Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1935H936 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1935-04-25 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1935:6, Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1935H936 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

1

Nr 6.

Godkänd av första kammaren den 25 april 1935.

Godkänd av andra kammaren den 25 april 1935.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen

för budgetåret 1935H936 av utgifterna under riksstatens

sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till

kommunikationsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtande nr 6.)

Till Konungen.

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I den till riksdagen

avlåtna, den 4 januari 1935 dagtecknade propositionen, nr 1, angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1935/1936 bar Kungl. Maj:t i

avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet

(punkt 1 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen

att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

kommunikationsdepartementet;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936;

dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 230,200 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle å extra stat uppföras en

befattning som föredragande i regeringsrätten med placering i lönegraden

B 29 och i samband därmed en vakant förste kanslisekreterartjänst indragas.

Yad sålunda föreslagits har ej givit riksdagen anledning till erinran.

Övriga av Kungl. Maj:t föreslagna förändringar äro helt föranledda av de

nya grunderna för riksstatens uppställning.

I fråga örn personalförteckningen har riksdagen endast ansett sig böra

vidtaga den formella förändringen, att till densamma fogats anmärkning örn

att den å ordinarie stat upptagna registratorstjänsten skall hållas obesatt,

så länge den å övergångsstat uppförde registratorn kvarstår i tjänst. Till

följd härav har viss ändring gjorts även av avlöningsstaten.

Yad angår avlöningsstaten i övrigt har riksdagen ansett det för avlöning

till en extra föredragande i regeringsrätten upptagna beloppet böra inräknas

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 14 sami. Nr 6. 929 35 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 6.

i den under rubriken avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna

posten till grundavlöningar m. m., vilken alltså höjts med 7,000 kronor till

27,000 kronor, varjämte summan av de under nämnda rubrik upptagna

posterna särskilt utförts.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

godkänt följande personalförteckning för kommunikationsdeparte
-

mentet:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............ —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............ —

2 kansliråd............................................................................................... B 30

3 förste kanslisekreterare.................................................................... B 26

3 andre kanslisekreterare....................................................................... B 21

1 registrator ............................................................................................ B 15

1 förste expeditionsvakt ........................................................................ B 7

2 kanslibiträden ...................................................................................... B 7

1 expeditionsvakt .................................................................................. B 5

3 kontorsbiträden ................................................................................... B 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 registrator ............................................................................................ B 22

1 andre kanslisekreterare........................................................................ B 21

1 expeditionsvakt .................................................................................. B 5

Tjänsteman å extra stat.

1 föredragande i regeringsrätten............................................................ B 29

Anm. Den å ordinarie stat upptagna registratorstjänsten skall kållås obesatt, så länge

den å övergångsstat uppförde registratom kvarstår i tjänst.

dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Avlöningsstat.

Avlöning till departementschefen.......................................

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis......

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis......

Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis...............

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t.......................................................................................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m............................ kronor 27,000

b. Avlöningsförhöjningarm.m^/örs^ms-.. » 1,500

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis..........................................................

kronor 24,000

» 127,700

» 18,400

* 10,600

» 16,500

» 28,500

» 4,500

Summa förslagsanslag kronor 230,200

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6. 3

dels och till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 230,200 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 41,100 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 3) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1935/1936;

dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1935/36 anvisa ett förslagsanslag av 348,600 kronor, därav förslagsvis 301,900

kronor att utgå av automobilskattemedel.

I förevarande sammanhang har utskottet behandlat två likalydande motioner,

I: 233 och II: 302, i vilka hemställts, dels att riksdagen icke måtte bifalla

det i statsverkspropositionen till årets riksdag framlagda förslaget att under

riksstatens sjätte huvudtitel för avlöning åt befattningshavare i och omkostnader

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen disponera automobilskattemedel,

dels ock att riksdagen ej heller måtte bifalla vad i statsverkspropositionen

föreslås örn reseersättning till nämndemän vid vägsyn, vilka ersättningar

såsom hittills böra bestridas, i den mån de utgå av statsmedel, av

anslag till rese- och traktamentsersättningar.

Vad först angår byrådirektören G. C. A. Lindencronas placering å övergångsstat,

i samband varmed skulle meddelas föreskrift, att förste revisorstjänsten

i styrelsen skall hållas vakant, så länge Lindencrona kvarstår i tjänst,

har Kungl. Maj:ts i detta avseende framställda förslag ej givit riksdagen anledning

till erinran.

Förslaget örn beräknande av medel för anställande av en telefonist med

avlöning såsom e. o. kontorsbiträde i lönegraden 4 har riksdagen ansett sig

böra godkänna.

Riksdagen har ej heller velat motsätta sig förslaget örn anvisande av medel

för anställande hos vägtrafikinspektören av en assistent med särskilda insikter

i fråga om motorfordon. Härigenom skulle en önskvärd förstärkning av

arbetskrafterna beredas, främst vid fullgörande av styrelsens uppgifter beträffande

bilbesiktningsväsendet och vägdistriktens maskininköp.

I fråga om sättet för täckningen av förevarande anslag vill riksdagen

erinra, att nästlidet års riksdag, som fattade beslut örn styrelsens omorganisation,

biföll Kungl. Maj:ts då framställda förslag, att allenast kostnaderna

för väg-, bro- och vägtrafikinspektionen skulle bestridas av automobilskatte
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 6.

medel. Den sålunda godtagna principen har synts riksdagen även hädanefter

böra upprätthållas. Riksdagen har sålunda endast ansett sig kunna medgiva,

att automobilskattemedel komma till användning för finansieringen av

anslagen till styrelsen allenast i samma utsträckning, som för nu löpande

budgetår äger rum.

Riksdagen har uppmärksammat, att departementschefen i fråga örn skilda

under sjätte huvudtiteln upptagna byggnadsanslag förutsatt, att anslagen jämväl

skulle få användas för bestridande av statliga administrations- och resekostnader,

föranledda av de olika anslagens ändamål. Det förordade förfaringssättet

synes icke stå i full överensstämmelse med de av riksdagen godkända

nya grunderna för uppställningen av riksstatens utgiftssida, och riksdagen

finner önskvärt, att en förändring i detta avseende tages under övervägande

till ett kommande budgetår.

Med den ståndpunkt, riksdagen intagit till spörsmålet örn finansieringen

av förevarande anslag, har riksdagen ansett lämpligt, att såväl personalförteckningen

som avlöningsstaten för styrelsen uppdelas i två avdelningar, avseende

den ena styrelsens verksamhet i allmänhet och den andra styrelsens

väg-, bro- och vägtrafikinspektion.

Till personalförteckningen har fogats den anmärkningen, att den å ordinarie

stat upptagna förste revisorstjänsten skall hållas obesatt, så länge den

å övergångsstat uppförde byrådirektören kvarstår i tjänst.

