Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av statens hantverkslånefond m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1936:206, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av statens hantverkslånefond m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 206.

Nr 206.

Godkänd av första kammaren den 8 maj 1936.

Godkänd av andra kammaren den 8 maj 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående inrättande av statens hantverkslånefond

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 79.)

Till Konungen.

I en den 6 mars 1936 dagtecknad proposition, nr 177, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

Landelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

dels besluta, att en särskild statlig lånefond, benämnd ”Statens hantverkslånefond”,

skall inrättas, från vilken fond — som skall förvaltas av statskontoret

— må av kommerskollegium beviljas lån åt idkare av hantverk och därmed

jämförlig mindre industri för anskaffande av arbetsmaskiner, motorer

eller andra dyrbarare arbetsredskap (maskinanskaffningslån) och till rörelsekapital

(förlagslån) i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

angivna grunder,

dels besluta såsom kapital till nämnda fond överföra de tillgångar, som

vid ingången av budgetåret 1936/1937 förefinnas å lånefonden för befrämjande

av hantverk och därmed jämförlig mindre industri samt å lånefonden

för ackordslån och förlagslån åt hantverkare,

dels medgiva, att vad som vid sagda tidpunkt återstår oanvänt av utav

riksdagen beviljat anslag för kapitalökning å sistnämnda fond må tagas i anspråk

såsom kapitalökning å den nya lånefonden,

dels ock medgiva, att för lån, beviljade ur lånefonden för ackordslån och

förlagslån åt hantverkare, må i särskilda fall beviljas utsträckning av tidigare

fastställd amorteringstid intill högst tio år från lånets lyftande.

I förevarande sammanhang har riksdagen behandlat följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, I: 324, och II: 661, i vilka hemställts, att

riksdagen måtte bifalla propositionen nr 177 med de ändringar i direktiven för

låneverksamheten, vilka föreslagits i motionerna i syfte att göra även landsbygdens

befolkning delaktig av denna form av statens stödverksamhet; dels

ock en motion, II: 322, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos

Kungl. Majit hemställa örn utredning oeh förslag snarast möjligt örn inrättande

av en lånefond för främjande av hem- och småindustri och därmed

jämförlig verksamhet.

Riksdagen har ansett sig böra godkänna Kungl. Maj:ts förevarande förslag

örn en sammanslagning av den sedan år 1910 befintliga lånefonden för befrämjande

av hantverk oeh mindre industri samt den år 1933 med hänsyn till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 206.

5

hantverkarnas dåvarande kristidssvårigheter nyinrättade lånefonden för ackordslån

och förlagslån åt hantverkare.

Den nya lånefonden — kallad statens hantverkslånefond — är avsedd att

under i stort sett samma förmer, som gällt beträffande ovannämnda två fonder,

anlitas för lån åt idkare av hantverk och därmed jämförlig mindre industri

såväl i städerna som på landsbygden.

I motionerna I: 324 ävensom II: 322 och II: 661 har erinrats örn rådande

försörjningssvårigheter på landsbygden och örn de biförtjänster genom hemslö

jdsarbeten av olika slag, såsom exempelvis vävning, snickeri, träslöjd samt

smidesverksamhet, till vilka landsbygdens befolkning ofta vore hänvisad för

sin utkomst. I likhet med motionärerna behjärtar riksdagen varmt att möjligheterna

på allt sätt underlättas för denna befolkning att genom dylika

arbeten vid sidan av exempelvis ett mindre jordbruk vinna ett välbehövligt

tillskott till sin i många fall knappa bärgning. Riksdagen förutsätter också,

att denna synpunkt skall i möjligaste mån beaktas vid kommerskollegii utövning

av ifrågavarande låneverksamhet. Förbises bör emellertid ej, att de

svårigheter, som föreligga för att genom dylikt småhantverk bereda sig biförtjänster,

ej allenast äro beroende på bristande möjligheter att anskaffa kapital,

utan också och kanske än mer på vanskligheterna att erhålla avsättning

för de tillverkade varorna. I detta avseende liksom ock beträffande möjligheterna

till erforderlig handledning och undervisning m. m. har sociala jordutredningen

i ett den 12 december 1935 avgivet betänkande framfört vissa

uppslag, som torde förtjäna ytterligare övervägas. Överhuvud kan det förväntas,

att ovannämnda motionsvis framkomna synpunkter skola kunna vinna

beaktande i samband med prövningen av sociala jordutredningens förslag. Någon

framställning till Kungl. Majit från riksdagens sidia — vilket påyrkats i

motionen II: 322 — torde vid sådant förhållande ej erfordras.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

föreslagna bestämmelserna för lån från ifrågavarande fond, får anmäla,

att riksdagen dels beslutat, att en särskild statlig lånefond, benämnd ”statens

hantverkslån ef ond”, skall inrättas, från vilken fond — som skall förvaltas av

statskontoret — må av kommerskollegium beviljas lån åt idkare av hantverk

och därmed jämförlig mindre industri för anskaffande av arbetsmaskiner, motorer

eller andra dyrbarare arbetsredskap (maskinanskaffningslån) och till rörelsekapital

(förlagslån) i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

angivna grunderna, dels beslutat såsom kapital till nämnda fond

överföra de tillgångar, som vid ingången av budgetåret 1936/1937 förefinnas

å lånefonden för befrämjande av hantverk och därmed jämförlig mindre industri

samt å lånefonden för ackordslån och förlagslån åt hantverkare, dels

medgivit, att vad som vid sagda tidpunkt återstår oanvänt av utav riksdagen

beviljat anslag för kapitalökning å sistnämnda fond må tagas i anspråk såsom

kapitalökning å den nya lånefonden, dels ock medgivit, att för lån, beviljade ur

lånefonden för aekordslån och förlagslån åt hantverkare, må i särskilda fall

beviljas utsträckning av tidigare fastställd amorteringstid intill högst tio år

från lånets lyftande.

Stockholm elen 8 maj 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.