Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av statens hantverkslånefond m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
2 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1936:206, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av statens hantverkslånefond m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Riksdagens skrivelse Nr 206.
Nr 206.
Godkänd av första kammaren den 8 maj 1936.
Godkänd av andra kammaren den 8 maj 1936.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående inrättande av statens hantverkslånefond
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 79.)
Till Konungen.
I en den 6 mars 1936 dagtecknad proposition, nr 177, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
Landelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels besluta, att en särskild statlig lånefond, benämnd ”Statens hantverkslånefond”,
skall inrättas, från vilken fond — som skall förvaltas av statskontoret
— må av kommerskollegium beviljas lån åt idkare av hantverk och därmed
jämförlig mindre industri för anskaffande av arbetsmaskiner, motorer
eller andra dyrbarare arbetsredskap (maskinanskaffningslån) och till rörelsekapital
(förlagslån) i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
angivna grunder,
dels besluta såsom kapital till nämnda fond överföra de tillgångar, som
vid ingången av budgetåret 1936/1937 förefinnas å lånefonden för befrämjande
av hantverk och därmed jämförlig mindre industri samt å lånefonden
för ackordslån och förlagslån åt hantverkare,
dels medgiva, att vad som vid sagda tidpunkt återstår oanvänt av utav
riksdagen beviljat anslag för kapitalökning å sistnämnda fond må tagas i anspråk
såsom kapitalökning å den nya lånefonden,
dels ock medgiva, att för lån, beviljade ur lånefonden för ackordslån och
förlagslån åt hantverkare, må i särskilda fall beviljas utsträckning av tidigare
fastställd amorteringstid intill högst tio år från lånets lyftande.
I förevarande sammanhang har riksdagen behandlat följande motioner,
nämligen
dels två likalydande motioner, I: 324, och II: 661, i vilka hemställts, att
riksdagen måtte bifalla propositionen nr 177 med de ändringar i direktiven för
låneverksamheten, vilka föreslagits i motionerna i syfte att göra även landsbygdens
befolkning delaktig av denna form av statens stödverksamhet; dels
ock en motion, II: 322, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos
Kungl. Majit hemställa örn utredning oeh förslag snarast möjligt örn inrättande
av en lånefond för främjande av hem- och småindustri och därmed
jämförlig verksamhet.
Riksdagen har ansett sig böra godkänna Kungl. Maj:ts förevarande förslag
örn en sammanslagning av den sedan år 1910 befintliga lånefonden för befrämjande
av hantverk oeh mindre industri samt den år 1933 med hänsyn till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 206.
5
hantverkarnas dåvarande kristidssvårigheter nyinrättade lånefonden för ackordslån
och förlagslån åt hantverkare.
Den nya lånefonden — kallad statens hantverkslånefond — är avsedd att
under i stort sett samma förmer, som gällt beträffande ovannämnda två fonder,
anlitas för lån åt idkare av hantverk och därmed jämförlig mindre industri
såväl i städerna som på landsbygden.
I motionerna I: 324 ävensom II: 322 och II: 661 har erinrats örn rådande
försörjningssvårigheter på landsbygden och örn de biförtjänster genom hemslö
jdsarbeten av olika slag, såsom exempelvis vävning, snickeri, träslöjd samt
smidesverksamhet, till vilka landsbygdens befolkning ofta vore hänvisad för
sin utkomst. I likhet med motionärerna behjärtar riksdagen varmt att möjligheterna
på allt sätt underlättas för denna befolkning att genom dylika
arbeten vid sidan av exempelvis ett mindre jordbruk vinna ett välbehövligt
tillskott till sin i många fall knappa bärgning. Riksdagen förutsätter också,
att denna synpunkt skall i möjligaste mån beaktas vid kommerskollegii utövning
av ifrågavarande låneverksamhet. Förbises bör emellertid ej, att de
svårigheter, som föreligga för att genom dylikt småhantverk bereda sig biförtjänster,
ej allenast äro beroende på bristande möjligheter att anskaffa kapital,
utan också och kanske än mer på vanskligheterna att erhålla avsättning
för de tillverkade varorna. I detta avseende liksom ock beträffande möjligheterna
till erforderlig handledning och undervisning m. m. har sociala jordutredningen
i ett den 12 december 1935 avgivet betänkande framfört vissa
uppslag, som torde förtjäna ytterligare övervägas. Överhuvud kan det förväntas,
att ovannämnda motionsvis framkomna synpunkter skola kunna vinna
beaktande i samband med prövningen av sociala jordutredningens förslag. Någon
framställning till Kungl. Majit från riksdagens sidia — vilket påyrkats i
motionen II: 322 — torde vid sådant förhållande ej erfordras.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
föreslagna bestämmelserna för lån från ifrågavarande fond, får anmäla,
att riksdagen dels beslutat, att en särskild statlig lånefond, benämnd ”statens
hantverkslån ef ond”, skall inrättas, från vilken fond — som skall förvaltas av
statskontoret — må av kommerskollegium beviljas lån åt idkare av hantverk
och därmed jämförlig mindre industri för anskaffande av arbetsmaskiner, motorer
eller andra dyrbarare arbetsredskap (maskinanskaffningslån) och till rörelsekapital
(förlagslån) i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet
angivna grunderna, dels beslutat såsom kapital till nämnda fond
överföra de tillgångar, som vid ingången av budgetåret 1936/1937 förefinnas
å lånefonden för befrämjande av hantverk och därmed jämförlig mindre industri
samt å lånefonden för ackordslån och förlagslån åt hantverkare, dels
medgivit, att vad som vid sagda tidpunkt återstår oanvänt av utav riksdagen
beviljat anslag för kapitalökning å sistnämnda fond må tagas i anspråk såsom
kapitalökning å den nya lånefonden, dels ock medgivit, att för lån, beviljade ur
lånefonden för aekordslån och förlagslån åt hantverkare, må i särskilda fall
beviljas utsträckning av tidigare fastställd amorteringstid intill högst tio år
från lånets lyftande.
Stockholm elen 8 maj 1936.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.