Beträffande den avdelning av avlöningsstaten, som avser styrelsens

verksamhet i allmänhet, har den förändringen vidtagits, att det enligt

Kungl. Maj:ts förslag i anslagsposten till avlöning till tjänsteman å övergångsstat

inräknade beloppet å 800 kronor till personligt lönetillägg överförts

till anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän. Vidare har arvodet å 600 kronor till den hos styrelsen kommenderade

militärassistenten, vilket arvode i Kungl. Maj:ts förslag inräknats

i den under avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna posten

till grundavlöningar m. m., utbrutits till en särskild anslagspost, benämnd

»Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t».

I avlöningsstaten har för väg-, bro- och vägtrafikinspektionen upptagits

en förslagsvis beräknad post till dyrtidsti Hägg. Då riksdagen ännu icke

fattat beslut i fråga örn dyrtidstillägg under nästa budgetår åt befattningshavare

i statens tjänst, förutsätter riksdagen, att dyrtidstilläggen till hithörande

personal komma att utgå efter samma grunder, som må bliva gällande

för statens befattningshavare i allmänhet.

Kostnaderna för dyrtidstillägg åt de befattningshavare, vilkas löner icke

komma att utgå av automobilskattemedel, böra, i enlighet med vad som i

allmänhet tillämpas i fråga örn sådana kostnader, bestridas av huvudtitelns

allmänna dyrtidstilläggsanslag. Vid sådant förhållande har förevarande av

Kungl. Majit äskade anslag minskats med ett mot dessa kostnader svarande

belopp, 11,700 kronor.

I enlighet med de nu verkställda beräkningarna skulle avlöningskostnaderna

för styrelsen i allmänhet, bortsett från kostnaderna för dyrtidstillägg,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagms skrivelse Nr 6. 5

uppgå till 215,400 kronor och för styrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion

till 121,500 kronor. Avlöningsanslagets slutsumma blir alltså 336,900 kronor,

därav 121,500 kronor att utgå av automobilskattemedel.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ................... —

4 byråchefer ............................................................................................. ® 30

1 maskininspektör............................ .................................. B 28

1 förste byråingenjör ............................................................................ B 26

1 förste revisor ...................................................................................... B 24

1 byråingenjör......................................................................................... B 21

3 revisorer................................................................................................ B 21

1 kansliskrivare ...................................................................vi............... B 11

1 förste expeditionsvakt ........................................................................ B 7

3 kanslibiträden....................................................................................... ® ^

2 expeditionsvakter ............................................................................... **

4 kontorsbiträden .................................................................................. ® 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 byrådirektör......................................................................................... B 28

Tjänstemän å extra stat.

1 assistent åt maskininspektören ......................................................... B 22

1 biträdande hamningenjör .................................................................. B 22

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 byråchef och broinspektor .................................................................. B 30

3 väginspektörer..................................................................................... ® 29

1 förste byråingenjör ............................................................................. ® 26

2 byråingenjörer..................................................................................... ® 21

Tjänsteman å extra stat.

1 vägtrafikinspektör ................................................................................ B 29

Anni. Ben & ordinarie stat upptagna förste revisors^]ansten skall hållas obesatt, så länge

den å övergångsstat uppförde byrådirektören kvarstår i tjänst.

dels godkänt följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 6.

Avlöningsstat. Kronor

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.................. 147,200

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis .................. 10,600

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis........................ 14,900

4. Arvode, bestämt av Kungl. Majit...................................................... 600

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m....................................................... 33,700

b) Avlöningsförhöjningar m. m„ förslagsvis........................ 2,300 36,000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie oell icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.................................................................................... 6,100

Säger kronor 215,400

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtrafikinspektion.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 69,300

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis........................ .. 10,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m....................................................... 27,500

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis........................ 2,000 29,500

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie oell icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis................................................................................... 2,800

5. Dyrtidstillägg, förslagsvis ................................................................. 9,300

_Säger kronor 121,500

Summa förslagsanslag kronor 336,900;

dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 336,900 kronor, därav förslagsvis

121,500 kronor att utgå av automobilskattemedel.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit bar

(punkt 4) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 78,400

kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I förevarande sammanhang har riksdagen behandlat två likalydande motioner,

I: 233 och II: 302, i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

icke måtte bifalla det i statsverkspropositionen till årets riksdag framlagda

förslaget att under riksstatens sjätte huvudtitel för omkostnader för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen disponera automobilskattemedel.

I anslutning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört har

riksdagen ansett, att, såsom under innevarande budgetår äger rum, resekostnaderna

allenast för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtrafikinspektion böra bestridas av automobilskattemedel.

Då Kungl. Majis förevarande förslag i övrigt ej givit riksdagen anleda

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 6.

ning till erinran, har riksdagen till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 78,400 kronor,

därav förslagsvis 25,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

5:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 5) föreslagit

riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

vägorganisationen i länen;

dels godkänna av departementschefen förordad stat för vägorganisationen

i länen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1935/1936;

dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

förslagsanslag av 545,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Staten innehåller under rubriken avlöningar en förslagsvis beräknad post

till dyrtidstillägg. Då riksdagen ännu icke fattat beslut i fråga örn dyrtidstillägg

under nästa budgetår åt befattningshavare i statens tjänst, förutsätter

riksdagen, att dyrtidstilläggen åt hithörande personal komma att utgå

efter samma grunder, som må bliva gällande för statens befattningshavare i

allmänhet.

Kungl. Majits förevarande förslag i övrigt har ej givit riksdagen anledning

till annan erinran, än att summan av de i staten under posten »Avlöningar

till icke-ordinarie personal» angivna beloppen till grundavlöningar

m. m. och avlöningsförhöjningar m. m. synts böra särskilt utföras.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande personalförteckning för vägorganisationen i länen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

23 vägingenjörer (utom i Gotlands län) .................................................. B 28

1 vägingenjör (i Gotlands län).................................................................. B 26;

dels godkänt följande stat för vägorganisationen i länen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Stat.

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............... 242,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

Grundavlöningar m. m........................................... kronor 240,000

Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.............. » 5,000 245,000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis................................................................................... 1,000

4. Dyrtidstillägg, förslagsvis ................................................................. 40,300

Säger kronor 528,300

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Kronor.

Omkostnader.

1. Eeseersättningar, förslagsvis .......................................................... 175,000

2. Expenser, förslagsvis........................................................................ 82,000

Säger kronor 257,000

Summa kronor 785,300

Särskilda uppbördsmedel.

Arvoden och andra ersättningar för förrättningar, som verkställts av

vägingengör och deras biträden..................................................... 240,300

Nettoutgift förslagsvis kronor 545,000

dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1935/1936 anvisat ett

förslagsanslag av 545,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

6:o) Reseersättning till nämndemän vid vägsyn. Kungl. Maj:t har (punkt 6)

föreslagit riksdagen att till reseersättning till nämndemän vid vägsyn för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 8,500 kronor, att utgå av

automobilskattemedel.

