Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förstärkning av andra huvudtitelns ayislag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
1936-04-04 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1936:142, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förstärkning av andra huvudtitelns ayislag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr lil—142.
5
Nr 141.
Godkänd av första kammaren den 4 april 1936.
Godkänd av andra kammaren den 4 april 1936.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående förstärkning av andra huvudtitelns
ayislag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
(Statsutskottets utlåtande nr 55.)
Till Konungen.
Riksdagen får härmed anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts
den 6 mars 1936 dagtecknade, till riksdagen avlåtna proposition, nr 183, medgivit,
att för förstärkning av det under andra huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga må till nämnda
anslag från det för budgetåret 1935/1936 anvisade förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter överföras ett belopp av 20,000 kronor.
Stockholm den 4 april 1936.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 142.
Godkänd av första kammaren den 4 april 1936.
Godkänd av andra kammaren den 4 april 1936.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. May.ts
proposition nr 67 med förslag till lag angående rätt för
Konungen att i vissa fall förordna örn kreditspärr, dels ock
i ämnet väckta motioner.
(Första lagutskottets utlåtande nr 29.)
Till Konungen.
Genom en den 7 februari 1936 dagtecknad proposition, nr 67, har Eders
Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lag
rådet förda protokoll föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat
förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna örn kreditspärr.
6
Riksdagens skrivelse Nr 142—143.
I samband med berörda proposition har riksdagen till behandling förehafl
åtta inom riksdagen väckta motioner.
Under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets av riksdagen godkända
utlåtande, nr 29, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen,
med förklarande att Kungl. Maj :ts förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat
skick antagas, härmed tillkännagiva, att riksdagen för sin del antagit det lagförslag,
som av första lagutskottet i dess berörda utlåtande framlagts.
Stockholm den 4 april 1936.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 143.
Godkänd av första kammaren den 4 april 1936.
Godkänd av andra kammaren den 4 april 1936.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner
om sänkning av de för rösträtt vid allmänna val föreskrivna
åldersgränser.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29.)
Till Konungen.
Uti en inom riksdagen väckt motion, nr 517 i andra kammaren, har hemställts,
att riksdagen för sin del ville besluta en sänkning av rösträttsåldern vid val till
landstingen och elektorsförsamlingarna i de städer, som icke deltaga i landsting,
från nuvarande 27 till 23 år samt antaga de förändringar i lag, som härigenom
bleve erforderliga.
Nu gällande bestämmelser i fråga örn rösträttsåldern vid politiska och kommunala
val tillkommo såsom ett led i författningsreformen åren 1918/1921.
Rösträttsåldern var dessförinnan fyllda 21 år för kommunala val men fyllda 24
år för val till andra kammaren. I och med att ett väsentligt närmande genom
författningsreformen åstadkoms mellan grunderna för kommunal och politisk
rösträtt befanns enhetligheten böra utsträckas att gälla jämväl dessa åldersbestämmelser,
vilka härvid jämkades till fyllda 23 år för båda fallen. Då det likvisst
gjordes gällande, att denna ålder vore alltför låg för att vid tillämpning
av principen örn allmän rösträtt böra stadgas i fråga örn val av de korporationer,
som utsåge ledamöter i första kammaren, tillmötesgick man i viss mån
denna uppfattning genom införandet av bestämmelser örn att valrätt och valbarhet
till dessa korporationer skulle inträda först vid fyllda 27 år. En följd
härav blev dock, att i de större städer, som icke deltaga i landsting, utövandet
av valrätt till första kammaren fråntogs stadsfullmäktige och överlämnades till
särskilt utsedda elektorer.
Bestämmelserna om den högre åldern för valrätt vid val av landstingsman och
särskilda elektorer för utseende av förstakammarledamöter kunde motiveras
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.