Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag till förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rgsslandssvenskar.

1936-05-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1936:217, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag till förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rgsslandssvenskar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 217,

1

Nr 217.

Godkänd av första kammaren den 13 maj 1936.

Godkänd av andra kammaren den 13 maj 1936.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner

om anslag till förstärkning av avkastningen av

understödsfonden för rgsslandssvenskar.

(Statsutskottets utlåtande nr 80.)

Till KONUNGE N.

Uti två likalydande motioner, I: 177 och II: 291, har hemställts, att såsom

förstärkning av avkastningen av understödsfondcn för rysslandssvenskar under

budgetåret 1936/1937 anvisas under tredje huvudtiteln ett extra anslag av

7ö,0()0 kronor.

Riksdagen vill erinra därom, att frågan om beredande av viss gottgörelse

åt förut i Ryssland bosatta svenska undersåtar var föremål för prövning vid

1934 års riksdag. I anledning av en i statsverkspropositionen under tredje

huvudtiteln då gjord framställning jämte vissa motionsvis framförda yrkanden

tillstyrkte statsutskottet (utlåtande nr 101) riksdagen att såsom avsättning

till en fond för lämnande av understöd åt nämnda s. k. rysslandssvenskar anvisa

ett anslag av 2,000,000 kronor. Vid avvägningen av detta anslag, varav avkastningen

beräknades till omkring 75,000 kronor för år, utgick utskottet

fran att detta belopp skulle vara tillräckligt för att bereda understöd åt ett

antal av 69 personer — representerande 107 familjemedlemmar — som enligt

av utskottet införskaffade uppgifter då voro registrerade. Utskottets

förslag godkändes av riksdagen, dock med det tillägg, att hinder icke borde

föreligga för Kungl. Maj:t att utsträcka hjälpverksamheten även till andra

rysslandssvenskar och deras efterlevande än sådana, som då vöre registrerade,

och detta även örn de icke vore bosatta i Sverige.

För omhänderhavande av den avsedda hjälpverksamheten tillsatte Kungl.

Majit ett särskilt organ, understödsnämnden för rysslandssvenskar, varjämte

Kungl. Majit, i anslutning till de vid frågans behandling inom riksdagen

framförda synpunkterna å‘hjälpverksamhetens utövande, fastställde direktiv

för nämndens verksamhet.

I föreliggande motioner har nu — under åberopande bland annat av visst

utav omförmälda understödsnämnd lämnat material i fråga örn dess verksamhet

— gjorts gällande, att den tillgängliga årliga avkastningen av under
Rihang

till riksdagens protokoll 19110. 14 sinni. Nr 217.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skri feise Nr 217.

stödsfonden för rysslandssvenskar ingalunda försloge för det ändamål, varför

riksdagen avsett samma fond, och att i följd härav behov av ytterligare

medel för understödsverksamheten vöre för handen.

Riksdagens vederbörande utskott har för bedömandet av denna fråga ansett

sig böra från understödsnämnden införskaffa viss ytterligare utredning

i ämnet, vilken sammanställts i tvenne vid statsutskottets utlåtande nr 80 fogade

promemorior. Av desamma jämte ytterligare under hand inhämtade

uppgifter linner man, att de beräkningar, varpå utskottets i dess ovanberörda

utlåtande till 1934 års riksdag framlagda förslag i fråga om understödsbeliovet

voro grundade, voro missvisande så till vida, att det då uppgivna antalet

hjälpsökande huvudmän — 69 — i stället utgjorde 95, representerande

omkring 120 familjemedlemmar. Vidare må framhållas, att, då ovanberörda

beslut örn ytterligare utsträckning av understödsverksamheten fattades vid

1934 års riksdag, några uppgifter icke förelågo örn den ekonomiska innebörden

av beslutet. Följaktligen vidtogs ej någon höjning av det enligt utskottets

förslag avsedda beloppet för hjälpverksamheten. Den nu föreliggande

utredningen giver emellertid vid handen, att det av riksdagen då gjorda tillhigget

i verkligheten medfört en utökning av hjälpverksamheten till att omilia

122 huvudmän, representerande ej mindre än omkring 240 familjemedlemmar.

Med hänsyn till angivna omständigheter föreligger en hell ny situation,

då det gäller att nu bedöma medelsbehovet för hjälpverksamheten. Det

bär under hittillsvarande förhållanden givetvis icke varit möjligt för nämnden

att utöva den anförtrodda verksamheten i enlighet med de nämnden

givna direktiven. Salunda har det visat sig, att ett stort antal rysslandssvenskar,

ehuru de helt saknat medel till sitt livsuppehälle, på grund av bristande

tillgång på disponibla medel från fonden varit uteslutna från möjlighet att

erhålla understöd från fonden. Det förhållandet, att vissa understödsberätligade

kommit i åtnjutande av hjälp från fonden, under det att andra, som

prövats vara i lika behov därav, nödgats anlita den kommunala fattigvården,

kan enligt riksdagens förmenande icke anses tillfredsställande.

Resultatet av den verkställda undersökningen har således föranlett riksdagen

att underkasta fragan örn anslagsbehovet lör hjälpverksamhetens utövande

förnyad omprövning. För egen del finner sig riksdagen i för handen

varande läge böra vidtaga åtgärder i syfte att genom ökad medelstillgång

sätta nämnden i tillfälle att i vidare grad än för närvarande är möjligt bispringa

de lijälpbehövande tillhörande denna medhorgargrupp. Vid bestämmandet

av den summa, sorn, vad nästkommande budgetår beträffar, torde

böra anvisas såsom förstärkning av understödsfondens avkastning, har riksdagen

stannat vid att bevilja ett belopp av 50,000 kronor. Genom en dylik

förstärkning skulle det, enligt vad riksdagens vgäerbörande utskott under

hand inhämtat, bliva möjligt för nämnden att så bedriva hjälpverksamheten,

att ett anlitande av den kommunala fattigvården för försörjning av personer

tillhörande här ifrågavarande klientel ej skulle behöva förekomma. Riksdagen

förutsätter, att lrågan ej mindre örn sättet för hjälpverksamhetens ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 217.

3

övande än även beträffande det maximibelopp, varmed bidrag från statens

sida framdeles skall utgå, får anses härmed definitivt avgjord.

Spörsmålet om storleken av det anslag, som bör avses till förstärkning av

understödsfondens avkastning, såvitt angår tid efter utgången av budgetåret

1936/1937, lärer böra upptagas till prövning i samband med regleringen

av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel för respektive budgetår.

På grund härav får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning av motionerna

I: 177 och II: 291 till förstärkning av avkastningen av miderstödsfonden

för rgsslandssvenskar för budgetåret 1936/1937 under tredje huvudtiteln

anvisat ett anslag av 50,000 kronor.

Stockholm den 13 maj 1936.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.