I förevarande sammanhang har riksdagen behandlat två likalydande motioner,

I: 233 och II: 302, i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen ej

måtte bifalla vad i statsverkspropositionen föreslås örn reseersättning till

nämndemän vid vägsyn, vilka ersättningar såsom hittills böra bestridas, i

den mån de utgå av statsmedel, av anslag till rese- och traktamentsersättningar.

Resekostnaderna för ifrågavarande sedan gammalt i väglagen föreskrivna

förrättningar hava tidigare utgått av vanliga skattemedel. I anslutning till

vad motionsvis framhållits har riksdagen ansett någon ändring härutinnan

icke böra vidtagas. Riksdagen har fördenskull ej funnit sig böra godkänna

Kungl. Maj:ts förslag örn att täckning för anslaget beredes av automobilskattemedel.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till reseersättning till nämndemän

vid vägsyn för budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av

8,500 kronor.

7=o) Bidrag till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar. Med

bifall till Kungl. Majis förslag (punkt 7) har riksdagen till bidrag till byggande

av landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret 1935/1936 anvisat

ett reservationsanslag av 5,250,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

8:o) Bidrag till byggande av enkla bygdevägar. Kungl. Maji har (punkt

8) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av enkla bygdevägar för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 1,350,000 kronor, att

utgå av automobilskattemedel.

I fråga örn anslagsbeloppets storlek har riksdagen ansett det utav Kungl.

Maji äskade anslaget av 1,350,000 kronor eller samma belopp som för innevarande

budgetår böra anvisas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Såväl 1933 som 1934 avslog riksdagen Kungl. Maj:ts förslag att detta anslag

liksom ock anslagen till ödebygdsvägar, enskilda utfartsvägar och tillfartsvägar

till inlandsbanan skulle utgå av automobilskattemedel. Emellertid

synas, på sätt i det följande under punkterna 13:o) och 15:o) närmare omförmäles,

automobilskattemedlen komma att under närmaste tiden inflyta med betydligt

högre belopp än tidigare beräknats. Vid nu angivna förhållande och med

hänsyn till svårigheterna att för närvarande på annat sätt bereda anslagstäckning

har riksdagen ej velat motsätta sig att automobilskattemedlen tagas

i anspråk för ovan angivna fyra anslag liksom även för anslaget till enkel

bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen i Norrbottens län enligt riksdagens

beslut tillhopa å 4,150,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bidrag till byggande av enida bygdevägar

för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 1,350,000

kronor, att utgå av automobilskattemedel.

9:o) Bidrag till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs

och Värmlands län. Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till

bidrag till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands

och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands

län för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor,

att utgå av automobilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har riksdagen föreliaft

bland annat två likalydande motioner, I: 135 och II: 268, i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till bidrag till byggande av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt

vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för birdgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor att utgå av automobilskattemedel.

Förevarande anslag avser att bereda kommunikationsmöjligheter åt avlägset

liggande delar av landet, som sakna dylika. Med hänsynstagande

härtill har riksdagen ansett anslagsbeloppet böra bestämmas till vad vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit eller 1,400,000 kronor.

I avseende å finansieringen av anslaget har riksdagen, i anslutning till

vad riksdagen anfört under punkt 8:o), ansett, att anslaget bör utgå av automobilskattemedel.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, till bidrag till byggande av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt

tåssa delar av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret 1935/1936 anvisat

ett reservationsanslag av 1,400,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

10:o) Bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Majit har

(punkt 10) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 600,000

kronor, att utgå av automobilskattemedel.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 6.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen behandlat

bland annat följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, I: 132 och II: 203, i vilka hemställts, att

riksdagen måtte till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservation sanlag av 1,000,000 kronor;

dels två likalydande motioner, I: 133 och II: 290, i vilka föreslagits, bland

annat, att riksdagen måtte besluta att till bidrag till byggande av enskilda

utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 900,000

kronor;

dels en motion, II: 39, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att

som bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936

anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

dels en motion, II: 40, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;

dels ock en motion, II: 44, däri hemställts, att riksdagen ville till bidrag

till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett

reservationsanslag av 725,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Såsom departementschefen anfört och motionsvis framhållits fyller förevarande

anslag ett synnerligen beaktansvärt ändamål genom att underlätta

tillkomsten av vägförbindelser för avlägset liggande gårdar och byar. Därjämte

bidrager byggandet av enskilda utfartsvägar till att bereda sysselsättning

inom därav berörda trakter. Riksdagen har därför funnit sig böra tillmötesgå

de motionsvis framställda yrkandena örn anslagets höjning och

ansett sig i sådant avseende böra anvisa ett belopp av 800,000 kronor.

Med hänsyn till vad riksdagen anfört under punkt 8:o) har riksdagen

ansett, att täckning för anslaget bör beredas av automobilskattemedel.

Riksdagen har till bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret

1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 800,000 kronor, att utgå av

automobilskattemedel.

ll:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. Under åberopande

av vad riksdagen anfört under punkt 8:o) får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) till byggande av tillfartsvägar

till inlandsbanan för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av

500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

12:o) Bidrag till byggande och förbättring av broar. Kungl. Maj:t har

(punkt 12) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande och förbättring

av broar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen behandlat

en motion I: 22, vari hemställts, att riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte verka dels för byggande redan nu av en landsvägsbro i stället för

färjförbindelse över Svinesund dels ock för denna bros anläggning så, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 6.

den, när tiden är inne, kan sammanlänkas även till en järnvägsbro för den

sedan länge diskuterade kontinentalbanan med sammanknytning omsider av

de båda rikenas statsbanor, ävensom att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen

framlägga de förslag, vartill dessa överväganden kunna föranleda.

Riksdagen delar den i motionen uttalade uppfattningen örn att åtgärder

tarvas för en förbättring av de svensk-norska vägförbindelserna över Svinesund.

Enligt uppgifter, som kommit riksdagens vederbörande utskott tillhanda,

synes gränstrafiken därstädes, såväl persontrafiken som trafiken med

åkdon, vara stadd i jämn ökning, varigenom den nuvarande färjförbindelsens

bristfällighet och otillräcklighet bliver än mer framträdande. Frågan torde

dock ej behöva påkalla någon särskild framställning från riksdagens sida, då

utredningen i samverkan med norska myndigheter redan är anförtrodd särskild

förhandlare, vilken genom beslut den 15 juni 1934 av Kungl. Majit

bemyndigats att öppna förhandlingar örn färjförbindelse, eventuellt anläggande

av broförbindelse mellan Sverige och Norge över Svinesund samt

att inkomma med det yttrande och förslag, vartill förhandlingarna kunde

giva anledning.

Riksdagen har till bidrag till byggande och förbättring av broar för budgetåret

1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor, att utgå

av automobilskattemedel.

13:o) Stensättning av vägar. Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit riksdagen

att till stensättning av vägar för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag

av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Departementschefen har föreslagit, att under nästkommande budgetår

skulle utföras stensättningsarbeten för en kostnad av 5,000,000 kronor.

