av arvodet, dock

i intet fall med mera än 1,000 kronor för år och ej, där icke Kungl. Majit

finner skäl medgiva undantag, för mer än en överlärartjänst inom ett och

samma distrikt.

4. I samband med statens övertagande av här ifrågavarande kostnader

meddelas följande föreskrifter, som åsyfta att bereda staten ökat inflytande

och kontroll med avseende å folkskoleväsendets handhavande.

a) . För inrättande av ny tjänst (ordinarie, extra ordinarie eller tjänst med

anställning tills vidare eller på viss tid) skall Kungl. Majits tillstånd inhämtas,

dock att tjänst med anställning som extra ordinarie eller eljest på

viss tid må efter vederbörande folkskolinspektörs medgivande kunna utan

Kungl. Majits tillstånd vara inrättad under en tid av högst tre år.

b) . Lärare skall vara skyldig underkasta sig förflyttning från ett skoldistrikt

till ett annat (tvångsförflyttning). Dock skall denna skyldighet tillsvidare

endast gälla lärare, som efter de nya bestämmelsernas ikraftträdande

första gången vinner ordinarie anställning, ävensom sådan biträdande lärare

vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola, vars tjänst blivit överflödig.

Flyttningsskyldigheten gäller för varje lärare endast det flyttningsområde,

där han är anställd. Flyttningsområdena sammanfalla med de tretton områdesgrupper,

som omförmälas i kungörelsen den 20 juli 1933 (nr 507) om

tillsättning i vissa fall av lärare vid folk- och småskolor. Tvångsförflyttning

tillämpas endast, då den nödvändiggöres av behov att indraga övertalig tjänst.

Vid tvångsförflyttning skall så vitt möjligt tillses, att läraren genom förflyttningen

icke lider någon minskning i de förmåner, han åtnjutit å den

förra tjänsten. I den mån läraren genom förflyttningen går förlustig kommunalt

lönetilllägg eller tilläggspension, skall ersättning härför beredas

läraren av statsmedel. I övrigt skall i här förevarande hänseende gälla vad

riksdagen i det föregående anfört. För flyttningskostnaderna erhåller läraren

ersättning av statsmedel. Beslut örn tvångsförflyttning meddelas av Kungl.

Majit.

c) . Sedan preliminärt förslag till tillsättande av lärartjänst av skolråd upprättats,

skall statens vederbörande folkskolinspektör avgiva yttrande däröver.

Kommer skolrådet vid förslagets slutliga upprättande till annat resultat än

folkskolinspektören, skall ärendet hänskjutas till domkapitlet, som då har

att upprätta förslaget.

Nu angivna bestämmelser örn folkskolinspektörens och domkapitlets medverkan

vid förslags upprättande skola ej tillämpas i skoldistrikt, vilka enligt

särskilt beslut av Kungl. Majit undantagits från den statliga inspektionen.

Då fråga är om tillsättande av överlärartjänst, som icke är förenad med

lärartjänst, skall skolöverstyrelsen, sedan skolrådet till överstyrelsen med eget

yttrande överlämnat ansökningshandlingarna, angiva de tre sökande, som

överstyrelsen finner mest lämpliga, ävensom ordningen dem emellan. Skol
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 359.

rådet har vid meddelande av förordnande å överlärartjänst att välja mellan

dem, som skolöverstyrelsen på sätt nu nämnts angivit.

Är lärartjänst förenad med överlärartjänst, skall, sedan skolrådet avgivit

yttrande över de sökande, det tillkomma skolöverstyrelsen att upprätta förr

slag till lärartjänsten.

Vad sålunda stadgats om tillsättning av överlärartjänst skall även gälla

vid tillsättning av kommunal folkskolinspektörstjänst.

C. godkänt följande allmänna grunder för statsbidrag till skolskjutsar att

tillämpas från och med den 1 juli 1935:

Staten bidrager med åtta tiondelar av skoldistriktens styrkta verkliga kostnader

för skolskjutsarna, likväl med rätt för utanordningsmyndigheten att,

om kostnaderna befinnas oskäliga i förhållande till ortens pris, reducera bidraget.

De myndigheter, som hava att besluta i reglementsfrågor, skola äga

fastställa sådan organisation av skoldistriktets skolväsende, som förutsätter

anordnande av skolskjutsar.

D. godkänt följande allmänna grunder för statsbidrag till inackordering

av skolpliktiga barn att tillämpas från och med den 1 juli 1935:

Staten bidrager med åtta tiondelar av skoldistriktens styrkta verkliga kostnader

för inackorderingen, likväl med rätt för utanordningsmyndigheten att,

örn kostnaderna befinnas oskäliga i förhållande till ortens pris, reducera bidraget.

Bidragsrätten gäller oavsett skoldistriktets belägenhet. De myndigheter,

som hava att besluta i reglementsfrågor, skola äga fastställa sådan

organisation av skoldistriktets skolväsende, som förutsätter anordnande av

inackordering av skolpliktiga barn.

E. medgivit, att Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare föreskrifter,

som erfordras för tillämpningen av de under A.—D. här ovan angivna allmänna

grunder;

F. medgivit, att sådan manlig lärare vid småskola och vid mindre folkskola

ävensom manlig biträdande lärare vid folkskola, som blivit anställd

efter utgången av år 1918, må från den 1 juli 1935 äga rätt att åtnjuta

ett särskilt tillägg till lönen av 200 kronor för år;

G. medgivit sådan ändring i grunderna för utgående av statsbidrag till

undervisning i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor,

att, då fråga är örn undervisning i slöjd för flickor, i det minimiantal

lärjungar, som slöjdavdelning skall omfatta, må, under förutsättning

att den består av samtliga de folkskolestadiet tillhörande flickor, vilka prövas

skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen, få inräknas även flickor från

småskolestadiet;

H. med avslag å Kungl. Majt:s förslag örn anvisande för budgetåret 1935/

1936 av anslag till Folkskolor m. m.: Bestridande av engångskostnader för

skolhusvärderingsnämnder, anvisat för nämnda budgetår

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor ett

förslagsanslag av 58,550,000 kronor;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 359.

dels till Folkskolor m. m.: Allmänt bidrag för utjämning av kostnaderna för

folkskoleväsendet ett förslagsanslag av 5,660,000 kronor;

dels till Folkskolor m. mBidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,

mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor ett förslagsanslag av 2,665,000

kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. ett förslagsanslag av 295,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter ett förslagsanslag av 230,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län ett förslagsanslag av 100,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem ett förslagsanslag av 900,000 kronor;

dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn ett förslagsanslag av 200,000 kronor;

II. att riksdagen bemyndigat Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad riksdagen i det föregående anfört, vidtaga de jämkningar

och ändringar i kungörelsen den 20 juli 1933 (nr 507) örn tillsättning i vissa

fall av lärare vid folk- och småskolor, som må befinnas erforderliga för

uppnåendet av syftet med densamma;

Hl- a^t riksdagen medgivit, att ersättning för flyttningskostnad skall efter

prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall av statsmedel utgå till lärare,

som från skoldistrikt med övertalig lärartjänst erhållit frivillig förflyttning

till annat skoldistrikt.

Stockholm den 14 juni 1935.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1935, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

351957

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.