Detta förslag har föranlett erinran från riksdagens sida endast beträffande

sättet för finansieringen. Enligt statsverkspropositionen skulle ett anslag

av allenast 1,000,000 kronor uppföras på nästa budgetårs stat, medan återstoden,

4,000,000 kronor, skulle avvecklas genom anslag på 1,000,000 kronor

under de närmast följande fyra budgetåren. Någon invändning synes visserligen

ej vara att framställa mot att automobilskattemedlen disponeras för

ifrågavarande stensättningsarbeten. På sätt statskontoret och riksräkenskapsverket

framhållit kan det emellertid ej anses tillfredsställande att uppskjuta

täckningen av en redan verkställd utgift till kommande år. Med hänsyn till

automobilskattemedlens stegring synes också möjligt att undvika en dylik

förskottsanordning. Medan i riksstaten för nu löpande budgetåret 1934/1935

inkomsterna av automobilskattemedel upptagits till 75,000,000 kronor och av

departementschefen för samma tid i årets statsverksproposition beräknats

uppgå till 82,000,000 kronor, anses de numera kunna beräknas i verkligheten

inflyta med 88,000,000 kronor eller alltså 13,000,000, respektive 6,000,000

kronor mer än som tidigare antagits. Under sådana förhållanden har riksdagen

funnit mest lämpligt att Kungl. Majit bemyndigas för ifrågavarande stensättning

av vägar disponera 4,000,000 kronor från 1934/1935 års automobilskattemedel,

medan återstående belopp av 1,000,000 kronor täckes genom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 6.

det i riksstatsförslaget för 1935/1936 upptagna anslaget på sistnämnda belopp.

Ifrågavarande anslag, 1,000,000 kronor, anser riksdagen emellertid böra betecknas

som reservationsanslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels till stensättning av vägar för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;

dels ock bemyndigat Kungl. Majit att, utan hinder av gällande författningsbestämmelser,

för samma ändamål utanordna ett belopp av 4,000,000 kronor

från landsbygdens andel av de under budgetåret 1934/1935 inflytande automobilskattemedlen.

14:o) Anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen

i Norrbottens län. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) får riksdagen

under hänvisning till vad riksdagen anfört under punkt 8:o) anmäla,

att riksdagen till anläggning av enkel bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen

i Norrbottens län för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av

100,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

15:o) Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator

och vägar m. m. Kungl. Majit har (punkterna 15—18) föreslagit riksdagen

under punkt 15

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator

och vägar i städerna för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av

11,259,240 kronor, att utgå av automobilskattemedel;

dels ock antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 maj 1930 (nr 161)

örn fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 maj 1930 örn fördelning

av automobilskattemedel skall hava ändrad lydelse på sätt nedan angives:

1 §■

De under —--statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande

lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet utgående statsbidragen

till vägunderhåll och vinterväghållning jämte vad som enligt särskilda

bestämmelser må utgå såsom ytterligare vägunderhållsbidrag till ödebygdsvägar,

dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt för vägorganisationen i

länen, dels ock, med undantag av de i tredje stycket avsedda medel, vad i

övrigt i enlighet med å riksstaten anvisade anslag skall till särskilda ändamål

utgå av automobilskattemedel.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Av återstående skattemedel skola tjugu procent tillfalla rikets städer för

att användas till dessas gatu- oell väghållning saint åttio procent landsbygden

för att användas företrädesvis till förbättring och underhåll av för den allmänna

samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar och broar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1935, dock att hittills gällande

bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret

1934/1935 influtna automobilskattemedlen.

under punkt 16

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar

å landsbygden för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 45,036,960

kronor, att utgå av automobilskattemedel;

dels ock medgiva, att av landsbygdens andel för budgetåret 1935/1936 av

automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt belopp av högst

1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera

betungade vägdistrikt för 1935 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning,

att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen örn

fördelning av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 procent och i

huvudsaklig överensstämmelse med de under föregående punkt angivna

grunderna;

under punkt 17

att till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret 1935/1936

anvisa ett förslagsanslag av 15,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
under

punkt 18

att till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret

1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå av

automobilskattemedel.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en motion,

H: 19, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till de vägdistrikt,

som utfört vägarbete i förskott d. v. s. med vederbörligt tillstånd utfört

vägarbeten där vägdistrikten förskotterat statens bidrag, utbetala ett räntebidrag

med 4 procent på sådana medel, som upplånats för detta ändamål;

samt att sådana räntebidrag endast måtte utgå till sådana vägdistrikt där

räntorna uppgå till minst ''/5 av influtna vägskattemedel.

Den omdaning av hela landets vägväsen, som pågått under senare tid,

har varit förenad med stora kapitalutlägg, vilka i första hand bestritts av

staten i form av bidrag från allmänna budgeten eller från automobilskattemedel

samt vad nybyggnaderna beträffar i en betydande utsträckning också

från arbetslöshetsan slag. De statsmedel, som i form av arbetslöslietsanslag

nedlagts å allmänna vägarbeten under åren 1918—1934, uppgå sammanlagt

till inemot 180,000,000 kronor. Härtill komma vissa såsom arbetslöshetsarbeten

redan till utförande beslutade allmänna vägarbeten, varå kan beräknas

belöpa en ännu ej utbetalad statlig bidragskostnad av cirka 75,000,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Av automobilskattemedel har intill 1934 års utgång anvisats till vägbyggnadsoch

vägförbättringsarbeten inemot 190,000,000 kronor, och från allmänna

budgeten har under åren 1841—1934 för vägbyggnadsändamål utgått omkring

140,000,000 kronor. Rörande de väghållningsskyldiges anpart i vägbyggnaderna

må meddelas, att på sista åren för vägbyggnads- och förbättringsarbeten

hava i vägskatt utdebiterats cirka 20,000,000 kronor för år.

De lokala bördor, som i form av vägskatt falla på de väghållningsskyldige,

hava dock även de högst väsentligt ökats. Detta gäller ej endast jordbrukarna

utan även vägdistriktens övriga skattebetalare, vilka genom den år 1933

beslutade författningsändringen fått en större del av vägskatten på sig överflyttad.

Möjligheterna att erhålla en rättvisare fördelning av vägväsendets

kostnader utgör i själva verket ett problem, som i hög grad förtjänar att

uppmärksammas. Hithörande frågor hava också på sista tiden varit föremål

för olika utredningar, vilka numera fortskridit så långt, att resultaten

härav torde kunna föreläggas 1936 års riksdag.

I fråga örn vägdistriktens kostnader framstå utgifterna för själva vägunderhållet

som tyngande. Av de totala underhållskostnaderna för landsbygdens

vägnät, cirka 50,000,000 kronor för år, falla visserligen allenast

omkring 10,000,000 kronor på vägdistrikten. Särskilt för de ekonomiskt

svagare ställda distrikten äro dock vägunderliållskostnaderna i hög grad betungande.

Den stegring i bilskattemedlen som under allra senaste tiden inträtt utgör

också en direkt anledning att överväga möjligheterna för att bereda

vägdistrikten en lättnad i fråga örn underhållskostnaderna, i all synnerhet

som detta synes kunna ske utan att föregripa de pågående utredningarnas

resultat. Medan det tidigare av departementschefen räknats med en bilskattemedelsuppbörd

av 82,000,000 kronor för 1934/1935 och 85,000,000 kronor

för 1935/1936, torde numera i själva verket ifrågavarande inkomster kunna

uppskattas inflyta med minst 88,000,000 kronor för vartdera av dessa båda

budgetår, eller alltså vad 1935/1936 beträffar med 3,000,000 kronor mer än

som i statsverkspropositionen förutsatts.

Med hänsyn till dessa förhållanden har riksdagen ansett sig kunna medgiva

en höjning till 50 procent av det vägunderhållsbidrag å 45 procent

som för närvarande utgår vid sidan av det sedan gammalt utbetalade underhållsbidraget

å 30 procent. Inberäknat sistnämnda 30-procentsbidrag skulle

alltså det sammanlagda statliga bidraget till vägarnas underhåll komma att

uppgå till 80 procent mot nuvarande 75 procent. Härvid förutsättes ingen

ändring i de av departementschefen föreslagna grunderna för rätten att utfå

tillfälligt extra tilläggsbidrag. Dylikt bidrag skulle utgå enligt följande

grunder:

Vägskatt per vägfyrk

Extra tillägg

Sammanlagt bidrag

28—31 öre...........................

.................... 2 %

82 %

32—35 » ............................

.................... 4 »

84 »

36—40 » ..........................

................... 6 »

86 »

41—45 » ............................

.................... 8 »

88 »

över 45 » ............................

.................... 10 »

90 »

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

15

I statsverkspropositionen ha kostnaderna för 45-procentsbidraget beräknats

till 24,300,000 kronor. Vid nu medgivna höjning av 50 procent (å verklig

kostnad för år 1935) har nämnda belopp synts böra höjas till 27,000,000

kronor. I övrigt skulle fördelningen av automobilskattemedlen vad nästa

budgetår beträffar gestalta sig på sätt närmare framgår av nedanstående

tabell:

1935/1936 års automobilsJcattemedel.

87,910,000 kr.1)

Vägunderhåll m. ra. enligt Väg- och vatten- Vägorganisa- Övriga

väglagen (30 % å kostnad byggnads- tionon i specialanslag å

för år 19341 styrelsen länen 6:e huvudtiteln

15,000,000 kr. 146,500 kr. 545,000 kr. 13,080,000 kr.

Att fördelas

mellan städer

och landsbygd

59,138,500 kr.

Städernas totala andel (20 %)

11,827,700 kr.

Landsbygdens totala andel (80 %)

47,310,800 kr.

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

7,096,620 kr. 40,214,180 kr.

Vägdistriktens direkta Tillfälligt extra tilläggs- Länens ordinarie andelar

underhållsbidrag (50 % å verklig bidrag för år 1935 11,414,180 kr.

kostnad för år 1935) 1,800,000 kr.

27,000,000 kr.

Vid sidan av kostnaderna för vägunderhållet förtjäna alltjämt uppmärksammas

utgifterna för nyanläggningar, enkannerligen för vägomläggningarna,

vilka icke sällan innefatta en del tekniskt synnerligen vidlyftiga arbeten med

vägarnas Tätning och breddning o. s. v. Dessa företag äro i allmänhet rätt

kapitalkrävande. Trots utgående statsbidrag med även hädanefter i allmänhet

75 procent av kostnaden hava dessa arbeten för de särskilda vägdistrikten ofta

inneburit stora ekonomiska uppoffringar. Vägdistriktens utlägg härför hava

i en avsevärd utsträckning fått bestridas med upplånade medel. Vissa av företagen

äro — på grund av arbetslösheten — igångsatta och genomförda utan

att statsbidrag ännu hunnit utgå, varigenom lånebehovet än mera ökats. I en

i ämnet väckt motion har denna synpunkt framhållits, varvid särskilt erinrats

örn de räntebördor upplåningen medför. Då nu automobilskattemedlen under

närmaste tiden synas inflyta i större utsträckning än man tidigare räknat

med, torde vissa utsikter förefinnas för vägdistrikten att tidigare utfå slutbidrag

för tidigare utförda arbeten och därmed också att minska deras skuldbördor.

På grund av den alltjämt starka utvecklingen på vägväsendets och vägtrafikens

område har departementschefen föreslagit en höjning från 120,000

till 130,000 kronor i årliga anslaget till forsknings- och undersökningsarbeten.

Riksdagen har, örn ock med tvekan, godkänt förslaget.

Den av riksdagen beslutade höjningen av det sammanlagda underhållsbidraget

från 75 till 80 procent medför behov av ändring i 3 § av förordningen

örn fördelningen av automobilskattemedlen. I enlighet med Kungl.

*) 90,000 kr. uppfört under 9:e huvudtiteln som gottgörelse för bensinskatt, erlagd av

fiskare.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Maj:ts förslag bör jämväl lydelsen av 1 § ändras i syfte att en fullständig

uppräkning av de från automobilskattemedlen bestridda anslagen ej vidare

skall behöva förekomma i författningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

antagit följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § och 3 § 1 mom. förordningen den 16 maj 1930 (nr 161)

örn fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § och 3 § 1 mom. förordningen den 16 maj

1930 örn fördelning av automobilskattemedel skola hava ändrad lydelse på

sätt nedan angives:

1 §•

De under — — — statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande

lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet utgående statsbidragen

till vägunderhåll och vinterväghållning jämte vad som enligt särskilda

bestämmelser må utgå såsom ytterligare vägunderhållsbidrag till ödebygdsvägar,

dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av

kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt för vägorganisationen

i länen, dels ock, med undantag av de i tredje stycket avsedda medel, vad

i övrigt i enlighet med å riksstaten anvisade anslag skall till särskilda ändamål

utgå av automobilskattemedel.

Av återstående skattemedel skola tjugu procent tillfalla rikets städer

för att användas till dessas gatu- och väghållning samt åttio procent landsbygden

för att användas företrädesvis till förbättring och underhåll av för

den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar och broar.

3 §•

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent

på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med femtio procent av distriktets verkliga

kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,

dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan;

och skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,

som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund---förklaras förverkad.

b) Yad av---särskilda län.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1935, dock att hittills gällande

bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret

1934/1935 influtna automobilskattemedlen.

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och

vägar i städerna för budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av

11,827,700 kronor, att utgå av automobilskattemedel;

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar ä

landsbygden för budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 47,310,800

kronor, att utgå av automobilskattemedel;

dels medgivit, att av landsbygdens andel för budgetåret 1935/1936 av automobilskattemedlen

må disponeras ett sammanlagt belopp av högst 1,800,000

kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade

vägdistrikt för 1935 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning,

att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen örn fördelning av

automobilskattemedel utgående bidraget av 50 procent och i huvudsaklig

överensstämmelse med de av departementschefen angivna grunderna;

dels till bidrag till vägunderhållet på landet m. rn. för budgetåret 1935/1936

anvisat ett förslagsanslag av 15,000,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel;
dels

ock till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret

1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå av

automobilskattemedel.

16:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) har riksdagen till bidrag till hamn- och

farledsundersökningar för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag

av 8,000 kronor.

17:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj:t har (punkt

20) föreslagit riksdagen att till bidrag till handelshamnar och farleder för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

I fråga örn anslagsbeloppets storlek har riksdagen ansett, att för nästa

budgetår bör anvisas samma belopp som för innevarande budgetår eller

300,000 kronor.

Vad angår det väckta förslaget, att som villkor för erhållande av statsbidrag

skulle föreskrivas, att den förrättningsman, som verkställde undersökning

och upprättade arbetsplaner, skulle av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hava förklarats behörig, har riksdagen funnit detsamma ägnat att

göra utredningsarbetet tillförlitligt och underlätta väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

granskning. Riksdagen godkänner sålunda detta förslag.

Riksdagen får anmiila, att riksdagen till bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 300,000

kronor.

18:o) Underhåll av statens fiskehamnar. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 21) har riksdagen till underhåll av statens fiskehamnar för budgetåret

1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 19,800 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 14 sami. Nr 6.

929 35 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Eiksdagens skrivelse Nr 6.

19:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Då Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) icke föranlett någon erinran,

har riksdagen till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar

för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 105,200

kronor.

20:o) Byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder. Kungl.

Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till bidrag till byggande och

underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

I anledning härav hava i två likalydande motioner, 1:232 och II: 462,

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att av det belopp å 500,000 kronor,

som i statsverkspropositionen är upptaget såsom bidrag till byggande och

underhåll av mindre hamnar och farleder, 200,000 kronor beviljas till fiskodling

i rikets insjöar och vid dess kuster.

Som gottgörelse till fiskerinäringen för bensinskatt, erlagd av dess utövare,

finnes under nionde huvudtiteln anvisat ett anslag av 90,000 kronor,

att utgå av automobilskattemedel. I likhet med departementschefen måste

riksdagen finna rättvist, att viss del av automobilskattemedlen därutöver avsättes

som ersättning jämväl för skatt, erlagd för bensin, som användes i

andra fartyg än fiskebåtar.

Ehuru väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i detta avseende stannat vid ett

belopp av 300,000 kronor, har riksdagen ej velat motsätta sig att anslaget

bestämmes till 500,000 kronor.

I samband med denna restitutionsfråga bör utan tvivel beaktas yrkesfiskarnas

intresse av att utöver utgående ersättning för den bensinskatt,

de själva hava att betala, också erhålla gottgörelse för de skador, den

övriga motorbåtstrafiken åsamkar fisket. Enligt vad riksdagen erfarit är

emellertid förevarande fråga föremål för 1933 års fiskeriutrednings uppmärksamhet.

De hamnanläggningar och farleder, som skulle utföras med bidrag

från nu ifrågavarande anslag, lära också i stor utsträckning bliva av sådan

beskaffenhet, att de komma yrkesfisket till godo.

Riksdagen förutsätter, att motionärernas synpunkter beaktas vid de av

departementschefen omförmälda fortsatta utredningarna rörande bensinförbrukningen

genom motorbåtstrafiken.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till bidrag till byggande

och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1935/1936 anvisat

ett reservationsanslag av 500,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Vägtrafikväsendet.

21 :o) Besiktning av motorfordon. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(pixnkt 24) har riksdagen till besiktning av motorfordon för budgetåret 1935/1936

anvisat ett förslagsanslag av 1,100,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 6.

22:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 25) har riksdagen till registrering av motorfordon för budgetåret

1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

23:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 26) har riksdagen till bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 20,000

kronor.

24:o) Bidrag till skjutsentreprenader m. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 27) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bidrag till skjutsentreprenader m. m. för budgetåret 1935/1936

anvisat ett förslagsanslag av 9,000 kronor.

Luftfartsväsendet.

25: o) Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart. Kungl.

Majit har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till biträde vid handläggning

av ärenden rörande luftfart för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag

av 15,400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag har ej givit riksdagen anledning till annan erinran,

än att från förevarande anslag ansetts böra bestridas icke blott, såsom departementschefen

förutsatt, utgifterna för avlöningar till befattningshavarna hos

luftfartsmyndigheten utan även övriga kostnader för dessa befattningshavare

såsom reseersättningar och dylikt. Då Kungl. Majit vid beräkningen av

anslaget ej tagit hänsyn till sistnämnda kostnader, har någon jämkning uppåt

av det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet synts böra vidtagas. Den

erforderliga förhöjningen har av riksdagen beräknats till 600 kronor. I enlighet

härmed har anslaget uppförts med ett belopp av 16,000 kronor.

Riksdagen har alltså till biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart

för budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 16,000 kronor.

26:o) Understöd av regelbunden luftfart. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 29) har riksdagen till understöd av regelbunden luftfart för

budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 640,000 kronor.

27:o) Radiotjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 30) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till radiotjänst för luftfarten för budgetåret 1935/1936 anvisat ett anslag av

40,000 kronor.

28:o) Extra besiktningar av luftfartyg. Kungl. Majit har (punkt 31) föreslagit

riksdagen att till extra besiktningar av luftfartijg för budgetåret 1935/1936

anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

I anledning av Kungl. Majits förslag vill riksdagen uttala, att från förevarande

anslag böra jämväl bestridas av ifrågavarande extra besiktningar

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 6.

föranledda resekostnader. Med hänsyn härtill har anslaget ansetts böra

givas förslagsanslags natur, varemot någon jämkning i anslagsbeloppet ej

synts erforderlig.

Eiksdagen har till extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret 1935/1936

anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

29:o) Bidrag till uppförande av en hangar å Bromma flygplats. Beträffande

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) angående bidrag till uppförande av

en hangar å Bromma flygplats har riksdagen redan i sin skrivelse nr 115

anmält sitt beslut.

Byggnadsväsende^

30:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 33) föreslagit

riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

byggnadsstyrelsen;

dels godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

1.

2.

3.

4.

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis......

Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis............

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m......................................................

b. Avlöningsförhöjningar m. m. förslagsvis .......................

Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis........................................................

kronor 185,700

» 49,100

» 94,100

» 13,900

» 10,000

Säger kronor 352,800

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis............ kronor 34,300

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., .................................................. » 38,400

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ....................... » 800

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

............................................................................... » 1,800

Säger kronor 75,300

Summa förslagsanslag kronor 428,100

dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett förslagsanslag av 428,100 kronor.

I en till riksdagen avlåten, den 1 mars 1935 dagtecknad proposition, nr 170,

har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, med ändring av det

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

21

i statsverkspropositionen under punkt 33 av sjätte huvudtiteln framlagda

förslaget om anslag till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1935/1936 samt under förutsättning att riksdagen bifaller av Kungl. Majit

i proposition den 15 februari 1935, nr 114, framlagt förslag örn inrättande

av statens allmänna fastighetsfond, föreslagit riksdagen att dels uppföra den

i avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen under »Byggnadsstyrelsens verksamhet

i allmänhet» upptagna anslagsposten till Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal: a. Grundavlöningar m. m. med 114,100 kronor samt till

följd härav fastställa ej mindre slutsumman av avdelningen Byggnadsstyrelsens

verksamhet i allmänhet till 372,800 kronor än även avlöningsstatens

slutsumma till 448,100 kronor; dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 448,100 kronor.

Enligt propositionen nr 114, som riksdagen numera bifallit (riksdagens

skrivelse nr 121), skulle administrationskostnaderna för statens allmänna

fastighetsfond bestridas genom anslag under sjätte huvudtiteln. Kungl.

Maj:ts i detta avseende nu i propositionen nr 170 framlagda förslag har

riksdagen ansett sig böra godkänna.

Yad Kungl. Majit i övrigt föreslagit rörande byggnadsstyrelsens avlöningsanslag

har ej heller givit riksdagen anledning till erinran, dock att riksdagen

funnit, att ett belopp å 9,600 kronor till arvoden åt två vedeldningskonsulenter,

som inräknats i den under »Statens bränslekontrollerande verksamhet» upptagna

anslagsposten till »Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: a. Grundavlöningar

m m.», bör utbrytas till en särskild post, benämnd »Arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit», samt att summorna av

de under anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

angivna beloppen till grundavlöningar m. m. och avlöningsförhöjningar m. m.

böra särskilt utföras.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

—

1 byggnadschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ..........

..... —

4 byggnadsråd ....................................................................................

..... B 30

1 byråchef ...........................................................................................

..... B 30

6 intendenter.......................................................................................

... B 26

1 kamrerare ....................................................................................

..... B 24

1 sekreterare ......................................................................................

..... B 24

1 kansliskrivare ..................................................................................

..... B 11

1 förste expeditionsvakt......................................................................

..... B 7

1 kanslibiträde...................................................................................

..... B 7

1 expeditionsvakt ............................................................................

B 5

2 kontorsbiträden .............................................................................

..... B 4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å extra stat.

4 assistenter ............................................................................................ B 21

3 byggnadskontrollör........................................................................ B 21

Statens bränslekontrollerande verksamhet:

Tjänstemän å extra stat.

1 byråchef ............................................................................................... B 30

1 inspektör............................................................................................... B 26

1 notarie och revisor .............................................,...,........................ B 21

1 byråingenjör......................................................................................... B 21

dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1935/1936:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis...... kronor 185,700

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis ......... » 49,100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m............................ kronor 114,100

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis » 13,900 ;> ^ qqq

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis......................................................... » 10,000

Säger kronor 372,800

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis ............ kronor 34,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .................................''.................................................. » 9,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m............................... kronor 28,800

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ■■■ » 800 29 600

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

............................................................................... » 1,800

Säger kronor 75,300

Summa förslagsanslag kronor 448,100

dels och till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1935/1936 anvisat

ett förslagsanslag av 448,100 kronor.

31:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 34) har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 91,900 kronor.

32:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens

främjande m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit riks
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 6.

dagen att till bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för

vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

I två motioner, I: 17 och II: 20, har hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Majit anhåller, att Kungl. Majit i de trakter av landet, där tillgången

på vedbränsle är god och arbetstillfällen behövas, måtte såsom ett

villkor för att statsmedel skall kunna erhållas för uppförande av landstings-

och kommunala byggnader ställa skyldighet för respektive bidragstagare

att inmontera specialbyggda vedeldningspannor i byggnadernas värmecentraler.

Möjligheterna att befrämja avsättningen av det inhemska vedbränslet är

ett spörsmål, som i en alltjämt ökad grad förtjänar statsmakternas uppmärksamhet.

Ett av skogshushållningens viktigare problem är som bekant att

kunna vinna en nyttig användning för ungskogarnas gallringsvirke liksom

ock för avfallsvirket vid timmerdrivningarna. Det är dylikt mindervärdigt

virke, som företrädesvis bör komma till användning för eldningsändamål.

Genom arbetet med vedens utvinning, i all synnerhet gallringsarbetena, kunna

vidsträckta arbetstillfällen inom skogsbruket beredas, vartill kommer gallringarnas

stora betydelse för skogsvården. Att uppnå en vedens ökade användning

som värmeledningsbränsle är särskilt angeläget på grund av den

efterhand skeende övergången från äldre till mera moderna värmesystem.

Under nu angivna förhållanden måste riksdagen finna välbefogat att jämväl

för nästkommande budgetår medel anvisas till upplysningsverksamhet

rörande möjligheterna till inhemskt vedbränsles ökade användning, och riksdagen

har i enlighet med Kungl. Majits förslag ansett sig böra för detta

ändamål bevilja ett anslag av 50,000 kronor.

Anslag till merkostnader, som kunna uppkomma genom inhemskt bränsles

användning vid statliga anläggningar, har riksdagen redan anvisat i annat

sammanhang (riksdagens skrivelse nr 9). I anslutning till de båda i ämnet

väckta motionerna vill riksdagen framhålla vikten av att jämväl landsting

och kommuner uppmärksamma vedeldningsfrågan beträffande dem tillhöriga

eller under deras förvaltning stående byggnader. Enligt vad som från sakkunnigt

håll upplysts, synes en övergång till vedeldning numera i stor utsträckning

vara ekonomiskt möjlig. Detta gäller framförallt, då uppvärmningen

hittills skett medelst kokspannor. Att efter installering av nya

värmeanläggningar av tidsenlig typ själva eldningsarbetet ej anses bliva

mera betungande än vid kokseldning förtjänar uppmärksammas.

Motionernas syfte, nämligen att i möjligaste mån befrämja vedens användning

som bränsle i statsunderstödda kommunala byggnader av olika

slag, torde emellertid kunna tillräckligt beaktas utan särskild framställning

i ämnet från riksdagen.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bidrag till propagerande och konsulterande

verksamhet för vedeldningens främjande m. m. för budgetåret

1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 6.

33:o) Länsarkitekter. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) angående

omorganisation av länsarkitektinstitutionen m. m. ävensom rörande

propositionen nr 190 i samma fråga kommer riksdagen att framdeles anmäla

sitt beslut.

34:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

35:o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. Med

bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) har riksdagen, i likhet med vad

för innevarande budgetår ägt rum, till mätningar m. m. av kulturhistoriskt

märkliga byggnader för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag

av 1,000 kronor.

36:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Majit kar

(punkt 39) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, till underhåll av vissa historiska byggnader

m. m. för budgetåret 1935/1936 beräkna ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

I en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1935 dagtecknad proposition,

nr 121, har Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att till underhåll av vissa historiska byggnader m. m. för

budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Att det nu äskade anslaget uppföres i riksstaten överensstämmer med de

av riksdagen godkända grunderna för inrättandet av statens allmänna fastighetsfond.

I fråga örn anslagsbeloppets storlek måste riksdagen ställa sig tveksam

rörande departementschefens förslag att särskilda medel icke skulle beräknas

för fortsatta konserveringsarbeten å Kalmar och Läckö slott samt Bohus

fästningsruin. Under förhandenvarande omständigheter har riksdagen emellertid

icke velat framställa någon erinran i förevarande avseende.

Med bifall till Kungl. Majits förslag har riksdagen till underhåll av vissa

historiska byggnader m. m. för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

37:o) Nybyggnad för Kungl. Majits kansli. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 40) har riksdagen medgivit, att till nybyggnad för Kungl.

Majits kansli må av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk

i huvudstaden användas ett belopp av 800,000 kronor.

38:o) Restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å

Stockholms slott. Kungl. Majit har (punkt 41) föreslagit riksdagen att till

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6. 25

restaurering av västra trappuppgången och norra portiken å Stockholms slott

för budgetåret 1935/1936 anvisa ett reservationsanslag av 64,000 kronor.

Riksdagen har funnit, att ifrågavarande arbeten nu böra komma till utförande.

Den beräknade kostnaden, 192,000 kronor, avsedd att lika fördelas

på tre budgetår, har ej givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen har alltså till restaurering av västra trappuppgången och norra

portiken å Stockholms slott för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag

av 64,000 kronor.

Diverse.

39:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 42) angående anslag till ersättning till statens allmänna

fastighetsfond har riksdagen redan i sin skrivelse nr 121 anmält sitt beslut.

40:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Marits förslag (punkt 43) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj:t

medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor för budgetåret

1935/1936 anvisat ett förslagsanslag av 6,000 kronor.

41 :o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 44) har riksdagen till postavgifter för tjänstebrev

och dylika försändelser för budgetåret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag

av 4,780,000 kronor.

42:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.

Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 45) har riksdagen till bidrag

för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1935/1936

anvisat ett reservationsanslag av 180,000 kronor.

43:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. Kungl. Majit kar

(punkt 46) föreslagit riksdagen att till bidrag till svenska brandkårernas

riksförbund för budgetåret 1935/1936 anvisa ett anslag av 500 kronor.

I en inom riksdagen väckt motion, I: 29, har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till svenska brandkårernas riksförbund bevilja för budgetåret

1935/1936 ett extra anslag av 2,000 kronor såsom bidrag till förbundets

verksamhet.

Svenska brandkårernas riksförbund har tvivelsutan en betydelsefull uppgift

att fylla. Riksdagen har också tidigare genom anvisande av anslag till

förbundet visat sin uppskattning av förbundets verksamhet. Jämväl för nästkommande

år synes förbundet böra erhålla statsmakternas stöd. För ändamålet

har riksdagen ansett böra anvisas ett anslag av 2,000 kronor eller

samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 14 sami. Nr 6.

929 35 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bidrag till svenska brandkårernas

riksförbund för budgetåret 1935/1936 anvisat ett anslag av 2,000 kronor.

44:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 47) har riksdagen till bidrag till svenska brandskyddsföreningen

för budgetåret 1935/1936 anvisat ett anslag av 500 kronor.

45:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Majit bär (punkt 48) föreslagit riksdagen att till bidrag till nationalföreningen

för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1935/1936 anvisa

ett anslag av 50,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

Att motortrafiken medför stora risker för trafiksäkerheten är allmänt bekant

och bestyrkes också av den allmänna olycksfallsstatistiken. Enligt

medicinalstyrelsens berättelse örn allmän hälso- och sjukvård uppgick sammanlagda

antalet vid trafikolyckor skadade personer, som åtnjutit vård å

lasarett eller sjukstugor, ej intagna fall inräknade, under år 1932 till 10,186

och under år 1933 till 10,798. Av dessa olyckor hava det övervägande antalet

förorsakats av motorfordonstrafik. Enligt samma beräkningar utgjorde

antalet å lasarett eller sjukstugor intagna fall av personskada genom motorfordonstrafik,

vilka icke haft döden till följd, år 1921 1,110 och år 1930 3,274.

Antalet dödsolyckor på grund av dylik trafik hade under samma tid ökats

från 92 till 382. Denna starka olycksfallsstegring med därav följande behov

av vård för trafikolyckornas offer drager med sig ökade sjukvårdskostnader.

Beaktas bör också den avsevärda ökning av domstolars och polismyndigheters

arbete, som bilväsendet fört med sig.

Det borde vara för en var uppenbart vilken samhällelig vikt som måste

läggas vid arbetet på upplysning och fostran till ökad trafikkultur från särskilt

motorförarnas men också andra trafikanters sida. Den sammanslutning

som i sådant syfte här bildats måste därför anses förtjänt av statens ekonomiska

stöd.

Enligt vad som upplysts är föreningens verksamhet avsedd att i huvudsak

bedrivas med frivilliga, ideellt arbetande krafter. Aven örn man har

rätt att räkna med en dylik välvillig medverkan från olika institutioners

och enskildas sida, måste dock ett så vidsträckt lagt propagandaarbete som

det här planerade bli förenat med väsentliga direkta kostnader. Ihågkommas

må, att föreningens främsta syfte är att genom upplysningsarbete söka

hämma den stegring av trafikolyckorna, som motortrafiken framkallat. Det

torde vara motiverat att för ett sådant syfte direkt av automobilskattemedlen

anvisas ett anslag, och riksdagen har ansett sig kunna godkänna departementschefens

i detta avseende här framlagda förslag. Den organisation, föreningen

erhållit, synes också utgöra tillräcklig garanti för att detta av föreningen begärda

understöd skall få en ur olika synpunkter lämplig användning. Det

bör uppmärksammas, att även örn direkt ekonomiskt stöd bör kunna påräknas

från exempelvis städer med särskilt betungande motortrafik och vissa försäkringsbolag,

möjligheterna att på andra vägar skaffa bidrag dock måste bliva

tämligen begränsade.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Med bifall alltså till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till bidrag till

nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1935/1936

anvisat ett anslag av 50,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

46:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49) har riksdagen till bidrag till vissa internationella

sammanslutningar för budgetaret 1935/1936 anvisat ett förslagsanslag

av 10,000 kronor.

47:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) har riksdagen till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1935/1936 anvisat ett reservationsanslag av

70,000 kronor.

48:o) Extra utgifter. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 51 och 52) angående anslag

till extra utgifter och dyrtidstillägg kommer riksdagen att framdeles anmäla

sina beslut.

Stockholm den 25 april 1935.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.